Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder mot ocker vid försträckning.

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:5, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder mot ocker vid försträckning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1967

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder mot ocker vid

försträckning.

I en till allmänna beredningsutskottet hänvisad motion, II: 104, av herrar

Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora hemställes, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam och allsidig utredning

av den s. k. grå kreditmarknaden i syfte att genom effektiva åtgärder

mot ocker vid försträckning åstadkomma en sanering på området samt om

att för riksdagen framlägges de förslag som utredningen föranleder.

Motionärerna erinrar om att tidigare förslag om utredning angående åtgärder

mot ocker trots tillstyrkanden av flertalet remissinstanser avslagits

av riksdagen med motivering att en utredning inte skulle leda till effektiva

åtgärder.

I motionerna anföres vidare vissa synpunkter angående den ökande omfattningen

av ockerverksamheten och angående svårigheterna att uppdaga

ockerbrott. Anledning till att låntagare godtar ockerräntor är i regel ekonomiskt

nödläge på grund av sjukdom eller andra svårigheter. Många tragedier

i form av splittrade hem, alkoholism in. m. har följt med ocker.

Ingenting tyder på att bestämmelserna om straff för ocker skulle ha någon

förebyggande effekt. Kraftåtgärder behövs för att sanera den s. k. grå

kreditmarknaden. En utredning bör tillsättas.

Motionärerna anger icke riktlinjer för en sådan utredning men nämner

behovet av viss kontroll över all yrkesmässig utlåning, till vilken utlåning

via annonser i tidningarna bör räknas. Skärpta straff kan vidare vara lämpliga.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från Föreningen Sveriges

åklagare, som erinrar om att tidigare möjligheterna diskuterats bl. a.

att på ockerområdet införa ett oaktsamhetsbrott och omvänd bevisbörda

med avseende på den misstänktes kunskap om målsägandens situation.

Föreningen anför fortsättningsvis följande.

Båda dessa lösningar av frågan äro emellertid tvivelaktiga ur principiell

synpunkt. Enligt föreningens mening bör stor restriktivitet iakttagas när

det gäller att straffbelägga culpöst handlande inom förmögenhetsrätten. Införandet

av omvänd bevisbörda för ett brott av den synnerligen allvarliga

art, som det här gäller, skulle vara stötande för det allmänna rättsmedvetandet.

Behandlingen av nämnda motion av år 1962 ledde ej till någon åtgärd

med avseende på lagstiftningen om ocker.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1967

Med hänsyn till vad som ovan anförts och till att det icke efter 1962 inträffat

något, som leder till ändrad syn på hithörande frågor, synes utredning

rörande behovet av ändrade straffbestämmelser på detta område icke

vara befogad.

Föreningen finner alltså att rättelse icke torde kunna vinnas genom eu

ändrad konstruktion av ockerbrottet. De i årets motion påtalade missförhållandena

äro emellertid allvarliga, och det är föreningens förvissning att

åklagare och kriminalpolis inom ramen för sina resurser skall ägna oförminskad

uppmärksamhet åt dessa problem.

Det synes slutligen tveksamt, om det är möjligt att genom en utredning

kartlägga den så kallade grå kreditmarknaden. Oavsett hur det förhåller

sig därmed anser sig föreningen icke böra ingå på frågan, i vad mån det

av rent näringspolitiska skäl finnes anledning till ytterligare speciallagstiftning

i fråga om kreditmarknaden.

Utskottet

Det i motionen upptagna spörsmålet om utredning angående åtgärder

mot ockerverksamheten har behandlats av utskottet med anledning av vid

1962 och 1963 års riksdagar väckta motioner (utlåtandena nr 40/1962 och

nr 5/1963). Utskottet upptog därvid till prövning bl. a. vissa i motionerna

eller remissyttrandena berörda förslag till åtgärder, vilka förslag delvis återfinns

i den nu föreliggande motionen. Utskottet fann således på anförda

skäl att ett system med tillståndstvång, kontroll och uppgiftsskyldighet

m. m. icke torde bli ett verkningsfullt medel i kampen emot ockerverksamheten

men att det för såväl de lojala långivarna som berörda myndigheter

skulle medföra onödigt, administrativt krångel. Icke heller fann sig utskottet

kunna biträda förslag om en omprövning av de straffrättsliga bestämmelserna

i fråga om ockerbrott. Bestämmelserna hade nyligen prövats i samband

med förslaget till brottsbalk. Däremot fann utskottet sannolikt att resurser

för en utvidgad och intensifierad polis- och åklagarverksamhet i fråga

om ockerbrotten skulle kunna få effekt inte minst när det gäller de i detta

sammanhang viktigaste syftena, nämligen att förebygga sådana brott och

att bemästra de vid denna brottstyp särskilt påtagliga svårigheterna att

frambringa tillräcklig bevisning. Av yttrandena framgick att myndigheterna

uppmärksammat spörsmålet, och utskottet ansåg det kunna förutsättas

att tanken på en förstärkning av polisens och åklagarmaktens resurser

komme att fullföljas, varför någon särskild utredning i ämnet icke syntes

påkallad av denna anledning.

Utskottets majoritet föreslog att motionerna icke skulle föranleda någon

åtgärd medan i reservationer hemställdes om bifall till motionerna. Riksdagen

godkände majoritetsförslagen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om ockerverksamhetens allvarliga

konsekvenser för de enskilda och för samhället. Såvitt utskottet kunnat

finna har emellertid sedan frågan senast behandlades av riksdagen icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1967

inträffat något som bör föranleda ändrat ställningstagande till spörsmålet

om utredning. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att bestämmelserna

i straffbalken (9 kap. 5 §), vilken trätt i kraft den 1 januari 1965,

innebär en viss skärpning av vad som tidigare gällt beträffande ocker så

till vida som för grov brottslighet stadgats ett minimistraff på sex månaders

fängelse. Straffskärpningen kan särskilt antagas få betydelse vid yrkesmässigt

ocker.

Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att motion II: 104 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 21 fehruari 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson,

Axel Kristiansson, Hedlund, fru Hultell, herr Helge Karlsson*, fru

Diesen, herr Svanström*, fru Landberg och herr Wirtén;

från andra kammaren: herrar Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson

i Kungälv, Lundmark*, Wikner, Larsson i Borrby, Nilsson i Bästekille,

Gustafsson i Uddevalla, Hyltander*, Andersson i Örebro, Wiklund i Härnösand

och Thylén.

* Ej närva rande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Skoglösa, Axel Kristiansson, Svanström och Larsson i Borrby,

vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet hade vid 1962 års riksdag till behandling en motion med samma

yrkande och med i allt väsentligt samma innehåll i övrigt som den nu föreliggande.

I sitt utlåtande över motionen (nr 40/1962), vilket avgavs efter en

rätt omfattande remissbehandling av frågan, varvid majoriteten av remissinstanserna

förordade utredning, framhöll utskottet bl. a. vikten av att frågan

om möjligheterna att bekämpa ockerverksamheten ägnades uppmärksamhet.

I utlåtande över motioner i samma ämne vid 1963 års riksdag vidhöll

utskottet denna uppfattning (utlåtande nr 5/1963).

Såsom framhållits i den föreliggande motionen har ockerverksamheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 5 år 1967

under de senare åren ökat i betydande omfattning. Denna brottsliga verksamhet

är en allvarlig företeelse i dagens samhälle med stora sociala skadeverkningar.

Utskottet anser det därför angeläget, att effektivare åtgärder

kommer till stånd mot ockerverksamheten.

Naturligtvis är det ytterligt svårt att komma till rätta med ockerverksamheten.

Svårigheterna får emellertid inte utgöra hinder för att möjliga ågärder

prövas. En utredning i hithörande spörsmål är enligt utskottets mening

angelägen. Genom en allsidig utredning bör man bl. a. kunna få en klarare

bild av verksamhetens omfattning och de former, under vilka den be»

drives. Vid utredningen bör i motionen angivna möjligheter övervägas,

såsom en effektiv kontroll och tillsyn av all yrkesmässig utlåning och vissa

ändringar av nuvarande straffbestämmelser i fråga om ocker. Över huvud

taget bör utredningen syfta till att komma till rätta med den s. k. grå kreditmarknaden.

Den enskilde medborgaren bör ha rätt att kräva att samhällets

resurser ställs till förfogande i kampen mot ockerverksamheten.

Utskottet får under åberopande av vad ovan anförts hemställa,

att riksdagen med bifall till motionen II: 104 måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam och allsidig

utredning av den s. k. grå kreditmarknaden i syfte att

genom effektiva åtgärder mot ocker vid försträckning åstadkomma

en sanering på området samt om att för riksdagen

framlägges de förslag som utredningen föranleder.

ESSELTE AB, STHLM 07

714615

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.