Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967
1967-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
ABU 1967:7, Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967
Dokumentets text
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utbyggnad av
ett underleverantörssystem inom näringslivet.
1 de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:463 av herr Johan Olsson m. fl. samt 11:584 av herr From m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
av frågan om utbyggnad och utveckling av ett underleverantörssystem
inom näringslivet.
Motionärerna understryker bl. a. vikten av att arbetsfördelningen mellan
olika företag uppmärksammas. Hårdnande konkurrens framtvingar
vidare en strukturrationalisering inom olika branscher. Resultatet härav
blir ofta att flera företag går samman medan andra läggs ned.
Samordning av produktionsmedlen genom fusioner är en väg för att
åstadkomma bästa möjliga användning av tillgängliga resurser. En sådan
samordning kan naturligtvis äga rum även utan ändring av ägandeförhållandena.
Den kan också vara ett alternativ till nedläggning av företag
med därvid ofta följande kapitalförstöring.
Under senare år har många större företag såväl i Sverige som utomlands
börjat använda sig av underleverantörer bl. a. för att möta de ökande
administrationskostnaderna. Resultaten av denna decentraliserade produktion
är påtagligt positiva. Mindre och medelstora företag har samtidigt fått
möjligheter till långtgående specialisering av sin produktion.
Många företag har haft överskott på kapacitet medan andra haft bristande
resurser med bl. a. överrörlighet hos arbetskraften som följd. En del
orter är överexpansiva och andra lider av krympande näringsliv och nödgas
till svåra omställningar. En snabbare förmedling av arbetsobjekt —
inte endast arbetskraft och arbetsplatser — skulle väsentligt motverka de
besvärliga omställningsproblemen i strukturomvandlingen utan att försvaga
effektivitetens ökningstakt.
Mindre och medelstora företag svarar för omkring 65 % av industriproduktionen
i vårt land och alltså en betydande del av vårt näringsliv. En
utbyggnad av ett underleverantörssystem, som omfattar hela landet, framstår
mot denna bakgrund som ytterst angelägen. De mindre företagen har
begränsade möjligheter att vid varje tillfälle erhålla fullständig information
om den ur branschsynpunkt bästa produktionsinriktningen. Särskilt
gäller detta dem som inte är medlemmar i någon branschorganisation. Hittills
gjorda erfarenheter tyder på att företag inom samma industribransch
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 7
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967
har det största behovet av att samarbeta i en underleverantörsbörs. Ett
ytterligare steg skulle vara att samordna dessa leverantörsbörser i ett större
system, som på det lokala planet lämpligen kan administreras av företagareföreningarna
i resp. län.
Redan nu förekommer underleveranser i betydande utsträckning inom
svensk industri. Inom verkstadsindustrien beräknas de sålunda omfatta
25 % av den totala produktionen. Utvecklingen kommer förmodligen att
öka behovet av underleveranser. Underleveranssystemet bör utnyttjas t. ex.
för en effektiv arbetsfördelning mellan olika företag och för utjämning
av sysselsättning mellan olika regioner som ett komplement till arbetsmarknads-
och lokaliseringspolitiken och därmed för att minska omställningssvårigheterna
vid strukturrationalisering inom olika branscher.
Ur samhällsekonomisk synpunkt är det viktigt att arbetskrafts- och kapitalresurser
ges en jämn och hög utnyttjandegrad över hela landet. Genom
ett underleverantörssystem skulle en resursutjämnande faktor av stor betydelse
skapas.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion I: 463.
Utskottet
I utlåtande till 1966 års riksdag med anledning av motioner om utredning
av frågan om en underleverantörsbörs för de mindre företagen (utlåtande
nr 18/1966) anförde utskottet bl. a. att ett system med underleverantörsbörs
för mindre företag inom vissa branscher sannolikt kunde vara till
fördel för företagens fortbestånd och utveckling och ett led i rationaliseringen
av produktionen. Grundläggande förutsättningar var emellertid en
långt driven standardisering och normering av kvaliteter och material m. m.
Verkstadsindustrien hade redan en underleverantörsbörs, industriorganisationerna
hade uppmärksammat frågan och det kunde antagas att när
förutsättningar förelåge, vederbörande branschorganisationer skulle ta initiativ
för att organisera en börs. Utskottet avstyrkte utredningsförslaget
och motionerna lämnades utan åtgärd av riksdagen.
Det förslag som framföres i de nu föreliggande motionerna är mera vittsyftande.
Det avser en utredning med sikte på underleverantörsbörser, sammanförda
i ett hela landet omfattande större system, vilket enligt motionärernas
mening på det lokala planet lämpligen kunde administreras av
företagareföreningarna i respektive län.
Utskottet anser att tillkomsten av ett underleverantörssystem skulle
kunna bli av visst värde, utom i ovannämnda avseenden, även för syftet
att utjämna produktion och sysselsättning mellan olika företag och mellan
olika orter i landet. Det är därför angeläget att möjligheterna till sådan
samverkan mellan företagare uppmärksammas. Det bör dock enligt utskottets
mening i första hand ankomma på företagarna själva och deras orga
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1967 3
nisationer att när de anser förutsättningar härför föreligga taga erforderliga
initiativ i hithörande frågor. Som exempel på vad som på denna väg
kan åstadkommas må nämnas att verkstadsindustrien byggt ut sin under - leverantörsbörs så att den f. n. omfattar Sverige, Norge, Danmark och
Finland.
Vad gäller företagareföreningarnas roll i detta sammanhang vill utskottet
erinra om att de årliga administrationsbidrag som staten och landstingen
lämnar föreningarna tillkommit för att de skall kunna genom rådgivande
och konsulterande verksamhet aktivt stödja företagen i deras strävanden
att rationalisera, utveckla och anpassa sin produktion och försäljning efter
marknadens krav. Spörsmål om inrättande av underleverantörsbörser och
underleverantörssystem ligger inom ramen för föreningarnas konsulterande
och rådgivande verksamhet. Med anledning av vad i motionerna
anförts må framhållas att, enligt vad utskottet erfarit, även företagare
utanför branschorganisationerna kan vända sig till företagareföreningarna
i dessa angelägenheter och exempelvis genom deras medverkan komma med
i underleverantörsbörser. Genom sin lokalkännedom och sina goda kontakter
torde föreningarna f. ö. i viss mån kunna förmedla arbetsuppgifter
till olika företag, även då någon speciellt organiserad leverantörsbörs icke
är inrättad.
I direktiven för särskilda sakkunniga för utredning angående föreningarnas
organisation och verksamhet har bl. a. frågan om effektivisering av upplysnings-
och rådgivningsverksamheten tagits upp. De sakkunniga kommer
att avge sitt betänkande inom den närmaste tiden.
Utskottet finner sig med hänsyn till det ovan anförda icke böra biträda
motionärernas förslag om utredning utan hemställer,
att de likalydande motionerna I: 463 och II: 584 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 28 februari 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Hellebladh, Wallmark,
Axel Kristiansson*, Hedlund, Nyman, Wååg, fru Diesen, fru Landberg, herrar
Johan Olsson och Wirtén;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Svensson i Kungälv, Haglund, Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille, Rask,
Andersson i Örebro, Johansson i Växjö*, Johansson i Skärstad* och Thylén*''.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.