Utlåtande i anledning av väckta motioner angående formerna för den statliga representationen.
1967-05-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:37, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående formerna för den statliga representationen.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967
1
Nr 37
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående formerna för
den statliga representationen.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1: 663 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och II: 843 av fru Nettelbrandt m. fl.
hemställes att riksdagen i en skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en utredning
av formerna för den statliga representationen och i vilken mån särskild
ersättning för representationsarbete bör utgå.
Motionärerna framhåller att diplomatfruarnas arbetsinsatser till en del
erkänts av staten. Lönesystemet för utlandstjänstemännen är för närvarande
så utformat att lönen är mindre för ogift tjänsteman än för gift. Det
är dock enbart den gifte tjänstemannens ökade kostnader för hustrun och
hennes representationsarbete som ersätts. I de fall hustrun har en arbetsinkomst
minskas mannens behovsprövade lön. Mannens utlandstjänstgöring
innebär för hustrurna ofta en viss ekonomisk belastning. Många diplomatfruar
har yrkesutbildning och ofta även studieskulder. Genom att de
mycket sällan kan ta arbete på stationeringsorten förlorar de arbetsinkomst
och pensionsförmåner.
Arbetsinsatser görs även av landshövdingarnas fruar. Deras uppdrag som
ordförande eller styrelseledamot i föreningar är i princip frivilliga. Uppdragen
innebär inte bara många sammanträden utan också ofta ett aktivt
deltagande i förberedelse och genomförande av olika arrangemang. Härtill
kommer representation som kräver mycket hushållsarbete. En enkät visade
att ingen av de fruar som haft yrkesarbete utom hemmet före utnämningen
har kunnat behålla sitt arbete någon längre tid efter utnämningen. Detta
innebär inkomstbortfall och förlust av pensionsrättigheter. Statliga och
kommunala arbetsgivare har till och med i flera fall vägrat tjänstledighet
för att fullgöra uppgifterna i länet.
Staten tillgodogör sig avsevärda arbetsinsatser av ifrågavarande statstjänstemäns
hustrur utan att ge ersättning för dem till den som utför arbetet.
På längre sikt måste enligt motionärerna representationshustrusystemet
avvecklas. För de diplomater och landshövdingar där den andra maken
inte kan göra insats såsom representationshustru måste en annan form av
assistans vid representationen utformas. När man vid länsreformen övergår
till större län bör man överväga om inte residensen, som ofta är föga praktiska
som bostäder, kunde bli enbart representationsvåningar. Staten borde
där ge landshövdingen ekonomiska möjligheter att anställa en värd samt
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 37
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967
att anlita särskild köks- och städpersonal. Detsamma gäller på längre sikt
ambassaderna.
Även i det korta perspektivet anser motionärerna det otillfredsställande
att vissa gifta kvinnor tvingas underkasta sig mannens yrkesval till men
för egna uppgifter som småbarnsmamma eller yrkeskvinna. Då förändring
på kort sikt inte är möjlig, bör man förbättra situationen för diplomaters
och landshövdingars makar genom att ge dem ersättning för deras insatser
och genom att bevilja dem som är statstjänstemän tjänstledighet för att kunna
fullfölja sina uppgifter.
Motionärerna förordar att en utredning tillsätts med uppgift att utreda
i vilka former och i vilken utsträckning statlig representation är motiverad
samt på vilket sätt och i vilken omfattning särskild ersättning härför skall
utgå.
Utskottet
I motionerna hemställes om utredning av formerna för statlig representation
och i vilken mån ersättning för representationsarbete bör utgå.
Avlöningssystemet för tjänstemän inom utrikesrepresentationen omlades
1963 samtidigt som utrikesförvaltningens organisation och personalbehov
över sågs efter förslag i betänkande avgivet av UD-utredningen (SOU 1963:3).
Översynen av utlandslönerna hade uppdragits åt utrikesförvaltningens lönenämnd
och avsåg huvudsakligen att komma fram till ett system för avvägningen
av de sammanlagda förmånerna vid en befattning utomlands, med
vilket avsedd löneställning och standard kunde nås med minsta utrymme
för subjektivt färgade bedömningar. Då det inte kunde komma i fråga att
fixera utlandslönerna på så hög nivå att hänsyn ej behövde tas till tjänstemännens
civilstånd etc. ansågs att utlandslönerna måste vara behovsprövade
med av tjänstemännen upprättade budgeter som grund. Utöver den fastställda
normallönen föreslogs att vid utlandstjänstgöring skulle utgå särskilda
utlandsförmåner i vilka bl. a. barnbidrag, utbildningsbidrag, barnresebidrag
och hemresebidrag ingick. Vidare föreslogs att medel för representation!
skulle utgå i form av särskilda bidrag från ett särskilt för ändamålet anvisat
anslag. Till representationskostnader hänfördes i första hand utgifter
för den gästfrihet, som tjänstemannen ansågs böra utöva samt för bl. a.
extra tjänarhjälp. Representationsbidraget föreslogs utgå för viss befattning
och avvägas med hänsyn till gift befattningshavares behov. Det skulle fastställas
av Kungl. Maj :t efter förslag av lönenämnden. Någon differentiering
med hänsyn till tjänstemannens civilstånd föreslogs inte. Vid remissbehandling
av lönenämndens förslag förordades från några instanser att bidragen
skulle differentieras enär bl. a. hustruns arbetsinsats i annat fall inte skulle
bli kompenserad. Lönenämnden ansåg dock att indirekta kostnader till följd
av representation skulle beaktas vid lönesättningen och ej vid bestämmande
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967 3
av representationsbidragets storlek. Departementschefen (proposition nr 75
år 1963 s. 134) delade lönenämndens uppfattning samt anförde att riktlinjerna
för regleringen av representationskostnaderna syftar till ett fastare
lönesystem med hänsyn tagen till skiftande förhållanden på olika stationeringsorter.
Nämndens förslag tillstyrktes. Riksdagen godkände efter hemställan
av statsutskottet (utlåtande nr 125 år 1963) riktlinjerna för lönesystemet.
Sedan 1966 handlägger statens avtalsverk frågor om utländsk änstemännens
och även landshövdingarnas löner, vilka omfattas av avtalen med de
olika personalorganisationerna. För sändebud skall enligt avtalet finnas
bostad med utrymme och möbler för representation. Även landshövdingar
har fri bostad. Däremot omfattas inte representationsförmånerna av något
avtal utan dessa regleras direkt genom respektive departement.
Enligt vad som upplysts från utrikesdepartementet uppgår det största
representationsbidraget till 75 000 kronor (för ambassadören i Washington)
och det minsta till 1 000 kronor. Från kommunikationsdepartementet har
upplysts att representationsbidrag för landshövdingar för närvarande utgår
med 31 000 kronor för befattningshavare i Stockholm, Göteborg och Malmö
och med 28 000 kronor i övriga län. Beloppen baseras på beräkningar av
reella utgifter för representation för tiden 1955—1956 och har sedan endast
indexreglerats. De avser att vara ett bidrag till de faktiska kostnaderna.
Utskottet har erfarit att kommunikationsministern uppvaktats av representanter
för landshövdingarnas hustrur med önskemål om att tjänstledighet
skall kunna beviljas dem som är statstjänstemän.
Med hänsyn till vad som anförts finner utskottet att vid den relativt nyligen
företagna omläggningen av lönesystemet för utländsk änstemännen
de synpunkter motionärerna framfört beaktats beträffande diplomaternas
hustrur och deras arbetsinsatser. I fråga om landshövdingarnas hustrur finner
utskottet inte påkallat att en utredning tillsättes.
Utskottet vill dock understryka att möjlighet bör beredas för de diplomaters
och landshövdingars hustrur som är statstjänstemän att erhålla tjänstledighet
för att kunna utföra de uppgifter som följer av deras ställning.
Utskottet hemställer med anledning av vad som anförts,
att de likalydande motionerna I: 663 och II: 843 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 maj 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hellebladh, Eric Gustaf Peterson, Axel
Kristiansson*, fru Hultell, herrar Helge Karlsson, Wååg*, fru Diesen, fru
Hamrin-Thorell och fru Landberg*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson, Rimås, Wikner, Larsson i
Borrby, Nordgren*, fru Ekroth, herrar Hansson i Piteå och Josefson i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Eric Gustaf Peterson, fru Hamrin-Thorell och herr Hamrin i Kalmar,
vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
I motionerna hemställes---(lika med utskottet i det första stycket)
---bör utgå.
Den statliga representationen innefattar en rad viktiga arbetsuppgifter
som måste utföras. Hittills har man ofta låtit den representerande tjänstemannens
hustru sköta dessa arbetsuppgifter. Detta system blir allt svårare
att upprätthålla, eftersom tjänstemännens hustrur allt oftare har ett eget
yrke, ibland med lång utbildning och studieskulder. Det nuvarande representationssystemet
innebär i dagens läge ofta att hustrun får sluta sitt arbete
för att utföra arbetsuppgifterna för sin mans representation utan ersättning.
Detta kan inte anses tillfredsställande. Inte heller kan man räkna med att
systemet över huvud taget kan fungera i framtiden.
Avlöningssystemet för tjänstemän inom utrikesrepresentationen omlades
1963. Då det inte kunde komma i fråga att fixera utlandslönerna på så hög
nivå att hänsyn ej behövde tas till tjänstemannens civilstånd ansågs att
utlandslönerna måste vara behovsprövade med av tjänstemännen upprättade
budgeter som grund. Utöver den fastställda normallönen föreslogs att
vid utlandstjänstgöring skall utgå särskilda utlandsförmåner. Vidare föreslogs
att medel för representation skulle utgå i form av särskilda bidrag från
ett särskilt för ändamålet anvisat anslag. Någon differentiering med hänsyn
till tjänstemannens civilstånd föreslogs inte. Utrikesförvaltningens lönenämnd
som utförde utredningen anförde att indirekta kostnader till följd
av representation skulle beaktas vid lönesättningen och ej vid bestämmande
av representationsbidragets storlek.
Oavsett var eventuella kostnadsersättningar bör föranleda tillägg i representationsanslaget
eller förändrad lönesättning rör det sig här endast om
ersättning för extra kostnader för representation. Behovet av ersättning för
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1967 5
arbetsinsatser i samband med representationen har inte beaktats. För landshövdingarnas
hustrur har problemet över huvud taget inte diskuterats. Dessa
två tjänstemannakategorier är för övrigt endast exemplifieringar. Problemet
med den statliga representationen berör praktiskt taget alla högre
tjänstemän.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att en utredning om
formerna för den statliga representationen och för vilka ersättningar som
skall ges för arbetet med representationen är väsentlig. Särskilt viktig ter
sig utredningen med tanke på att man i framtiden kan vara tvungen att anlita
andra personer än de representerande tjänstemännens hustrur för arbetsuppgifterna
i samband med representationen. Man kan också vänta att
de tjänstebostäder som nu utrustas främst med tanke på representation i
framtiden inte längre kommer att utnyttjas som bostäder utan används enbart
för representationsändamål.
Utskottet har erfarit att kommunikationsministern uppvaktats av representanter
för landshövdingefruarna med önskemål om att tjänstledighet
skall kunna beviljas dem som är statstjänstemän för att fullgöra representationsuppgifter.
Utskottet anser att det över huvud taget inte bör kunna ifrågasättas
att tjänstledighet inte beviljas för sådana ändamål. Det kan diskuteras
om tjänstledighet för representationsuppgifter inte bör anses vara tjänstledighet
för offentligt uppdrag. Dessutom bör det utredas i vad mån fullgörandet
av representationen bör tillgodoräknas som tjänsteår för pension.
Utskottet får under åberopande av vad som ovan anförts hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 663 och II: 843 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
en utredning av formerna för den statliga representationen
och i vilken mån särskild ersättning för representationsarbete
bör utgå.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.