Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att genom permanenta samarbetsorgan stärka och utveckla relationerna mellan polisen och allmänheten.

1967-05-18 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:38, Skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att genom permanenta samarbetsorgan stärka och utveckla relationerna mellan polisen och allmänheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av motioner angående allmänhetens inställning

till ordningsmakten m. m. samt om åtgärder för att

förbättra relationerna mellan polisen och allmänheten.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

1) de likalydande motionerna I: 664 av herr Holmberg m. fl. och II: 582

av herr Bohman in. fl., vari liemställes om utredning angående

a) utbyggande på längre sikt av den allsidiga kriminologiska och rättssociologiska

forskningen och undervisningen j ämte därmed sammanhörande

problem rörande forskarrekryteringen,

b) möjligheter att förbättra allmänhetens inställning gentemot ordningsmakten,

c) inverkan av olika åtgärder företagna av barnavårdsmyndighet eller

inom kriminalvården på åter fallsbrottsligheten; samt

2) motion II: 652 av herrar Lindkvist och Björk, vari föreslås att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att genom

permanenta samarbetsorgan stärka och utveckla relationerna mellan polisen

och allmänheten.

Utskottet har tagit upp motionerna till samtidig behandling.

I motionerna I: 664 och II: 582 hänvisas till vad som anförts i de likalydande

motionerna I: 438 och II: 553. I sistnämnda motioner uttalas bl. a., att

de förändrade attityder som framför allt från en del ungdomars sida visas

gentemot ordningsmakten inger viss oro. Massmedia, särskilt TV och dagspressen,

har här ett stort ansvar. Glorifiering i vissa massmedia av brottslingar

har försvårat polisens möjligheter att bland allmänheten få förståelse

för de svårigheter som möter dem i deras arbete att upprätthålla ordningen.

Det förefaller enligt motionärerna ofrånkomligt att närmare undersöka omfattningen

av och orsakerna till den tilltagande respektlösheten för ordningsmaktens

uppgifter. En utredning bör snarast tillsättas i syfte att undersöka

hur man hos allmänheten på ett bättre sätt skall kunna klargöra ordningsmaktens

uppgift att vara allmänheten till hjälp i olika avseenden.

Vidare anföres, att den kriminologiska forskningen är eftersatt i vårt land.

Det borde vara en fråga av hög angelägenhetsgrad att åtgärder vidtages för

att stärka ämnets ställning och därmed underlätta forskarrekryteringen.

Skall man i Sverige kunna följa med i den internationella utvecklingen är det

nödvändigt att bygga ut resp. bygga upp ämnena kriminologi och rätts1

—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. AV 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

sociologi. Hur utbyggnaden skall ske och hur forskarrekryteringen skall äga

rum måste snarast utredas.

Motionärerna uttalar, att gränserna mellan det som anses tillåtet och det

otillåtliga — till följd av familje- och släktbandens upplösning och genom

att tidigare normer och moralregler nu ständigt är föremål för debatt och

omvärderingar — har blivit mindre skarpa och svårare att fastlägga och

iakttaga. Barn och ungdom har därmed berövats något av det stöd som en

fast sedvänja och en vedertagen stil tidigare utgjorde. Det borde vara en ytterst

angelägen uppgift för såväl den kriminologiska som den sociologiska

och psykologiska forskningen att närmare klarlägga vilken betydelse denna

utveckling har haft och har som en eventuell risk för ökad kriminalitet.

Motionärerna anför vidare, att en fråga av speciellt intresse för den kriminologiska

forskningen är återfallsbrottsligheten och dess samband med

olika åtgärder företagna av barnavårdsmyndighet eller inom kriminalvården,

särskilt i fråga om förmögenhetsbrottslingar. En uppgift för den kriminologiska

forskningen är också att ytterligare undersöka utformningen av anstaltsvården

så att den ej blir till skada för den intagne utan främjar dennes

tillrättaförande. Motionärerna berör vidare motsättningen mellan olika åsikter

i den kriminalpolitiska diskussionen beträffande allmänpreventionens

betydelse. Motionärerna anför att frågan om generalprevention och individnalprevention

har synnerligen stor betydelse både för utformningen av

påföljdssystemet och för rättstillämpningen i det enskilda fallet och att det

är hög tid att satsa på forskning på detta område.

I motion II: 652 framhålles att förhållandet mellan allmänheten och polisen

sedan lång tid tillbaka har varit föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang.

Genom den nya polisorganisationen skapades förutsättningar att i ökad

grad för allmänheten redovisa polisens arbetsuppgifter, intentioner och principer.

Motionärerna framhåller, att rikspolisstyrelsen under de två senaste

åren har tagit en rad initiativ i detta sammanhang. Stora ansträngningar har

gjorts för att utveckla ett förtroendefullt samarbete med pressen och andra

massmedia. Utbyggd kurs- och konferensverksamhet, en allmän upprustning

av tidskriften Svensk Polis, offentliga arrangemang, ökad utställningsverksamhet

och specialinformation till olika grupper av medborgare är andra

inslag i informations- och kontaktarbetet.

Även på det brottsförebyggande området har verksamheten utvecklats

kraftigt. På olika vägar har polisen försökt nå allmänheten med råd och anvisningar

— ibland till bestämda yrkesgrupper — hur den skall kunna medverka

till att förhindra olika slags brott. Rikspolisstyrelsen räknar också

med att cirka 250 000 skolelever årligen nås av undervisning om vad som

sammanfattningsvis kan rubriceras som »samhällets spelregler».

Redan nu förekommer alltså en omfattande aktivitet med syfte att skapa

positiva relationer mellan allmänheten och polisen. Motionärerna framhåller

emellertid, att arbetsuppgifterna är utomordentligt stora och fortlöpande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

3

förändras, varför nya former och medel ständigt måste prövas. En väg för att

vidga kontakten synes vara att inrätta ett samarbetsorgan med nära anknytning

till rikspolisstyrelsen. I detta skulle ingå företrädare för folkrörelserna,

de fackliga och politiska organisationerna, Målsmännens riksförbund, SECO,

socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och idrottsorganisationerna in. fl. Samarbetsorganets

främsta uppgift skulle vara att samordna åtgärderna på det

brottsförebyggande området samt att medverka i informations- och kontaktarbete.

Det skisserade samarbetsorganet bör även ta initiativ till upplysningskampanjer

och liknande. Avsikten är också att liknande samarbetsorgan

på det regionala och lokala planet skall byggas upp.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna

I: 438 och II: 652.

Yttrande har inhämtats från rikspolisstyrelsen, varjämte Svenska polisförbundet

beretts tillfälle yttra sig.

Rikspolisstyrelsen anför, att en systematisk verksamhet alltsedan polisväsendets

förstatligande har bedrivits i syfte att skapa positiva relationer

mellan allmänheten och polisen. I första hand har ansträngningarna varit

inriktade på att underlätta för massmedia att ge en bredare och sakligare

information till allmänheten om polisens organisation och verksamhet m. in.

Riktlinjer för denna informationsverksamhet har dragits upp av rikspolisstyrelsen

och verkställts av de underordnade polismyndigheterna såväl på

det regionala som det lokala planet. I syfte att förbättra massmedias möjligheter

att lämna saklig information om polisväsendet och polisverksamheten

till en bredare allmänhet har rikspolisstyrelsen i samarbete med Pressinstitutet

och Journalistförbundet även arrangerat en rad regionala kurser under

rubriken »Polisen — Pressen — Samhället». I dessa har deltagit såväl företrädare

för polisväsendet som representanter för press och etermedia. Kurserna

har omfattat bland annat föreläsningar i ämnen som tryckfrihetslagstiftning,

sekretessfrågor m. m. Stor vikt har lagts vid olika yrkesetiska frågor

på det journalistiska området. Det har därvid klart framhållits från

polisväsendets sida vilken viktig roll massmedia spelar när det gäller att

forma allmänhetens attityder till de samhällsorgan som har att svara för

upprätthållande av ordning och säkerhet. Man har varit angelägen om att

vid dessa kurser lägga fast praktiska riktlinjer för den fortlöpande nyhetskontakten.

Kurserna har också haft det syftet att de utgjort en grundval för

fortsatta återkommande överläggningar mellan parterna.----Rikspolis
styrelsens

informationsbyrå uppehåller synnerligen livliga kontakter med

massmedia och lämnar dels praktiska råd i anslutning till reportageuppslag,

dels material och underlag för artiklar. Dessutom förekommer en livlig direkt

nyhetsförmedling från rikspolisstyrelsen till press, radio och TV. Dagligen

står styrelsens diarium till förfogande för de centrala nyhetsbyråerna

i deras löpande nyhetsbevakning. Genom dessa åtgärder har man från polisväsendets

sida velat säkerställa en maximal insyn för massmedia i den löpande

polisverksamheten till förmån för en fyllig och saklig information till

allmänheten. Härigenom uppnås en bättre förståelse från allmänhetens sida

för polisverksamheten.

Rikspolisstyrelsen framhåller vidare, att polisväsendets olika offentliga

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 sand. Nr 38

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

evenemang, bl. a. Polisens Dag och polisutställningar, utgör eu form för

kontakt med en bredare allmänhet. Alldeles särskilt stor vikt lägger man vid

att inbjuda barn och ungdomar för att dessa skall få tillfälle att bekanta sig

med polisorganisationen och dess företrädare samt få eu muntlig information

om polisens olika aktiviteter i kampen mot framför allt brott och

olyckor.

En betydelsefull informationskälla för allmänhet och myndigheter är tidskriften

Svensk Polis, som utges en gång i månaden av styrelsens informationsbyrå.

Upplagan är f. n. ca 21 000 exemplar. Särskild vikt har lagts vid

att tidningen skall nå polisnämndernas ledamöter.

Polisens brottsförebyggande åtgärder är ett betydelsefullt led i strävan

mot bättre relationer till allmänheten. Detta gäller såväl trafikövervakningsarbetet

som annan brottsförebyggande verksamhet.

De stora samlade trafikaktionerna genomföres med största möjliga öppenhet

och syftar mera till att förmå trafikanter att rätta sig efter gällande

regler än att beivra begångna överträdelser. I annan brottsförebyggande verksamhet

än den inom trafiken gäller det att utnyttja polisens erfarenheter för

att ge den enskilde ökade möjligheter att själv gardera sig mot brottsliga

angrepp. På detta område har rikspolisstyrelsen verkat bland annat genom

aktioner mot åldringsbrott. Denna utfördes genom att flygblad distribuerades

i miljonupplaga samtidigt som en presskampanj inleddes över hela landet.

På många håll skedde också en uppföljning i form av föreläsningar av

polismän vid pensionärsträffar. Parallellt härmed ökades polisens spaningsinsatser.

Vidare har företagits åtgärder för att stävja checkbrottslighet genom

att rikspolisstyrelsen i samråd med bankerna anordnat utbildningsverksamhet

för kassapersonal. Slutligen må nämnas en kampanj mot bilstölder

företagen i samarbete med motororganisationerna. Styrelsen planerar att ge

ut en broschyr med råd hur man skyddar sig mot inbrottstjuvar i lägenheter,

villor och sommarstugor. Även en aktion mot olika slag av bedrägeribrott är

planlagd.

Styrelsen framhåller även, att laglydnadsfostran i skolorna är av stor betydelse

för en mera positiv inställning mot polisen från allmänhetens sida.

Ansvaret för att åstadkomma ett bättre förhållande mellan polisen och

allmänheten ligger till stor del hos den enskilde polismannen. Hans personliga

uppträdande och sätt att utföra ofta svåra tjänsteuppgifter har en avgörande

inverkan på allmänhetens inställning till polisen. Den nya polisutbildning

som inleds hösten 1967 kan i förening med en omsorgsfullt bedriven

rekrytering på lång sikt ytterligare förbättra förhållandet mellan polisen

och allmänheten.

Styrelsen delar den i motionen II: 652 uttalade uppfattningen att aktiviteten

i syfte att skapa positiva relationer mellan allmänheten och polisen innebär

utomordentligt stora arbetsuppgifter och att verksamheten måste anpassas

efter fortlöpande förändringar. Emellertid anser styrelsen att särskilda

samar bet sorgan icke erfordras utan att verksamheten bör byggas ut inom

ramen för den nuvarande organisationen. På dess lokala plan torde polisnämnderna

huvudsakligen kunna svara för de uppgifter som enligt motio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

närernas förslag skulle läggas på de lokala samarbetsorganen. Styrelsen avstyrker

därför bifall till motionen II: 652.

Mot bakgrunden av den omfattande verksamhet som pågår för att skapa

bättre relationer mellan allmänheten och polisen finner styrelsen det ej heller

motiverat med en allmän utredning — såsom yrkats under punkten b) i

motionerna 1:664 och 11:582 — rörande detta problem, varför styrelsen

avstyrker bifall även till detta yrkande. Styrelsen uttalar, att en sociologiskt

inriktad vetenskaplig undersökning rörande allmänhetens förhållande till

polisen däremot skulle vara av stort värde för den fortsatta verksamheten på

området, och erinrar om att årets riksdag anslagit 25 000 kronor för en sådan

undersökning.

I vad avser det i motionerna I: 664 och II: 582 under punkten a) upptagna

yrkandet om utredning angående utbyggande på längre sikt av den allsidiga

kriminologiska och rättssociologiska forskningen m. m. anför styrelsen, att

brottsligheten under senare år visat en oroväckande utveckling vad gäller

både brottens antal och deras svårhetsgrad. Inför denna utveckling framstår

det som absolut nödvändigt att tillgripa alla verksamma åtgärder för att bekämpa

brottsligheten. Såväl för utbyggnaden av den brottsförebyggande

verksamheten som för utformningen av påföljdssystemet är forskningsresultat

inom kriminologi och rättssociologi utomordentligt värdefulla. Styrelsen

delar därför motionärernas uppfattning att dessa forskningsområden bör

förstärkas och tillstyrker yrkandet att deras utbyggnad på längre sikt blir

föremål för utredning.

Vad slutligen avser det i samma motioner under punkten c) upptagna yrkandet

om utredning angående inverkan av olika åtgärder företagna av

barnavårdsmyndighet eller inom kriminalvården på återfallsbrottsligheten

anför styrelsen, att en sådan utredning i och för sig vore värdefull. Med hänsyn

till det arbete som utföres av samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten

— vilket enligt sina direktiv bland annat har att fortlöpande

följa brottslighetsutvecklingen och resultaten av de åtgärder samhället

vidtager mot lagöverträdare — bedömer styrelsen emellertid en utredning

på detta område icke vara erforderlig. Styrelsen avstyrker därför detta

yrkande.

Svenska polisförbundet upplyser, att förbundets styrelse vid sammanträde

i början av augusti månad 1966 behandlade frågan om vilka åtgärder som

borde vidtagas i syfte att hindra följdverkningar av osaklig kritik i vissa

massmedia eller angrepp i andra former mot polisens sätt att fullgöra sina

tjänsteuppgifter. Förbundsstyrelsen gjorde i anslutning till övervägandena

i detta äiende ett pressuttalande, som väckte stor uppmärksamhet, och förbundets

synpunkter fick många instämmanden i de därpå följande presskommentarerna.

Vid uppvaktning för stats- och justitieministrarna överlämnades

härefter en skrivelse till statsministern, daterad den 19 augusti

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

1966, vari främst tre åtgärder rekommenderades för att råda bot på det alltmer

skärpta förhållandet mellan polisen och vissa grupper hland allmänheten,

nämligen ökad upplysning om polisens arbetsuppgifter i samhället,

snabb lösning av polisens utbildningsfråga och förstärkt forskning på kriminalpolitikens

område. Förbundet har med tillfredsställelse konstaterat att

statsministern och justitieministern både före och efter förbundets uppvaktning

gjort positiva uttalanden i för allmänheten upplysande riktning om

polisens ställning i samhället.

Polisutbildningen bar behandlats vid innevarande års riksdag. Däremot

står fortfarande frågorna om forskningen och upplysningsverksamheten

för allmänheten öppna. Dessa frågor fick sedermera ökad aktualitet i början

av januari månad 1967, då Handen-morden inträffade. Polispersonalens

reaktion kom till kraftigt uttryck genom ett pressuttalande från förbundets

extra kongress i början av mars månad 1967.

Innehållet i motionerna ligger helt i linje med vad förbundet hävdat för

att åstadkomma förbättrade relationer mellan polisen och allmänheten och

få till stånd ökad kriminologisk och rättssociologisk forskning. Polisförbundet

tillstyrker bifall till utredningsyrkandet i motionerna 1: 664 och II: 582

och förslaget i motion II: 652 om permanent samarbetsorgan för stärkandet

och utvecklandet av relationerna mellan polisen och allmänheten. Förbundet

hemställer även att rikspolisstyrelsen ges ökade resurser för en intensifiering

av upplysningsverksamheten till allmänheten.

Förbundet uttalar slutligen att den i motionerna I: 664 och II: 582 punkten

c) avsedda utredningen bör omfatta undersökning om i vilken utsträckning

polismyndighet äger rätt att få upplysningar av andra samhällsmyndigheter

i spaningssammanhang och om eventuellt vidgade befogenheter är

erforderliga och möjliga. Vad gäller motion II: 652 ifrågasätter förbundet om

inte någon form av laglydnadsfostran skulle kunna infogas även i körskolornas

undervisningsverksamhet.

Utskottet

Utskottet vill först beröra det i motionerna I: 664 och II: 582 framställda

yrkandet om utredning angående möjligheter att förbättra allmänhetens

inställning gentemot ordningsmakten och det i motionen 11:652 framlagda

förslaget om åtgärder i syfte att genom permanenta samarbetsorgan stärka

och utveckla relationerna mellan polisen och allmänheten.

I proposition nr 100 till 1964 års riksdag angående organisationen av

polis-, åklagar- och exekutionsväsendet m. m. redovisades bl. a. polisberedningens

synpunkter på behovet av informationsverksamhet. Beredningen

framhöll, att man under en lång följd av år från olika håll understrukit

betydelsen av att åtgärder vidtogs för att förbättra förhållandet

mellan polisen och allmänheten och att det var ett polisiärt tjänsteintresse

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottels utlåtande nr 38 år 1967 7

av yttersta vild att orientera allmänheten om och skapa förståelse för

polisens verksamhet. För att de insatser som fordrades i dessa hänseenden

skulle nå full effekt krävdes enligt beredningen en central ledning och

lokal samverkan med allmänheten via massmedia eller på andra vägar.

I enlighet med de av riksdagen 1964 godkända riktlinjerna för organisationen

av rikspolisstyrelsen inrättades inom styrelsen en informationsavdelning

— numera informationsbyrå — för den externa och interna informationen,

presstjänsten och viss brottspreventiv rådgivning.

I instruktionen för rikspolisstyrelsen har angivits som ett särskilt åliggande

för stvrelsen att verka för ett förtroendefullt förhållande mellan

polis och allmänhet. På det lokala planet har polisnämnden inom varje

polisdistrikt motsvarande uppgift. Nämnden skall för polischefen framlägga

de förslag och anföra de synpunkter nämnden finner påkallade.

Av det nu anförda framgår, att man genom den nya organisationen för

polisväsendet i hög grad sökt tillgodose behovet av kontaktorgan för att

främja goda relationer mellan polisen och allmänheten. Utskottet delar den

av rikspolisstyrelsen uttalade uppfattningen, att ytterligare organ för samarbete

icke erfordras utan att verksamheten bör byggas ut inom ramen

för den nuvarande organisationen. Utskottet anser sig således icke kunna

tillstyrka det i motionen 11:652 framförda yrkandet.

I rikspolisstyrelsens yttrande har utförligt redovisats den omfattande aktivitet

som med initiativ bl. a. från centralt håll bedrivs för att skapa positiva

relationer mellan allmänheten och polisen. Styrelsen har även framhållit,

att den nya polisutbildning som inleds hösten 1967 i förening med

en omsorgsfull rekrytering på lång sikt kan förbättra dessa relationer.

Polisnämndernas verksamhet har behandlats i ett av chefen för justitiedepartementet

den 25 januari detta år avgivet interpellationssvar. Departementschefen

anförde därvid exempel på vad som hade gjorts och kunde

göras av polisnämnderna men framhöll även, att den kraftiga arbetsbelastningen

inom polisdistrikten och övergångssvårigheter efter förstatligandet

hämmat den ytterligare utvecklingen av samarbetet med nämnderna.

I interpellationssvaret upplystes vidare, att rikspolisstyrelsen förberedde

en allmän inventering av erfarenheterna från den statliga polisorganisationen

och även från polisnämndernas verksamhet. Sedan denna inventering

skett fanns det anledning överväga om några jämkningar i nuvarande ordning

kunde anses motiverade.

Den avoga inställning gentemot ordningsmakten, som i vissa sammanhang

tagit sig svårartade uttryck, torde i huvudsak förekomma endast hos

smärre grupper av storstadsungdom. Ett klarläggande av bakgrund och

orsaker till en sådan inställning är enligt utskottets mening av avgörande

betydelse, när det gäller att komma till rätta med detta problem. Under det

av årets riksdag beviljade anslaget till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader

bär beräknats medel för en opinionsundersökning i syfte att klarlägga före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

kommande spänningsförhållanden mellan polis och allmänhet. Utskottet

finner, att denna undersökning — vars resultat förutsattes komma att utnyttjas

vid fortsatta överväganden rörande metoder att skapa förbättrade

relationer — i förening med den av rikspolisstyrelsen förberedda kartläggningen

av erfarenheterna från bl. a. polisnämndernas verksamhet kommer

att i väsentlig mån tjäna syftet med det i motionerna 1:664 och 11:582

under punkten b) upptagna utredningsyrkandet. Utskottet finner sig därför

icke böra tillstyrka, att en särskild utredning tillkallas.

I sistnämnda motioner har under punkten a) yrkats utredning angående

den allsidiga kriminologiska och rättssociologiska forskningen och undervisningen

samt forskarrekryteringen.

Utskottet vill härtill framhålla, att det ankommer på universitetskanslersämbetet

bl. a. att följa forskningens och utbildningens utveckling, villkor

och behov samt att verka för att utbildningen till innehåll och organisation

utvecklas i takt med forskningens framsteg och anpassas efter samhällslivets

krav. Såsom redovisats i årets statsverksproposition har ämbetet till

sin anslagsframställning för budgetåret 1967/68 fogat en utbyggnadsplan

för nya professurer och laboraturer. Förslagen har karaktären av s. k.

rullande femårsplan. För budgetåret 1969/70 har bl. a. upptagits en professur

i rättssociologi, dock utan närmare preciserande av ämnesinnehållet.

Utskottet förutsätter att vederbörande fakultetsberedning och universitetskanslersämbetet

utan något riksdagens initiativ bevakar den i motionsyrkandet

avsedda frågan och finner sig icke böra tillstyrka särskild utredning.

I det sist behandlade motionsparet har slutligen yrkats utredning av vilken

inverkan olika åtgärder företagna av barnavårdsmyndighet eller inom

kriminalvården haft på återfallsbrottsligheten.

I det år 1964 framlagda betänkandet »Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna»

(SOU 1964: 24) har anförts, att forskningen vid ungdomsvårdsskolorna

från början bör organiseras på sådant sätt att den blir

flexibel och senare kan anslutas till en forskningsverksamhet med större

bredd vad avser både samhällets åtgärds- och reaktionssystem på olika

områden och olika företeelser inom socialvården.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 25 detta år i anledning av motioner om

ungdomsvården understrukit socialstyrelsens uttalande om att forskningsbehovet

är trängande och alt frågan om inrättande av ett organ för behandlingsforskning

inte längre bör uppskjutas. Då ärendet ligger under Ivungl.

Maj :ts prövning har utskottet ansett sig kunna förutsätta, att frågan utan

något riksdagens initiativ bringas till eu lösning.

Syftet med det nu framförda utredningsyrkandet synes tillgodosett med

inrättande av ett dylikt, flexibelt uppbyggt organ för behandlingsforskning,

och utskottet vill därför med hänvisning till sitt ovan åberopade uttalande

avstyrka ytterligare utredning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967 9

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

1. att motionerna I: 664 och II: 582, såvitt avser punkten

a) i motionerna, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
2.

att motionerna 1:664 och 11:582, såvitt avser punkten

b) i motionerna, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

3. att motionerna 1:664 och 11:582, såvitt avser punkten

c) i motionerna, samt motion II: 652, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson,

Axel Kristiansson, fru Hultell, herrar Helge Karlsson*, Wååg, fru

Diesen, fru Hamrin-Thorell*, fru Landberg* och herr Johan Olsson;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru J äderberg, herrar

Dickson, Rimås, Wikner, Larsson i Borrby*, Nordgren, fru Ekroth*,

herrar Andersson i Örebro, Hansson i Piteå och Josefson i Arrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

Vid 1. i utskottets hemställan

av herr Eric Gustaf Peterson, fru Hultell, fru Diesen, fru Hamrin-Thorell

samt herrar Rimås, Nordgren och Andersson i Örebro, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets utlåtande, som å s. 8 börjar med orden

»Utskottet vill» och slutar med orden »särskild utredning», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av den

kriminologiska forskningen ej längre kan uppskjutas. Brottsutvecklingen

här i landet motiverar att det snarast ställs erforderliga resurser till den kriminologiska

och rättssociologiska forskningens förfogande. Väsentliga frågor

för denna forskning är i dag endast delvis belysta. Den grundläggande mot
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 38 år 1967

sättningen mellan olika åsikter i den kriminalpolitiska diskussionen har gällt

allmänpreventionen och dess betydelse. Vilka funktioner som avhåller

människor från att begå brott har märkligt nog inte blivit föremål för någon

nämnvärd forskning i vårt land. Även frågan om återfallsbrottsligheten är

av speciellt intresse för den kriminologiska forskningen. Skall vi i vårt

land kunna följa med i den internationella utvecklingen är det nödvändigt

att bygga ut respektive bygga upp ämnena kriminologi och rättssociologi.

Hur utbyggnaden skall ske och hur forskarrekryteringen skall äga rum

måste snarast utredas.»

dels att utskottet bort hemställa, att riksdagen i anledning av de likalydande

motionerna 1:664 och 11:582 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning angående utbyggande på längre sikt av den allsidiga

kriminologiska och rättssociologiska forskningen och undervisningen

jämte därmed sammanhörande problem rörande forskarrekryteringen.

Vid 2. i utskottets hemställan

av fru Hultell, fru Diesen och herr Nordgren.

ESSELTE AB, STHLM 67

714779

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.