Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående social forskning.

1967-11-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:56, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående social forskning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående social

forskning.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 238 av herrar Ahlmark och Wirtén samt II: 316 av herr Mundebo och fru

Nettelbrandt hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning rörande formerna för en intensifierad och planmässig

social forskning.

Motionärerna framhåller, att krav på en intensifierad och planmässig

social forskning framförts i åtskilliga sammanhang under senare år. Statens,

landstingens och kommunernas utgifter för sociala ändamål uppgår f. n.

till 17—18 miljarder kronor om året eller ca 15 procent av nationalinkomsten.

Social forskning kan ge vägledning då det gäller att pröva behovet

av och formerna lör olika socialpolitiska åtgärder. Denna forskning är emellertid

mycket ofullständigt utbyggd.

Motionärerna sammanfattar den sociala forskningens uppgifter i följande

tre punkter.

1. Den behövs som underlag för praktiskt arbete i socialvård och förvaltning.

2. Den behövs som underlag för utbildning av personal inom socialt,

administrativt och kommunalekonomiskt arbete.

3. Den behövs som underlag vid utformningen av samhällets socialpolitiska

åtgärder och för kommunal planering på olika områden.

Motionärerna uttalar, att den sociala forskningen bör få en sådan organisation

att samtliga dessa uppgifter kan tillgodoses. I diskussionen har i

första hand framförts följande alternativ för organisationen, nämligen

att forskningen förläggs till universiteten, dels inom ramen för nuvarande

läroämnen, dels genom inrättande av nya ämnen;

_att forskningen i enlighet med förslag av socionomutbildningskommittén

förläggs till socialhögskolorna; samt

att forskningen förläggs till fristående forskningsinstitut, såsom förordats

av socialpolitiska kommittén i dess betänkande rörande ett socialpolitiskt

utredningsinstitut (SOU 1964:59).

Motionärerna anför, att den begränsade förstärkning av socialdepartementet

som skett genom inrättandet år 1965 av ett utrednings- och planeringssekretariat

inte kan betraktas som en lösning av frågan om den sociala

forskningens organisation och att de olika utredningsförslag som berört

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967

frågan sålunda ännu inte föranlett några resultat. Frågan bör ånyo utredas.

Därvid bör bl. a. de tre nämnda alternativen liksom en kombination av dem

prövas.

Motionärerna lämnar vidare ett antal exempel på forskningsuppgifter

rörande samhällsplanering och bostadsmiljö, familjepolitik, arbetsmarknadspolitik,

behandlingsforskning, befolkningslära och trafikforskning. De

framhåller vidare att riksbankens jubileumsfond gett forskningen på dessa

områden större ekonomiska resurser, vilket bör öka tillgången på forskare

inom samhällsvetenskapliga discipliner och skapa förutsättningar för en

mer systematisk utbyggnad.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen

11:316.

Utskottet har inhämtat yttranden från rektorsämbetet vid Stockholms

universitet, som även överlämnat yttrande från institutionskollegiet vid

universitetets sociologiska institution, samt från lärarrådet vid socialhögskolan

i Göteborg. I samtliga yttranden tillstyrks utredning.

Institutionskollegiet vid Stockholms universitets sociologiska institution

(genom t. f. prefekten Carl-Gunnar Janson) framhåller att den sociala

forskning som motionärerna åsyftar har en tämligen vid definition och att

det även kan finnas en viss tvekan om vad som lämpligen bör föras under

detta begrepp. Det kan däremot knappast råda tvivel om att den faktiska

sociala forskningen är av anmärkningsvärt blygsam omfattning över stora

sektorer av forskningsområdet, särskilt om man betänker hur starkt utvecklade

planerings- och välfärdssystemen är.

Vid en utökning av den sociala forskningen behöver organisations- och

samordningsfrågor tas upp till diskussion. I motionerna nämns vissa organisationsalternativ

och framhålles att även kombinationer av dessa bör

prövas. Det bör också framhållas, att skilda organisationer för olika delområden

kan vara lämpliga. Man kan starkt ifrågasätta nyttan av att till ett

gemensamt institut sammanföra så skilda forskningsverksamheter som

exemplifieras i motionerna, och man kan ställa sig något tveksam till lämpligheten

både av små fristående forskningsinstitut och av enstaka forslcningstjänster

utan anknytning till en större forskningsorganisation. Det

kan vara mer angeläget att samordna och ställa ökade resurser till förfogande

för den sociala forskningen än att skapa en enhetlig organisation

för den.

Rektorsämbetet vid Stockholms universitet anför, att åtskilliga av de

forskningsuppgifter som nämns i motionerna är föremål för uppmärksamhet

i de många institutioner inom stockholmsområdet där vetenskapligforskning

och utbildning bedrivs. En livlig men formlös kontakt förekommer

mellan forskare av olika inriktning, och universitetet ser det som en viktig

uppgift att befrämja och utvidga sådana kontakter. Beträffande utbildning

och forskning på det sociala området är särskilt frågan om samverkan mel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967 3

lan socialhögskolan och universitetet av betydelse. Ämbetet framhåller

vidare att den organisatoriska anknytning både till den vetenskapliga forskningen

inom universitetet och till statliga myndigheter och enskilda organisationer

som institutet för arbetsmarknadsfrågor erhållit genom sin styrelse

och sitt råd synes vara av intresse i sammanhanget.

Lärarrådet vid socialhögskolan i Göteborg anför, att forskningsinsatser

på ifrågavarande område görs såväl av universitet och högskolor som av

ämbetsverk och kommittéer, i viss utsträckning också av enskilda institutioner.

Att socialhögskolornas insatser därvid varit mycket begränsade

beror som motionärerna framhållit på att de ej tilldelats erforderliga resurser

för uppgiften.

Lärarrådet understryker behovet av en mera omfattande, planmässigt

bedriven social forskning. Sådan måste organiseras på flera olika sätt och

i olika former. Den forskning som är direkt inriktad på aktuella problem

har främjats genom tillkomsten av utrednings- och planeringsinstitutet inom

socialdepartementet. Därmed har emellertid varken grundforskningen eller

den samlade forskning kring sociala problem, för vilken universitet och

högskolor är naturliga företrädare, kommit i bättre ställning än tidigare.

Den sociala forskningens omfång bör väsentligt vidgas. Detta sker bäst

genom att befintliga institutioner får ökade personalresurser och anslag till

forskningsändamål. Socialhögskolorna, som ensamma företräder vissa centrala

ämnen inom det sociala området, synes mycket lämpade för ett sådant

ändamål.

Behovet av samordning av skilda sociala forskningsinsatser gör sig alltmera

gällande. Forskning organiseras ofta tvärvetenskapligt: ett och samma

problem bör belysas av olika vetenskapers synsätt och metoder. Lösningen av

vissa sociala problem förutsätter forskningsinsatser från såväl medicinska

som samhälls- och juridiska vetenskaper.

Lärarrådet är inte övertygat om att ett särskilt institut av den typ, som

socialpolitiska kommittén föreslog, skulle vara lämpligast för uppgiften

att få samordningen till stånd. Ej heller framstår de nuvarande forskningsråden

som lämpliga samordnare. Ett särskilt socialt forskningsråd med

företrädare för samhällsvetenskaplig, juridisk och medicinsk vetenskap

skulle säkerligen bättre kunna leda forskning med tvärvetenskaplig inriktning.

Vissa tidigare frågor om social forskning

1 motioner til! 1962 års riksdag (nr I: 193 och II: 238) hemställdes om

skyndsam utredning och förslag beträffande formerna för en intensifierad

och planmässig social forskning.

Allmänna beredningsutskottet anförde i sitt utlåtande över dessa motioncr

nr 35 att det var av stor vikt att en effektiv och väl samordnad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967

forskning kunde bedrivas på hithörande områden. Utskottet fann det sannolikt

att det förslag till en ny socionomutbildning som kom att framläggas av

den år 1960 tillkallade socionomutbildningskommittén kunde ge en viss

ny belysning åt frågan hur forskningsverksamheten i framtiden lämpligen

borde organiseras.

I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen att i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla att motionerna jämte utskottets utlåtande måtte överlämnas

till socionomutbildningskommittén.

Motionerna och utlåtandet överlämnades den 6 juni 1962 till socialpolitiska

kommittén för alt tagas i övervägande, varvid samråd skulle ske

med socionomutbildningskommittén. I det betänkande sistnämnda kommitté

kort därefter avgav (SOU 1962:43) uttalades uppfattningen, att

förutsättningar måste skapas för en utveckling av den samhällsvetenskapliga

forskningen på de områden som ägde särskild aktualitet för socialhögskolorna

och som inte tillgodosågs av andra läroanstalter. Kommittén fann

att man genom att inrätta professor stjänster vid socialhögskolorna, med

undervisningsskyldighet även vid universitet, på bästa sätt skulle främja

både undervisning och forskning på socialhögskolornas verksamhetsfält.

Kommitténs förslag redovisades i proposition 1963 nr 79 angående anslag

för budgetåret 1963/64 till socionomutbildning. Föredragande departementschefen

uttalade härvid, att det var uppenbart att frågan om en förstärkning

av den sociala forskningens resurser var ett spörsmål av största

vikt. Han erinrade om att formerna för en intensifierad och planmässig

social forskning övervägdes inom socialpolitiska kommittén. I organisatoriskt

hänseende blev det ett centralt spörsmål att pröva i vad mån ytterligare

resurser för social forskning borde samordnas med organisationen

för samhällsvetenskaplig forskning vid universiteten. Möjligheterna att koncentrera

nytillkommande resurser på detta område borde därvid övervägas

ingående. Man borde därför inte vid denna tidpunkt ta ställning till socionomutbildningskommitténs

förslag rörande forskningssidan.

Allmänna beredningsutskottet erinrade i utlåtande 1963 nr 31 i anledning

av motioner om utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram m. m.

— avgivet före riksdagens behandling av propositionen nr 79 — om dessa

uttalanden av departementschefen och framhöll vikten av att utredningsarbetet

i fråga om den sociala forskningen bedrevs utan onödig tidsutdräkt.

Statsutskottet, som i utlåtande (nr 110) i anledning av propositionen

nr 79 även behandlade vissa motioner med yrkanden rörande social forskning,

fann det angeläget att beslut angående bl. a. denna forsknings organisation

fattades snarast möjligt.

Frågan om reformering av socionomutbildning behandlades i proposition

nr 48 år 1964. Departementschefen anförde härvid, att de universitetsämnen

inom vilka social grundforskning främst borde bedrivas syntes vara relativt

väl tillgodosedda i fråga om resurser. Han hänvisade bl. a. till att 19 tjänster

s. 5 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967 5

på lägst preceptorsnivå fanns inrättade vid de humanistiska universitetsfakulteterna

i ämnena statskunskap, statistik, nationalekonomi och sociologi

och att det härutöver fanns en betydande personalkader som i avsevärd

utsträckning kunde ägna sig åt forskning. Vidare upplyste departementschefen,

att förslag väntades om att riksbankens jubileumsfond i första hand

borde tillgodose sådan forskning som syftade till att öka kännedomen om

samhällets funktioner och om människornas reaktioner inför dess av tekniska,

ekonomiska och sociala förändringar betingade utveckling.

Ett behov kvarstod dock av att i lämplig form skapa förutsättningar också

för den målinriktade sociala forskningen. Departementschefen upplyste

att frågan diskuterades inom socialpolitiska kommittén.

I anledning av propositionen nr 48 väcktes motioner med olika yrkanden

i fråga om resurser för forskning vid socialhögskolorna.

Statsutskottet (utlåtande nr 71) fann det angeläget, att forskning bedrevs

inom här ifrågavarande ämnesområden. Utskottet erinrade om departementschefens

ovan refererade uttalanden rörande då befintliga resurser för social

grundforskning, riksbankens jubileumsfond och de planer som diskuterades

inom socialpolitiska kommittén. Skulle behovet av forskning inom något

av socialhögskolornas ämnesområden trots dittillsvarande och planerad aktivitet

ej kunna tillgodoses borde det enligt utskottets mening ankomma på

samarbetsnämnden för socialhögskolorna eller vederbörande universitetsmyndigheter

att ta de initiativ i ämnet som kunde anses påkallade.

Socialpolitiska kommittén föreslog härefter i betänkande år 1964 (SOU

1964: 59) att ett socialpolitiskt utredningsinstitut skulle inrättas med uppgift

bl. a. att studera och analysera socialpolitikens innebörd och verkningar

och att samordna den utredningsverksamhet som bedrevs på olika håll i

landet. Kommitténs förslag åberopades av allmänna beredningsutskottet

i dess utlåtanden år 1965 nr 12 i anledning av motioner om ett miljöpolitiskt

handlingsprogram och nr 17 i anledning av motioner angående låglöne- och

låginkomstgruppernas problem.

I proposition nr 65 år 1965 föreslogs bl. a. att inom socialdepartementet

skulle inrättas ett planerings- och budgetsekretariat, varigenom det gavs

möjlighet att inom ramen för departementets organisation fullgöra även

sådana arbetsuppgifter för vilka socialpolitiska kommittén föreslagit ett

utredningsinstitut.

Statsutskottet (utlåtande nr 114) behandlade i sammanhang med denna

proposition en motion med yrkande bl. a. om förnyad prövning av kommitténs

förslag i detta avseende. Utskottet avstyrkte motionen, vilken avslogs

av riksdagen.

Utskottet

Motionärerna hemställer om utredning rörande formerna för en intensifierad

och planmässig social forskning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967

Utskottet vill först framhålla att samhället ställt betydande resurser till

förfogande för social och samhällsvetenskaplig forskning och att en kraftig

utveckling har ägt rum under senare år. Som en exemplifiering i anslutning

till vissa av motionärerna angivna uppgifter för den sociala forskningen vill

utskottet nämna följande.

Vid Tekniska högskolan i Stockholm, som numera även har en linje för

samhällsbyggare, finns två professurer i stadsbyggnad, vid Chalmers tekniska

högskola en professur och en laboratur i samma ämne och vid Tekniska

högskolan i Lund en professur i byggnadsfunktionslära. Vid universitetet

i Umeå finns en professur i kulturgeografi med samhällsplanering

och vid universitetet i Stockholm sedan den 1 juli 1967 en professur i socialekologi.

Statens institut för byggnadsforskning har enligt sin instruktion till uppgift

att bedriva sådan forsknings- och försöksverksamhet som är ägnad

att främja rationell utveckling av bl. a. planering inom byggnadsområdet.

I år har framlagts ett utredningsförslag om inrättande av ett nordiskt institut

för vidareutbildning av samhällsplanerare med professurer i fysisk

planering, ekonomisk geografi, särskilt kulturgeografi, samt trafik- och

kommunikationsteknik.

Inom ämnet sociologi bedrivs bl. a. forskning med inriktning på frågor

som berör familjepolitiken.

Institutet för arbetsmarknadsfrågor har till uppgift bl. a. att driva och

främja arbetsmarknadsforskning och att verka för samordning av sådan

forskning. Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen lämnat betydande forskningsuppdrag

åt vetenskapliga institutioner, och statistiska centralbyråns

prognosinstitut kartlägger och analyserar strukturförändringar inom arbetsmarknaden.

EU förslag rörande behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna har

framlagts i betänkande år 1964. Utskottet har i sitt utlåtande nr 25/1967

framhållit, att frågan om inrättande av ett organ för behandlingsforskning

inte bör uppskjutas. Frågor med anknytning till behandlingsforskning i

vidare mening studeras även vid socialmedicinska institutioner.

Vid den demografiska avdelningen inom statistiska institutionen vid universitetet

i Göteborg studeras befolkningslära. Utvecklingsarbete på detta

område bedrivs även vid statistiska centralbyrån.

Trafikforskningen företrädes bl. a. av statens trafiksäkerhetsråd. Vid

Tekniska högskolan i Stockholm finns en professur i kommunikationsteknik

och vid Tekniska högskolan i Lund en professur i trafikteknik. Omfattande

forskning på området bedrivs också med anslag från medicinska

forskningsrådet. Som ovan nämnts ingår en professur i trafik- och kommunikationsteknik

i förslaget rörande ett nordiskt institut för vidareutbildningav

samhällsplanerare.

Utöver det nu sagda vill utskottet framhålla, att det vid de samhällsvetenskapliga

och juridiska fakulteterna finns inrättade över 30 professurer och

precepturer inom ämnena statskunskap, nationalekonomi, sociologi, statistik

och kriminologi. En professur vid Stockholms universitet omfattar nationalekonomi

och socialpolitik. Ett omfattande stöd till samhällsvetenskapliga

projekt lämnas från Riksbankens jubileumsfond.

Åtskilliga sidor av den sociala grundforskningen får således anses vara

väl tillgodosedda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967 7

I vad avser social målforskning har samarbetsnämnden för socialhögskolorna

med instämmande av styrelserna för dessa högskolor i dagarna

ingivit förslag till Kungl. Maj :t angående principbeslut om inrättande av

till socialhögskolorna knutna professurer inom socialrätt och kommunalrätt,

statskunskap med speciell inriktning mot förvaltningskunskap, socialpolitik,

förvaltningsekonomi med kommunal ekonomi och planering, psykologi med

socialvårdsmetodik samt sociologi. Samarbetsnämnden har därvid utförligt

belyst behovet av sådan målinriktad forskning och även erinrat om statsutskottets

av 1964 års riksdag godkända uttalande (utlåtande nr 71) att det

borde ankomma på nämnden eller vederbörande universitetsmyndighet att

ta påkallade initiativ, om behovet av forskning inom något av socialhögskolornas

ämnesområden trots dittillsvarande och planerad aktivitet inte

skulle kunna tillgodoses.

Frågan om intensifierade insatser på väsentliga områden inom den sociala

forskningen ligger således under Kungl. Maj :ts prövning.

I fråga om den sociala forskningens organisation innebär tillkomsten

av utrednings- och planeringssekretariatet inom socialdepartementet ett

steg mot en ökad samordning. Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning

att en ökad planmässighet bör eftersträvas.

Forskningsberedningen har tillsatt arbetsgrupper med uppgift att studera

läget och utvecklingstendenserna på olika fält inom samhällsforskningen

och att framlägga förslag till åtgärder. I gruppernas uppdrag ligger bl. a.

att överväga organisationsfrågor. Rapporter från grupperna beräknas komma

att avlämnas till forskningsberedningen omkring årsskiftet och kan

väntas ge ett väsentligt utökat underlag för en bedömning av dessa frågor.

Då problemen kring den sociala forskningens organisation således är

upptagna till behandling och även får förutsättas utgöra ett väsentligt moment

i Kungl. Maj :ts prövning av samarbetsnämndens förslag kan det förväntas

att motionärernas önskemål kommer att beaktas utan särskilt initiativ

från riksdagens sida.

Utskottet finner sig således ej böra tillstyrka motionerna utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 238 och II: 316 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 56 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin (s)*, Hellebladh (s), Oscar

Carlsson (s)*, Axel Kristiansson (ep)*, Hedlund (s)*, fru Hultell (h), herr

Nyman (fp)*, fru Elvy Olsson (ep), herrar Helge Karlsson (s) och

Wååg (s)*, fru Diesen (h) samt herr Wirtén (fp);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s)*, fru Jäderberg

(s), herrar Hamrin i Kalmar (fp)*, Dickson (h), Haglund (s),

Rimås (fp), Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Johansson i Växjö (ep),

Nilsson i Agnäs (h), Wiklund i Härnösand (s) och Hugosson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 67

714996

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.