Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående samhällets kulturpolitiska uppgifter.
1967-11-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:57, Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående samhällets kulturpolitiska uppgifter.
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1967
1
Nr 57
Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående samhällets
kulturpolitiska uppgifter.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
I: 2i6 av herrar Nyman och Thorsten Larsson samt 11:315 av herr
Mattsson och fru Gärde Widemar yrkas, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag om samhällets
kulturpolitiska uppgifter, bl. a. med avseende på etermedias roll
i kulturbefrämjande syfte, samt om frågan om decentralisering av kulturutbudet
genom stödåtgärder av olika slag vid inrättande av regionala eller
lokala kulturcentra enligt i motionerna angivna riktlinjer.
I motionerna anförs bl. a. att statens stöd till kulturlivet främst avsett
produktionen av kultur. I brist på säkra kunskaper om de lämpligaste
vägarna har samhällets insatser då det gäller kulturspridningen hittills
varit otillräckliga. Ovisshet har rått om vilka faktorer som medfört att kulturintresset
hos stora grupper av medborgare varit mycket begränsat.
Kultursociologiska undersökningar bör därför utvidgas, sättas in i större
sammanhang och ges systematisk inriktning på spörsmålet hur kulturen
på bästa sätt kan distribueras. Frågan hur kulturkonsumtionen bäst skall
stimuleras aktualiserar en rad problem, bl. a. hur kulturbehovet hos de
många skall kunna aktiveras, vilken insats samhället skall göra utan att
verka dirigerande på kulturskaparna och kulturens innehåll och utformning,
hur kulturaktiviteterna skall kunna decentraliseras och även på
mindre orter få kvalitet och tillräcklig bredd etc.
De medel med vilka man kan nå syftet att hos medborgarna skapa en
referensram som omsluter ett rikare innehåll och att utplåna skillnaderna
mellan olika befolkningsskikt i fråga om kulturkonsumtion utgörs — anför
motionärerna — av skolan, etermedia och övriga organ, vilkas uppgift är
att skapa förmåga till kulturupplevelse. Det bör närmare utredas vilken
effekt dessa organs verksamhet har och hur de skall stimuleras.
Motionärerna ger exempel på frågor kring etermedias roll, som de anser
bör belysas genom systematisk forskning och kultursociologiska undersökningar.
Även om avtalet mellan staten och Sveriges Radio kan sägas
reglera sådana förhållanden bör det övervägas om inte riksdagen, i något
andra former än nu är fallet, bör ha medinflytande vid planeringen av radioföretagets
långsiktiga målsättningar.
Motionärerna anger två Itrav som behöver ställas om kulturen skall kunna
nå fram till folket: ökad decentralisering av kulturutbudet och förankring
hos de stora folkrörelserna. På många orter behöver också samordningsoch
lokalfrågan lösas. Motionärerna förordar att ett kulturcentrum, till vilket
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt Nr 57
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1967
ortens hela kulturliv bör knytas, anordnas i varje region eller kommunblock.
Om planer på sådana centra i större enheter skall kunna realiseras torde
det i många kommuner bli nödvändigt att samordna de resurser som fördelats
på olika nämnder med uppgifter inom kulturlivet. Det bör bli den
av motionärerna förordade utredningens uppgift att närmare föreslå de
arbetsformer och den verksamhet ett kulturcentrum skall ha och att överväga
vilka statliga bidrag eller allmänt samhälleliga insatser som kan krävas.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 246.
Utskottet
I motionerna hemställes om utredning och förslag om samhällets kulturpolitiska
uppgifter. Särskilt berörs frågor om etermedias roll och om
decentralisering av kultur utbudet genom stödåtgärder vid inrättande av
regionala eller lokala kulturcentra.
Utskottet har vid flera tillfällen haft att behandla motioner angående kulturpolitikens
utformning eller angränsande frågor (utskottets utlåtanden
nr 4/1962, 8/1963, 49/1964, 24/1965 och 14/1966). I de fall förslag framförts
om utredningar avseende hela eller mer omfattande delar av kulturlivet
har utskottet uttryckt tveksamhet i fråga om den praktiska lämpligheten
och avstyrkt motionerna, vilka även avslagits av riksdagen.
Det handlingsprogram för statens kulturpolitik som godkändes av 1961 års
riksdag upptar som en huvudpunkt en successiv utveckling av åtgärder som
syftar till att bredda kulturmiljön och förbättra den kulturförmedlande
verksamheten. Detta har också varit en ledande synpunkt i de senaste årens
planmässiga upprustning på olika områden av kulturlivet och har kommit
till uttryck t. ex. i konsertbyråutredningens förslag och i direktiven för 1965
års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65). Utskottet vill erinra om
att konsertbyråutredningen i sitt slutbetänkande »Rikskonserter» (SOU
1967:9) redovisat en omfattande kultursociologisk undersökning rörande
publikens förhållande till musiken och att MUS 65 bl. a. har att närmare
klarlägga de arbetsformer som kan vara mest lämpliga för att stimulera
konstintresse.
Utskottet vill vidare nämna, att ett stort projekt rörande kultursociologisk
och -psykologisk forskning på litteraturens, teaterns och musikens områden
tillstyrkts av Nordiska kulturkommissionen och inom kort kommer
att behandlas hos Nordiska kulturfonden.
I ett särskilt avsnitt av motionerna berörs etermedias roll i kulturbefrämjande
syfte.
Som motionärerna framhållit har etermedia genom sin räckvidd och
genomslagskraft fått stor betydelse som kulturförmedlande organ. 1960 års
radioutredning berörde vissa hithörande frågor i betänkandet »Radions och
televisionens framtid i Sverige», del II (SOU 1965: 21). Utredningen skisserade
även ett förslag rörande utveckling av massmediaforskning i skilda
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 57 år 1967 3
etapper. Förslaget har i denna del inte föranlett någon åtgärd från Kungl.
Maj :t.
Utskottet vill emellertid erinra om att Sveriges Radio genom sin sektion
för publikundersökningar — med närmare tiotalet fast anställda och ett
varierande antal tillfälligt anlitade medarbetare och i samarbete med utomstående
vetenskapliga institutioner — fortlöpande bedriver målinriktade
undersökningar, utförda i syfte att vägleda både den dagliga programverksamheten
och den långsiktiga programplaneringen. En speciell arbetsgrupp
för publikundersökningar kompletteras av ett forskningsråd med representanter
för universitetens samhällsvetenskapliga forskningsinstitutioner.
I samband med frågan om kulturens spridning och ett decentraliserat
kulturutbud föreslår motionärerna att kulturcentra skall inrättas på det
regionala eller lokala planet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att samordnings- och lokalfrågor
blir av betydelse i och med att ett rikare och mer varierat kulturutbud
med större geografisk spridning kommer till stånd. Konsertbyråutredningen
har skisserat en organisationsplan syftande till att olika former av seriöst
kulturutbud skall förbindas med en strävan till lokal samordning och kraftsamling.
Enligt vad utskottet inhämtat kan det vidare förväntas, att MUS 65
kommer att behandla frågor om lokala förutsättningar för samordning av
kulturella aktiviteter och om eventuella stimulansåtgärder. Motionärernas
yrkande om utredning torde således i denna del få anses bli i huvudsak
tillgodosett.
Utskottet finner med hänsyn till vad ovan anförts inte skäl att tillstyrka
motionerna utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 246 och II: 315 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 november 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin* (s), Hellebladh (s), Oscar Carlsson*
(s), Axel Kristiansson* (ep), Hedlund* (s), fru Hultell (h), herrar
Nyman* (fp), Helge Karlsson (s), Wååg* (s), fru Diesen (h) och herr
Wirtén (fp);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm* (s), fru Jäderberg
(s), herrar Dickson (h), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner (s), Larsson
i Borrby (ep), Johansson i Växjö (ep), Nilsson i Agnäs (h), Wiklund
i Härnösand (s), Hugosson (s) och fru Frsenkel (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Nyman (fp), fru Diesen (h) och herr Johansson i Växjö (ep).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.