Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående Vindelälvens utbyggnad.

1967-11-22 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:55, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående Vindelälvens utbyggnad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående Vindelälvens

utbyggnad.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 665 av herr Isacson och 11:845 av herr Nilsson i Agnäs hemställes, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t meddela sin uppfattning,

att utbyggnaden av Vindelälven icke mer är aktuell.

Vidare har i de likaledes till allmänna beredningsutskottet hänvisade

likalydande motionerna 1:667 av herr Eric Carlsson m. fl. och 11:833 av

herr Ekström i Iggesund m. fl. hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t begära förnyad prövning (genom Kungl. Maj :t med riksdagen)

av frågan om Vindelälvens projektering och ev. utbyggnad.

I motionsparet 1: 66o och II: 845 framhålles bl. a. atomenergins ökande

användning för elkraftproduktionen, sårbarheten av elkraftens distributionsvägar

från vattenkraftverken, Vindelälvens stora värde som kvarvarande

orörd älv för turism, fiske och universitetsstaden Umeå, den samlade

befolkningens i Adolf ström bestämda motstånd mot en utbyggnad

samt möjligheterna att lösa sysselsättningsproblemen i den nordliga delen

av Sverige på annat sätt än genom utbyggnad av Vindelälven.

I motionsparet I: 667 och II: 833 framföres samma synpunkter. Särskilt

framhålles Vindelälvens betydelse i outbyggt skick för den vid Umeå universitet

bedrivna forskningen i ekologisk zoologi och ekologisk botanik.

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionerna II: 845 och

I: 667.

Gällande rätt

Bestämmelser om tillåtligheten av ett kraftverks- eller ett sjöregleringsföretag

återfinns i vattenlagen. För att ett vattenbyggnadsföretag skall vara

ekonomiskt tillåtligt fordras enligt stadgande i 2 kap. 3 § första stycket

vattenlagen att nyttan av företaget efter avdrag av byggnadskostnaderna

uppgår till ett värde som motsvarar minst tre gånger värdet av skadan och

intrånget på åker och äng samt minst två gånger skadan och intrånget

på annan egendom. Utom den ekonomiska tillåtligheten av ett företag prövar

vattendomstolen även tillåtligheten med hänsyn till vissa allmänna

intressen. Härom stadgas i 2 kap. 3 § andra stycket vattenlagen, vilket

har följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

Skulle byggande i vatten hava till följd, att ett avsevärt antal bofasta

personer berövas sina bostäder, eller att större fabrik eller annan anläggning,

varav många hava uppehälle, måste nedläggas eller dess drift väsentligt

minskas, eller att odlad jord till en efter ortsförhållandena betydande

omfattning sättes under vatten eller eljest väsentligt skadas, eller att fiskerieller

annan näring av större betydenhet lider väsentligt förfång, eller att

befolkningen eljest får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade, må

byggnaden, ändå att nyttan uppgår till värde som ovan sagts, icke ske.

Lag samma vare, där genom byggande i vatten skulle förorsakas sådan

bestående ändring av naturförhållandena, varigenom väsentligt minskad

trevnad för närboende eller betydande förlust från natur skyddssynpunkt

är att befara.

Även om hinder mot företaget skulle möta från ekonomiska synpunkter

eller med hänsyn till nyss angivna allmänna intressen kan tillstånd lämnas

av Kungl. Maj :t i statsrådet. Förutsättning härför är att företaget, trots

skadeverkningarna, prövas vara av synnerlig betydelse för näringslivet

eller för orten eller eljest från allmän synpunkt. Om vattendomstolen vid

sin prövning av målet finner att företaget, ehuru otillåtligt enligt angivna

regler, likväl bör tillåtas med hänsyn till dess betydelse för näringslivet,

orten eller eljest från allmän synpunkt skall vattendomstolen hänskjuta

avgörandet till Kungl. Maj :t.

Enligt 4 kap. 13 § vattenlagen äger Kungl. Maj :t, då fråga uppkommer

om utförande av vattenregleringsföretag, under vissa förutsättningar pröva

om hinder möter mot företaget eller särskilda villkor bör föreskrivas för

dess utförande. Denna prövning är obligatorisk, när fråga är om reglering

av någon av landets sex största sjöar. Beträffande annan vattenreglering,

som med hänsyn till dess inverkan på vattnets avrinning är av synnerlig

omfattning, kan Kungl. Maj :t förbehålla sig prövningen och lämna vattendomstolen

besked därom.

Vattendomstolen skall i sådant fall före målets avgörande hänskjuta

detta till Kungl. Maj :t.

Vissa tidigare uttalanden

Då önskemål om att freda vissa sjöar och vattendrag från kraftexploatering

har framförts, har frågan i några fall gällt att skydda någon viss

sjö eller visst vattendrag, där utbyggnad varit aktuell. I andra fall har

förslag väckts om ett mera omfattande urval av skyddsvärda områden.

Redan vid behandlingen av förslaget till 1952 års naturskyddslag gjorde

tredje lagutskottet i sitt utlåtande nr 28/1952 vissa uttalanden om möjligheterna

att i orört skick bevara vattenfall som utmärks för särskild naturskönhet.

Utskottet ansåg att bestämmelserna i naturskyddslagen om

naturminne icke utgjorde något formellt hinder för att även vattenfall inbegripes

i de objekt bestämmelserna kan skydda samt att vattenlagens

regler rörande byggande i vatten i viss utsträckning tillmäter naturskyddsintressena

avseende.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 3

Mörrumsån

Tredje lagutskottet behandlade 1954 motioner med yrkande om åtgärder

för att skydda laxproduktionen i Mörrumsån vid en planerad utbyggnad.

I sitt utlåtande 34/1954 uttalade utskottet som ett minimikrav att

åtminstone två större laxälvar bevaras i väsentligen orört skick, ett vattendrag

i Norrland och ett i södra Sverige.

Ottsjön

Även Ottsjön i Jämtlands län har varit föremål för yrkanden om undantagande

från reglering och kraftutbyggnad genom motioner föranledda av

att ansökan om reglering av sjön ingivits till vattendomstolen. I sitt av

riksdagen godkända utlåtande nr 30/1955 uttalade tredje lagutskottet, att

det kan vara naturligt att ansträngningarna ökas att inrikta planerna på

nya vattenbyggnadsföretag på sjöar och vattendrag, som ur naturskyddsoch

kulturskyddssynpunkter kan betecknas som mindre känsliga.

Lilla Lule älv

Vid behandling av motioner angående undantagande från exploateringav

ett representativt urval av sjöar och vattendrag, med särskilda yrkanden

angående Lilla Lule älv, uttalade tredje lagutskottet i utlåtande nr 24/1959

hur önskemålet om att nya utbyggnad splaner inriktas på vattendrag och

sjöar som från naturskydds- och kulturskyddssynpunkter är mindre känsliga

skulle kunna tillgodoses. Detta kan ske genom lagstiftning, genom

gemensamt beslut av Kungl. Maj :t och riksdag om förbud mot exploatering

utan särskilt tillstånd i samma ordning eller genom på frivillig väg åstadkomna

beslut om uppskov med utbyggandet av vissa objekt.

Riksdagens beslut med anledning av tredje lagutskottets utlåtande nr

24/1959 ledde till att förslag till ändringar i vattenlagens tillåtlighetsregler

utarbetades. I prop. 13 till 1961 års riksdag framlades ett lagförslag som

innebar ett ökat skydd för vissa allmänna intressen, bl. a. naturskyddsintresset.

Tredje lagutskottet delade i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 5/1961 departementschefens uppfattning i frågan om undantagande

från exploatering av vissa vattendrag och hade ej någon erinran

mot lagförslagets innehåll.

Överenskommelsen 1961

Redan år 1954 publicerades en »Förteckning över vissa sjöar och vattendrag

vilka bör skyddas mot exploatering för kraftverksändamål». Denna

överlämnades till Kungl. Maj :t av en kommitté på uppdrag av ett antal

frivilliga sammanslutningar. Förteckningen samt en ny reviderad förteckning

låg till grund för överläggningar mellan naturvårdsdelegationen och

representanter för kraftintresset, vilka ledde till en den 5 oktober 1961

träffad överenskommelse rörande planeringen av vattenkraftexploateringen

i vissa norrländska nederbördsområden. Vindelälven berördes i överenskommelsen

men endast vissa smärre områden vid källsjöarna undantogs

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

från utbyggnad. Överenskommelsen förutsatte för sin giltighet att Kungl.

Maj :t icke gjorde någon erinran mot densamma. Överenskommelsen bifogades

propositionen nr 126 till 1962 års riksdag om avsättande av området

Padjelanta till nationalpark. Departementschefen uttalade sin tillfredsställelse

över att överenskommelsen kunnat komma till stånd. Samma uttalande

gjordes även av jordbruksutskottet i dess av riksdagen godkända

utlåtande nr 17/1962.

Vindelälven

Vindelälvsplanen

Vattenfallsverket framlade år 1962 en plan för vattenkraftutbyggnader

i Vindelälven. Efter viss reduktion omfattar planen följande regleringar

och utbyggnader: I Vindelälvens ena huvudgren Laisälven avses källsjöarna

Gautojaure, Mittisjön och Yraf att års- och flerårsregleras med en regleringsamplitud

på 38 m. Härigenom skulle skapas ett regleringsmagasin

om 1 300 Mm3. I anslutning till regleringsdammen planeras ett kraftverk,

Gauto kraftstation med 74 m fallhöjd och en årsproduktion av 190 MkWh.

Ytterligare regleringar planeras av sjön Granselet, belägen i Laisälven

närmast dess sammanflöde med Vindelälven, med en regleringshöjd av

22 m, en magasinsvolym om 450 Mm3 samt en planerad kraftstation med

68 m fallhöjd och en årlig produktion av 260 MkWh. Härjämte planeras

reglering av sjön Storvindeln, belägen i Vindelälven uppströms Sorsele,

med en regleringshöjd av 4 m, en magasinsvolym av 230 Mm3 och sänkningsgränsen

motsvarande normalt lågvattenstånd.

På älvsträckan nedströms Sorsele planeras nio kraftstationer, i vilka

större delen av den på sträckan tillgängliga fallhöjden — 260 m — skall

tillgodogöras, benämnda Krokfors, Rågsfors, Vindel-Grundfors, Vormfors,

Mårdselfors, Trollfors, Strykfors, Vindelfors och Långfors kraftstationer.

Kraftstationen i Rågsfors planeras att få den längsta torrsträckan — omkring

15 km — och en 3,5 km lång avloppstunnel. Vindelfors kraftstation

avses bli den största i älven med en fallhöjd på 53 m och en produktion

av 630 MkWh/år. Den är samtidigt den mest känsligt belägna stationen,

mycket nära Vindelns samhälle, och kommer att förses med en 5 km

lång avloppstunnel. Sammanlagt beräknas dessa kraftstationer ge ett produktionstillskott

av nära 2,4 miljarder kWh/år. Utbyggnadskostnaderna

beräknas uppgå till omkring en miljard kronor och antas ge arbete åt

500—700 människor under en sammanlagt tioårig byggnadstid.

Riksdagsbehandling 1965

Frågan om Vindelälvens utbyggnad har behandlats av allmänna beredningsutskottet

i utlåtande nr 32/1965 med anledning av motioner med yrkande

dels att frågan skulle utredas inom 1964 års naturresursutredning,

dels att förbud mot ingrepp i området skulle meddelas i avvaktan på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 5

utredning om möjligheterna att för framtiden bevara älven oreglerad. Utskottet

uttalade att överläggningar pågick mellan vattenfallsstyrelsen och

statens naturvårdsnämnd angående den planerade utbyggnaden samt att

riksdagen i det dåvarande skedet av ärendets handläggning icke borde taga

ställning till frågan om utbyggnad. Beträffande utredningsförslagen anförde

utskottet att dithörande spörsmål skulle ingående penetreras i anslutning

till överläggningarna mellan vattenfallsstyrelsen och naturvårdsnämnden

samt att skäl icke förelåg för särskilda utredningar vid sidan härav.

Utskottet ansåg slutligen att det kunde förutsättas att utbyggnadsplaneringen

skedde med beaktande av de olika därav berörda intressena. Motionerna

avslogs av riksdagen.

Överenskommelsen 1966

Mellan vattenfallsverket och den år 1965 inrättade naturvårdsnämnden

upptogs överläggningar rörande Vindelälven i februari 1965 närmast föranledda

av framställningar till naturvårdsnämnden i syfte att bevara älven

från exploatering, sedan vattenfallsverket meddelat planer på att inge ansökan

till vattendomstol om tillstånd att bygga Långfors kraftverk i Vindelälven.

Överläggningarna avslutades den 2 maj 1966. Resultatet återges

i protokollsanteckningar samma dag undertecknade av vattenfallsverket

och naturvårdsnämnden. Av anteckningarna framgår, att naturvårdsnämnden

icke motsätter sig att 1961 års överenskommelse om planeringen av

Vindelälven fullföljdes sedan vissa modifikationer vidtagits. Dessa innebär

att Vindelälven med biflöden uppströms Storvindeln samt Tärnasjön med

tillflöden jämte Tärnaån ej skall utbyggas utan lämnas helt orörda. Med

hänsyn till att naturvårdssynpunkterna blivit ingående belysta i samband

med överläggningarna mellan naturvårdsnämnden och vattenfallsverket ansåg

nämnden att någon särskild utredning i fråga om Vindelälven icke var

påkallad från dessa synpunkter.

Ansökan till vattendomstol

Till Nedre Norrbygdens vattendomstol har ingivits ansökan om tillstånd

att anlägga Långfors kraftverk i nedre delen av Vindelälven och att bedriva

korttidsreglering vid kraftverket. Vattendomstolen har i dom den 26 juni

1967, vilken dock överklagats, funnit företaget tillåtligt. Vidare har till samma

vattendomstol ingivits ansökan om att få anlägga en kraftstation vid

Laisälvens utlopp ur sjön Gautojaure samt att verkställa års- och flerårsreglering

av vattnet i sjöarna Yraf, Mittisjön och Gautojaure. Vattendomstolen

har ännu inte avgjort tillåtlighetsfrågan men hållit huvudförhandling i

oktober 1967.

Kungl. Maj :t har med stöd av 4 kap. 13 § vattenlagen den 24 februari 1967

beslutat att förbehålla sig tillståndsprövningen av regleringsföretaget i Gauto,

vilket får avgörande betydelse för utbyggnaden av hela Vindelälven.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

Som svar på en enkel fråga i riksdagen den 16 februari 1967 har chefen

för handelsdepartementet uppgivit att de utrednings- och projekteringskostnader

som vattenfallsverket hittills nedlagt för att tillvarata Vindelälvens

vattenkrafttillgångar uppgår till 21 milj. kronor.

Kraftbehov och val av kraftkälla

Elkraftbehovet har i flera decennier ökat med 6 å 7 % per år, vilket innebär

en fördubbling av behovet ungefär vart elfte år. Genom en utbyggnad av

Vindelälven enligt de framlagda planerna skulle erhållas ett produktionstillskott

av omkring 3 miljarder kWh, vilket grovt räknat motsvarar ett års

ökning av elkraftbehovet.

De planerade kraftstationerna skulle komma att tillhöra staten, som

äger 90 % av vattenkraften i Vindelälven.

Det ökade kraftbehovet kan täckas genom olika produktionsmetoder, såsom

genom utbyggnad av outbyggd vattenkraft, genom kärnkraft med naturligt

eller med anrikat uran i reaktorer av olika slag eller slutligen genom

konventionell ångkraft producerad i kondenskraftverk eller mottrycksanläggningar.

Vattenfallsverket framlade i oktober 1965 en utredning om »Lönsamheten

av vattenkraftutbyggnader i Vindelälven». Utredningen utgjorde underlag

för de återupptagna förhandlingarna mellan vattenfallsverket och

dåvarande naturvårdsnämnden om Vindelälvens utbyggnad. Utredningen

redogör för en ekonomisk jämförelse mellan vattenkraftutbyggnad i Vindelälven

och utbyggnad av atomkraft. Den konventionella kondenskraften

beaktades inte vid jämförelsen, eftersom tidigare undersökningar visat att

den med all sannolikhet icke då var förmånligare än atomkraften. Värdet

av vattenkraftutbyggnader i Vindelälven beräknades genom att jämföra det

ekonomiska utfallet vid utbyggnaden av en grupp anläggningar i Vindelälven

med atomkraft till driftåret 1975/76. Med de förutsättningar som då

bedömdes sannolika i fråga om framtida anläggningskostnader för olika

kraftslag, visade undersökningen att Vindelälvens utbyggnad skulle medföra

en kostnadsminskning med cirka 4 Mkr/år.

Utredningen kompletterades i december 1965 och slutsatserna sammanfattades

på följande sätt. Jämförelsen mellan Vindelälven och atomkraften

präglas av viss optimism beträffande den senares utvecklingsmöjligheter.

Det kan eventuellt hävdas att detta innebär ett missgynnande av vattenkraften,

vars kostnader kan beräknas med stor noggrannhet på grund av

långvarig erfarenhet, medan atomkraftkostnaderna är baserade på prisuppgifter

från firmor, som nu är angelägna om att komma in på marknaden.

Man kan även peka på tidigare missräkningar i fråga om atomkraftens kommersiella

utveckling. Med hänsyn till att en större kostnadsökning för atomkraften

skulle innebära att den slås ut av den kom^entionella värmekraften

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 7

synes dock Vindelälvsutredningen vara rättvisande om än något försiktig i

fråga om vattenkraftutbyggnadernas lönsamhet.

På begäran av naturvårdsnämnden granskades utredningen av Ångpanneföreningen,

som i sin sammanfattning anförde, att den av vattenfallsverket

påstådda lönsamheten av vattenkraftutbyggnader i Vindelälven på

ca 4 Mkr/år kan härledas ur av verket antagna kostnader och utförda kraftbalansberäkningar.

Det bör noteras, att utbyggnaden av Granselet icke synes

bidraga till lönsamheten. För att lönsamheten skall elimineras kräves en

sänkning av atomkraftkostnaden år 1975 till cirka 90 kr/kW/år. Denna

lägre kostnad kan komma att uppnås såväl genom en gynnsammare kostnadsutveckling

än den av vattenfallsverket förutsedda som om den mot Vindelälvens

utbyggnad svarande atomkraften belastas med marginalkostnaden.

Inom Centrala Driftledningen — CDL, ett gemensamt riksorgan för den

svenska kraftindustrin — utfördes år 1962 en studie över hur 1970-talets

kraftutbyggnader borde sammansättas för att uppnå bästa möjliga produktionsekonomi.

Då gjorda antaganden om elkonsumtionen 1975 har redan

visat sig för låga. Vidare har utvecklingen av kärnkraft gått snabbare än

väntat, så att den specifika anläggningskostnaden för kärnkraftverk nu endast

är 20 å 25 % högre än för konventionella ångkraftanläggningar mot

tidigare antagna 50 %. Slutligen kan man nu räkna med lägre oljepriser än

1962 och mycket större omfattning av utbyggnaden av kraftvärmeverk i

städerna. Med anledning av de ändrade förutsättningarna har CDL beslutat

om en översyn av 1962 års kraftbalansstudie. Resultatet av denna, som beräknas

föreligga före årets slut, torde visa att kostnaderna för elkraft erhållen

genom utbyggnad av vattenkraft i Vindelälven och genom kärnkraft

från ett tämligen gynnsamt kärnkraftverk blir ungefär likvärdiga.

För närvarande utbygges ett flertal större värmekraftverk och ytterligare

verk är beslutade eller definitivt planerade. Sålunda kan nämnas Oskarshamns

kärnkraftverk som med beslutad vitbyggnad får en effekt av 400 MW

år 1970; vidare monteras vid Karlshamns oljekraftverk ett aggregat på 320

MW och ett ytterligare lika stort aggregat skall tas i drift år 1971. Stockholms

elverk tar under hösten 1967 i drift ett aggregat på 160 MW i Hässelby och

AB Aroskraft får hösten 1969 ett kraftvärmeverk på 265 MW. Sydkraft

offentliggjorde hösten 1965 sina planer för ett värmekraftverk i Barsebäck

med en effekt av 2 000 å 3 000 MW. Krångede AB planerar till 1975 ett oljekraftverk

i Gävle på till en början 300 MW. Stenungsundsverket, som ägs

av vattenfallsverket, har nu en installerad effekt av nära 600 MW och kommer

1969 att ta i bruk ett aggregat på 275 MW. Tillsammans med Energiverken

i Göteborg planerar vattenfallsverket ett kraftvärmeverk till år 1975

med ett första aggregat på 500 MW och tillsammans med Norrköpings elverk

ett på 230 MW. Det av vattenfallsverket projekterade kärnkraftverket

vid Värö planeras år 1973 ta i bruk det första aggregatet på 600 å 700 MW

och får en slutlig effekt av omkring 3 000 MW.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

I den jämförande utredningen i oktober 1965 räknade man med en sammanlagd

effekt av 371 MW genom de i första hand aktuella anläggningarna

i Vindelälven.

Vattenfallsverket har i samband med motionernas behandling i utskottet

uttalat följande: bör 10—15 år sedan skulle svaret på frågan om det är

nödvändigt för kraftförsörjningen att bygga ut Vindelälven utan tvekan ha

blivit ja> icke beroende på att man helt saknade alternativa produktionsmöjligheter

utan på att kostnadsskillnaden mellan vattenkraft av Vindelälvens

goda kvalitet och dåtidens värmekraft var mycket stor. — I dag

hai kostnadsskillnaden krympt betydligt och om man gör en bedömning

av läget ytterligare ett antal år framåt i tiden, t. ex. vid mitten av 70-talet,

vilken tid dagens programarbete täcker, och då direkt jämför kostnaden

för vattenkraft i exempelvis Vindelälvens kraftstationer med kostnaden för

kraft från ett modernt värmekraftverk, beräknas en utjämning ha skett.

— För vattenfallsverket, som har till uppgift att på gynnsammaste sätt producera

kraft för sin del av den svenska marknaden, kan jämförelsen dock

icke göras så enkel. Verket måste se på resultatet från hela sin kraftproduktion

och då visar det sig att ett kombinerat system, där såväl vattenkraft

som värmekraft ingår, ger det bästa resultatet. — Vattenkraften har

dessutom vissa påtagliga fördelar i kvalitetsavseende, till vilka hänsyn måste

tagas, då frågan om utbyggnadsprogrammet avgöres. — Främst består dessa

fördelar i mycket stor driftsäkerhet, utomordentligt snabb variationsmöjlighet

i fråga om kraftuttaget, stor erfarenhetsbakgrund för såväl utbyggnads-

som driftkostnader, d. v. s. mycket säkra kostnadsberäkningar, praktiskt

taget helsvenskt utförande, frihet från nedsmutsningsrisker och svårigheter

i fråga om tillvaratagande av bränsleavfall samt förläggning till en

landsända, där utbyggnaden ur arbetssynpunkt, skattesynpunkt och allmän

industrialiseringssynpunkt har stor betydelse. Dessutom tillkommer fördelar

ur beredskapssynpunkt. — Med hänsyn till denna bakgrund anser

vattenfallsverket det vara om icke nödvändigt så dock välmotiverat att föreslå

utbyggnad av Vindelälven.

Sysselsättning

Genom de planerade utbyggnaderna i Vindelälven skulle investeras ett

sammanlagt belopp av omkring en miljard kronor. Med ledning av erfarenheter

från föregående kraftverksutbyggnader kan beträffande den lokalekonomiska

effekten av en utbyggnad konstateras att omkring en tredjedel

av investeringarna eller drygt 300 miljoner kronor skulle komma att

cirkulera inom bygden och utgöra skatteunderlag. Kommunerna skulle härigenom

sammanlagt kunna tillföras 30—35 miljoner kronor i skatteinkomster

under en ungefär tioårig byggnadstid. Under denna tid skulle enligt vattenfallsverkets

beräkningar högst 500—700 man sysselsättas i utbyggnadsarbetena,

om dessa utförs successivt. Till viss del kommer den behövliga

arbetskraften att utgöras av de anläggningsarbetare, som för närvarande är

sysselsatta vid vattenfallsverkets sista utbyggnader i Umeälven. Vid Ajaurebyggena

inom Tärna kommun är nu 250—300 personer anställda. Arbetena

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 9

beräknas vara slutförda 1970, varefter Ajaure samhälle skulle försvinna,

om arbetstillfällen inte kan beredas på annan plats. Om Vindelälven skall

utbyggas, kommer arbetskraften från Ajaure att användas i första hand.

Sedan utbyggnadsarbetena i Vindelälven avslutats, kan endast ett fåtal

personer beredas arbetstillfällen vid kraftverken. Erfarenheterna från avslutade

kraftverksbyggnader tyder på att man sedan utbyggnader fullbordats

inom en kommun till och med kan räkna med viss nedgång av folkmängden

i förhållande till tiden före utbyggnaden.

Genom de planerade utbyggnaderna i Vindelälven har vattenfallsverket

enligt Vindelälvsplanen preliminärt beräknat att 70 bosättningar måste inlösas

på grund av överdämning eller totalskada. Av dessa berörs 40 bosättningar

i Arjeplogs kommun, 19 i Sorsele och 9 i Degerfors kommun. På fastigheterna

finns sammanlagt 300 bofasta personer, som måste flytta.

De kommuner inom vilka planerade regleringsmagasin är belägna kan,

om Kungl. Maj :t jämlikt 4 kap. 13 § vattenlagen förbehåller sig rätten att

pröva ansökta regleringsföretag, erhålla s. k. särskilda villkorsmedel. Sådana

medel skulle kunna tillfalla Arjeplogs kommun, där Gauto och största delen

av Gransele regleringsmagasin är belägna, samt Sorsele kommun för magasinet

i Storvindeln. De årliga regleringsavgifter, som jämlikt 4 kap. 14 §

vattenlagen bestämmes av vederbörande vattendomstol för medgivna vattenregleringar

med hänsyn bl. a. till regleringens skadeverkningar, kan delvis

komma att tillfalla Arjeplogs och Sorsele kommuner. Dessa avgifter är

avsedda att ersätta sådan skada som vållas av regleringen och som ej kan

ersättas på annat sätt.

Forskning

Om Vindelälvens betydelse för naturvetenskaplig forskning har filosofiska

fakulteten vid Umeå universitet uttalat följande: Den avtrappning,

som sker av en älv vid utbyggnaden av vattenkraften, medför bl. a. en fullständig

förändring av älvens naturliga regim, d. v. s. av vattenströmnings-,

erosions-, transport- och ackumulationsprocesserna. Forskningen på det

fluviatila området har i Sverige nått längre än på de allra flesta håll i världen

men kan dock definitivt inte anses avslutad. Många problem återstår att

lösa, och det är tvivelsutan så, att Vindelälven utgör ett ovanligt gynnsamt

objekt för fortsatta studier. Detta gäller i hög grad problem av geomorfologisk

art. Vindelälvsdalen har sålunda en ovanligt fullständig sekvens av sediment

och dalfyllnadsformer alltifrån de nära kusten förekommande breda

mo- och mjälasedimentplanen samt deltabildningarna och de något längre

uppströms belägna terrasserna, nipbranterna och ravinerna till selsjöavlagringarna

och fj ällrandsj öarnas deltaområden. Så gott som samtliga former

är i Vindelälvsdalen vackert utbildade och är företrädda av goda typfall.

Ingen av de olika formerna är i sig själv unik, men av de kvarvarande

icke utbyggda älvarna torde knappast någon ge lika fullständiga serier. —

Det bör i detta sammanhang påpekas, att det i Umeå och Vindelälven sedan

år 1958 bedrivs strandmorfologiska studier. Utvecklingen i den nu reglerade

Umeälven jämförs med utvecklingen i den oreglerade Vindelälven. Efter
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

som utvecklingen i morfologiskt avseende sker med lång tidsutdräkt skulle

en reglering av Vindelälven spoliera ett långsiktigt uppföljande av detta

komparativa forskningsobjekt. — Vad den ekologiska forskningen beträffar

kan den förutses få en alltmer ökande betydelse. Den berör för det nutida

samhället så viktiga punkter som miljö- och naturvård, skötsel och

utnyttjande av våra nationella tillgångar av växter, djur, jord och vatten.

Växt- och djurvärldens anpassning till specifika lokal- och mikroklimat,

betingelserna för s. k. ekologiska nischer etc. är ett mycket betydelsefullt

men ännu föga bearbetat ekologiskt forskningsfält, som sannolikt blir ytterst

viktigt i framtiden. — Den ekologiska forskningen har tidigare varit

otillräckligt tillgodosedd i vårt land. På grund av ovanstående fakta har

vid Umeå universitet både botanik och zoologi givits en ekologisk inriktning.

När man nu bygger upp viktiga forsknings- och undervisningsinstitutioner

i Umeå, som drar höga kostnader i byggnad och organisation, så

bör det också vara angeläget att bevara forsknings- och undervisningsmaterial

i form av en naturlig miljö såsom Vindelälvsdalen, välbelägen i förhållande

till universitetet. — Vindelälven är på grund av topografiska och

hydrologiska förhållanden synnerligen rik på specifika växt- och djurmiljöer,

som hyser specialiserade ekosystem av ofta hög produktivitet. Sambandet

mellan ekosystem och miljöer av detta slag är ännu förhållandevis

outforskat och kan förväntas i hög grad bli föremål för morgondagens ekologiska

forskning. — Sammanfattningsvis önskar fakulteten uttala som sin

uppfattning, att man bör ställa mycket höga krav på dokumentationen rörande

lönsamheten av Vindelälvens utbyggnad, innan man eventuellt beslutar

sig för att exploatera de trots allt relativt blygsamma energitillgångarna

i denna älv. Många vägande skäl talar nu mot en utbyggnad: hänsynen

till fiskets och turismens intressen, hänsynen till ännu ej genomförd vetenskaplig

forskning, till behovet av ett för många vetenskapsgrenar betydelsefullt

demonstrationsobjekt, hänsynen till naturskyddsintresset samt

till önskemålet att bevara den landskapstyp, som Vindelälvs- och Laisaälvsdalarna

utgör, av allmänkulturella och rekreationsmässiga skäl.

Konsistoriet vid Umeå universitet har till alla delar instämt i fakultetens

synpunkter.

Vidare har av en zoo-ekologisk forskare vid universitetet i Lund angående

Vindelälvens betydelse ur zoo-ekologisk synpunkt sammanfattningsvis anförts,

att Vindelälven uppvisar en fullständig uppsättning av de biotoper,

som är karakteristiska för en boreal-arktisk flod. Tidigare fanns en motsvarande

rikedom i ett flertal sydnorrländska älvar, men i och med regleringsingripanden

försvinner detta för forskning gynnsamma tillstånd. Alldeles

oavsett om man medelst olika åtgärder lyckas göra älv- och sjömagasinen

i de reglerade älvarna produktiva ur fiskebiologisk synpunkt, kommer

man i dem aldrig att kunna studera den till miljön genom årtusendenas selektion

anpassade organismvärlden. En orörd älv har sin uppenbara vikt i

och för sig, men man måste dessutom hålla i minnet, att den har alldeles

speciell betydelse (även ur rent praktisk synpunkt) som referenspunkt vid

jämförelser med de exploaterade älvarna. Om man mister vår sista orörda

sydnorrländska älv, kommer man att för all framtid undandra forskningen

ett synnerligen betydelsefullt material.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 11

Övrig inverkan

En utbyggnad av Vindelälven inverkar på bl. a. fiske, turism, renskötsel,

jordbruk, virkesutdrivning och flottning. Om skador i sådana avseenden uppstår

genom den ansökta regleringen av Gautojaure m. fl. sjöar, kommer dessa

att utredas och behandlas i regleringsmålet. Däremot kan vattendomstolen i

regleringsmålet ej uppta sådana skador som kan komma att drabba nämnda

intressen genom övriga planerade utbyggnader eller regleringsföretag i

Vindelälven.

Utskottet

I motionerna I: 665 och II: 845 har i anledning av planerad utbyggnad av

Vindelälven hemställts att riksdagen skall meddela sin uppfattning att utbyggnaden

icke mer är aktuell.

Vidare har i motionerna 1:667 och 11:833 hemställts om förnyad prövning

(genom Kungl. Maj :t med riksdagen) av frågan om Vindelälvens projektering

och ev. utbyggnad.

För en bedömning av frågan om Vindelälven bör utbyggas eller bevaras är

det, med hänsyn till de stora ingrepp i naturen som skulle åstadkommas vid

de planerade kraftverksbyggena och regleringarna, av största vikt att undersöka

om landets kraftför sörj ning kräver krafttillskott i form av utbyggbar

vattenkraft eller om andra konkurrenskraftiga kraftkällor står till buds.

Härjämte bör kostnaderna för utnyttjande av olika kraftkällor jämföras.

Endast till för relativt kort tid sedan rådde knapphet på kraft och alla

möjligheter till förmånlig utbyggnad av vattenkraft måste tillvaratas. Under

normalår torde det för närvarande råda visst överskott av kraft. Igångsatta

^byggnader av vattenkraft och annan kraft tyder på att någon knapphet ej

skulle behöva uppstå under de närmaste åren. Härefter torde, så vitt nu kan

bedömas, kraftbehovet kunna fyllas genom utnyttjande av andra kraftkällor

än vattenkraft t. ex. kondenskraft eller atomkraft. Även behovet av tillskott

av lättreglerad vattenkraft torde kunna tillgodoses genom nu påbörjade eller

planerade företag i älvar som redan till viss del är utbyggda, såsom Partaure,

Rednisjaure, Sädjajaure och Bastusel i Skellefteälven, Satisjaure,

Autajaure och Sitasjaure i Store Lule älv, Skalka och Akkats i Lilla Lule älv

samt Bodenforsarna i Lule älvs nedersta del. Med hänsyn till landets kraftförsörjning

är således en utbyggnad av Vindelälven icke nu nödvändig.

Vad åter angår kostnaderna för att tillfredsställa det framtida kraftbehovet

har situationen redan så ändrats att endast ett fåtal år gamla beräkningar

visat sig vara mindre aktuella. Genom utbyggnad av Vindelälven skulle

kraft kunna erhållas först omkring år 1975. Redan nu synes beräkningar

visa att kostnaderna för sådan kraft blir ungefär likvärdiga med kostnaderna

för kraft producerad i ett atomkraftverk med tämligen god kapacitet. Ej

heller med hänsyn till kostnaderna för den utvunna kraften torde en utbygg
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967

nåd av Vindelälven vara så fördelaktig, att den nu bör komma till stånd om

vägande skäl av annan art talar häremot.

Genom en utbyggnad av Vindelälven skulle för ungefär tio år skapas arbetstillfällen

i en bygd där på grund av rationalisering av jordbruk och

skogsbruk stort arbetskraftöverskott föreligger, vilket framdeles sannolikt

kommer att öka. En utbyggnad av Vindelälven skulle för denna period sysselsätta

omkring 500 man och efter utbyggnaden skulle ett visst antal erhålla

permanent sysselsättning för underhåll och drift av anläggningarna. Denna

sysselsättningseffekt skulle få stor betydelse och ge rådrum för andra lokaliseringsansträngningar.

Dessutom kan man räkna med att en viss del av

det kapital som frigöres bl. a. genom ersättningar till sakägare på nytt investeras

i varaktiga företag och därmed förstärker bygdens näringsliv. Dessa

omständigheter är positiva i kampen mot en utglesning av bygden och mot

en försämring av sysselsättningsmöjligheterna, särskilt som dessa investeringar

kan ske utan subventioner från det allmännas sida. Å andra sidan

skulle denna utbyggnad få en begränsad betydelse, enär sysselsättningssvårigheterna

och avfolkningen på längre sikt ej därmed skulle kunna hindras.

Enligt utskottets mening bör med tanke på att Vindelälvens bevarande kan

betraktas som en riksangelägenhet önskvärda och bestående lokaliseringspolitiska

åtgärder vidtagas.

Turismen och fritidsfisket torde med en outbyggd älv komma att öka,

även om man ej får överskatta turismens betydelse som inkomstkälla. Tillkomsten

av den nya mellanriksvägen ■— den s. k. Graddisvägen — skapar

förutsättningar för ytterligare utveckling av turism och ger även nya arbetstillfällen.

Även från forskningssynpunkt har Vindelälven stort värde. Endast ett fåtal

svenska älvar är fortfarande outbyggda, nämligen förutom Vindelälven

Pite älv, Kalix älv och gränsälven Torne älv. Vindelälven har helt annan geografisk

karaktär med sydlig prägel än Pite och Kalix älvar som är nordliga

skogsälvar. Frågan om utbyggnad av Torne älv är icke enbart en svensk

angelägenhet utan även beroende av överväganden från finsk sida. Vindelälven

är sålunda den enda kvarvarande outbyggda älven i sitt slag. Den bär

redan och kommer i framtiden att härigenom få allt större betydelse för naturvetenskaplig

forskning såväl för jämförande studier med andra utbyggda

älvar som ekologisk forskning i botanik och zoologi. Också för internationell

forskning har en bevarad älv stor betydelse, då i Europa i övrigt mycket få

ursprungliga naturområden är oexploaterade. Även forskningens intressen

talar sålunda mot en utbyggnad av Vindelälven.

Den förnyade prövningen av Vindelälvens utbyggnad som begäres i motionerna

1: 667 och II: 833, kommer på grund av vattenfallsverkets utfästelse

att ej påbörja någon utbyggnad i Vindelälven förrän tillstånd till reglering

i Gautojaure föreligger, enligt Kungl. Maj :ts tidigare beslut att i viss

mån ske av Kungl. Maj :t efter vattendomstolens behandling av målet om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 55 år 1967 13

Gautojaure reglering, som dock utgör endast en del av utbyggnaden av hela

Vindelälven.

Utskottet finner med hänsyn till vad sålunda förekommit att många för

en bedömning av lämpligheten av Vindelälvens utbyggnad väsentliga faktorer

förändrats under loppet av de senaste åren och kan komma att ytterligare

förändras inom den närmaste framtiden. Utskottet anser sålunda att med

hänsyn till det material som för närvarande föreligger, någon utbyggnad av

Vindelälven ej bör komma till stånd.

Med anledning av vad sålunda utretts i ärendet synes motionerna ej påkalla

någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet hemställer,

att riksdagen må anse motionerna 1: 665 och II: 845

samt 1:667 och II: 833 besvarade med vad utskottet i det

föregående anfört.

Stockholm den 22 november 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s), Hellebladh (s), Eric Gustaf

Peterson (fp), Oscar Carlsson (s), Axel Kristiansson (ep), Hedlund (s), fru

Hultell (h), herr Nyman (fp), fru Diesen (h), herrar Torsten Hansson (s)

och Johan Olsson (ep);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg (s),

herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner (s),

Larsson i Rorrby (ep), Nordgren (h), fru Ekroth (s), herrar Johansson i

Växjö (ep)* och From (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Sörlin (s), Hellebladh (s), Hedlund (s), Lundmark (s), Haglund

<s), och Wikner (s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.