Utlåtande i anledning av motioner angående jourtjänst inom den öppna läkarvården.
1967-10-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:48, Utlåtande i anledning av motioner angående jourtjänst inom den öppna läkarvården.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1967
7
Nr 48
Utlåtande i anledning av motioner angående jourtjänst inom den
öppna läkarvården.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
I: 462 av herr Mårtensson och II: 581 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl.
anhålles att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att den
öppna läkarvårdens jour görs till föremål för utredning.
Motionärerna uttalar att det i de städer, som själva har att svara för
den öppna läkarvården, ofta har uppstått svårigheter att på ett tillfredsställande
sätt lösa jourtjänsten. Skyldigheten att delta i jourtjänst faller
i dessa städer på stadsdistriktsläkare och i vissa fall på stadsläkaren.
Tjänsteläkarens skyldighet att tillhandagå med läkarvård är inte till tiden
begränsad enligt sjukvårdslagstiftningen, och i många provinsialläkardistrikt
får läkaren vara beredd att stå till tjänst vid alla tider på dygnet.
Förhållandet för tjänsteläkare i städer över 15 000 invånare är i en rad
fall likartat.
De kommunala myndigheterna har i vissa fall kunnat träffa överenskommelse
med privatpraktiserande läkare att ingå i en organiserad jourtjänst
vars uppgift är att på ett betryggande sätt erbjuda läkarvård dels nattetid,
dels lördag—söndag, då läkarmottagningarna som regel hålles stängda. Alla
uppgörelser bygger helt på frivillighet.
På vissa håll har jourtjänsten inte kunnat ordnas trots försök från vederbörande
kommunala myndigheter. Detta har medfört att den läkarsökande
allmänheten i stället besökt sjukhus, vilket i sin tur kommit att ytterligare
anstränga deras ofta hårt ansträngda personal.
Motionärerna finner det rimligt att även privatpraktiserande läkare ålades
viss skyldighet att under fastställda former ingå i någon form av organiserad
jourtjänst.
Motionärerna upplyser, att en kommitté inom Sveriges läkarförbund har
studerat jourproblemet och framlagt två alternativa principförslag.
Vidare redovisar motionärerna förhållandena i Danmark och Norge.
1 Danmark är läkarvården utanför sjukhusen baserad på allmänpraktiserande
läkare, vilka i stort sett alla dessutom genom särskilda avtal praktiserar
för sjukkassornas räkning. Överenskommelse med sjukkassorna har
som förutsättning, att läkaren förbinder sig att lämna läkarvård till sjukkassornas
s. k. A-medlemmar (ca 80 % av befolkningen), oavsett under
vilken tidpunkt på dygnet läkarhjälpen efterfrågas. För att läkare inte skall
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1967
behöva ligga i ständig jourberedskap har Läkarföreningen och dess medlemmar
byggt upp en jourtjänst, i vilken i vissa fall särskilda jourläkare
anställts men i andra fall de allmänpraktiserande läkarna ingår.
I Norge är organisationen av jourtjänstgöringen för praktiserande läkare
byggd på frivillig grund enligt bestämmelser som fastställts av den norska
läkareföreningen. Förslag har framlagts om en utbyggnad av dessa bestämmelser.
Motionärerna finner att de frågor som berör den öppna sjukvårdens jour
snarast måste utredas så att lösningar kan presenteras.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 581.
Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen samt berett
Svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund tillfälle att yttra sig.
Medicinalstyrelsen anför, att avsaknaden av ett tillfredsställande joursystem
inom den öppna vården utanför sjukhus är ett för sjukvården besvärande
problem. För att förbättra jourservicen för allmänheten utan att därvid
i alltför hög grad öka läkarnas redan stora arbetsbörda har man i åtskilliga
landsting skapat stora jourområden, där ett flertal läkare delar
jourarbetet. Anordnandet av flerläkarstationer är också av betydelse. Man
söker även engagera privatpraktiserande läkare i jourtjänsten. Jourfrågan
torde dock inte kunna lösas på ett helt tillfredsställande sätt så länge den
nuvarande läkarbristen består — inom provinsialläkarorganisationen exempelvis
är drygt 25 % av tjänsterna för närvarande vakanta.
Det i Norge tillämpade systemet, som bygger på frivillighetens grund,
men där läkarna i mån av behov kan förpliktas delta i jouren, synes enligt
styrelsen inte kunna genomföras i Sverige i den rådande situationen.
Inte heller det danska jour systemet torde kunna apteras på svenska förhållanden.
Styrelsen erinrar om att Kungl. Maj :t den 16 december 1966 givit statens
förhandlingsnämnd i uppdrag att uppta förhandlingar med Svenska landstingsförbundet
m. fl. i syfte bl. a. att inlemma städer med fler än 15 000
invånare i landstingens provinsialläkarorganisation. Om förhandlingarna
leder till att den öppna sjukvården utanför sjukhus kommer att bedrivas
under ett enhetligt huvudmannaskap, torde möjligheter finnas att skapa
ett bättre joursystem.
I avvaktan på utgången av dessa förhandlingar anser styrelsen att en särskild
utredning av jourfrågan inte är aktuell.
Landstingsförbundets styrelse upplyser, att utredning pågår inom landstingsförbundets
och läkarförbundets gemensamma »arbetsgrupp för läkarjourfrågor»
i vad avser läkarjourtjänstens omfattning och organisation vid
landstingsförvaltade sjukhus. Arbetsgruppen har bl. a. föreslagit försöksverksamhet
med samjour, d. v. s. sammanslagning av jourarbetet för olika
specialiteter inom sjukhusen och även mellan olika sjukhus i syfte att
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1967
9
minska antalet jourbundna sjukhusläkare. Inom landstingsförbundet diskuteras
även förutsättningarna för ett jour samarbete mellan provinsialläkare
-och i första hand läkare vid de små delade landstingslasaretten samt de odelade
landstingslasaretten och sjukstugorna.
Joursamarbete mellan provinsialläkare och i viss utsträckning mellan
dessa och privatpraktiserande läkare organiseras av landstingen, framför
allt i fråga om sön- och lielgdagsjour.
Landstingsförbundet och stadsförbundet har i skrivelse den 17 mars
1966 till Konungen föreslagit snara åtgärder i syfte att åstadkomma ett
enhetligt huvudmannaskap för den öppna läkarvården i städer, som ingår
i landsting. Överläggningar härom har upptagits. Landstingen skulle -— om
planerna förverkligas -— bli huvudmän även för den öppna vård som vissa
landstingsstäder med mer än 15 000 invånare för närvarande själva ombesörjer.
På detta sätt skulle man bl. a. minska de nuvarande problemen
vid indelning i läkardistrikt och organisation av jourtjänst.
Styrelsen anser att någon särskild statlig utredning angående den öppna
vårdens jourtjänst ej för närvarande torde vara påkallad.
Läkarförbundet anför, att förbundet utarbetat vissa allmänna riktlinjer,
som återspeglar dess uppfattning om hur jourfrågan bör lösas. En väl fungerande
jourtjänst kan emellertid inte byggas upp utan positiv medverkan
från de kommunala huvudmännen. Som underlag för diskussioner har
läkarförbundet överlämnat sina förslag i jourfrågan till landstingsförbundet
och stadsförbundet.
Läkarförbundet tillstyrker att den öppna läkarvårdens jour blir föremål
för utredning.
Utskottet
I motionerna hemställes om utredning angående den öppna läkarvårdens
j ourtj änst.
Skyldighet att stå till förfogande för j ourtj änstgöring i öppen vård åligger
endast tjänsteläkare. Som medicinalstyrelsen framhållit sammanhänger
nuvarande besvärande problem med läkarbristen, som bl. a. tar sig uttryck
i höga vakanssiffror inom provinsialläkarorganisationen. Ett väsentligt led
i strävandena att utjämna jourbördan synes vara att ett enhetligt huvudmannaskap
åstadkommes för den öppna läkarvården inom de landstingsstäder
som nu själva ombesörjer öppen läkarvård och landstingsområdena
i övrigt. Statsutskottet har detta år framhållit att en sådan ordning är
önskvärd även med tanke på möjligheter till fritt val mellan taxebunden
och inte taxebunden vård (uti. nr 5, s. 17). Förhandlingar i detta syfte har
upptagits i enlighet med uppdrag den 16 december 1966 åt statens förhandlingsnämnd.
Sveriges läkarförbund har i frågan om den öppna vårdens jour utarbetat
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr A8 år 1967
vissa allmänna riktlinjer, som avspeglar en positiv inställning till ett ökat
deltagande i jourtjänst av de inte tjänstemässigt jourpliktiga läkarna. Det
är emellertid en förhandlingsfråga, under vilka villkor detta ökade deltagande
skall komma till stånd.
Med hänsyn till vad ovan anförts finner utskottet inte skäl att tillstyrka
yrkandet om utredning utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 462 och II: 581 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 oktober 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s)*, Eric Gustaf
Peterson (fp), Oscar Carlsson (s), Axel Kristiansson (ep), Hedlund (s), fru
Hultell (h), herr Nyman (fp)*, fru Elvy Olsson (ep), herr Helge Karlsson
(s) och fru Diesen (h);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Dickson (h), Lundmark (s),
Rimås (fp), Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i Bästekille (h)„
fru Ekroth (s), herrar Johansson i Växjö (ep) och Hansson i Piteå (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.