Betänkande i anledning av väckt motion om ändring i beskattningen i syfte att främja mindre företags utveckling.
1967-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1967:16, Betänkande i anledning av väckt motion om ändring i beskattningen i syfte att främja mindre företags utveckling.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1967
1
Nr 16
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
om ändring i beskattningen i syfte att främja mindre
företags utveckling.
(2:a avd. )
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:
711, av herrar Johansson i Skärstad och Börjesson i Falköping har hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om översyn och
förslag rörande ändringar i beskattningsreglerna i syfte att främja de mindre
företagens konsolidering, självfinansiering och utveckling.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
I motionen framhålls de mindre företagens stora betydelse för framstegstakten
inom vårt näringsliv och beskattningens inverkan på företagens konsoliderings-
och självfinansieringsförmåga. De mindre företagen måste enligt
motionärernas mening anses ha en missgynnad ställning i förhållande till
storföretagen. Motionärerna pekar på att någon för småföretagen lämplig
motsvarighet till avsättning till investeringsfonder för konjunktur utjämning
inte finns och att det stora flertalet mindre företag saknar möjlighet att
göra avsättningar till pensionsstiftelse, enär avsättning inte får göras för
huvuddelägare i familjeföretag eller för ägaren i de fall företaget drivs
som enkel firma eller som jordbruksföretag. Det är enligt motionärernas
mening därför angeläget att göra en översyn av de beskattningsregler, som
berör de mindre företagen. Därvid bör utrönas om beskattningsreglerna är
tillräckligt anpassade till de mindre företagens förutsättningar.
Motionsyrkanden av samma innehåll som det förevarande har av riksdagen
avvisats senast 1961. Riksdagen följde därvid en vid bevillningsutskottets
betänkande nr 39 fogad reservation av herr John Ericsson m. fl., i vilken
reservanterna framhållit att bl. a. förevarande spörsmål lämpligen borde
tas upp till bedömning i samband med företagsskatteutredningens prövning
av företagsbeskattningen i dess helhet.
Motionsyrkanden om utvidgning av investeringsfondsförordningens bestämmelser
till att gälla även andra företagsformer än de i förordningen angivna
samt om rätt för rörelseidkare och jordbrukare att åtnjuta avdrag
1 Biharig till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 16
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1967
för avsättning till självfinansieringsfond prövades senast av 1966 års riksdag.
I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 18 hänvisade utskottet till
sitt i samma betänkande gjorda uttalande beträffande genomförande av
eu allmän öppen resultatutjämning vid beskattningen, nämligen att det inte
minst från rättvisesynpunkt skulle vara till fördel om möjligheter öppnades
till en sådan resultatutjämning. Denna fråga måste emellertid prövas
i samband med företagsbeskattningen i dess helhet. Ett system med öppna
skattefria konton eller fondavsättningar torde enligt utskottets mening inte
kunna införas utan att man omprövade gällande regler för inventarieavskrivning,
varulagervärdering och de övriga möjligheter till skattemässig
konsolidering och förtäckt resultatutjämning som de svenska skattereglerna
för närvarande erbjöd. Utskottet åberopade jämväl att chefen för finansdepartementet
i proposition nr 159 till 1963 års riksdag med förslag till förordning
angående ändring i investeringsfondsförordningen ingående redovisat
de skäl som enligt hans uppfattning talade mot utvidgning av avsättningsrätten
till att gälla också fysiska personer. Med hänsyn till den progressiva
beskattning fysiska personer var underkastad lät det sig inte göra
att inpassa dessa i den nu gällande investeringsfondsförordningen. En sådan
lagstiftning måste enligt departementschefen förses med komplicerade regler
bl. a. om gottgörelse för överinsättning, om tidsbegränsning av fonderna
och om beskattning av återförda medel. Det kunde inte tillåtas att fonderna
utnyttjades för progressionsutjämning, enär i så fall fråga skulle vara
om en lagstiftning med helt annat syfte än konjunkturutjämning. Utskottet
fann de av departementschefen anförda skälen bärande. Liknande synpunkter
kunde enligt utskottets mening göras gällande i fråga om avsättning till
självfinansieringsfond.
I sitt av 1966 års riksdag godkända betänkande nr 20 i anledning av
väckta motioner om rätt för arbetsgivare till skattefri avsättning till pensionsfond
erinrade utskottet bl. a. om att pensionsstiftelseutredningen föreslagit
viss uppmjukning av reglerna om fåmansbolagens möjligheter till
pensionsavsättning.
Utskottet
1 de föreliggande motionerna upptas frågan om beskattning av mindre
företag. Motionärerna, som ansett det angeläget att komplettera företagsbeskattningssystemet
med regler som tillgodoser kraven på ökade möjligheter
till konsolidering för de mindre företagen, har pekat på några för dessa
företag speciella problem, såsom att de mindre företagen saknar möjlighet
att avsätta medel till investeringsfonder för konjunktur utjämning
och till pensionsstiftelser för att trygga pensionering av huvuddelägare i
familjeföretag eller av ägaren i de fall företaget drivs som enkel firma eller
som jordbruksföretag.
Bevillningsutskottets betänkande nr JO år 1967
3
Utskottet är medvetet om de skillnader, som föreligger i beskattningshänseende
mellan å ena sidan aktiebolag och ekonomiska föreningar och å andra
sidan enskilda rörelseidkare. Den främsta olikheten torde utgöra skattesatserna
vid den statliga inkomstskatten, som för aktiebolag och ekonomiska
föreningar är proportionell men för fysiska personer progressiv. Verkningarna
av denna skillnad mellan juridiska personer å ena sidan och enskilda
företagare å andra sidan torde emellertid inte alltid vara till nackdel för de
enskilda rörelseidkarna. Dessa torde ofta beskattas lindrigare än aktiebolag.
I sammanhanget bör nämnas att för gifta fysiska personer den statliga inkomstskatten
vid en beskattningsbar inkomst av omkring 9b 000 kr. är lika
stor som bolagsskatten d. v. s. 40 procent. En sådan inkomstnivå uppnår
enligt inkomststatistiken för taxeringsåret 1965 endast cirka en halv procent
av de fysiska personer, som är enskilda rörelseidkare.
Beskattningsreglerna är i stor omfattning överensstämmande för de olika
företagsformerna. Detta gäller bl. a. de betydelsefulla reglerna om varulagervärdering
och om avskrivning på byggnader och inventarier. Genom
möjligheterna till en långtgående varulagernedskrivning och en snabb avskrivning
av maskiner och inventarier torde flertalet smärre företag ha möjlighet
till konsolidering i skälig omfattning. Motionärerna är införstådda
med att avsättningar till investeringsfonder inte är någon lämplig lösning
av de mindre företagens självfinansieringsproblem. Utskottet vill i anslutning
härtill tillägga att en lagstiftning om investeringsfonder som skall omfatta
även progressivt beskattade näringsidkare knappast torde kunna utformas
så att den blir praktisk i tillämpningen. Utan en fullständig omarbetning
av företags- och jordbruksbeskattningen måste bestämmelserna också
— om missbruk skall förhindras — göras mer restriktiva än i den nuvarande
investeringsfondslagstiftningen. De administrativa svårigheter, som en
sådan lagstiftning skulle medföra inom ramen för gällande progressiva skattesystem,
skulle inte stå i rimlig proportion till värdet från det allmännas
synpunkt av dylika fondavsättningar. Generella avskrivnings- och avdragsregler
utan anknytning till fondavsättningar måste under sådana förhållanden
enligt utskottets mening vara att föredraga.
Motionärerna åberopar också att nuvarande lagstiftning inte tillåter de
mindre företagen att göra avsättning till pensionsstiftelse för huvuddelägare
i familjeföretag eller för ägaren i de fall företaget drivs som enkel
firma eller som jordbruksföretag.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att pensionsstiftelseutredningen
i sitt slutbetänkande Pensionsstiftelser II (SOU 1965:41) i denna
del föreslagit att familj ebolag skall ha rätt att i en särskild skuldpost i företagets
balansräkning redovisa medel för att trygga pension åt huvuddelägare
enligt allmän pensionsplan. Detta gäller även sådan pension som intjänats
före den nya lagstiftningens ikraftträdande. Vidare föreslås att familj ebolag,
med avdragsrätt vid taxeringen, skall få avsätta realmedel till pen
-
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1967
sionsstiftelse för att trygga pension åt huvuddelägare. Därvid skall fråga
vara om pension inom ramen för vad i branschen är sedvanligt för arbetstagare
med motsvarande arbetsuppgifter. Proposition på grundval av utredningens
förslag väntas föreläggas riksdagen inom kort.
Enligt utskottets mening förefaller det inte osannolikt att företagsskatteutredningens
överväganden kommer att gälla också spörsmål av den art
som aktualiserats av motionärerna. I avvaktan på utredningens förslag anser
utskottet sig inte böra tillstyrka den av motionärerna yrkade riksdagsskrivelsen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 711 av herrar Johansson i Skärstad och
Börjesson i Falköping om ändring i beskattningen i syfte att
främja mindre företags utveckling icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 mars 1967
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve
Nilsson, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Lundström, Erik Filip Petersson,
Sundin, Arne Pettersson och Stadling; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Andersson i Essvik, Eriksson i Bäckmora,
Forsberg, Enskog och Hammarsten.
Reservation
av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Lundström, Erik Filip Petersson,
Sundin, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Eriksson
i Bäckmora och Enskog, vilka ansett,
dels att det avsnitt av'' utskottets yttrande som börjar på s. 3 rad 5 uppifrån
med orden »Verkningarna av» och slutar på samma sida med orden
»att föredraga» bort ersättas med text av följande lydelse:
»Verkningarna av denna skillnad mellan juridiska personer å ena sidan
och enskilda företagare å andra sidan är svår att bedöma men torde ofta
vara till nackdel för de enskilda näringsidkarna. En kartläggning hur denna
Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 1967 5
skillnad i beskattningsreglerna inverkar på de olika företagsformerna synes
angelägen.
Beträffande möjligheterna till konsolidering och självfinansiering delar
utskottet motionärernas uppfattning att de enskilda företagen har en sämre
ställning i detta avseende än de företag som drives av juridisk person. Detta
även om reglerna för varulagernedskrivning samt avskrivning av maskiner
och inventarier är i stor omfattning överensstämmande för de olika företagsformerna.
Storföretagen som i allmänhet är juridiska personer, har
genom att göra avsättningar till investeringsfonder skattemässigt bättre
möjligheter till konsolidering samt självfinansiering av investeringar. Enligt
utskottets uppfattning bör de mindre företagen — som oftast drives som
enskild firma — få samma möjlighet att utnyttja avsättning till investeringsfonder.
En reform i denna riktning skulle — även om vissa administrativa svårigheter
kan uppstå — vara av avsevärd betydelse för konkurrenskraften och
framstegstakten inom väsentliga delar av vårt näringsliv. Frågan om nämnda
företags möjligheter att utnyttja investeringsfonderna bör därför bli föremål
för utredning.»
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med orden
»Enligt utskottets» och slutar med orden »yrkade riksdagsskrivelsen» bort
utgå.
dels ock att utskottet bort hemställa,
att riksdagen, med bifall till motionen II: 711 av herrar
Johansson i Skärstad och Börjesson i Falköping, måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om översyn och förslag
rörande ändringar i beskattningsreglerna i syfte att främja
de mindre företagens konsolidering, självfinansiering och
utveckling.
MARCUS BOKTR. STHLMI967 670028
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.