Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående formerna för den statliga representationen.

1967-05-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:37, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående formerna för den statliga representationen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående formerna för

den statliga representationen.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

1: 663 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 843 av fru Nettelbrandt m. fl.

hemställes att riksdagen i en skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en utredning

av formerna för den statliga representationen och i vilken mån särskild

ersättning för representationsarbete bör utgå.

Motionärerna framhåller att diplomatfruarnas arbetsinsatser till en del

erkänts av staten. Lönesystemet för utlandstjänstemännen är för närvarande

så utformat att lönen är mindre för ogift tjänsteman än för gift. Det

är dock enbart den gifte tjänstemannens ökade kostnader för hustrun och

hennes representationsarbete som ersätts. I de fall hustrun har en arbetsinkomst

minskas mannens behovsprövade lön. Mannens utlandstjänstgöring

innebär för hustrurna ofta en viss ekonomisk belastning. Många diplomatfruar

har yrkesutbildning och ofta även studieskulder. Genom att de

mycket sällan kan ta arbete på stationeringsorten förlorar de arbetsinkomst

och pensionsförmåner.

Arbetsinsatser görs även av landshövdingarnas fruar. Deras uppdrag som

ordförande eller styrelseledamot i föreningar är i princip frivilliga. Uppdragen

innebär inte bara många sammanträden utan också ofta ett aktivt

deltagande i förberedelse och genomförande av olika arrangemang. Härtill

kommer representation som kräver mycket hushållsarbete. En enkät visade

att ingen av de fruar som haft yrkesarbete utom hemmet före utnämningen

har kunnat behålla sitt arbete någon längre tid efter utnämningen. Detta

innebär inkomstbortfall och förlust av pensionsrättigheter. Statliga och

kommunala arbetsgivare har till och med i flera fall vägrat tjänstledighet

för att fullgöra uppgifterna i länet.

Staten tillgodogör sig avsevärda arbetsinsatser av ifrågavarande statstjänstemäns

hustrur utan att ge ersättning för dem till den som utför arbetet.

På längre sikt måste enligt motionärerna representationshustrusystemet

avvecklas. För de diplomater och landshövdingar där den andra maken

inte kan göra insats såsom representationshustru måste en annan form av

assistans vid representationen utformas. När man vid länsreformen övergår

till större län bör man överväga om inte residensen, som ofta är föga praktiska

som bostäder, kunde bli enbart representationsvåningar. Staten borde

där ge landshövdingen ekonomiska möjligheter att anställa en värd samt

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967

att anlita särskild köks- och städpersonal. Detsamma gäller på längre sikt

ambassaderna.

Även i det korta perspektivet anser motionärerna det otillfredsställande

att vissa gifta kvinnor tvingas underkasta sig mannens yrkesval till men

för egna uppgifter som småbarnsmamma eller yrkeskvinna. Då förändring

på kort sikt inte är möjlig, bör man förbättra situationen för diplomaters

och landshövdingars makar genom att ge dem ersättning för deras insatser

och genom att bevilja dem som är statstjänstemän tjänstledighet för att kunna

fullfölja sina uppgifter.

Motionärerna förordar att en utredning tillsätts med uppgift att utreda

i vilka former och i vilken utsträckning statlig representation är motiverad

samt på vilket sätt och i vilken omfattning särskild ersättning härför skall

utgå.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning av formerna för statlig representation

och i vilken mån ersättning för representationsarbete bör utgå.

Avlöningssystemet för tjänstemän inom utrikesrepresentationen omlades

1963 samtidigt som utrikesförvaltningens organisation och personalbehov

över sågs efter förslag i betänkande avgivet av UD-utredningen (SOU 1963:3).

Översynen av utlandslönerna hade uppdragits åt utrikesförvaltningens lönenämnd

och avsåg huvudsakligen att komma fram till ett system för avvägningen

av de sammanlagda förmånerna vid en befattning utomlands, med

vilket avsedd löneställning och standard kunde nås med minsta utrymme

för subjektivt färgade bedömningar. Då det inte kunde komma i fråga att

fixera utlandslönerna på så hög nivå att hänsyn ej behövde tas till tjänstemännens

civilstånd etc. ansågs att utlandslönerna måste vara behovsprövade

med av tjänstemännen upprättade budgeter som grund. Utöver den fastställda

normallönen föreslogs att vid utlandstjänstgöring skulle utgå särskilda

utlandsförmåner i vilka bl. a. barnbidrag, utbildningsbidrag, barnresebidrag

och hemresebidrag ingick. Vidare föreslogs att medel för representation!

skulle utgå i form av särskilda bidrag från ett särskilt för ändamålet anvisat

anslag. Till representationskostnader hänfördes i första hand utgifter

för den gästfrihet, som tjänstemannen ansågs böra utöva samt för bl. a.

extra tjänarhjälp. Representationsbidraget föreslogs utgå för viss befattning

och avvägas med hänsyn till gift befattningshavares behov. Det skulle fastställas

av Kungl. Maj :t efter förslag av lönenämnden. Någon differentiering

med hänsyn till tjänstemannens civilstånd föreslogs inte. Vid remissbehandling

av lönenämndens förslag förordades från några instanser att bidragen

skulle differentieras enär bl. a. hustruns arbetsinsats i annat fall inte skulle

bli kompenserad. Lönenämnden ansåg dock att indirekta kostnader till följd

av representation skulle beaktas vid lönesättningen och ej vid bestämmande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967 3

av representationsbidragets storlek. Departementschefen (proposition nr 75

år 1963 s. 134) delade lönenämndens uppfattning samt anförde att riktlinjerna

för regleringen av representationskostnaderna syftar till ett fastare

lönesystem med hänsyn tagen till skiftande förhållanden på olika stationeringsorter.

Nämndens förslag tillstyrktes. Riksdagen godkände efter hemställan

av statsutskottet (utlåtande nr 125 år 1963) riktlinjerna för lönesystemet.

Sedan 1966 handlägger statens avtalsverk frågor om utländsk änstemännens

och även landshövdingarnas löner, vilka omfattas av avtalen med de

olika personalorganisationerna. För sändebud skall enligt avtalet finnas

bostad med utrymme och möbler för representation. Även landshövdingar

har fri bostad. Däremot omfattas inte representationsförmånerna av något

avtal utan dessa regleras direkt genom respektive departement.

Enligt vad som upplysts från utrikesdepartementet uppgår det största

representationsbidraget till 75 000 kronor (för ambassadören i Washington)

och det minsta till 1 000 kronor. Från kommunikationsdepartementet har

upplysts att representationsbidrag för landshövdingar för närvarande utgår

med 31 000 kronor för befattningshavare i Stockholm, Göteborg och Malmö

och med 28 000 kronor i övriga län. Beloppen baseras på beräkningar av

reella utgifter för representation för tiden 1955—1956 och har sedan endast

indexreglerats. De avser att vara ett bidrag till de faktiska kostnaderna.

Utskottet har erfarit att kommunikationsministern uppvaktats av representanter

för landshövdingarnas hustrur med önskemål om att tjänstledighet

skall kunna beviljas dem som är statstjänstemän.

Med hänsyn till vad som anförts finner utskottet att vid den relativt nyligen

företagna omläggningen av lönesystemet för utländsk änstemännen

de synpunkter motionärerna framfört beaktats beträffande diplomaternas

hustrur och deras arbetsinsatser. I fråga om landshövdingarnas hustrur finner

utskottet inte påkallat att en utredning tillsättes.

Utskottet vill dock understryka att möjlighet bör beredas för de diplomaters

och landshövdingars hustrur som är statstjänstemän att erhålla tjänstledighet

för att kunna utföra de uppgifter som följer av deras ställning.

Utskottet hemställer med anledning av vad som anförts,

att de likalydande motionerna I: 663 och II: 843 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hellebladh, Eric Gustaf Peterson, Axel

Kristiansson*, fru Hultell, herrar Helge Karlsson, Wååg*, fru Diesen, fru

Hamrin-Thorell och fru Landberg*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Rimås, Wikner, Larsson i

Borrby, Nordgren*, fru Ekroth, herrar Hansson i Piteå och Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Eric Gustaf Peterson, fru Hamrin-Thorell och herr Hamrin i Kalmar,

vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I motionerna hemställes---(lika med utskottet i det första stycket)

---bör utgå.

Den statliga representationen innefattar en rad viktiga arbetsuppgifter

som måste utföras. Hittills har man ofta låtit den representerande tjänstemannens

hustru sköta dessa arbetsuppgifter. Detta system blir allt svårare

att upprätthålla, eftersom tjänstemännens hustrur allt oftare har ett eget

yrke, ibland med lång utbildning och studieskulder. Det nuvarande representationssystemet

innebär i dagens läge ofta att hustrun får sluta sitt arbete

för att utföra arbetsuppgifterna för sin mans representation utan ersättning.

Detta kan inte anses tillfredsställande. Inte heller kan man räkna med att

systemet över huvud taget kan fungera i framtiden.

Avlöningssystemet för tjänstemän inom utrikesrepresentationen omlades

1963. Då det inte kunde komma i fråga att fixera utlandslönerna på så hög

nivå att hänsyn ej behövde tas till tjänstemannens civilstånd ansågs att

utlandslönerna måste vara behovsprövade med av tjänstemännen upprättade

budgeter som grund. Utöver den fastställda normallönen föreslogs att

vid utlandstjänstgöring skall utgå särskilda utlandsförmåner. Vidare föreslogs

att medel för representation skulle utgå i form av särskilda bidrag från

ett särskilt för ändamålet anvisat anslag. Någon differentiering med hänsyn

till tjänstemannens civilstånd föreslogs inte. Utrikesförvaltningens lönenämnd

som utförde utredningen anförde att indirekta kostnader till följd

av representation skulle beaktas vid lönesättningen och ej vid bestämmande

av representationsbidragets storlek.

Oavsett var eventuella kostnadsersättningar bör föranleda tillägg i representationsanslaget

eller förändrad lönesättning rör det sig här endast om

ersättning för extra kostnader för representation. Behovet av ersättning för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967 5

arbetsinsatser i samband med representationen har inte beaktats. För landshövdingarnas

hustrur har problemet över huvud taget inte diskuterats. Dessa

två tjänstemannakategorier är för övrigt endast exemplifieringar. Problemet

med den statliga representationen berör praktiskt taget alla högre

tjänstemän.

Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att en utredning om

formerna för den statliga representationen och för vilka ersättningar som

skall ges för arbetet med representationen är väsentlig. Särskilt viktig ter

sig utredningen med tanke på att man i framtiden kan vara tvungen att anlita

andra personer än de representerande tjänstemännens hustrur för arbetsuppgifterna

i samband med representationen. Man kan också vänta att

de tjänstebostäder som nu utrustas främst med tanke på representation i

framtiden inte längre kommer att utnyttjas som bostäder utan används enbart

för representationsändamål.

Utskottet har erfarit att kommunikationsministern uppvaktats av representanter

för landshövdingefruarna med önskemål om att tjänstledighet

skall kunna beviljas dem som är statstjänstemän för att fullgöra representationsuppgifter.

Utskottet anser att det över huvud taget inte bör kunna ifrågasättas

att tjänstledighet inte beviljas för sådana ändamål. Det kan diskuteras

om tjänstledighet för representationsuppgifter inte bör anses vara tjänstledighet

för offentligt uppdrag. Dessutom bör det utredas i vad mån fullgörandet

av representationen bör tillgodoräknas som tjänsteår för pension.

Utskottet får under åberopande av vad som ovan anförts hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 663 och II: 843 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

en utredning av formerna för den statliga representationen

och i vilken mån särskild ersättning för representationsarbete

bör utgå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.