Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :l hemställa om utredning i syfte att dels kartlägga våra kostvanor och deras inverkan på vår hälsa, dels lämna förslag till åtgärder — t. ex. ändrad sammansättning på vissa livsmedel —- som bör vidtagas i anledning av kartläggningen.

1967-10-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:43, Skrivelse till Kungl. Maj :l hemställa om utredning i syfte att dels kartlägga våra kostvanor och deras inverkan på vår hälsa, dels lämna förslag till åtgärder — t. ex. ändrad sammansättning på vissa livsmedel —- som bör vidtagas i anledning av kartläggningen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 73 år 1967

5

Nr 43

Utlåtande i anledning av motioner om kartläggning av kostvanorna,

m. m.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna

I: 242 av herr Edström och 11:310 av herr Enskog, vari hemställes

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :l hemställa om utredning

i syfte att dels kartlägga våra kostvanor och deras inverkan på vår hälsa,

dels lämna förslag till åtgärder — t. ex. ändrad sammansättning på vissa

livsmedel —- som bör vidtagas i anledning av kartläggningen.

I motionerna anförs, att flera av våra folksjukdomar enligt senaste rön

till stor del beror på våra kostvanor, exempelvis för stor fettkonsumtion,

för liten äggvitekonsumtion och felaktig konsumtion av kolhydrater. Vi får

också för litet naturliga vitaminer, och det är inte säkert att gängse rekommendationer

för vitamintillförsel är lämpliga för svenska förhållanden.

En kartläggning av kostvanornas negativa inverkan på vår hälsa och en

utredning syltande till en ändring av vissa av våra livsmedelsprodukter

in. in. skulle enligt motionärerna kunna leda till en förbättring av hälsotillståndet,

varvid bl. a. behovet av sjukvård och tandvård skulle minska.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion

11:310.

Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen och statens institut

för folkhälsan.

Medicinalstyrelsen anför, att styrelsen enligt sin instruktion bl. a. har

att främja allmänna näringsstandarden och sunda kostvanor. Motionärernas

framställning anknyter till denna särskilda uppgift men berör ett vidare

fält, i vilket ingår bl. a. produktionsproblem på livsmedelsområdet

samt klarläggande av befolkningens behov av vitaminer och av eventuella

ogynnsamma verkningar av nuvarande konsumtion av vissa livsmedel.

Styrelsen upplyser, att även i vårt land vissa yrkesgruppers, t. ex. sjöfolkets,

kostvanor har undersökts och belysts, ehuru i mycket begränsad

omfattning. Styrelsen framhåller att en kartläggning av kostvanor inte bör

inriktas endast pa de negativa sidorna utan bör ges en konstruktiv uppläggning.

En utredning som den i motionerna åsyftade kräver bl. a. medverkan

av humanmedicinsk och veterinärmedicinsk, särskilt näringsfysiologisk,

sakkunskap samt experter i vitaminforskning och lantbruksekonomi liksom

representanter för näringslivet och konsumentintressena. En blivan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr b3 år 1967

de utredning bör läggas på bred bas för att man skall få resultat, som senare

kan utnyttjas för åtgärder inom livsmedelsproduktionen och övrig livsmedelsförsörjning.

Styrelsen förordar en utredning.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan upplyser, att man vid institutet

har gjort beräkningar av svenska folkets genomsnittliga konsumtion

av olika livsmedel och tillförseln av nödvändiga näringsämnen. Undersökningar

av matvanor hos vissa befolkningsgrupper, såsom skolbarn, minderåriga

arbetare, hemmafruar, kvinnor i åldersgrupperna 15—75 år, pensionärer

och småbarn har även gjorts.

Av dessa undersökningar framgår, att tillförseln av vissa näringsämnen

såsom protein, järn, kalcium och vitaminerna A och C i många fall är

lägre — i vissa fall avsevärt lägre — än rekommenderad önskvärd tillförsel,

att den genomsnittliga fetthalten i kosten ligger väsentligt högre än

folkhälsoinstitutets rekommendationer och att sockrets andel av totalkalorierna

är anmärkningsvärt hög.

Näringsrubbningar är relativt vanliga i vårt land. Tandkaries drabbar

befolkningen nära hundraprocentigt. Enighet råder om att kost och kostvanor

härvid spelar en betydande roll. Järnbristanemi är vanlig framför

allt hos kvinnor i fertil ålder och hos kvinnliga åldringar. Åderförkalkning

och dess komplikationer syns drabba allt fler människor. En rad faktorer

talar för att kostens sammansättning har en viss betydelse för dess

uppkomst. Fetma är vanligt förekommande. Bl. a. den stigande konsumtionen

av fett kan förmodas gynna uppkomsten av övervikt. Fetma är statistiskt

förbunden med ökad sjuklighet och överdödlighet.

Utvecklingen i vårt samhälle, karakteriserad bland annat av en sjunkande

fysisk aktivitet hos befolkningen, har ej åtföljts av önskvärda förändringar

i fråga om kostens sammansättning och kostvanorna.

Styrelsen anser i likhet med motionärerna, att kostvanorna i många avseenden

är olämpliga och bör förbättras, och finner det angeläget, att åtgärder

skyndsamt vidtages i det av motionärerna angivna syftet.

Styrelsen framhåller vidare, att sambandet mellan kostens sammansättning,

kostvanorna och hälsotillståndet i många avseenden fortfarande är

ofullständigt känt. Både 1953 års lärarinneutbildningskommitté (SOU

1963:77) och utredningsmannen rörande vissa medicinska utbildningsfrågor

m. m. (betänkande år 1966) har förordat ökad forskning, undervisning

och information i nutritionsfrågor och föreslagit särskilda institutioner

för detta ändamål.

Styrelsen anser, att den lämpligaste åtgärden för att tillgodose motionernas

syfte är att en näringsforskningsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse

med förslagen i dessa betänkanden kommer till stånd. Det är

angeläget att en sådan organisation byggs upp med det snaraste. Av

motionärerna åsyftad särskild utredning synes då ej behövas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr å3 år 1967

7

Utskottet

I motionerna hemställes om en utredning i syfte att kostvanorna och

deras inverkan på hälsan skall kartläggas och förslag lämnas rörande åtgärder

som kartläggningen kan ge anledning till.

Som framhållits i remissyttrande från statens institut för folkhälsan är

näringsrubbningar relativt vanliga. Kosten spelar en betydande roll för uppkomsten

av vissa sjukdomar med hög frekvens, och en förbättring av kostvanorna

är således en fråga av stor vikt för folkhälsan.

Forskning med inriktning på näringsfrågor bedrivs vid ett flertal vetenskapliga

institutioner i vårt land. Frågan om ett samordnande organ för

denna forskning har behandlats i skilda sammanhang, bl. a. av allmänna

beredningsutskottet i dess utlåtande nr 22 år 1959 i anledning av motioner

om utredning angående näringsforskningen. I enlighet med utskottets

hemställan beslöt riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

utredning hur behovet av en på människans näringsproblem inriktad

forskning lämpligast borde tillgodoses. Riksdagens framställning överlämnades

av Kungl. Maj :t till 1953 års lärarinneutbildningskommitté.

Det av kommittén senare avgivna betänkandet »Forskning, undervisning

och information inom näringslärans område» (SOU 1963: 77) överlämnades

— utom i viss fråga — år 1964 för översyn till utredningsmannen

rörande vissa medicinska utbildningsfrågor in. m. I ett år 1966 avgivet

betänkande har utredningsmannen betonat behovet av särskilda enheter

för forskning och undervisning i human näringslära och framlagt förslag

beträffande institutionsutbyggnad och en biomedicinsk utbildning på universitetsnivå.

Betänkandet behandlar även spörsmålet om information

och upplysning i näringsfrågor.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer proposition rörande de av utredningsmannen

behandlade frågorna att föreläggas 1968 års riksdag.

Utskottet, som anser att en förbättring av kostvanorna måste bygga på en

samordning av forskningsresultat och på effektiv upplysning, finner att

motionärernas önskemål därmed kan väntas bli tillgodosedda.

Utskottet finner således inte skäl tillstyrka motionärernas yrkande om

utredning utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 242 och II: 310 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 oktober 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s), Eric Gustaf

Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Hedlund (s), Yngve Persson* (s),

Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep), herr Helge Karlsson (s), fru Diesen

(h) och herr Blomquist (h);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv* (s), Lundmark

(s), Haglund (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i Bästekille (h), Hyltander

(fp), Nordgren (h), Johansson i Växjö (ep) och WiklUnd i Härnösand*

(s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.