Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ett statligt institut för den psykiska folkhälsan.

1967-11-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:49, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ett statligt institut för den psykiska folkhälsan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4.9 år 1967

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av ett statligt

institut för den psykiska folkhälsan.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:376 av herr Sörenson in. fl. och 11:471 av herr Svensson i Kungälv

in. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla

om utredning gällande inrättande av ett statens institut för den psykiska

folkhälsan.

I motionerna anförs, att nervösa åkommor, stressreaktioner, hjärtattacker

och många andra psykiska och psykosomatiska rubbningar förekommer i

mycket stor utsträckning. Man räknar med att mellan 5 och 10 % (ca 400 000

—750 000 personer) av befolkningen lider av så svåra psykiska störningar,

att de allvarligt handikappas. Dessa psykiska rubbningar innebär dels personliga

lidanden, dels en begränsning av de psykiskt stördas arbetsinsats

med allvarliga personliga och samhällsekonomiska konsekvenser.

Motionärerna uttalar, att människans anpassning till de nya levnadsförhållanden

som det moderna samhället ställer henne inför är lika väsentlig som

ekonomisk progressivitet i samhällsbyggandet.

Motionärerna anför, att mentalvårdens resurser inte räcker för att möta

de krav som bör ställas på den förebyggande vården, den psykiska hälsovården

(mentalhygienen). De begränsade resurserna kommer under lång

tid framöver att verka tillbakahållande på en utbyggnad av mentalsjukvården.

Det är därför också i högsta grad angeläget att vårdbehov i möjligaste

män begränsas, vilket effektivast sker genom en utbyggnad av den psykiska

hälsovården.

Då det gäller kroppsliga sjukdomar kan sjukvård knappast mäta sig i

effektivitet med hälsovård (hygieniska initiativ och förebyggande åtgärder).

I princip råder liknande förhållanden i fråga om mentalsjukdomarna. Förebyggande

vård, d. v. s. psykisk hälsovård, är väl så viktig som mentalsjukvård.

Detta förhållande gäller alla grader av nervösa rubbningar och stressreaktioner.

Effektiv hälsovård minskar behovet av omfattande sjukvård.

I motionerna uttalas vidare, att offentliga insatser för den psykiska hälsovården

har varit av begränsad omfattning och att de statliga bidragen

till enskilda organisationer har varit ringa. Det anförs även att arbetsmedicinska

institutet inte synes ägna de mentalhygieniska faktorerna någon

större uppmärksamhet, trots att de flesta fall av arbetshämning torde ha

psykologiska och inte kroppsliga orsaker.

Den i motionerna antydda problematiken är gemensam för en stor del

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4.9 år 1067

av den västerländska kulturkretsen. Skilda initiativ har också tagits i olika

länder. Sålunda finns i Finland och Schweiz professurer med inriktning på

mentalhygien. I Norge (Oslo) har inrättats ett institut för psykoterapi, och

i England (London) och Frankrike (Paris) finns institut för mentalhygien.

I USA är intresset för mentalhygien stort. Den kraftigt expanderande »Community

Mental Health Movement» är ett exempel härpå.

För Sveriges del finner motionärerna det vara angeläget att ett statens

institut för psykisk hälsovård upprättas med uppgift att samla och ena de

krafter som arbetar med här aktuella frågor. Inte minst gäller detta tvärvetenskaplig

forskning som berör exempelvis psykologi, psykiatri, psykoterapi,

rehabilitering, stressproblematik, neuroslära och de psykologiska

aspekterna på trafikproblemen. Personliga trivsel- och samlevnadsfrågor

i hem, skola och samhälle hör också hit liksom frågor om stöd åt akut

psykiskt störda människor. Givetvis kan ett dylikt institut upprättas först

sedan en utredning penetrerat organisationsfrågor och institutets målsättning.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 376.

Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen samt berett Ericastiftelsens

Läkepedagogiska Institut och S:t Lukasstiftelsen tillfälle att yttra

sig. Därjämte har arbetsmedicinska institutet inkommit med en skrift.

Medicinalstyrelsen instämmer i motionärernas uppfattning att det är högst

önskvärt att på ett så tidigt stadium som möjligt ingripa mot psykiska störningstillstånd

och att helst vidtaga preventiva åtgärder. De öppna mottagningarna

vid sjukhus och kliniker för psykiatrisk vård liar bland annat till

uppgift att söka bistå personer med psykiska störningstillstånd. Vidare

lämnas rådgivning och hjälp i öppen vård vid exempelvis alkoholpolikliniker

och byråer för familjerådgivning. Resurserna inom den psykiatriska sektorn

är emellertid för närvarande inte så stora, att omedelbart bistånd kan

lämnas alla hjälpsökande. Bristande personella resurser, framför allt på

läkarsidan, begränsar möjligheterna samtidigt som kraven på hjälp vid

psykiska störningstillstånd alltmer har ökat på grund av samhällets tekniska

och sociala omvandling. Trots dessa svårigheter har emellertid eu

markant utveckling mot bättre vårdmöjligheter kunnat noteras under senare

år, bland annat genom vissa nya läkemedel och differentieringen av

vården på olika specialgrenar.

Styrelsen finner det inte vara orealistiskt att räkna med att de nya huvudmännen

— landstingskommunerna — kommer att ägna utbyggnaden

av den öppna psykiatriska sjukvården och även den förebyggande vården

stor uppmärksamhet. Huvudmannaskapsreformen har medfört att medicinalstyrelsen

kommer att kunna ägna betydligt mera tid än hittills åt frågor

rörande bland annat den psykiska hälsovården. Det synes därför

mest naturligt att frågor rörande den psykiska folkhälsan handlägges inom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1967 3

medicinalstyrelsen, där medicinsk och annan erforderlig expertis finns att

tillgå. Styrelsen erinrar om att dess hälsovårdsupplysningsdelegation bedriver

en tämligen omfattande hälsovårdsupplysning som bl. a. berör mentalhygieniska

frågor. Om ökade anslag för ändamålet kan erhållas, kommer

styrelsen att utvidga denna verksamhet.

Styrelsen meddelar vidare, att hela programmet vid ett länsläkarmöte

den 6—8 mars 1967 ägnats åt mentalhygieniska frågor.

Enligt styrelsens mening finns för närvarande inte behov av att inrätta

det av motionärerna föreslagna institutet. Utvecklingen inom den öppna

vårdsektorn inom sjukvårdsområdena bör avvaktas, och först efter den förestående

omorganisationen av medicinalstyrelsen kan man överblicka de

möjligheter, som styrelsen får att bedriva en ökad hälsovårdsupplysning.

Ericastiftelsens Läkepedagogiska Institut understryker angelägenheten

av att ett centralt organ för de mentalhygieniska frågorna kommer till stånd.

Institutet framhåller, att man ofta möter missuppfattningen att ordnandet

av landets mentalvård också inbegriper mentalhygienen, vilken gäller förebyggande

vård för friska människor och innefattar alla de åtgärder som kan

vidtagas för att förhindra uppkomst av psykiska rubbningar. Ytterst litet

bär gjorts i vårt land inom detta område. De initiativ som har tagits av

enskilda organisationer och människor har i avsaknad av egentligt samhälleligt

stöd och intresse blivit punktinsatser utan större räckvidd. En samordnande

central institution eller organisation har påtagligt saknats.

Individuella mentalhygieniska åtgärder är i en del fall beroende av samhälleliga

resurser till den enskilda människans hjälp men sker dock på

hennes eget initiativ. Allmänna åtgärder är i detta sammanhang viktigare

därför att de måste innebära väsentliga samhälleliga insatser för hela landet.

Man kan härvid särskilja forskning, undervisning och utbildning, folkupplysning

samt speciella åtgärder inom olika verksamhetsområden.

Något centrum för mentalhygienisk forskning existerar inte i vårt land.

Forskningsresultat har i brist på ett samordnande och förslagsställande organ

inte alltid kommit till praktisk användning. Ett centralt organ skulle

bl. a. kunna samordna större projekt och stimulera till forskning inom nya

fält.

I fråga om undervisning och utbildning uttalar institutet att behovet av

mentalhygieniska experter är oerhört stort. Det behövs akademiskt utbildade

specialister men också lärare och föreläsare som kan utbilda skilda

yrkeskategorier för mentalhygienisk upplysning. Institutet anför härvid att

grundskolan saknar egentlig undervisning i mentalhygien. Vidare skulle

människor som avser att gifta sig behöva upplysning om äktenskapets psykiska

hälsovård, och unga föräldrar borde genom barnavårdscentralerna få

upplysning även om uppfostran, att handha avvänj ning, renlighetsfostran

och talträning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1967

Folkupplysning betraktar institutet som det kanske viktigaste fältet inom

mentalhygienen. Institutet erinrar härvid om insatser av Sveriges Radio,

Svenska föreningen för psykisk hälsovård och medicinalstyrelsen.

Som exempel på behovet av speciella åtgärder inom olika verksamhetsområden

anför institutet att en betydande mentalhygienisk verksamhet skulle

behövas inom industrin och att studier i trivselfrågor borde utföras i

större utsträckning än som redan skett. Inom skolans värld behövs betydligt

ökad undervisning för alla lärare i den psykologiska effekten och eventuellt

sjukdomsalstrande effekten av vissa åtgärder och attityder.

Institutet uttalar, att mentalhygienen har beröringspunkter med praktiskt

taget alla verksamhetsområden inom samhället. Detta medför dock inte

att mentalhygienen ej skulle kunna avgränsas som ett självständigt ämnesområde.

Institutet betonar angelägenheten av en statlig utredning med uppgift

att penetrera problematiken inom det mentalhygieniska området, att göra

en gränsdragning gentemot sjukvård och andra verksamhetsområden och

att utreda frågan om behovet av ett institut, som skulle syssla med tvärvetenskaplig

forskning beträffande förutsättningarna för en bättre mental hälsa

i vårt land och därjämte vara en central för utbildning av lärarkrafter, som

kan verka i upplysande syfte.

S:t Lukas stift elsen anför, att den bl. a. har till uppgift att hjälpa människor

vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt-

och svaghetstillstånd. Stiftelsen driver rådgivningsinstitut på ett tiotal

platser i landet. Till institutet i Stockholm har knutits ett utbildningsinstitut

för personer med människovårdande arbetsuppgifter.

Genom rådgivningsinstituten kan stiftelsen ofta bidra med sådana mentalhygieniskt

verkande insatser, som förhindrar uppkomsten av svåra psykiska

sjukdomar, motverkar självmord och självmordsförsök och underlättar

förståelse och samarbete individer emellan i familjer och på arbetsplatser.

Stiftelsen uttalar, att mentalvårdens resurser är helt otillräckliga att möta

det stora behovet av samtalsterapi och psykologisk rådgivning till redan

sjuka personer. Det är helt klart, att en mångfald anpassningsproblem och

svårigheter endast erhåller en mycket ytlig terapeutisk påverkan genom traditionell

psykofarmakologisk terapi och andra klassiskt psykiatriska behandlingsmetoder.

Psykoterapi, samtal sbehandling, psykologisk rådgivning

och liknande metoder framstår här som riktiga och verkningsfulla.

Stiftelsen finner det utomordentligt viktigt, att samhället försöker åstadkomma

ett betydligt rikare register av profylaktiskt effektiva åtgärder. Våra

kunskaper om verksamma förebyggande åtgärder och metoder är emellertid

synnerligen bristfälliga. Det finns ett mycket stort utrymme för forskning

och praktiskt verksamma insatser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1967 5

Alla åtgärder, som syftar till att påverka individens psykiska funktioner

och sociala anpassning, måste utföras i samarbete mellan företrädare för

olika vetenskapsområden och utbildningslinjer.

Stiftelsen framhåller starkt värdet av att en utredning om inrättande av

ett statens institut för den psykiska folkhälsan snarast kommer till stånd.

Stiftelsen framhåller slutligen angelägenheten av ett starkare ekonomiskt

stöd från samhället till de organisationer och institutioner, som är verksamma

på det rådgivande, psykoterapeutiska och mentalhygieniska området.

Arbetsmedicinska institutet erinrar om att man vid riksdagsbehandlingen

år 1966 av frågan om institutets inrättande efterlyste resurser för arbetspsykologi

men att lösningen av detta problem ställdes på framtiden för att

institutet inte i början skulle få allför omfattande uppgifter.

Institutets nu drygt ettåriga verksamhet har visat, att tillgång till arbetspsykologisk

expertis vid stora forskningsprojekt och uppdragsundersökningar

är absolut nödvändig för en allsidig bedömning av människan i

arbetet. I anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 har föreslagits, att institutet

tillföres en — till en början mindre — psykologisk avdelning, bestående

av en psykolog, en biträdande psykolog och en assistent. Behovet av en

sådan avdelning har även understrukits i institutets långtidsbedömning för

budgetåren 1968/69—1972/73.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning angående inrättande av ett statens

institut för den psykiska folkhälsan.

Som motionärerna framhållit drabbas ett mycket stort antal människor

av psykiska störningar, insufficienstillstånd och psykosomatiska sjukdomar.

Det är därför en angelägen samhällsfråga, att olika organ för psykisk

hälsovård ges tillfredsställande betingelser för sitt arbete att söka förebygga

eller motverka sådana tillstånd och sjukdomar.

De resurser som nu står till förfogande för mentalhygienisk verksamhet

måste betraktas som klart otillräckliga. Både humanitära och samhällsekonomiska

synpunkter talar starkt för att denna sektor bygges ut och att

den psykiska vården mera orienteras mot förebyggande åtgärder.

Mentalhygienen har beröringspunkter med många skilda verksamhetsområden,

och på motsvarande sätt bygger den på forskningsresultat från

olika medicinska och samhällsvetenskapliga discipliner. För den psykiska

hälsovårdens utveckling är det av vikt, att sådana resultat kan samordnas

och effektivt föras ut för praktisk tillämpning och likaså att behovet av

initiativ till tvärvetenskapliga undersökningar med inriktning på mentalhygieniska

problem blir tillgodosett.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr i9 år 1967

Arbetsmedicinska institutet kan vid en fortsatt utbyggnad komma att tillföras

vissa resurser för arbetspsykologi och arbetssociologi, men institutets

verksamhet kan förutsättas bli i första hand inriktad på andra frågor än

de av motionärerna avsedda. Enligt utskottets mening synes det ändamålsenligt,

att forsknings- och utvecklingsarbete på det mentalhygieniska området

anförtros ett särskilt statligt organ. Utskottet vill därför tillstyrka

motionärernas yrkande om en utredning. I denna torde även frågan om

utbildning av personal för psykisk hälsovård böra beaktas.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 376 och II: 471 måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla

om utredning gällande inrättande av ett statens institut för

den psykiska folkhälsan.

Stockholm den 9 november 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s), Oscar Carlsson (s), Axel

Kristiansson (ep), Hedlund (s), Yngve Persson (s), fru Hultell (h), herr

Helge Karlsson (s), fru Diesen (h) samt herrar Torsten Hansson (s), Svanström

(ep)*, Sörenson (fp)* och Wirtén (fp);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglösa

(ep)*, fru Jäderberg (s), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Dickson (h)*, Lundmark

(s), Rimås (fp), Wikner (s), Larsson i Borrby (ep)*, fru Ekroth

(s) samt herrar Nilsson i Agnäs (h) och Hansson i Piteå (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Sörlin (s), Oscar Carlsson (s),

Hedlund (s), Yngve Persson (s), Helge Karlsson (s), Torsten Hansson (s),

fru Jäderberg (s), herrar Lundmark (s) och Wikner (s), fru Ekroth (s)

samt herr Hansson i Piteå (s), vilka ansett att utskottets utlåtande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna hemställes om utredning angående inrättande av ett statens

institut för den psykiska folkhälsan.

Utskottet avgav föregående år utlåtande (nr 49) i anledning av motioner

om åtgärder mot psykiska störningstillstånd och behandlade därvid bl. a.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 49 år 1967

Irågan om ett forskningsinstitut av liknande art som det nu föreslagna. Tre

av de fyra remissinstanser som yttrade sig i denna fråga — socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen och universitetskanslersämbetet — ställde sig tveksamma

eller avvisande till förslaget om ett sådant institut. Utskottet anslöt sig

till dessa myndigheters uppfattning och framhöll bl. a., att en allsidigt

orienterad forskning i de ämnen som avsågs bli företrädda inom institutet

redan var organiserad vid våra universitet och högskolor. Enligt utskottets

mening borde forskningsresurserna inte splittras genom en sådan utbrytning

ur organisationen av forskning beträffande vissa speciella frågor som

motionärernas förslag innebar, särskilt som planer förelåg för utökning och

effektivisering av forskningsarbetet och utbildningen av personal — psykiater,

psykologer och kuratorer in. fl. — för olika arbetsuppgifter.

Medicinalstyrelsen har i sitt i år avgivna yttrande uttalat, att det enligt

styrelsens mening för närvarande inte finns behov av att inrätta det av

motionärerna föreslagna institutet.

Utskottet finner inte skäl att frångå sin förra året intagna ståndpunkt och

anser sig således ej böra tillstyrka motionsyrkandet.

Utskottet hemställer därför

att de likalydande motionerna I: 376 och II: 471 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.