Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att genom permanenta samarbetsorgan stärka och utveckla relationerna mellan polisen och allmänheten.
1967-05-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:38, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att genom permanenta samarbetsorgan stärka och utveckla relationerna mellan polisen och allmänheten.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
1
Nr 38
Utlåtande i anledning av motioner angående allmänhetens inställning
till ordningsmakten m. m. samt om åtgärder för att
förbättra relationerna mellan polisen och allmänheten.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats
1) de likalydande motionerna I: 664 av herr Holmberg m. fl. och II: 582
av herr Bohman in. fl., vari liemställes om utredning angående
a) utbyggande på längre sikt av den allsidiga kriminologiska och rättssociologiska
forskningen och undervisningen j ämte därmed sammanhörande
problem rörande forskarrekryteringen,
b) möjligheter att förbättra allmänhetens inställning gentemot ordningsmakten,
c) inverkan av olika åtgärder företagna av barnavårdsmyndighet eller
inom kriminalvården på åter fallsbrottsligheten; samt
2) motion II: 652 av herrar Lindkvist och Björk, vari föreslås att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att genom
permanenta samarbetsorgan stärka och utveckla relationerna mellan polisen
och allmänheten.
Utskottet har tagit upp motionerna till samtidig behandling.
I motionerna I: 664 och II: 582 hänvisas till vad som anförts i de likalydande
motionerna I: 438 och II: 553. I sistnämnda motioner uttalas bl. a., att
de förändrade attityder som framför allt från en del ungdomars sida visas
gentemot ordningsmakten inger viss oro. Massmedia, särskilt TV och dagspressen,
har här ett stort ansvar. Glorifiering i vissa massmedia av brottslingar
har försvårat polisens möjligheter att bland allmänheten få förståelse
för de svårigheter som möter dem i deras arbete att upprätthålla ordningen.
Det förefaller enligt motionärerna ofrånkomligt att närmare undersöka omfattningen
av och orsakerna till den tilltagande respektlösheten för ordningsmaktens
uppgifter. En utredning bör snarast tillsättas i syfte att undersöka
hur man hos allmänheten på ett bättre sätt skall kunna klargöra ordningsmaktens
uppgift att vara allmänheten till hjälp i olika avseenden.
Vidare anföres, att den kriminologiska forskningen är eftersatt i vårt land.
Det borde vara en fråga av hög angelägenhetsgrad att åtgärder vidtages för
att stärka ämnets ställning och därmed underlätta forskarrekryteringen.
Skall man i Sverige kunna följa med i den internationella utvecklingen är det
nödvändigt att bygga ut resp. bygga upp ämnena kriminologi och rätts1
—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. AV 38
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
sociologi. Hur utbyggnaden skall ske och hur forskarrekryteringen skall äga
rum måste snarast utredas.
Motionärerna uttalar, att gränserna mellan det som anses tillåtet och det
otillåtliga — till följd av familje- och släktbandens upplösning och genom
att tidigare normer och moralregler nu ständigt är föremål för debatt och
omvärderingar — har blivit mindre skarpa och svårare att fastlägga och
iakttaga. Barn och ungdom har därmed berövats något av det stöd som en
fast sedvänja och en vedertagen stil tidigare utgjorde. Det borde vara en ytterst
angelägen uppgift för såväl den kriminologiska som den sociologiska
och psykologiska forskningen att närmare klarlägga vilken betydelse denna
utveckling har haft och har som en eventuell risk för ökad kriminalitet.
Motionärerna anför vidare, att en fråga av speciellt intresse för den kriminologiska
forskningen är återfallsbrottsligheten och dess samband med
olika åtgärder företagna av barnavårdsmyndighet eller inom kriminalvården,
särskilt i fråga om förmögenhetsbrottslingar. En uppgift för den kriminologiska
forskningen är också att ytterligare undersöka utformningen av anstaltsvården
så att den ej blir till skada för den intagne utan främjar dennes
tillrättaförande. Motionärerna berör vidare motsättningen mellan olika åsikter
i den kriminalpolitiska diskussionen beträffande allmänpreventionens
betydelse. Motionärerna anför att frågan om generalprevention och individnalprevention
har synnerligen stor betydelse både för utformningen av
påföljdssystemet och för rättstillämpningen i det enskilda fallet och att det
är hög tid att satsa på forskning på detta område.
I motion II: 652 framhålles att förhållandet mellan allmänheten och polisen
sedan lång tid tillbaka har varit föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang.
Genom den nya polisorganisationen skapades förutsättningar att i ökad
grad för allmänheten redovisa polisens arbetsuppgifter, intentioner och principer.
Motionärerna framhåller, att rikspolisstyrelsen under de två senaste
åren har tagit en rad initiativ i detta sammanhang. Stora ansträngningar har
gjorts för att utveckla ett förtroendefullt samarbete med pressen och andra
massmedia. Utbyggd kurs- och konferensverksamhet, en allmän upprustning
av tidskriften Svensk Polis, offentliga arrangemang, ökad utställningsverksamhet
och specialinformation till olika grupper av medborgare är andra
inslag i informations- och kontaktarbetet.
Även på det brottsförebyggande området har verksamheten utvecklats
kraftigt. På olika vägar har polisen försökt nå allmänheten med råd och anvisningar
— ibland till bestämda yrkesgrupper — hur den skall kunna medverka
till att förhindra olika slags brott. Rikspolisstyrelsen räknar också
med att cirka 250 000 skolelever årligen nås av undervisning om vad som
sammanfattningsvis kan rubriceras som »samhällets spelregler».
Redan nu förekommer alltså en omfattande aktivitet med syfte att skapa
positiva relationer mellan allmänheten och polisen. Motionärerna framhåller
emellertid, att arbetsuppgifterna är utomordentligt stora och fortlöpande
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
3
förändras, varför nya former och medel ständigt måste prövas. En väg för att
vidga kontakten synes vara att inrätta ett samarbetsorgan med nära anknytning
till rikspolisstyrelsen. I detta skulle ingå företrädare för folkrörelserna,
de fackliga och politiska organisationerna, Målsmännens riksförbund, SECO,
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och idrottsorganisationerna in. fl. Samarbetsorganets
främsta uppgift skulle vara att samordna åtgärderna på det
brottsförebyggande området samt att medverka i informations- och kontaktarbete.
Det skisserade samarbetsorganet bör även ta initiativ till upplysningskampanjer
och liknande. Avsikten är också att liknande samarbetsorgan
på det regionala och lokala planet skall byggas upp.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
I: 438 och II: 652.
Yttrande har inhämtats från rikspolisstyrelsen, varjämte Svenska polisförbundet
beretts tillfälle yttra sig.
Rikspolisstyrelsen anför, att en systematisk verksamhet alltsedan polisväsendets
förstatligande har bedrivits i syfte att skapa positiva relationer
mellan allmänheten och polisen. I första hand har ansträngningarna varit
inriktade på att underlätta för massmedia att ge en bredare och sakligare
information till allmänheten om polisens organisation och verksamhet m. in.
Riktlinjer för denna informationsverksamhet har dragits upp av rikspolisstyrelsen
och verkställts av de underordnade polismyndigheterna såväl på
det regionala som det lokala planet. I syfte att förbättra massmedias möjligheter
att lämna saklig information om polisväsendet och polisverksamheten
till en bredare allmänhet har rikspolisstyrelsen i samarbete med Pressinstitutet
och Journalistförbundet även arrangerat en rad regionala kurser under
rubriken »Polisen — Pressen — Samhället». I dessa har deltagit såväl företrädare
för polisväsendet som representanter för press och etermedia. Kurserna
har omfattat bland annat föreläsningar i ämnen som tryckfrihetslagstiftning,
sekretessfrågor m. m. Stor vikt har lagts vid olika yrkesetiska frågor
på det journalistiska området. Det har därvid klart framhållits från
polisväsendets sida vilken viktig roll massmedia spelar när det gäller att
forma allmänhetens attityder till de samhällsorgan som har att svara för
upprätthållande av ordning och säkerhet. Man har varit angelägen om att
vid dessa kurser lägga fast praktiska riktlinjer för den fortlöpande nyhetskontakten.
Kurserna har också haft det syftet att de utgjort en grundval för
fortsatta återkommande överläggningar mellan parterna.----Rikspolis
styrelsens
informationsbyrå uppehåller synnerligen livliga kontakter med
massmedia och lämnar dels praktiska råd i anslutning till reportageuppslag,
dels material och underlag för artiklar. Dessutom förekommer en livlig direkt
nyhetsförmedling från rikspolisstyrelsen till press, radio och TV. Dagligen
står styrelsens diarium till förfogande för de centrala nyhetsbyråerna
i deras löpande nyhetsbevakning. Genom dessa åtgärder har man från polisväsendets
sida velat säkerställa en maximal insyn för massmedia i den löpande
polisverksamheten till förmån för en fyllig och saklig information till
allmänheten. Härigenom uppnås en bättre förståelse från allmänhetens sida
för polisverksamheten.
Rikspolisstyrelsen framhåller vidare, att polisväsendets olika offentliga
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 sand. Nr 38
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
evenemang, bl. a. Polisens Dag och polisutställningar, utgör eu form för
kontakt med en bredare allmänhet. Alldeles särskilt stor vikt lägger man vid
att inbjuda barn och ungdomar för att dessa skall få tillfälle att bekanta sig
med polisorganisationen och dess företrädare samt få eu muntlig information
om polisens olika aktiviteter i kampen mot framför allt brott och
olyckor.
En betydelsefull informationskälla för allmänhet och myndigheter är tidskriften
Svensk Polis, som utges en gång i månaden av styrelsens informationsbyrå.
Upplagan är f. n. ca 21 000 exemplar. Särskild vikt har lagts vid
att tidningen skall nå polisnämndernas ledamöter.
Polisens brottsförebyggande åtgärder är ett betydelsefullt led i strävan
mot bättre relationer till allmänheten. Detta gäller såväl trafikövervakningsarbetet
som annan brottsförebyggande verksamhet.
De stora samlade trafikaktionerna genomföres med största möjliga öppenhet
och syftar mera till att förmå trafikanter att rätta sig efter gällande
regler än att beivra begångna överträdelser. I annan brottsförebyggande verksamhet
än den inom trafiken gäller det att utnyttja polisens erfarenheter för
att ge den enskilde ökade möjligheter att själv gardera sig mot brottsliga
angrepp. På detta område har rikspolisstyrelsen verkat bland annat genom
aktioner mot åldringsbrott. Denna utfördes genom att flygblad distribuerades
i miljonupplaga samtidigt som en presskampanj inleddes över hela landet.
På många håll skedde också en uppföljning i form av föreläsningar av
polismän vid pensionärsträffar. Parallellt härmed ökades polisens spaningsinsatser.
Vidare har företagits åtgärder för att stävja checkbrottslighet genom
att rikspolisstyrelsen i samråd med bankerna anordnat utbildningsverksamhet
för kassapersonal. Slutligen må nämnas en kampanj mot bilstölder
företagen i samarbete med motororganisationerna. Styrelsen planerar att ge
ut en broschyr med råd hur man skyddar sig mot inbrottstjuvar i lägenheter,
villor och sommarstugor. Även en aktion mot olika slag av bedrägeribrott är
planlagd.
Styrelsen framhåller även, att laglydnadsfostran i skolorna är av stor betydelse
för en mera positiv inställning mot polisen från allmänhetens sida.
Ansvaret för att åstadkomma ett bättre förhållande mellan polisen och
allmänheten ligger till stor del hos den enskilde polismannen. Hans personliga
uppträdande och sätt att utföra ofta svåra tjänsteuppgifter har en avgörande
inverkan på allmänhetens inställning till polisen. Den nya polisutbildning
som inleds hösten 1967 kan i förening med en omsorgsfullt bedriven
rekrytering på lång sikt ytterligare förbättra förhållandet mellan polisen
och allmänheten.
Styrelsen delar den i motionen II: 652 uttalade uppfattningen att aktiviteten
i syfte att skapa positiva relationer mellan allmänheten och polisen innebär
utomordentligt stora arbetsuppgifter och att verksamheten måste anpassas
efter fortlöpande förändringar. Emellertid anser styrelsen att särskilda
samar bet sorgan icke erfordras utan att verksamheten bör byggas ut inom
ramen för den nuvarande organisationen. På dess lokala plan torde polisnämnderna
huvudsakligen kunna svara för de uppgifter som enligt motio
-
5
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
närernas förslag skulle läggas på de lokala samarbetsorganen. Styrelsen avstyrker
därför bifall till motionen II: 652.
Mot bakgrunden av den omfattande verksamhet som pågår för att skapa
bättre relationer mellan allmänheten och polisen finner styrelsen det ej heller
motiverat med en allmän utredning — såsom yrkats under punkten b) i
motionerna 1:664 och 11:582 — rörande detta problem, varför styrelsen
avstyrker bifall även till detta yrkande. Styrelsen uttalar, att en sociologiskt
inriktad vetenskaplig undersökning rörande allmänhetens förhållande till
polisen däremot skulle vara av stort värde för den fortsatta verksamheten på
området, och erinrar om att årets riksdag anslagit 25 000 kronor för en sådan
undersökning.
I vad avser det i motionerna I: 664 och II: 582 under punkten a) upptagna
yrkandet om utredning angående utbyggande på längre sikt av den allsidiga
kriminologiska och rättssociologiska forskningen m. m. anför styrelsen, att
brottsligheten under senare år visat en oroväckande utveckling vad gäller
både brottens antal och deras svårhetsgrad. Inför denna utveckling framstår
det som absolut nödvändigt att tillgripa alla verksamma åtgärder för att bekämpa
brottsligheten. Såväl för utbyggnaden av den brottsförebyggande
verksamheten som för utformningen av påföljdssystemet är forskningsresultat
inom kriminologi och rättssociologi utomordentligt värdefulla. Styrelsen
delar därför motionärernas uppfattning att dessa forskningsområden bör
förstärkas och tillstyrker yrkandet att deras utbyggnad på längre sikt blir
föremål för utredning.
Vad slutligen avser det i samma motioner under punkten c) upptagna yrkandet
om utredning angående inverkan av olika åtgärder företagna av
barnavårdsmyndighet eller inom kriminalvården på återfallsbrottsligheten
anför styrelsen, att en sådan utredning i och för sig vore värdefull. Med hänsyn
till det arbete som utföres av samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
— vilket enligt sina direktiv bland annat har att fortlöpande
följa brottslighetsutvecklingen och resultaten av de åtgärder samhället
vidtager mot lagöverträdare — bedömer styrelsen emellertid en utredning
på detta område icke vara erforderlig. Styrelsen avstyrker därför detta
yrkande.
Svenska polisförbundet upplyser, att förbundets styrelse vid sammanträde
i början av augusti månad 1966 behandlade frågan om vilka åtgärder som
borde vidtagas i syfte att hindra följdverkningar av osaklig kritik i vissa
massmedia eller angrepp i andra former mot polisens sätt att fullgöra sina
tjänsteuppgifter. Förbundsstyrelsen gjorde i anslutning till övervägandena
i detta äiende ett pressuttalande, som väckte stor uppmärksamhet, och förbundets
synpunkter fick många instämmanden i de därpå följande presskommentarerna.
Vid uppvaktning för stats- och justitieministrarna överlämnades
härefter en skrivelse till statsministern, daterad den 19 augusti
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
1966, vari främst tre åtgärder rekommenderades för att råda bot på det alltmer
skärpta förhållandet mellan polisen och vissa grupper hland allmänheten,
nämligen ökad upplysning om polisens arbetsuppgifter i samhället,
snabb lösning av polisens utbildningsfråga och förstärkt forskning på kriminalpolitikens
område. Förbundet har med tillfredsställelse konstaterat att
statsministern och justitieministern både före och efter förbundets uppvaktning
gjort positiva uttalanden i för allmänheten upplysande riktning om
polisens ställning i samhället.
Polisutbildningen bar behandlats vid innevarande års riksdag. Däremot
står fortfarande frågorna om forskningen och upplysningsverksamheten
för allmänheten öppna. Dessa frågor fick sedermera ökad aktualitet i början
av januari månad 1967, då Handen-morden inträffade. Polispersonalens
reaktion kom till kraftigt uttryck genom ett pressuttalande från förbundets
extra kongress i början av mars månad 1967.
Innehållet i motionerna ligger helt i linje med vad förbundet hävdat för
att åstadkomma förbättrade relationer mellan polisen och allmänheten och
få till stånd ökad kriminologisk och rättssociologisk forskning. Polisförbundet
tillstyrker bifall till utredningsyrkandet i motionerna 1: 664 och II: 582
och förslaget i motion II: 652 om permanent samarbetsorgan för stärkandet
och utvecklandet av relationerna mellan polisen och allmänheten. Förbundet
hemställer även att rikspolisstyrelsen ges ökade resurser för en intensifiering
av upplysningsverksamheten till allmänheten.
Förbundet uttalar slutligen att den i motionerna I: 664 och II: 582 punkten
c) avsedda utredningen bör omfatta undersökning om i vilken utsträckning
polismyndighet äger rätt att få upplysningar av andra samhällsmyndigheter
i spaningssammanhang och om eventuellt vidgade befogenheter är
erforderliga och möjliga. Vad gäller motion II: 652 ifrågasätter förbundet om
inte någon form av laglydnadsfostran skulle kunna infogas även i körskolornas
undervisningsverksamhet.
Utskottet
Utskottet vill först beröra det i motionerna I: 664 och II: 582 framställda
yrkandet om utredning angående möjligheter att förbättra allmänhetens
inställning gentemot ordningsmakten och det i motionen 11:652 framlagda
förslaget om åtgärder i syfte att genom permanenta samarbetsorgan stärka
och utveckla relationerna mellan polisen och allmänheten.
I proposition nr 100 till 1964 års riksdag angående organisationen av
polis-, åklagar- och exekutionsväsendet m. m. redovisades bl. a. polisberedningens
synpunkter på behovet av informationsverksamhet. Beredningen
framhöll, att man under en lång följd av år från olika håll understrukit
betydelsen av att åtgärder vidtogs för att förbättra förhållandet
mellan polisen och allmänheten och att det var ett polisiärt tjänsteintresse
Allmänna beredningsutskottels utlåtande nr 38 år 1967 7
av yttersta vild att orientera allmänheten om och skapa förståelse för
polisens verksamhet. För att de insatser som fordrades i dessa hänseenden
skulle nå full effekt krävdes enligt beredningen en central ledning och
lokal samverkan med allmänheten via massmedia eller på andra vägar.
I enlighet med de av riksdagen 1964 godkända riktlinjerna för organisationen
av rikspolisstyrelsen inrättades inom styrelsen en informationsavdelning
— numera informationsbyrå — för den externa och interna informationen,
presstjänsten och viss brottspreventiv rådgivning.
I instruktionen för rikspolisstyrelsen har angivits som ett särskilt åliggande
för stvrelsen att verka för ett förtroendefullt förhållande mellan
polis och allmänhet. På det lokala planet har polisnämnden inom varje
polisdistrikt motsvarande uppgift. Nämnden skall för polischefen framlägga
de förslag och anföra de synpunkter nämnden finner påkallade.
Av det nu anförda framgår, att man genom den nya organisationen för
polisväsendet i hög grad sökt tillgodose behovet av kontaktorgan för att
främja goda relationer mellan polisen och allmänheten. Utskottet delar den
av rikspolisstyrelsen uttalade uppfattningen, att ytterligare organ för samarbete
icke erfordras utan att verksamheten bör byggas ut inom ramen
för den nuvarande organisationen. Utskottet anser sig således icke kunna
tillstyrka det i motionen 11:652 framförda yrkandet.
I rikspolisstyrelsens yttrande har utförligt redovisats den omfattande aktivitet
som med initiativ bl. a. från centralt håll bedrivs för att skapa positiva
relationer mellan allmänheten och polisen. Styrelsen har även framhållit,
att den nya polisutbildning som inleds hösten 1967 i förening med
en omsorgsfull rekrytering på lång sikt kan förbättra dessa relationer.
Polisnämndernas verksamhet har behandlats i ett av chefen för justitiedepartementet
den 25 januari detta år avgivet interpellationssvar. Departementschefen
anförde därvid exempel på vad som hade gjorts och kunde
göras av polisnämnderna men framhöll även, att den kraftiga arbetsbelastningen
inom polisdistrikten och övergångssvårigheter efter förstatligandet
hämmat den ytterligare utvecklingen av samarbetet med nämnderna.
I interpellationssvaret upplystes vidare, att rikspolisstyrelsen förberedde
en allmän inventering av erfarenheterna från den statliga polisorganisationen
och även från polisnämndernas verksamhet. Sedan denna inventering
skett fanns det anledning överväga om några jämkningar i nuvarande ordning
kunde anses motiverade.
Den avoga inställning gentemot ordningsmakten, som i vissa sammanhang
tagit sig svårartade uttryck, torde i huvudsak förekomma endast hos
smärre grupper av storstadsungdom. Ett klarläggande av bakgrund och
orsaker till en sådan inställning är enligt utskottets mening av avgörande
betydelse, när det gäller att komma till rätta med detta problem. Under det
av årets riksdag beviljade anslaget till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader
bär beräknats medel för en opinionsundersökning i syfte att klarlägga före
-
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
kommande spänningsförhållanden mellan polis och allmänhet. Utskottet
finner, att denna undersökning — vars resultat förutsattes komma att utnyttjas
vid fortsatta överväganden rörande metoder att skapa förbättrade
relationer — i förening med den av rikspolisstyrelsen förberedda kartläggningen
av erfarenheterna från bl. a. polisnämndernas verksamhet kommer
att i väsentlig mån tjäna syftet med det i motionerna 1:664 och 11:582
under punkten b) upptagna utredningsyrkandet. Utskottet finner sig därför
icke böra tillstyrka, att en särskild utredning tillkallas.
I sistnämnda motioner har under punkten a) yrkats utredning angående
den allsidiga kriminologiska och rättssociologiska forskningen och undervisningen
samt forskarrekryteringen.
Utskottet vill härtill framhålla, att det ankommer på universitetskanslersämbetet
bl. a. att följa forskningens och utbildningens utveckling, villkor
och behov samt att verka för att utbildningen till innehåll och organisation
utvecklas i takt med forskningens framsteg och anpassas efter samhällslivets
krav. Såsom redovisats i årets statsverksproposition har ämbetet till
sin anslagsframställning för budgetåret 1967/68 fogat en utbyggnadsplan
för nya professurer och laboraturer. Förslagen har karaktären av s. k.
rullande femårsplan. För budgetåret 1969/70 har bl. a. upptagits en professur
i rättssociologi, dock utan närmare preciserande av ämnesinnehållet.
Utskottet förutsätter att vederbörande fakultetsberedning och universitetskanslersämbetet
utan något riksdagens initiativ bevakar den i motionsyrkandet
avsedda frågan och finner sig icke böra tillstyrka särskild utredning.
I det sist behandlade motionsparet har slutligen yrkats utredning av vilken
inverkan olika åtgärder företagna av barnavårdsmyndighet eller inom
kriminalvården haft på återfallsbrottsligheten.
I det år 1964 framlagda betänkandet »Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna»
(SOU 1964: 24) har anförts, att forskningen vid ungdomsvårdsskolorna
från början bör organiseras på sådant sätt att den blir
flexibel och senare kan anslutas till en forskningsverksamhet med större
bredd vad avser både samhällets åtgärds- och reaktionssystem på olika
områden och olika företeelser inom socialvården.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 25 detta år i anledning av motioner om
ungdomsvården understrukit socialstyrelsens uttalande om att forskningsbehovet
är trängande och alt frågan om inrättande av ett organ för behandlingsforskning
inte längre bör uppskjutas. Då ärendet ligger under Ivungl.
Maj :ts prövning har utskottet ansett sig kunna förutsätta, att frågan utan
något riksdagens initiativ bringas till eu lösning.
Syftet med det nu framförda utredningsyrkandet synes tillgodosett med
inrättande av ett dylikt, flexibelt uppbyggt organ för behandlingsforskning,
och utskottet vill därför med hänvisning till sitt ovan åberopade uttalande
avstyrka ytterligare utredning.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967 9
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
1. att motionerna I: 664 och II: 582, såvitt avser punkten
a) i motionerna, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
2.
att motionerna 1:664 och 11:582, såvitt avser punkten
b) i motionerna, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
3. att motionerna 1:664 och 11:582, såvitt avser punkten
c) i motionerna, samt motion II: 652, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 maj 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson,
Axel Kristiansson, fru Hultell, herrar Helge Karlsson*, Wååg, fru
Diesen, fru Hamrin-Thorell*, fru Landberg* och herr Johan Olsson;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru J äderberg, herrar
Dickson, Rimås, Wikner, Larsson i Borrby*, Nordgren, fru Ekroth*,
herrar Andersson i Örebro, Hansson i Piteå och Josefson i Arrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
Vid 1. i utskottets hemställan
av herr Eric Gustaf Peterson, fru Hultell, fru Diesen, fru Hamrin-Thorell
samt herrar Rimås, Nordgren och Andersson i Örebro, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets utlåtande, som å s. 8 börjar med orden
»Utskottet vill» och slutar med orden »särskild utredning», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av den
kriminologiska forskningen ej längre kan uppskjutas. Brottsutvecklingen
här i landet motiverar att det snarast ställs erforderliga resurser till den kriminologiska
och rättssociologiska forskningens förfogande. Väsentliga frågor
för denna forskning är i dag endast delvis belysta. Den grundläggande mot
-
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967
sättningen mellan olika åsikter i den kriminalpolitiska diskussionen har gällt
allmänpreventionen och dess betydelse. Vilka funktioner som avhåller
människor från att begå brott har märkligt nog inte blivit föremål för någon
nämnvärd forskning i vårt land. Även frågan om återfallsbrottsligheten är
av speciellt intresse för den kriminologiska forskningen. Skall vi i vårt
land kunna följa med i den internationella utvecklingen är det nödvändigt
att bygga ut respektive bygga upp ämnena kriminologi och rättssociologi.
Hur utbyggnaden skall ske och hur forskarrekryteringen skall äga rum
måste snarast utredas.»
dels att utskottet bort hemställa, att riksdagen i anledning av de likalydande
motionerna 1:664 och 11:582 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om utredning angående utbyggande på längre sikt av den allsidiga
kriminologiska och rättssociologiska forskningen och undervisningen
jämte därmed sammanhörande problem rörande forskarrekryteringen.
Vid 2. i utskottets hemställan
av fru Hultell, fru Diesen och herr Nordgren.
ESSELTE AB, STHLM 67
714779
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.