Sök i Ratio Lex

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967

1967-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1967:7, Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbyggnad av

ett underleverantörssystem inom näringslivet.

1 de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:463 av herr Johan Olsson m. fl. samt 11:584 av herr From m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning

av frågan om utbyggnad och utveckling av ett underleverantörssystem

inom näringslivet.

Motionärerna understryker bl. a. vikten av att arbetsfördelningen mellan

olika företag uppmärksammas. Hårdnande konkurrens framtvingar

vidare en strukturrationalisering inom olika branscher. Resultatet härav

blir ofta att flera företag går samman medan andra läggs ned.

Samordning av produktionsmedlen genom fusioner är en väg för att

åstadkomma bästa möjliga användning av tillgängliga resurser. En sådan

samordning kan naturligtvis äga rum även utan ändring av ägandeförhållandena.

Den kan också vara ett alternativ till nedläggning av företag

med därvid ofta följande kapitalförstöring.

Under senare år har många större företag såväl i Sverige som utomlands

börjat använda sig av underleverantörer bl. a. för att möta de ökande

administrationskostnaderna. Resultaten av denna decentraliserade produktion

är påtagligt positiva. Mindre och medelstora företag har samtidigt fått

möjligheter till långtgående specialisering av sin produktion.

Många företag har haft överskott på kapacitet medan andra haft bristande

resurser med bl. a. överrörlighet hos arbetskraften som följd. En del

orter är överexpansiva och andra lider av krympande näringsliv och nödgas

till svåra omställningar. En snabbare förmedling av arbetsobjekt —

inte endast arbetskraft och arbetsplatser — skulle väsentligt motverka de

besvärliga omställningsproblemen i strukturomvandlingen utan att försvaga

effektivitetens ökningstakt.

Mindre och medelstora företag svarar för omkring 65 % av industriproduktionen

i vårt land och alltså en betydande del av vårt näringsliv. En

utbyggnad av ett underleverantörssystem, som omfattar hela landet, framstår

mot denna bakgrund som ytterst angelägen. De mindre företagen har

begränsade möjligheter att vid varje tillfälle erhålla fullständig information

om den ur branschsynpunkt bästa produktionsinriktningen. Särskilt

gäller detta dem som inte är medlemmar i någon branschorganisation. Hittills

gjorda erfarenheter tyder på att företag inom samma industribransch

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967

har det största behovet av att samarbeta i en underleverantörsbörs. Ett

ytterligare steg skulle vara att samordna dessa leverantörsbörser i ett större

system, som på det lokala planet lämpligen kan administreras av företagareföreningarna

i resp. län.

Redan nu förekommer underleveranser i betydande utsträckning inom

svensk industri. Inom verkstadsindustrien beräknas de sålunda omfatta

25 % av den totala produktionen. Utvecklingen kommer förmodligen att

öka behovet av underleveranser. Underleveranssystemet bör utnyttjas t. ex.

för en effektiv arbetsfördelning mellan olika företag och för utjämning

av sysselsättning mellan olika regioner som ett komplement till arbetsmarknads-

och lokaliseringspolitiken och därmed för att minska omställningssvårigheterna

vid strukturrationalisering inom olika branscher.

Ur samhällsekonomisk synpunkt är det viktigt att arbetskrafts- och kapitalresurser

ges en jämn och hög utnyttjandegrad över hela landet. Genom

ett underleverantörssystem skulle en resursutjämnande faktor av stor betydelse

skapas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 463.

Utskottet

I utlåtande till 1966 års riksdag med anledning av motioner om utredning

av frågan om en underleverantörsbörs för de mindre företagen (utlåtande

nr 18/1966) anförde utskottet bl. a. att ett system med underleverantörsbörs

för mindre företag inom vissa branscher sannolikt kunde vara till

fördel för företagens fortbestånd och utveckling och ett led i rationaliseringen

av produktionen. Grundläggande förutsättningar var emellertid en

långt driven standardisering och normering av kvaliteter och material m. m.

Verkstadsindustrien hade redan en underleverantörsbörs, industriorganisationerna

hade uppmärksammat frågan och det kunde antagas att när

förutsättningar förelåge, vederbörande branschorganisationer skulle ta initiativ

för att organisera en börs. Utskottet avstyrkte utredningsförslaget

och motionerna lämnades utan åtgärd av riksdagen.

Det förslag som framföres i de nu föreliggande motionerna är mera vittsyftande.

Det avser en utredning med sikte på underleverantörsbörser, sammanförda

i ett hela landet omfattande större system, vilket enligt motionärernas

mening på det lokala planet lämpligen kunde administreras av

företagareföreningarna i respektive län.

Utskottet anser att tillkomsten av ett underleverantörssystem skulle

kunna bli av visst värde, utom i ovannämnda avseenden, även för syftet

att utjämna produktion och sysselsättning mellan olika företag och mellan

olika orter i landet. Det är därför angeläget att möjligheterna till sådan

samverkan mellan företagare uppmärksammas. Det bör dock enligt utskottets

mening i första hand ankomma på företagarna själva och deras orga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967 3

nisationer att när de anser förutsättningar härför föreligga taga erforderliga

initiativ i hithörande frågor. Som exempel på vad som på denna väg

kan åstadkommas må nämnas att verkstadsindustrien byggt ut sin under - leverantörsbörs så att den f. n. omfattar Sverige, Norge, Danmark och

Finland.

Vad gäller företagareföreningarnas roll i detta sammanhang vill utskottet

erinra om att de årliga administrationsbidrag som staten och landstingen

lämnar föreningarna tillkommit för att de skall kunna genom rådgivande

och konsulterande verksamhet aktivt stödja företagen i deras strävanden

att rationalisera, utveckla och anpassa sin produktion och försäljning efter

marknadens krav. Spörsmål om inrättande av underleverantörsbörser och

underleverantörssystem ligger inom ramen för föreningarnas konsulterande

och rådgivande verksamhet. Med anledning av vad i motionerna

anförts må framhållas att, enligt vad utskottet erfarit, även företagare

utanför branschorganisationerna kan vända sig till företagareföreningarna

i dessa angelägenheter och exempelvis genom deras medverkan komma med

i underleverantörsbörser. Genom sin lokalkännedom och sina goda kontakter

torde föreningarna f. ö. i viss mån kunna förmedla arbetsuppgifter

till olika företag, även då någon speciellt organiserad leverantörsbörs icke

är inrättad.

I direktiven för särskilda sakkunniga för utredning angående föreningarnas

organisation och verksamhet har bl. a. frågan om effektivisering av upplysnings-

och rådgivningsverksamheten tagits upp. De sakkunniga kommer

att avge sitt betänkande inom den närmaste tiden.

Utskottet finner sig med hänsyn till det ovan anförda icke böra biträda

motionärernas förslag om utredning utan hemställer,

att de likalydande motionerna I: 463 och II: 584 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Wallmark,

Axel Kristiansson*, Hedlund, Nyman, Wååg, fru Diesen, fru Landberg, herrar

Johan Olsson och Wirtén;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar

Svensson i Kungälv, Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille, Rask,

Andersson i Örebro, Johansson i Växjö*, Johansson i Skärstad* och Thylén*''.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.