Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående social forskning.
1967-11-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:56, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående social forskning.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967
1
Nr 56
Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående social
forskning.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 238 av herrar Ahlmark och Wirtén samt II: 316 av herr Mundebo och fru
Nettelbrandt hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om utredning rörande formerna för en intensifierad och planmässig
social forskning.
Motionärerna framhåller, att krav på en intensifierad och planmässig
social forskning framförts i åtskilliga sammanhang under senare år. Statens,
landstingens och kommunernas utgifter för sociala ändamål uppgår f. n.
till 17—18 miljarder kronor om året eller ca 15 procent av nationalinkomsten.
Social forskning kan ge vägledning då det gäller att pröva behovet
av och formerna lör olika socialpolitiska åtgärder. Denna forskning är emellertid
mycket ofullständigt utbyggd.
Motionärerna sammanfattar den sociala forskningens uppgifter i följande
tre punkter.
1. Den behövs som underlag för praktiskt arbete i socialvård och förvaltning.
2. Den behövs som underlag för utbildning av personal inom socialt,
administrativt och kommunalekonomiskt arbete.
3. Den behövs som underlag vid utformningen av samhällets socialpolitiska
åtgärder och för kommunal planering på olika områden.
Motionärerna uttalar, att den sociala forskningen bör få en sådan organisation
att samtliga dessa uppgifter kan tillgodoses. I diskussionen har i
första hand framförts följande alternativ för organisationen, nämligen
att forskningen förläggs till universiteten, dels inom ramen för nuvarande
läroämnen, dels genom inrättande av nya ämnen;
_att forskningen i enlighet med förslag av socionomutbildningskommittén
förläggs till socialhögskolorna; samt
att forskningen förläggs till fristående forskningsinstitut, såsom förordats
av socialpolitiska kommittén i dess betänkande rörande ett socialpolitiskt
utredningsinstitut (SOU 1964:59).
Motionärerna anför, att den begränsade förstärkning av socialdepartementet
som skett genom inrättandet år 1965 av ett utrednings- och planeringssekretariat
inte kan betraktas som en lösning av frågan om den sociala
forskningens organisation och att de olika utredningsförslag som berört
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 56
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967
frågan sålunda ännu inte föranlett några resultat. Frågan bör ånyo utredas.
Därvid bör bl. a. de tre nämnda alternativen liksom en kombination av dem
prövas.
Motionärerna lämnar vidare ett antal exempel på forskningsuppgifter
rörande samhällsplanering och bostadsmiljö, familjepolitik, arbetsmarknadspolitik,
behandlingsforskning, befolkningslära och trafikforskning. De
framhåller vidare att riksbankens jubileumsfond gett forskningen på dessa
områden större ekonomiska resurser, vilket bör öka tillgången på forskare
inom samhällsvetenskapliga discipliner och skapa förutsättningar för en
mer systematisk utbyggnad.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen
11:316.
Utskottet har inhämtat yttranden från rektorsämbetet vid Stockholms
universitet, som även överlämnat yttrande från institutionskollegiet vid
universitetets sociologiska institution, samt från lärarrådet vid socialhögskolan
i Göteborg. I samtliga yttranden tillstyrks utredning.
Institutionskollegiet vid Stockholms universitets sociologiska institution
(genom t. f. prefekten Carl-Gunnar Janson) framhåller att den sociala
forskning som motionärerna åsyftar har en tämligen vid definition och att
det även kan finnas en viss tvekan om vad som lämpligen bör föras under
detta begrepp. Det kan däremot knappast råda tvivel om att den faktiska
sociala forskningen är av anmärkningsvärt blygsam omfattning över stora
sektorer av forskningsområdet, särskilt om man betänker hur starkt utvecklade
planerings- och välfärdssystemen är.
Vid en utökning av den sociala forskningen behöver organisations- och
samordningsfrågor tas upp till diskussion. I motionerna nämns vissa organisationsalternativ
och framhålles att även kombinationer av dessa bör
prövas. Det bör också framhållas, att skilda organisationer för olika delområden
kan vara lämpliga. Man kan starkt ifrågasätta nyttan av att till ett
gemensamt institut sammanföra så skilda forskningsverksamheter som
exemplifieras i motionerna, och man kan ställa sig något tveksam till lämpligheten
både av små fristående forskningsinstitut och av enstaka forslcningstjänster
utan anknytning till en större forskningsorganisation. Det
kan vara mer angeläget att samordna och ställa ökade resurser till förfogande
för den sociala forskningen än att skapa en enhetlig organisation
för den.
Rektorsämbetet vid Stockholms universitet anför, att åtskilliga av de
forskningsuppgifter som nämns i motionerna är föremål för uppmärksamhet
i de många institutioner inom stockholmsområdet där vetenskapligforskning
och utbildning bedrivs. En livlig men formlös kontakt förekommer
mellan forskare av olika inriktning, och universitetet ser det som en viktig
uppgift att befrämja och utvidga sådana kontakter. Beträffande utbildning
och forskning på det sociala området är särskilt frågan om samverkan mel
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967 3
lan socialhögskolan och universitetet av betydelse. Ämbetet framhåller
vidare att den organisatoriska anknytning både till den vetenskapliga forskningen
inom universitetet och till statliga myndigheter och enskilda organisationer
som institutet för arbetsmarknadsfrågor erhållit genom sin styrelse
och sitt råd synes vara av intresse i sammanhanget.
Lärarrådet vid socialhögskolan i Göteborg anför, att forskningsinsatser
på ifrågavarande område görs såväl av universitet och högskolor som av
ämbetsverk och kommittéer, i viss utsträckning också av enskilda institutioner.
Att socialhögskolornas insatser därvid varit mycket begränsade
beror som motionärerna framhållit på att de ej tilldelats erforderliga resurser
för uppgiften.
Lärarrådet understryker behovet av en mera omfattande, planmässigt
bedriven social forskning. Sådan måste organiseras på flera olika sätt och
i olika former. Den forskning som är direkt inriktad på aktuella problem
har främjats genom tillkomsten av utrednings- och planeringsinstitutet inom
socialdepartementet. Därmed har emellertid varken grundforskningen eller
den samlade forskning kring sociala problem, för vilken universitet och
högskolor är naturliga företrädare, kommit i bättre ställning än tidigare.
Den sociala forskningens omfång bör väsentligt vidgas. Detta sker bäst
genom att befintliga institutioner får ökade personalresurser och anslag till
forskningsändamål. Socialhögskolorna, som ensamma företräder vissa centrala
ämnen inom det sociala området, synes mycket lämpade för ett sådant
ändamål.
Behovet av samordning av skilda sociala forskningsinsatser gör sig alltmera
gällande. Forskning organiseras ofta tvärvetenskapligt: ett och samma
problem bör belysas av olika vetenskapers synsätt och metoder. Lösningen av
vissa sociala problem förutsätter forskningsinsatser från såväl medicinska
som samhälls- och juridiska vetenskaper.
Lärarrådet är inte övertygat om att ett särskilt institut av den typ, som
socialpolitiska kommittén föreslog, skulle vara lämpligast för uppgiften
att få samordningen till stånd. Ej heller framstår de nuvarande forskningsråden
som lämpliga samordnare. Ett särskilt socialt forskningsråd med
företrädare för samhällsvetenskaplig, juridisk och medicinsk vetenskap
skulle säkerligen bättre kunna leda forskning med tvärvetenskaplig inriktning.
Vissa tidigare frågor om social forskning
1 motioner til! 1962 års riksdag (nr I: 193 och II: 238) hemställdes om
skyndsam utredning och förslag beträffande formerna för en intensifierad
och planmässig social forskning.
Allmänna beredningsutskottet anförde i sitt utlåtande över dessa motioncr
nr 35 att det var av stor vikt att en effektiv och väl samordnad
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967
forskning kunde bedrivas på hithörande områden. Utskottet fann det sannolikt
att det förslag till en ny socionomutbildning som kom att framläggas av
den år 1960 tillkallade socionomutbildningskommittén kunde ge en viss
ny belysning åt frågan hur forskningsverksamheten i framtiden lämpligen
borde organiseras.
I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen att i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla att motionerna jämte utskottets utlåtande måtte överlämnas
till socionomutbildningskommittén.
Motionerna och utlåtandet överlämnades den 6 juni 1962 till socialpolitiska
kommittén för alt tagas i övervägande, varvid samråd skulle ske
med socionomutbildningskommittén. I det betänkande sistnämnda kommitté
kort därefter avgav (SOU 1962:43) uttalades uppfattningen, att
förutsättningar måste skapas för en utveckling av den samhällsvetenskapliga
forskningen på de områden som ägde särskild aktualitet för socialhögskolorna
och som inte tillgodosågs av andra läroanstalter. Kommittén fann
att man genom att inrätta professor stjänster vid socialhögskolorna, med
undervisningsskyldighet även vid universitet, på bästa sätt skulle främja
både undervisning och forskning på socialhögskolornas verksamhetsfält.
Kommitténs förslag redovisades i proposition 1963 nr 79 angående anslag
för budgetåret 1963/64 till socionomutbildning. Föredragande departementschefen
uttalade härvid, att det var uppenbart att frågan om en förstärkning
av den sociala forskningens resurser var ett spörsmål av största
vikt. Han erinrade om att formerna för en intensifierad och planmässig
social forskning övervägdes inom socialpolitiska kommittén. I organisatoriskt
hänseende blev det ett centralt spörsmål att pröva i vad mån ytterligare
resurser för social forskning borde samordnas med organisationen
för samhällsvetenskaplig forskning vid universiteten. Möjligheterna att koncentrera
nytillkommande resurser på detta område borde därvid övervägas
ingående. Man borde därför inte vid denna tidpunkt ta ställning till socionomutbildningskommitténs
förslag rörande forskningssidan.
Allmänna beredningsutskottet erinrade i utlåtande 1963 nr 31 i anledning
av motioner om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram m. m.
— avgivet före riksdagens behandling av propositionen nr 79 — om dessa
uttalanden av departementschefen och framhöll vikten av att utredningsarbetet
i fråga om den sociala forskningen bedrevs utan onödig tidsutdräkt.
Statsutskottet, som i utlåtande (nr 110) i anledning av propositionen
nr 79 även behandlade vissa motioner med yrkanden rörande social forskning,
fann det angeläget att beslut angående bl. a. denna forsknings organisation
fattades snarast möjligt.
Frågan om reformering av socionomutbildning behandlades i proposition
nr 48 år 1964. Departementschefen anförde härvid, att de universitetsämnen
inom vilka social grundforskning främst borde bedrivas syntes vara relativt
väl tillgodosedda i fråga om resurser. Han hänvisade bl. a. till att 19 tjänster
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967 5
på lägst preceptorsnivå fanns inrättade vid de humanistiska universitetsfakulteterna
i ämnena statskunskap, statistik, nationalekonomi och sociologi
och att det härutöver fanns en betydande personalkader som i avsevärd
utsträckning kunde ägna sig åt forskning. Vidare upplyste departementschefen,
att förslag väntades om att riksbankens jubileumsfond i första hand
borde tillgodose sådan forskning som syftade till att öka kännedomen om
samhällets funktioner och om människornas reaktioner inför dess av tekniska,
ekonomiska och sociala förändringar betingade utveckling.
Ett behov kvarstod dock av att i lämplig form skapa förutsättningar också
för den målinriktade sociala forskningen. Departementschefen upplyste
att frågan diskuterades inom socialpolitiska kommittén.
I anledning av propositionen nr 48 väcktes motioner med olika yrkanden
i fråga om resurser för forskning vid socialhögskolorna.
Statsutskottet (utlåtande nr 71) fann det angeläget, att forskning bedrevs
inom här ifrågavarande ämnesområden. Utskottet erinrade om departementschefens
ovan refererade uttalanden rörande då befintliga resurser för social
grundforskning, riksbankens jubileumsfond och de planer som diskuterades
inom socialpolitiska kommittén. Skulle behovet av forskning inom något
av socialhögskolornas ämnesområden trots dittillsvarande och planerad aktivitet
ej kunna tillgodoses borde det enligt utskottets mening ankomma på
samarbetsnämnden för socialhögskolorna eller vederbörande universitetsmyndigheter
att ta de initiativ i ämnet som kunde anses påkallade.
Socialpolitiska kommittén föreslog härefter i betänkande år 1964 (SOU
1964: 59) att ett socialpolitiskt utredningsinstitut skulle inrättas med uppgift
bl. a. att studera och analysera socialpolitikens innebörd och verkningar
och att samordna den utredningsverksamhet som bedrevs på olika håll i
landet. Kommitténs förslag åberopades av allmänna beredningsutskottet
i dess utlåtanden år 1965 nr 12 i anledning av motioner om ett miljöpolitiskt
handlingsprogram och nr 17 i anledning av motioner angående låglöne- och
låginkomstgruppernas problem.
I proposition nr 65 år 1965 föreslogs bl. a. att inom socialdepartementet
skulle inrättas ett planerings- och budgetsekretariat, varigenom det gavs
möjlighet att inom ramen för departementets organisation fullgöra även
sådana arbetsuppgifter för vilka socialpolitiska kommittén föreslagit ett
utredningsinstitut.
Statsutskottet (utlåtande nr 114) behandlade i sammanhang med denna
proposition en motion med yrkande bl. a. om förnyad prövning av kommitténs
förslag i detta avseende. Utskottet avstyrkte motionen, vilken avslogs
av riksdagen.
Utskottet
Motionärerna hemställer om utredning rörande formerna för en intensifierad
och planmässig social forskning.
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967
Utskottet vill först framhålla att samhället ställt betydande resurser till
förfogande för social och samhällsvetenskaplig forskning och att en kraftig
utveckling har ägt rum under senare år. Som en exemplifiering i anslutning
till vissa av motionärerna angivna uppgifter för den sociala forskningen vill
utskottet nämna följande.
Vid Tekniska högskolan i Stockholm, som numera även har en linje för
samhällsbyggare, finns två professurer i stadsbyggnad, vid Chalmers tekniska
högskola en professur och en laboratur i samma ämne och vid Tekniska
högskolan i Lund en professur i byggnadsfunktionslära. Vid universitetet
i Umeå finns en professur i kulturgeografi med samhällsplanering
och vid universitetet i Stockholm sedan den 1 juli 1967 en professur i socialekologi.
Statens institut för byggnadsforskning har enligt sin instruktion till uppgift
att bedriva sådan forsknings- och försöksverksamhet som är ägnad
att främja rationell utveckling av bl. a. planering inom byggnadsområdet.
I år har framlagts ett utredningsförslag om inrättande av ett nordiskt institut
för vidareutbildning av samhällsplanerare med professurer i fysisk
planering, ekonomisk geografi, särskilt kulturgeografi, samt trafik- och
kommunikationsteknik.
Inom ämnet sociologi bedrivs bl. a. forskning med inriktning på frågor
som berör familjepolitiken.
Institutet för arbetsmarknadsfrågor har till uppgift bl. a. att driva och
främja arbetsmarknadsforskning och att verka för samordning av sådan
forskning. Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen lämnat betydande forskningsuppdrag
åt vetenskapliga institutioner, och statistiska centralbyråns
prognosinstitut kartlägger och analyserar strukturförändringar inom arbetsmarknaden.
EU förslag rörande behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna har
framlagts i betänkande år 1964. Utskottet har i sitt utlåtande nr 25/1967
framhållit, att frågan om inrättande av ett organ för behandlingsforskning
inte bör uppskjutas. Frågor med anknytning till behandlingsforskning i
vidare mening studeras även vid socialmedicinska institutioner.
Vid den demografiska avdelningen inom statistiska institutionen vid universitetet
i Göteborg studeras befolkningslära. Utvecklingsarbete på detta
område bedrivs även vid statistiska centralbyrån.
Trafikforskningen företrädes bl. a. av statens trafiksäkerhetsråd. Vid
Tekniska högskolan i Stockholm finns en professur i kommunikationsteknik
och vid Tekniska högskolan i Lund en professur i trafikteknik. Omfattande
forskning på området bedrivs också med anslag från medicinska
forskningsrådet. Som ovan nämnts ingår en professur i trafik- och kommunikationsteknik
i förslaget rörande ett nordiskt institut för vidareutbildningav
samhällsplanerare.
Utöver det nu sagda vill utskottet framhålla, att det vid de samhällsvetenskapliga
och juridiska fakulteterna finns inrättade över 30 professurer och
precepturer inom ämnena statskunskap, nationalekonomi, sociologi, statistik
och kriminologi. En professur vid Stockholms universitet omfattar nationalekonomi
och socialpolitik. Ett omfattande stöd till samhällsvetenskapliga
projekt lämnas från Riksbankens jubileumsfond.
Åtskilliga sidor av den sociala grundforskningen får således anses vara
väl tillgodosedda.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967 7
I vad avser social målforskning har samarbetsnämnden för socialhögskolorna
med instämmande av styrelserna för dessa högskolor i dagarna
ingivit förslag till Kungl. Maj :t angående principbeslut om inrättande av
till socialhögskolorna knutna professurer inom socialrätt och kommunalrätt,
statskunskap med speciell inriktning mot förvaltningskunskap, socialpolitik,
förvaltningsekonomi med kommunal ekonomi och planering, psykologi med
socialvårdsmetodik samt sociologi. Samarbetsnämnden har därvid utförligt
belyst behovet av sådan målinriktad forskning och även erinrat om statsutskottets
av 1964 års riksdag godkända uttalande (utlåtande nr 71) att det
borde ankomma på nämnden eller vederbörande universitetsmyndighet att
ta påkallade initiativ, om behovet av forskning inom något av socialhögskolornas
ämnesområden trots dittillsvarande och planerad aktivitet inte
skulle kunna tillgodoses.
Frågan om intensifierade insatser på väsentliga områden inom den sociala
forskningen ligger således under Kungl. Maj :ts prövning.
I fråga om den sociala forskningens organisation innebär tillkomsten
av utrednings- och planeringssekretariatet inom socialdepartementet ett
steg mot en ökad samordning. Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning
att en ökad planmässighet bör eftersträvas.
Forskningsberedningen har tillsatt arbetsgrupper med uppgift att studera
läget och utvecklingstendenserna på olika fält inom samhällsforskningen
och att framlägga förslag till åtgärder. I gruppernas uppdrag ligger bl. a.
att överväga organisationsfrågor. Rapporter från grupperna beräknas komma
att avlämnas till forskningsberedningen omkring årsskiftet och kan
väntas ge ett väsentligt utökat underlag för en bedömning av dessa frågor.
Då problemen kring den sociala forskningens organisation således är
upptagna till behandling och även får förutsättas utgöra ett väsentligt moment
i Kungl. Maj :ts prövning av samarbetsnämndens förslag kan det förväntas
att motionärernas önskemål kommer att beaktas utan särskilt initiativ
från riksdagens sida.
Utskottet finner sig således ej böra tillstyrka motionerna utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 238 och II: 316 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 november 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
8
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin (s)*, Hellebladh (s), Oscar
Carlsson (s)*, Axel Kristiansson (ep)*, Hedlund (s)*, fru Hultell (h), herr
Nyman (fp)*, fru Elvy Olsson (ep), herrar Helge Karlsson (s) och
Wååg (s)*, fru Diesen (h) samt herr Wirtén (fp);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s)*, fru Jäderberg
(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp)*, Dickson (h), Haglund (s),
Rimås (fp), Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Johansson i Växjö (ep),
Nilsson i Agnäs (h), Wiklund i Härnösand (s) och Hugosson (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
ESSELTE AB. STHLM 67
714996
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.