Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om inrättande av en ungdomens bostadsrättsorganisation.

1967-10-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:45, Utlåtande i anledning av motion om inrättande av en ungdomens bostadsrättsorganisation.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 45—46 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1967

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av motion om inrättande av en ungdomens

bostadsrättsorganisation.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 587 av

herrar Larsson i Borrby och Boo hemställes, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning angående inrättande

av en ungdomens bostadsrättsorganisation i enlighet med vad som i motionen

anförs.

Motionärerna anför inledningsvis, att avsikten med motionen är att söka

förbättra den förvärvsarbetande ungdomens bostadssituation. De framhåller,

att ungdomens efterfrågan på direktupplåtna bostäder har ökat och

väntas öka ytterligare. Härtill bidrar bl. a. de stora födelsekullarna från

1940-talet, inkomsthöjningarna, ungdomens ökade frigörelse från föräldragenerationen

och rörligheten på arbetsmarknaden. De unga torde vara den

grupp, som snabbast utvecklar en ökad bostadsefterfrågan, och bristen på

bostäder drabbar dem i särskilt hög grad. Då upplåtelse av bostäder förknippats

med sociala hänsynstaganden blir följden att de unga regelmässigt

ställs sist i bostadskön. Detta återverkar även på produktionens inriktning.

Motionärerna anför, att vissa bostadspolitiska åtgärder är avsedda för

klart avgränsade konsumentgrupper, t. ex. studerande ungdom. Speciella

samhällsinsatser görs också för bl. a. pensionärer. Den förvärvsarbetande

ungdomen är däremot i praktiskt taget alla avseenden eftersatt på bostadsmarknaden.

Ungdomen torde främst efterfråga s. k. smålägenheter, som inte är lämpliga

som familjebostäder.

Många ensamstående ungdomar med förvärvsarbete har goda inkomster

i förhållande till sitt för sörj ningsansvar, och många är beredda till betydande

ekonomiska uppoffringar för att få en egen bostad. Kunde bostadsönskemålen

förverkligas på ett tillfredsställande sätt kan det antagas att

det skulle leda till ett ökat, mera regelbundet och varaktigt sparande från

ungdomen, som enligt motionärerna i allmänhet torde ha goda förutsättningar

att stå för det ökade sparande, som fordras för en ökning av den

totala bostadsproduktionen.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 45—46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1967

Motionärerna föreslår utredning om inrättande av en landsomfattande

organisation »Ungdomens bostadsrättsorganisation» (Ubo), baserad på insatser

av ungdomen, av stat och kommun, av intressenterna på bostadsmarknaden

och av kreditinstituten.

Motionärerna föreslår bl. a. följande allmänna riktlinjer.

Medlemskap skall vinnas genom regelbundet bostadsrättssparande i organisationen.

Andel i Ubo skall ge preciserad rätt till bostad genom organisationens

försorg. Reglerna bör utformas så att ungdomar med kapitaltillgångar

inte ställs i bättre läge än de som regelbundet sparar av sin lön.

Staten bör svara för erforderliga rättsregler. Kommunerna, som lokalt

svarar för samhällets insatser för bostadsförsörjningen och upprättar bostadsbyggnadsprogram,

bör vara den lämpligaste basen för Ubos lokala

organisation.

Genom att på skäliga villkor få del av det kapital, som står till Ubos förfogande,

stimuleras byggherrarna att uppföra och upplåta ungdomsbostäder.

Kreditinstituten bör få till uppgift att förvalta de medel, som inflyter genom

ungdomens bostadsrättssparande. Innan bostadsrätt infrias bör kreditinstituten

disponera medlen så att de kommer bostadsmarknaden till

godo.

Ubo bör främst hyra bostäder för att upplåta dem till unga människor

men bör även kunna äga och förvalta bostäder.

På många orter i landet finns redan organisationer där även ungdomen

kan bostadsspara. Detta är dock enligt motionärernas uppfattning inte tillräckligt

motiv för att inte pröva nya former. Inom de existerande formerna

har man för små möjligheter att påverka användningen och fördelningen

av det kapital man sparat ihop.

I princip skall konkurrens med pensionärer — vilka till viss del efterfrågar

samma slags bostäder som ungdomen — inte behöva uppkomma även

om Ubo ges möjlighet att hyra och förvalta också äldre bostäder, eftersom

tilldelningen av en äldre lägenhet till en Ubo-medlem ändå innebär att sparkapitalet

kommer bostadsföretaget till del och det därigenom blir möjligt

att tillgodose någon annan med bostad.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet bär inhämtat yttrande från bostadsstyrelsen samt berett Svenska

Riksbyggen och Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsföreningars

Riksförbund u. p. a. (HSB) tillfälle att yttra sig.

Bostadsstgrelsen anför bl. a., att ungdomens efterfrågan på egna bostäder

har ökat och väntas öka ytterligare. Denna ökade efterfrågan har kunnat

tillgodoses i betydande, dock ej tillräcklig omfattning. Styrelsen belyser med

nedanstående tablå att den andel av de yngre ogifta som har egen lägenhet

har ökat väsentligt mellan 1945 och 1960. Utvecklingen fram t. o. m. 1965

torde med all sannolikhet visa en fortsatt ökning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1967

3

Lägenhetsinnehavare i % av hela folkmängden

i respektive grupp (hushållskvoter)

åren

1945

1960

Ogifta män 20—24 år

4

11

25—29 »

13

27

30—39 »

22

38

Ogifta kvinnor 20—24 »

8

17

25—29 »

17

37

30—39 »

23

50

I vilken grad de förvärvsarbetande ensamstående ungdomarna —

i jäm-

förelse med andra folkmängdsgrupper — inte har kunnat realisera sin bostadsefterfrågan

torde dock vara mycket svårt att bedöma.

Styrelsen instämmer i motionärernas uttalande, att ungdomens ökade

bostadsefterfrågan inte kan helt tillgodoses utan en ökning av såväl den

totala bostadsproduktionen som produktionen av för ungdom lämpliga bostäder.

En av förutsättningarna för en ökad bostadsproduktion är ett ökat

personligt sparande. Styrelsen anser det emellertid inte vara rimligt, att

den, som i någon form »bostadssparar», på av motionärerna föreslaget sätt

genom samhälleliga åtgärder skall ges förtur framför andra bostadssökande

med kanske mera angelägna bostadsbehov men med begränsade möjligheter

att spara.

Som antyds i motionen bör behovet av bostäder, lämpliga för ungdom,

uppmärksammas vid upprättandet av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen.

I tillämpningsföreskrifterna till kungörelsen om kommunala bostadsbyggnadsprogram

understrykes att det är en kommunal angelägenhet

att beakta olika boendekategoriers behov av bostäder och att kommunerna

i sin planering av bostadsförsörjningen bör fästa större uppmärksamhet

vid de ensamståendes bostadsbehov. Det bör kunna förväntas, att såväl kommunerna

som byggherrarna beaktar dessa behov.

Det synes styrelsen uppenbart, att en organisation av den art motionärerna

föreslagit skulle ge upphov till många administrativa komplikationer, bl. a.

när det gäller överflyttningen av kapital mellan kreditinstitut, olika byggherrar

och — när den sparande inte längre tillhör kategorin förvärvsarbetande

ungdom — den som äger kapitalet.

Styrelsen erinrar om att fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse i

februari 1967 förordat ytterligare utredning med anledning av förslag om

ett av staten premierat bostadssparande. Enligt fullmäktige bör denna utredning

ske mot bakgrunden av en mer allmän bedömning av de lämpliga

formerna för att främja sparandet.

Bostadsstyrelsen finner ej skäl för en särskild utredning angående inrättande

av en ungdomens bostadsrättsorganisation.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 45—46

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ko år 1967

Svenska Riksbyggen anför, att man i många sammanhang understrukit

behovet av ett ökat sparande med bostaden som sparmål och att man ser

det som en väsentlig angelägenhet att medverka till ett ökat bostadssparande.

Sedan 1959 bedriver Riksbyggen tillsammans med sparbankerna ett

organiserat bostadssparande, som nu omfattar omkring 12 000 sparare, vilka

tillsammans har en sparbehållning på 30 miljoner kronor. Tillsammans med

dem som via bostadssparandet fått riksbyggelägenhet uppgår antalet till

24 000 och det totala sparbcloppet till 84 miljoner kronor. Sparandets omfattning

har ökat varje år med i runt tal 3 000 sparare netto. De som varje

år fått lägenhet via bostadssparandet har tagit i anspråk mellan en tredjedel

och uppemot hälften av Riksbyggens produktion. Det är uppenbart att

det finns ett stort outnyttjat utrymme för bostadssparande.

På orter utan bostadsförmedling kan Riksbyggens samtliga lägenheter

fördelas till bostadssparare. På övriga orter bestäms genom överenskommelse

mellan förmedlingen och Riksbyggen hur stor andel av företagets

lägenheter som skall få fördelas till bostadssparare. Denna andel, som växlar

mellan 20 och 100 procent, disponerar då Riksbyggen och sparbanken medan

resten fördelas av förmedlingen.

Svårigheterna att öka antalet sparare är huvudsakligast dels att man på

vissa platser inte kunnat nå överenskommelser med bostadsförmedlingarna

om rätt för Riksbyggen att disponera viss del av sin bostadsrättsproduktion

för bostadssparare, dels ock att Riksbyggen på vissa platser inte får möjlighet

att bygga i bostadsrättsform.

Det är uppenbart att åtgärder från samhället, främst kommunerna, har

avgörande betydelse i detta sammanhang. Riksbyggen anser att ökade möjligheter

att bygga i bostadsrätt är den viktigaste åtgärden för att nå ett

ökat sparande.

Riksbyggen har inget särskilt ungdomssparande men understryker den

betydelse som ungdomslönsparandet har. Av de 170 000 som ungdomslönsparar

torde en mycket stor del använda sitt sparande till bostaden.

Riksbyggen anför vidare att motionärernas förslag förefaller mindre lämpligt

från vissa administrativa synpunkter och med hänsyn till finansieringssystemet.

Enligt Riksbyggens uppfattning tillgodoses den grundtanke som motionen

ger uttryck åt bättre inom ramen för det organiserade bostadssparande,

som nu bedrivs av bostadskooperationen, sparbankerna och andra.

HSB anför, att behovet av smålägenheter för bl. a. yngre ensamstående

personer även i fortsättningen bör tillgodoses inom ramen för den allmänna

bostadsbyggnadsverksamheten. Denna grupp har samma möjligheter som

andra befolkningsgrupper att genom bostadssparande bidra till önskad bostadsproduktion.

Inom HSB deltar ett stort antal yngre ensamstående personer

i bostadssparande. I förmedlingshänseende behandlas de på samma

sätt som övriga bostadssökande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1967 5

HSB erinrar om att bostadspolitiska åtgärder planeras som bl. a. avser

att stimulera rörligheten på bostadsmarknaden. Genomförs dessa planer

skulle yngre ensamstående personers efterfrågan av smålägenheter sannolikt

kunna tillgodoses i större utsträckning än för närvarande.

Den av motionärerna skisserade organisationen synes inte avse att ge

medlemmarna-bostadsspararna inflytande över lägenheternas förvaltning.

Den som genom egen kapitalinsats möjliggjort bostadsproduktion bör ha

rätt till de fördelar i detta hänseende, som de bostadskooperativa principerna

garanterar. Riksförbundet anser inte något behov föreligga av den

skisserade organisationen.

Utskottet

1 motionen hemställes om utredning angående inrättande av en bostadsrättsorganisation

för yngre ensamstående personer med förvärvsarbete. Motionärerna

avser att man genom denna organisation skall ge möjlighet att

snabbare tillgodose behovet av bostäder för ungdom och stimulera till ett

ökat sparande, som skulle komma bostadsmarknaden till godo.

Statsmakterna har förra året i fråga om bostadsproduktionens inriktning

på olika lägenhetstyper uttalat, att den fördelning mellan små och stora

bostäder som utvecklat sig under senare år i allt väsentligt bör bibehållas

de närmaste åren (SU 1966:38). Innevarande års riksdag har i anledning

av motioner med olika förslag om ändrad produktionsinriktning godkänt uttalande

av statsutskottet (nr 100) att anledning inte föreligger till ändrat

ställningstagande i frågan.

I de av bostadsstyrelsen 1966 utfärdade tillämpningsföreskrifterna till

kungörelsen om kommunala bostadsbyggnadsprogram har bl. a. understrukits,

att kommunerna i sin planering av bostadsförsörjningen bör fästa

uppmärksamhet vid de ensamståendes bostadsbehov.

Riksdagen har i år i huvudsak godkänt förslag i propositionen nr 100

att länsbostadsnämnd på framställning av kommun skall kunna föreskriva

som villkor för bostadslån att låntagaren förbundit sig att låta kommunal

bostadsförmedling förfoga över rätten att anvisa sökande till lägenheterna.

Riksdagen har emellertid ansett att möjligheterna att från den kommunala

förmedlingen undanta bostäder som förmedlas till dem som bedrivit organiserat

bostadssparande borde prövas av Kungl. Maj :t.

I samma proposition har framlagts förslag i fråga om anvisningsnormer

att anknytas till förmedlingsvillkor i syfte att en rimlig avvägning mellan

olika bostadssökandes intressen skall nås. Utskottet finner ej skäl att man

skall frångå sådana generella fördelningsregler.

I den nya bostadslånekungörelse som utfärdats efter riksdagens beslut i

anledning av propositionen har föreskrivits, att kommun kan göra undan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1967

tag från förmedlingsvillkor för bostadslån bl. a. i fråga om bostäder som

upplåtes till personer som sparat till bostad genom regelbundna insättningar

i kreditinrättning, vilken anordnar bostadssparande för allmänheten eller

sina medlemmar.

Ensamstående ungdomar har samma möjligheter som andra befolkningsgrupper

att genom bostadssparande förvärva bostadsrätt inom den ram

som bestäms av produktionens inriktning på olika lägenhetstyper. I vilken

utsträckning denna form för bostadsupplåtelse totalt kan komma att tilllämpas

bestäms emellertid främst av kommunernas egna bostadspolitiska

avvägningar. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl till att någon

viss kategori av bostadssparare genom statens medverkan skall försättas i

ett gynnsammare konkurrensläge i fråga om bostadsrättslägenheter som

upplåtes utan bostadsförmedlingens medverkan.

Ett ökat sparande synes kunna uppnås i de former som nu tillämpas.

Utskottet vill emellertid även framhålla, att ett av lönsparkommittén framlagt

och av fullmäktige i riksgäldskontoret med eget yttrande i februari detta

år överlämnat förslag om premiering av ett långsiktigt bostadssparande i

nära anslutning till ungdomslönsparandet och det allmänna lönsparandet

övervägs inom Kungl. Maj :ts kansli.

Utskottet finner med hänsyn till vad ovan anförts inte skäl tillstyrka motionsyrkandet

utan hemställer,

att motionen II: 587 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 oktober 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s), Eric Gustaf

Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Hedlund (s), Yngve Persson* (s),

fru Elvy Olsson (ep), herr Helge Karlsson (s), fru Diesen (h), herrar Blomquist

(h) och Wirtén (fp);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Svensson i Kungälv* (s), Lundmark (s),

Haglund (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i Bästekille (h), Hyltander

(fp), Nordgren (h), Johansson i Växjö (ep) och Wiklund i Härnösand* (s).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1967

7

Reservation

av herr Axel Kristiansson (ep), fru Elvy Olsson (ep) samt herrar Larsson

i Borrby (ep) och Johansson i Växjö (ep), vilka anfört

dels att den mening i utskottets utlåtande som börjar med orden »Utskottet

finner» och slutar med ordet »fördelningsregler» bort utgå,

dels ock att utskottets utlåtande fr. o. m. det avsnitt som börjar med orden

»Ensamstående ungdomar» samt utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»De unga torde vara den grupp, som snabbast utvecklar en ökad bostadsefterfrågan

och bristen på bostäder drabbar dem i särskilt hög grad. Då

upplåtelse av bostäder förknippats med sociala hänsynstaganden blir följden

att de unga regelmässigt ställs sist i bostadskön.

Vissa bostadspolitiska åtgärder är avsedda för klart avgränsade konsumentgrupper,

t. ex. studerande ungdom. Speciella samhällsinsatser görs också

för bl. a. pensionärer. Den förvärvsarbetande ensamstående ungdomen

är däremot i praktiskt taget alla avseenden eftersatt på bostadsmarknaden.

Många ensamstående ungdomar med förvärvsarbete har goda inkomster

i förhållande till sitt försörjningsansvar, och det är känt att många är beredda

till betydande ekonomiska uppoffringar för att få en egen bostad.

Väntetiden i bostadsköerna är emellertid lång, särskilt i de stora städerna.

Kunde bostadsönskemålet förverkligas snabbare skulle det, enligt utskottets

mening, leda till ett mera regelbundet och varaktigt ungdomssparande. Ett

inrättande av en ungdomens bostadsrättsorganisation, i enlighet med i motionen

angivna riktlinjer, skulle verksamt kunna bidraga till den ökning av

sparandet som fordras för en ökning av den totala bostadsproduktionen.

Utskottet vill sålunda tillstyrka motionen och hemställer,

att riksdagen med bifall till motionen II: 587 måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning angående

inrättande av en ungdomens bostadsrättsorganisation

i enlighet med vad som i motionen anförs.»

Särskilt yttrande

av herr Eric Gustaf Peterson (fp), fru Diesen (h) samt herrar Blomquist

(h), Hamrin i Kalmar (fp), Hyltander (fp) och Nordgren (h).

Behovet av bostäder för ensamstående är ett problem som snarare ökat än

minskat. Framför allt är det naturligtvis ett problem som berör den ungdom

som nu för första gången söker en bostad. De i den föreliggande motionen

aktualiserade problemen är väl värda uppmärksamhet. Det torde således

med skäl kunna ifrågasättas om man inte i det framtida bostadsbyggandet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 45 år 1967

i högre grad än vad som nu är fallet även måste taga hänsyn till behovet av

mindre bostäder för ensamstående. Svårigheten att åstadkomma detta samtidigt

som det allmänna bostadsbyggandet måste inriktas på att tillgodose

familjebostäder är uppenbar.

De enda vägar som hittills prövats då det gällt att lösa ungdomens speciella

bostadsproblem har varit de s. k. ungdomshotellen. Alltför få ungdomshotell

har emellertid hittills byggts för att det aktuella behovet skall kunna tillfredsställas.

Ungdomshotellen löser emellertid endast problemen för de yngre åldersgrupperna.

Det vore därför lämpligt om ungdomshotellen kunde byggas i

större omfattning. Det vore också befogat att ompröva de maximiåldersgränser

som vanligen gäller för de boende.

Beträffande motionärernas önskemål om eu speciell form av bostadssparande

synes det angeläget att poängtera att målsparande i skilda former

naturligtvis är av utomordentlig betydelse. Men det torde knappast föreligga

behov av en särskild konstruktion av ungdomens bostadssparande.

De nuvarande formerna för bostadssparande ger goda möjligheter för ungdomar

som önskar spara till bostad. Ungdomens lönsparande är ju också en

särskilt förmånlig form för ungdomens målsparande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.