Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om företagsdemokrati.

1967-11-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:53, Utlåtande i anledning av motioner om företagsdemokrati.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av motioner om företagsdemokrati.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 659 av herr Fälldin och II: 840 av herrar Johansson i Växjö och Sundkvist

hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om förutsättningslös och allsidig utredning rörande utbyggd företagsdemokrati

inom både den privata och den offentliga sektorn i enlighet med vad

i motionerna anförts.

Motionärerna anför att förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare

undan för undan har förbättrats i vårt land. Saltsjöbadsavtalet av år

1938 åtföljdes under 1940-talet av flera avtal rörande samarbetet mellan

företagsledning och anställda, och särskilt det år 1946 träffade avtalet rörande

företagsnämnder utgjorde ett betydelsefullt framsteg i fråga om

företagsdemokratin. Insikten om de dominerande gemensamma intressena

har alltmer kommit att överväga intressemotsättningar mellan arbetsgivare

och arbetstagare.

Motionärerna framhåller, att samarbetet inom företagsnämnderna har

medverkat till intressegemenskapen och haft stor betydelse bl. a. för att

skapa en förtroendefull atmosfär mellan företagsledning och anställda.

Frågan är om inte tiden nu är mogen att ytterligare utbygga detta samarbete

och den form av medinflytande som följer av aktivt verksamma

företagsnämnder. Härvid uppkommer frågan om de anställda bör beredas

ett mera reellt inflytande på företagens ledning, dvs. frågan om en ytterligare

utbyggd företagsdemokrati. Medan detta spörsmål knappast medför

problem i mindre företag, där syftet kan sägas vara tillgodosett informellt,

uppstår komplicerade frågor inom större företag.

Motionärerna uttalar, att det för de anställda givetvis är av intresse

att företagsdemokratin inte bara gäller inom den privata sektorn utan

också inom den offentliga. Sålunda uppkommer frågan hur en utbyggd

företagsdemokrati skall förenas med gällande rättsgrunder inom den kommunala

och den statliga sektorn. Inom den privata sektorn kan liknande

frågeställningar uppkomma, enär olika förutsättningar föreligger beträffande

aktiebolag och ekonomiska föreningar. Ett väsentligt spörsmål inom

både den offentliga och den privata sektorn synes vara hur en utbyggd

företagsdemokrati skall kunna etableras inom företag eller institutioner

med flera eller många arbetsplatser på olika håll i landet. Särskilda spörsmål

torde också uppkomma beträffande utländska aktiebolag som har föreBihang

till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

tag inom landet. En principiellt viktig fråga är om en utbyggd företagsdemokrati

skall etableras genom företagsnämnderna eller om andra former

skall utvecklas vid sidan av dessa.

Det synes enligt motionärerna angeläget att bl. a. dessa spörsmål närmare

klarlägges så att grund erhålles för konkreta ställningstaganden.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 840.

Yttranden

Utskottet har inhämtat yttrande från statens personalvårdsnämnd och

berett Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige

(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens riksförbund (SR)

tillfälle att yttra sig.

Personalvårdsnämnden framhåller, att personalvård är ett område där

insatser kan göras för ökad företagsdemokrati och att arbetsgivaren/staten

och arbetstagarna genom företrädare för personalorganisationerna gemensamt

arbetar inom nämnden för att utforma riktlinjer för en aktiviserad

personalvård inom statsförvaltningen. Någon särskild utredning, vid sidan

av det uppdrag som åligger nämnden, synes f. n. ej påkallad för att undersöka

hur denna del av företagsdemokratin bäst skall utvecklas. Frågan om

utredning beträffande företagsdemokrati i övrigt är erforderlig anser sig

nämnden ej böra ta ställning till.

SAF erinrar om att en uppgörelse träffats den 29 april 1966 mellan

SAF, LO och TCO om ett nytt samarbetsavtal (avtal om företagsnämnder

in. in.), som trätt i kraft den 1 januari 1967. Utöver det nya nämndavtalet

innehåller uppgörelsen en överenskommelse mellan SAF, LO och TCO om

främjande av samarbetet mellan företagsledning och anställda och ett uttalande

av SAF och LO beträffande skolningsfrågorna. I anslutning till

överenskommelsen har organisationerna inrättat ett nytt gemensamt organ,

»Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor», med uppgift att genom information,

utbildning och forskning främja det lokala samarbetet. De avtalsmässiga

möjligheterna att anpassa nämndverksamheten efter de lokala förutsättningarna

har genom de nya samarbetsavtalen vidgats. Den väg, som

organisationerna beträtt, torde vara ägnad att främja en lugn utveckling

av demokratiseringen i arbetslivet, präglad av ömsesidigt förtroende mellan

parterna.

Någon anledning till utredning föreligger således icke.

Även LO, TCO och SR erinrar om det nya samarbetsavtalet. LO, SR och

SACO åberopar vidare pågående förhandlingar angående nya företagsnämndsavtal

för den offentliga sektorn. Ingen av de fyra organisationerna

tillstyrker utredning.

LO anför vidare, att det ligger i fackföreningsrörelsens natur att kon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967 3

tinuerligt verka för att öka de anställdas inflytande i företaget. Så långt

möjligt bör detta ske genom avtal mellan parterna på arbetsmarknaden.

LO delar ej uppfattningen att frågan om företagsdemokrati i mindre

företag knappast medför några problem. Undersökningar visar att de

anställda i mindre företag i många fall är t. ex. sämre informerade än

anställda i större företag.

Även TCO och SACO framhåller, att frågorna om företagsdemokrati bör

lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

Utskottet

I motionerna hemställes om en förutsättningslös och allsidig utredning

rörande utbyggd företagsdemokrati inom den privata och den offentliga

sektorn.

Utskottet har åren 1965 och 1966 avgivit utlåtanden (nr 1965:23 och

1966: 11) över motioner med närliggande yrkanden. Utskottet har därvid

anslutit sig till den i remissyttranden från huvudorganisationer på arbetsmarknaden

uttalade uppfattningen, att frågor om de anställdas insyn i

och inflytande över enskilda eller statliga företags verksamhet i första

hand bör behandlas genom förhandlingar och överenskommelser mellan

berörda parter. Motionerna har avstyrkts av utskottet och avslagits av

riksdagen.

Den ovan angivna uppfattningen har även kommit till uttryck i yttranden

från LO, TCO och SACO över de nu föreliggande motionerna. I vad

avser den enskilda sektorn har erinrats om de nya avtal om företagsnämnder

m. in. som träffats mellan SAF och LO respektive TCO och som gäller

fr. o. m. den 1 januari detta år. Genom dessa avtal har fastslagits, att man

i företagsnämnderna skall informera och samråda om för företaget och

dess personal väsentliga frågor och att de anställda bl. a. skall beredas insikt

i verksamhetens ekonomiska och tekniska betingelser samt rörelsens

resultat. I avtalen har även behandlats frågor om företagsnämnder inom

rörelse förlagd till olika orter eller omfattande flera produktionsenheter.

Av betydelse är vidare det uttalande SAF och LO gjort i skolningsfrågorna

utgående från att utbildning av dem som är engagerade i företagsnämnder

och motsvarande lokala samarbetsorgan är en förutsättning för

att förverkliga de mål rörande samarbetet på arbetsplatserna, som uppställts

i en samtidigt träffad överenskommelse om främjande av samarbetet

mellan företagsledning och anställda.

Avtalet om företagsnämndsverksamhet inom de statliga bolag som företräds

av statens avtalsverk har reviderats och ansluter sig nära till motsvarande

avtal inom den enskilda sektorn. För statsförvaltningen och för

det kommunala verksamhetsområdet pågår överläggningar — vilka inom

kort väntas bli slutförda — till grund för nya bestämmelser eller avtal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Utskottet finner det angeläget, att den fortsatta utvecklingen leder till

ett ökat inflytande för de anställda, inte minst inom de små företag där

företagsnämnder inte inrättats. Enligt utskottets mening bör det i första

hand ankomma på arbetsmarknadsparterna att verka för en sådan utveckling.

Utskottet finner ej skäl att tillstyrka yrkandet om utredning utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 659 och II: 840 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 november 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s), Eric Gustaf

Peterson (fp), Oscar Carlsson (s), Axel Kristiansson ( ep), Hedlund (s)*,

fru Hultell (h), herr Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Helge

Karlsson (s) och Wååg (s) samt fru Diesen (h);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg

Os), herrar Hamrin i Kalmar (fp), Dickson (h), Haglund (s), Rimås (fp),

Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Johansson i Växjö (ep)*, Nilsson i

Agnäs (h)*, Wiklund i Härnösand (s) och Hugosson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Axel Kristiansson (ep), fru Elvy Olsson (ep) samt herrar Larsson

i Borrby (ep) och Johansson i Växjö (ep), vilka ansett att utskottets utlåtande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna---(lika med utskottet)----av riksdagen.

Utskottet vill inledningsvis erinra om den stora betydelse, som Saltsjöbadsavtalet

och andra av arbetsmarknadsparterna träffade avtal, framför

allt rörande företagsnämnder, har haft för att åstadkomma det ömsesidiga

förtroende och det goda samarbete, som i dag kännetecknar förhållandet

mellan arbetstagare och arbetsgivare. I yttranden över de nu föreliggande

motionerna har erinrats om de nya avtal om företagsnämnder m. m. som

träffats mellan SAF och LO respektive TCO och som gäller fr. o. m. den 1

januari detta år. Genom dessa avtal har fastslagits, att man i företagsnämn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967 5

derna skall informera och samråda om för företaget och dess personal

väsentliga frågor och att de anställda bl. a. skall beredas insikt i verksamhetens

ekonomiska och tekniska betingelser samt rörelsens resultat. I avtalen

har även behandlats frågor om företagsnämnder inom rörelse förlagd

till olika orter eller omfattande flera produktionsenheter.

Av betydelse är vidare det uttalande SAF och LO gjort i skolningsfrågorna

med utgångspunkt från att utbildning av dem som är engagerade i företagsnämnder

och motsvarande lokala samarbetsorgan är en förutsättning

för att förverkliga de mål rörande samarbetet på arbetsplatserna, som uppställts

i en samtidigt träffad överenskommelse om främjande av samarbetet

mellan företagsledning och anställda.

De åtgärder som hittills vidtagits för att fördjupa företagsdemokratin

är residtatet av överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Utskottet

finner det önskvärt att den utbyggnad av företagsdemokratin, som är

angelägen, även i fortsättningen så långt möjligt sker efter överenskommelser

mellan arbetsmarknadens parter.

Enligt utskottets mening är det angeläget, att för utbyggnaden av företagsdemokratin

även andra åtgärder vidtages än de, som nu kan åstadkommas

inom ramen för gällande företagsnämndsavtal. Det är angeläget,

att statsmakterna tar initiativ till en förutsättningslös och allsidig utredning

av frågan om hur de anställdas insyn i företagen skall kunna förbättras

och i vilken omfattning de anställda kan ges ökat inflytande i företagen.

Den bör belysa olika vägar att fördjupa företagsdemokratin. Möjligheten

att ge de anställda insyn och medinflytande genom representation i företagsstyrelsen

och möjligheten att ge en representant för de anställda samma

insyn i företaget som en revisor bör belysas. Frågan om andel i vinst

för de anställda bör också bli föremål för överväganden.

Det synes utskottet angeläget, att frågan om hur en utbyggd företagsdemokrati

skall kunna förenas med gällande rättsgrunder inom såväl den

privata som den kommunala och statliga sektorn belyses. I sammanhanget

bör uppmärksammas att staten som arbetsgivare åt ett stort antal anställda

bör vara ett mönster när det gäller de anställdas möjligheter till insyn. Vidare

är det angeläget att utreda hur en utbyggd företagsdemokrati skall

kunna etableras inom företag och institutioner med flera arbetsplatser på

olika håll i landet, liksom beträffande enheter som är i utländsk ägo.

Den översyn av de företagsdemokratiska spörsmålen, som utskottet finner

önskvärd, bör även omfatta en redovisning av erfarenheterna från andra

länder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med bifall till motionerna 1: 659 och II: 840

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förutsättningslös

och allsidig utredning rörande utbyggd företagsdemokrati

inom både den privata och den offentliga sektorn.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Särskilt yttrande

av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Nyman (fp), Hamrin i Kalmar (fp)

och Iiimås (fp).

Som framhålles i de likalydande motionerna 1: 659 av herr Fälldin och

II: 840 av herrar Johansson i Växjö och Sundkvist har förhållandet mellan

arbetstagare och arbetsgivare undan för undan förbättrats i vårt land. I

fråga om företagsdemokrati är kanske främst företagsnämndsverksamheten

förtjänt av uppmärksamhet. De nya avtalen om företagsnämnder som träffats

mellan SAF och LO respektive TCO och som gäller fr. o. m. den 1

januari detta år innebär förbättringar. Vår bestämda uppfattning är emellertid

att frågorna om demokratin inom företagen — framstegen till trots —

ännu inte är lösta på ett tillfredsställande sätt.

Motiven för att stärka företagsdemokratin är klara. Genom företagsdemokratiska

former kan de anställda både få större utrymme för sin egen

personlighet och ökade möjligheter att ta i anspråk egenskaper som ansvarskänsla,

initiativkraft och strävan efter ökad kunskap. Trivseln på arbetsplatsen

kan alltså förbättras till fördel både för löntagare och arbetsgivare.

Företagsdemokratin kan stärkas genom åtgärder som gäller bl. a. information,

insyn och medbestämmanderätt. De flesta åtgärderna för att fördjupa

och bredda företagsdemokratin bör i första hand ankomma på arbetsmarknadens

parter. I några viktiga fall kan det dock övervägas om inte samhället

genom stimulansåtgärder bör söka skapa ett ökat intresse från de berörda

parternas sida för ett aktivare företagsdemokratiskt reformarbete. För att

vinna ökat intresse t. ex. för lämpliga vinstandelssystem kan vissa stimulansåtgärder

komma i fråga; ändringar av för utvecklingen av andel i vinst

oförmånliga skattebestämmelser som nu gäller är ett exempel. Försöksverksamhet

med representation för de anställda i styrelserna för såväl kommunala

och statliga som privata och kooperativa företag är värdefull.

I de flesta fall bör alltså besluten i företagsdemokratiska frågor fattas

av arbetsmarknadens parter och bör samhället inskränka sig till att undanröja

hinder för företagsdemokratiska reformer och ibland ge stimulans.

Aktiebolagens redovisningsskyldighet regleras i aktiebolagslagen. Frågan

om en ändring av redovisningsskyldigheten måste bedömas ur flera olika

synvinklar. Självklart bör en fyllig redovisning lämnas inför företagsnämnderna.

Detta sker i betydande utsträckning redan nu.

Vi kan inte acceptera utskottsmajoritetens skrivning eftersom den enligt

vår mening har ett alldeles för snävt betraktelsesätt på de företagsdemokratiska

problemen. Motionärerna har en positivare syn på frågorna men

beaktar inte i tillräcklig grad vissa väsentliga aspekter på demokratin i

företagen, vilka vi berört i detta yttrande och vilka det kunde vara motiverat

att närmare undersöka.

ESSELTE AB, STHLM 67

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.