Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående samhällets kulturpolitiska uppgifter.

1967-11-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:57, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående samhällets kulturpolitiska uppgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1967

1

Nr 57

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående samhällets

kulturpolitiska uppgifter.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 2i6 av herrar Nyman och Thorsten Larsson samt 11:315 av herr

Mattsson och fru Gärde Widemar yrkas, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag om samhällets

kulturpolitiska uppgifter, bl. a. med avseende på etermedias roll

i kulturbefrämjande syfte, samt om frågan om decentralisering av kulturutbudet

genom stödåtgärder av olika slag vid inrättande av regionala eller

lokala kulturcentra enligt i motionerna angivna riktlinjer.

I motionerna anförs bl. a. att statens stöd till kulturlivet främst avsett

produktionen av kultur. I brist på säkra kunskaper om de lämpligaste

vägarna har samhällets insatser då det gäller kulturspridningen hittills

varit otillräckliga. Ovisshet har rått om vilka faktorer som medfört att kulturintresset

hos stora grupper av medborgare varit mycket begränsat.

Kultursociologiska undersökningar bör därför utvidgas, sättas in i större

sammanhang och ges systematisk inriktning på spörsmålet hur kulturen

på bästa sätt kan distribueras. Frågan hur kulturkonsumtionen bäst skall

stimuleras aktualiserar en rad problem, bl. a. hur kulturbehovet hos de

många skall kunna aktiveras, vilken insats samhället skall göra utan att

verka dirigerande på kulturskaparna och kulturens innehåll och utformning,

hur kulturaktiviteterna skall kunna decentraliseras och även på

mindre orter få kvalitet och tillräcklig bredd etc.

De medel med vilka man kan nå syftet att hos medborgarna skapa en

referensram som omsluter ett rikare innehåll och att utplåna skillnaderna

mellan olika befolkningsskikt i fråga om kulturkonsumtion utgörs — anför

motionärerna — av skolan, etermedia och övriga organ, vilkas uppgift är

att skapa förmåga till kulturupplevelse. Det bör närmare utredas vilken

effekt dessa organs verksamhet har och hur de skall stimuleras.

Motionärerna ger exempel på frågor kring etermedias roll, som de anser

bör belysas genom systematisk forskning och kultursociologiska undersökningar.

Även om avtalet mellan staten och Sveriges Radio kan sägas

reglera sådana förhållanden bör det övervägas om inte riksdagen, i något

andra former än nu är fallet, bör ha medinflytande vid planeringen av radioföretagets

långsiktiga målsättningar.

Motionärerna anger två Itrav som behöver ställas om kulturen skall kunna

nå fram till folket: ökad decentralisering av kulturutbudet och förankring

hos de stora folkrörelserna. På många orter behöver också samordningsoch

lokalfrågan lösas. Motionärerna förordar att ett kulturcentrum, till vilket

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1967

ortens hela kulturliv bör knytas, anordnas i varje region eller kommunblock.

Om planer på sådana centra i större enheter skall kunna realiseras torde

det i många kommuner bli nödvändigt att samordna de resurser som fördelats

på olika nämnder med uppgifter inom kulturlivet. Det bör bli den

av motionärerna förordade utredningens uppgift att närmare föreslå de

arbetsformer och den verksamhet ett kulturcentrum skall ha och att överväga

vilka statliga bidrag eller allmänt samhälleliga insatser som kan krävas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 246.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning och förslag om samhällets kulturpolitiska

uppgifter. Särskilt berörs frågor om etermedias roll och om

decentralisering av kultur utbudet genom stödåtgärder vid inrättande av

regionala eller lokala kulturcentra.

Utskottet har vid flera tillfällen haft att behandla motioner angående kulturpolitikens

utformning eller angränsande frågor (utskottets utlåtanden

nr 4/1962, 8/1963, 49/1964, 24/1965 och 14/1966). I de fall förslag framförts

om utredningar avseende hela eller mer omfattande delar av kulturlivet

har utskottet uttryckt tveksamhet i fråga om den praktiska lämpligheten

och avstyrkt motionerna, vilka även avslagits av riksdagen.

Det handlingsprogram för statens kulturpolitik som godkändes av 1961 års

riksdag upptar som en huvudpunkt en successiv utveckling av åtgärder som

syftar till att bredda kulturmiljön och förbättra den kulturförmedlande

verksamheten. Detta har också varit en ledande synpunkt i de senaste årens

planmässiga upprustning på olika områden av kulturlivet och har kommit

till uttryck t. ex. i konsertbyråutredningens förslag och i direktiven för 1965

års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65). Utskottet vill erinra om

att konsertbyråutredningen i sitt slutbetänkande »Rikskonserter» (SOU

1967:9) redovisat en omfattande kultursociologisk undersökning rörande

publikens förhållande till musiken och att MUS 65 bl. a. har att närmare

klarlägga de arbetsformer som kan vara mest lämpliga för att stimulera

konstintresse.

Utskottet vill vidare nämna, att ett stort projekt rörande kultursociologisk

och -psykologisk forskning på litteraturens, teaterns och musikens områden

tillstyrkts av Nordiska kulturkommissionen och inom kort kommer

att behandlas hos Nordiska kulturfonden.

I ett särskilt avsnitt av motionerna berörs etermedias roll i kulturbefrämjande

syfte.

Som motionärerna framhållit har etermedia genom sin räckvidd och

genomslagskraft fått stor betydelse som kulturförmedlande organ. 1960 års

radioutredning berörde vissa hithörande frågor i betänkandet »Radions och

televisionens framtid i Sverige», del II (SOU 1965: 21). Utredningen skisserade

även ett förslag rörande utveckling av massmediaforskning i skilda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1967 3

etapper. Förslaget har i denna del inte föranlett någon åtgärd från Kungl.

Maj :t.

Utskottet vill emellertid erinra om att Sveriges Radio genom sin sektion

för publikundersökningar — med närmare tiotalet fast anställda och ett

varierande antal tillfälligt anlitade medarbetare och i samarbete med utomstående

vetenskapliga institutioner — fortlöpande bedriver målinriktade

undersökningar, utförda i syfte att vägleda både den dagliga programverksamheten

och den långsiktiga programplaneringen. En speciell arbetsgrupp

för publikundersökningar kompletteras av ett forskningsråd med representanter

för universitetens samhällsvetenskapliga forskningsinstitutioner.

I samband med frågan om kulturens spridning och ett decentraliserat

kulturutbud föreslår motionärerna att kulturcentra skall inrättas på det

regionala eller lokala planet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samordnings- och lokalfrågor

blir av betydelse i och med att ett rikare och mer varierat kulturutbud

med större geografisk spridning kommer till stånd. Konsertbyråutredningen

har skisserat en organisationsplan syftande till att olika former av seriöst

kulturutbud skall förbindas med en strävan till lokal samordning och kraftsamling.

Enligt vad utskottet inhämtat kan det vidare förväntas, att MUS 65

kommer att behandla frågor om lokala förutsättningar för samordning av

kulturella aktiviteter och om eventuella stimulansåtgärder. Motionärernas

yrkande om utredning torde således i denna del få anses bli i huvudsak

tillgodosett.

Utskottet finner med hänsyn till vad ovan anförts inte skäl att tillstyrka

motionerna utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 246 och II: 315 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin* (s), Hellebladh (s), Oscar Carlsson*

(s), Axel Kristiansson* (ep), Hedlund* (s), fru Hultell (h), herrar

Nyman* (fp), Helge Karlsson (s), Wååg* (s), fru Diesen (h) och herr

Wirtén (fp);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm* (s), fru Jäderberg

(s), herrar Dickson (h), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner (s), Larsson

i Borrby (ep), Johansson i Växjö (ep), Nilsson i Agnäs (h), Wiklund

i Härnösand (s), Hugosson (s) och fru Frsenkel (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Nyman (fp), fru Diesen (h) och herr Johansson i Växjö (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.