Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående jourtjänst inom den öppna läkarvården.

1967-10-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:48, Utlåtande i anledning av motioner angående jourtjänst inom den öppna läkarvården.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1967

7

Nr 48

Utlåtande i anledning av motioner angående jourtjänst inom den

öppna läkarvården.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna

I: 462 av herr Mårtensson och II: 581 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl.

anhålles att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att den

öppna läkarvårdens jour görs till föremål för utredning.

Motionärerna uttalar att det i de städer, som själva har att svara för

den öppna läkarvården, ofta har uppstått svårigheter att på ett tillfredsställande

sätt lösa jourtjänsten. Skyldigheten att delta i jourtjänst faller

i dessa städer på stadsdistriktsläkare och i vissa fall på stadsläkaren.

Tjänsteläkarens skyldighet att tillhandagå med läkarvård är inte till tiden

begränsad enligt sjukvårdslagstiftningen, och i många provinsialläkardistrikt

får läkaren vara beredd att stå till tjänst vid alla tider på dygnet.

Förhållandet för tjänsteläkare i städer över 15 000 invånare är i en rad

fall likartat.

De kommunala myndigheterna har i vissa fall kunnat träffa överenskommelse

med privatpraktiserande läkare att ingå i en organiserad jourtjänst

vars uppgift är att på ett betryggande sätt erbjuda läkarvård dels nattetid,

dels lördag—söndag, då läkarmottagningarna som regel hålles stängda. Alla

uppgörelser bygger helt på frivillighet.

På vissa håll har jourtjänsten inte kunnat ordnas trots försök från vederbörande

kommunala myndigheter. Detta har medfört att den läkarsökande

allmänheten i stället besökt sjukhus, vilket i sin tur kommit att ytterligare

anstränga deras ofta hårt ansträngda personal.

Motionärerna finner det rimligt att även privatpraktiserande läkare ålades

viss skyldighet att under fastställda former ingå i någon form av organiserad

jourtjänst.

Motionärerna upplyser, att en kommitté inom Sveriges läkarförbund har

studerat jourproblemet och framlagt två alternativa principförslag.

Vidare redovisar motionärerna förhållandena i Danmark och Norge.

1 Danmark är läkarvården utanför sjukhusen baserad på allmänpraktiserande

läkare, vilka i stort sett alla dessutom genom särskilda avtal praktiserar

för sjukkassornas räkning. Överenskommelse med sjukkassorna har

som förutsättning, att läkaren förbinder sig att lämna läkarvård till sjukkassornas

s. k. A-medlemmar (ca 80 % av befolkningen), oavsett under

vilken tidpunkt på dygnet läkarhjälpen efterfrågas. För att läkare inte skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1967

behöva ligga i ständig jourberedskap har Läkarföreningen och dess medlemmar

byggt upp en jourtjänst, i vilken i vissa fall särskilda jourläkare

anställts men i andra fall de allmänpraktiserande läkarna ingår.

I Norge är organisationen av jourtjänstgöringen för praktiserande läkare

byggd på frivillig grund enligt bestämmelser som fastställts av den norska

läkareföreningen. Förslag har framlagts om en utbyggnad av dessa bestämmelser.

Motionärerna finner att de frågor som berör den öppna sjukvårdens jour

snarast måste utredas så att lösningar kan presenteras.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 581.

Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen samt berett

Svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund tillfälle att yttra sig.

Medicinalstyrelsen anför, att avsaknaden av ett tillfredsställande joursystem

inom den öppna vården utanför sjukhus är ett för sjukvården besvärande

problem. För att förbättra jourservicen för allmänheten utan att därvid

i alltför hög grad öka läkarnas redan stora arbetsbörda har man i åtskilliga

landsting skapat stora jourområden, där ett flertal läkare delar

jourarbetet. Anordnandet av flerläkarstationer är också av betydelse. Man

söker även engagera privatpraktiserande läkare i jourtjänsten. Jourfrågan

torde dock inte kunna lösas på ett helt tillfredsställande sätt så länge den

nuvarande läkarbristen består — inom provinsialläkarorganisationen exempelvis

är drygt 25 % av tjänsterna för närvarande vakanta.

Det i Norge tillämpade systemet, som bygger på frivillighetens grund,

men där läkarna i mån av behov kan förpliktas delta i jouren, synes enligt

styrelsen inte kunna genomföras i Sverige i den rådande situationen.

Inte heller det danska jour systemet torde kunna apteras på svenska förhållanden.

Styrelsen erinrar om att Kungl. Maj :t den 16 december 1966 givit statens

förhandlingsnämnd i uppdrag att uppta förhandlingar med Svenska landstingsförbundet

m. fl. i syfte bl. a. att inlemma städer med fler än 15 000

invånare i landstingens provinsialläkarorganisation. Om förhandlingarna

leder till att den öppna sjukvården utanför sjukhus kommer att bedrivas

under ett enhetligt huvudmannaskap, torde möjligheter finnas att skapa

ett bättre joursystem.

I avvaktan på utgången av dessa förhandlingar anser styrelsen att en särskild

utredning av jourfrågan inte är aktuell.

Landstingsförbundets styrelse upplyser, att utredning pågår inom landstingsförbundets

och läkarförbundets gemensamma »arbetsgrupp för läkarjourfrågor»

i vad avser läkarjourtjänstens omfattning och organisation vid

landstingsförvaltade sjukhus. Arbetsgruppen har bl. a. föreslagit försöksverksamhet

med samjour, d. v. s. sammanslagning av jourarbetet för olika

specialiteter inom sjukhusen och även mellan olika sjukhus i syfte att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1967

9

minska antalet jourbundna sjukhusläkare. Inom landstingsförbundet diskuteras

även förutsättningarna för ett jour samarbete mellan provinsialläkare

-och i första hand läkare vid de små delade landstingslasaretten samt de odelade

landstingslasaretten och sjukstugorna.

Joursamarbete mellan provinsialläkare och i viss utsträckning mellan

dessa och privatpraktiserande läkare organiseras av landstingen, framför

allt i fråga om sön- och lielgdagsjour.

Landstingsförbundet och stadsförbundet har i skrivelse den 17 mars

1966 till Konungen föreslagit snara åtgärder i syfte att åstadkomma ett

enhetligt huvudmannaskap för den öppna läkarvården i städer, som ingår

i landsting. Överläggningar härom har upptagits. Landstingen skulle -— om

planerna förverkligas -— bli huvudmän även för den öppna vård som vissa

landstingsstäder med mer än 15 000 invånare för närvarande själva ombesörjer.

På detta sätt skulle man bl. a. minska de nuvarande problemen

vid indelning i läkardistrikt och organisation av jourtjänst.

Styrelsen anser att någon särskild statlig utredning angående den öppna

vårdens jourtjänst ej för närvarande torde vara påkallad.

Läkarförbundet anför, att förbundet utarbetat vissa allmänna riktlinjer,

som återspeglar dess uppfattning om hur jourfrågan bör lösas. En väl fungerande

jourtjänst kan emellertid inte byggas upp utan positiv medverkan

från de kommunala huvudmännen. Som underlag för diskussioner har

läkarförbundet överlämnat sina förslag i jourfrågan till landstingsförbundet

och stadsförbundet.

Läkarförbundet tillstyrker att den öppna läkarvårdens jour blir föremål

för utredning.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning angående den öppna läkarvårdens

j ourtj änst.

Skyldighet att stå till förfogande för j ourtj änstgöring i öppen vård åligger

endast tjänsteläkare. Som medicinalstyrelsen framhållit sammanhänger

nuvarande besvärande problem med läkarbristen, som bl. a. tar sig uttryck

i höga vakanssiffror inom provinsialläkarorganisationen. Ett väsentligt led

i strävandena att utjämna jourbördan synes vara att ett enhetligt huvudmannaskap

åstadkommes för den öppna läkarvården inom de landstingsstäder

som nu själva ombesörjer öppen läkarvård och landstingsområdena

i övrigt. Statsutskottet har detta år framhållit att en sådan ordning är

önskvärd även med tanke på möjligheter till fritt val mellan taxebunden

och inte taxebunden vård (uti. nr 5, s. 17). Förhandlingar i detta syfte har

upptagits i enlighet med uppdrag den 16 december 1966 åt statens förhandlingsnämnd.

Sveriges läkarförbund har i frågan om den öppna vårdens jour utarbetat

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A8 år 1967

vissa allmänna riktlinjer, som avspeglar en positiv inställning till ett ökat

deltagande i jourtjänst av de inte tjänstemässigt jourpliktiga läkarna. Det

är emellertid en förhandlingsfråga, under vilka villkor detta ökade deltagande

skall komma till stånd.

Med hänsyn till vad ovan anförts finner utskottet inte skäl att tillstyrka

yrkandet om utredning utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 462 och II: 581 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s)*, Eric Gustaf

Peterson (fp), Oscar Carlsson (s), Axel Kristiansson (ep), Hedlund (s), fru

Hultell (h), herr Nyman (fp)*, fru Elvy Olsson (ep), herr Helge Karlsson

(s) och fru Diesen (h);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Dickson (h), Lundmark (s),

Rimås (fp), Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i Bästekille (h)„

fru Ekroth (s), herrar Johansson i Växjö (ep) och Hansson i Piteå (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.