Skrivelse till Kungl. Maj :l hemställa om utredning i syfte att dels kartlägga våra kostvanor och deras inverkan på vår hälsa, dels lämna förslag till åtgärder — t. ex. ändrad sammansättning på vissa livsmedel —- som bör vidtagas i anledning av kartläggningen.
1967-10-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:43, Skrivelse till Kungl. Maj :l hemställa om utredning i syfte att dels kartlägga våra kostvanor och deras inverkan på vår hälsa, dels lämna förslag till åtgärder — t. ex. ändrad sammansättning på vissa livsmedel —- som bör vidtagas i anledning av kartläggningen.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 73 år 1967
5
Nr 43
Utlåtande i anledning av motioner om kartläggning av kostvanorna,
m. m.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna
I: 242 av herr Edström och 11:310 av herr Enskog, vari hemställes
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :l hemställa om utredning
i syfte att dels kartlägga våra kostvanor och deras inverkan på vår hälsa,
dels lämna förslag till åtgärder — t. ex. ändrad sammansättning på vissa
livsmedel —- som bör vidtagas i anledning av kartläggningen.
I motionerna anförs, att flera av våra folksjukdomar enligt senaste rön
till stor del beror på våra kostvanor, exempelvis för stor fettkonsumtion,
för liten äggvitekonsumtion och felaktig konsumtion av kolhydrater. Vi får
också för litet naturliga vitaminer, och det är inte säkert att gängse rekommendationer
för vitamintillförsel är lämpliga för svenska förhållanden.
En kartläggning av kostvanornas negativa inverkan på vår hälsa och en
utredning syltande till en ändring av vissa av våra livsmedelsprodukter
in. in. skulle enligt motionärerna kunna leda till en förbättring av hälsotillståndet,
varvid bl. a. behovet av sjukvård och tandvård skulle minska.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion
11:310.
Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen och statens institut
för folkhälsan.
Medicinalstyrelsen anför, att styrelsen enligt sin instruktion bl. a. har
att främja allmänna näringsstandarden och sunda kostvanor. Motionärernas
framställning anknyter till denna särskilda uppgift men berör ett vidare
fält, i vilket ingår bl. a. produktionsproblem på livsmedelsområdet
samt klarläggande av befolkningens behov av vitaminer och av eventuella
ogynnsamma verkningar av nuvarande konsumtion av vissa livsmedel.
Styrelsen upplyser, att även i vårt land vissa yrkesgruppers, t. ex. sjöfolkets,
kostvanor har undersökts och belysts, ehuru i mycket begränsad
omfattning. Styrelsen framhåller att en kartläggning av kostvanor inte bör
inriktas endast pa de negativa sidorna utan bör ges en konstruktiv uppläggning.
En utredning som den i motionerna åsyftade kräver bl. a. medverkan
av humanmedicinsk och veterinärmedicinsk, särskilt näringsfysiologisk,
sakkunskap samt experter i vitaminforskning och lantbruksekonomi liksom
representanter för näringslivet och konsumentintressena. En blivan
-
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr b3 år 1967
de utredning bör läggas på bred bas för att man skall få resultat, som senare
kan utnyttjas för åtgärder inom livsmedelsproduktionen och övrig livsmedelsförsörjning.
Styrelsen förordar en utredning.
Styrelsen för statens institut för folkhälsan upplyser, att man vid institutet
har gjort beräkningar av svenska folkets genomsnittliga konsumtion
av olika livsmedel och tillförseln av nödvändiga näringsämnen. Undersökningar
av matvanor hos vissa befolkningsgrupper, såsom skolbarn, minderåriga
arbetare, hemmafruar, kvinnor i åldersgrupperna 15—75 år, pensionärer
och småbarn har även gjorts.
Av dessa undersökningar framgår, att tillförseln av vissa näringsämnen
såsom protein, järn, kalcium och vitaminerna A och C i många fall är
lägre — i vissa fall avsevärt lägre — än rekommenderad önskvärd tillförsel,
att den genomsnittliga fetthalten i kosten ligger väsentligt högre än
folkhälsoinstitutets rekommendationer och att sockrets andel av totalkalorierna
är anmärkningsvärt hög.
Näringsrubbningar är relativt vanliga i vårt land. Tandkaries drabbar
befolkningen nära hundraprocentigt. Enighet råder om att kost och kostvanor
härvid spelar en betydande roll. Järnbristanemi är vanlig framför
allt hos kvinnor i fertil ålder och hos kvinnliga åldringar. Åderförkalkning
och dess komplikationer syns drabba allt fler människor. En rad faktorer
talar för att kostens sammansättning har en viss betydelse för dess
uppkomst. Fetma är vanligt förekommande. Bl. a. den stigande konsumtionen
av fett kan förmodas gynna uppkomsten av övervikt. Fetma är statistiskt
förbunden med ökad sjuklighet och överdödlighet.
Utvecklingen i vårt samhälle, karakteriserad bland annat av en sjunkande
fysisk aktivitet hos befolkningen, har ej åtföljts av önskvärda förändringar
i fråga om kostens sammansättning och kostvanorna.
Styrelsen anser i likhet med motionärerna, att kostvanorna i många avseenden
är olämpliga och bör förbättras, och finner det angeläget, att åtgärder
skyndsamt vidtages i det av motionärerna angivna syftet.
Styrelsen framhåller vidare, att sambandet mellan kostens sammansättning,
kostvanorna och hälsotillståndet i många avseenden fortfarande är
ofullständigt känt. Både 1953 års lärarinneutbildningskommitté (SOU
1963:77) och utredningsmannen rörande vissa medicinska utbildningsfrågor
m. m. (betänkande år 1966) har förordat ökad forskning, undervisning
och information i nutritionsfrågor och föreslagit särskilda institutioner
för detta ändamål.
Styrelsen anser, att den lämpligaste åtgärden för att tillgodose motionernas
syfte är att en näringsforskningsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse
med förslagen i dessa betänkanden kommer till stånd. Det är
angeläget att en sådan organisation byggs upp med det snaraste. Av
motionärerna åsyftad särskild utredning synes då ej behövas.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr å3 år 1967
7
Utskottet
I motionerna hemställes om en utredning i syfte att kostvanorna och
deras inverkan på hälsan skall kartläggas och förslag lämnas rörande åtgärder
som kartläggningen kan ge anledning till.
Som framhållits i remissyttrande från statens institut för folkhälsan är
näringsrubbningar relativt vanliga. Kosten spelar en betydande roll för uppkomsten
av vissa sjukdomar med hög frekvens, och en förbättring av kostvanorna
är således en fråga av stor vikt för folkhälsan.
Forskning med inriktning på näringsfrågor bedrivs vid ett flertal vetenskapliga
institutioner i vårt land. Frågan om ett samordnande organ för
denna forskning har behandlats i skilda sammanhang, bl. a. av allmänna
beredningsutskottet i dess utlåtande nr 22 år 1959 i anledning av motioner
om utredning angående näringsforskningen. I enlighet med utskottets
hemställan beslöt riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
utredning hur behovet av en på människans näringsproblem inriktad
forskning lämpligast borde tillgodoses. Riksdagens framställning överlämnades
av Kungl. Maj :t till 1953 års lärarinneutbildningskommitté.
Det av kommittén senare avgivna betänkandet »Forskning, undervisning
och information inom näringslärans område» (SOU 1963: 77) överlämnades
— utom i viss fråga — år 1964 för översyn till utredningsmannen
rörande vissa medicinska utbildningsfrågor in. m. I ett år 1966 avgivet
betänkande har utredningsmannen betonat behovet av särskilda enheter
för forskning och undervisning i human näringslära och framlagt förslag
beträffande institutionsutbyggnad och en biomedicinsk utbildning på universitetsnivå.
Betänkandet behandlar även spörsmålet om information
och upplysning i näringsfrågor.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer proposition rörande de av utredningsmannen
behandlade frågorna att föreläggas 1968 års riksdag.
Utskottet, som anser att en förbättring av kostvanorna måste bygga på en
samordning av forskningsresultat och på effektiv upplysning, finner att
motionärernas önskemål därmed kan väntas bli tillgodosedda.
Utskottet finner således inte skäl tillstyrka motionärernas yrkande om
utredning utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 242 och II: 310 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 oktober 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1967
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s), Eric Gustaf
Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Hedlund (s), Yngve Persson* (s),
Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep), herr Helge Karlsson (s), fru Diesen
(h) och herr Blomquist (h);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv* (s), Lundmark
(s), Haglund (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i Bästekille (h), Hyltander
(fp), Nordgren (h), Johansson i Växjö (ep) och WiklUnd i Härnösand*
(s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.