Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten för kommuns besvär över taxering till kommunal inkomstskatt.

1967-03-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:23, Betänkande i anledning av väckta motioner angående tidpunkten för kommuns besvär över taxering till kommunal inkomstskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1967

1

Nr 23

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående tidpunkten för kommuns besvär över taxering

till kommunal inkomstskatt.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:227 av herrar Tistad och Skårman samt 11:289 av herr

Werbro m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla om förslag till ändring av taxeringsförordningen, varigenom

kommuns besvärsrätt jämlikt 76 § i förordningen utsträckes till samma

tidpunkt som gäller för taxeringsintendent.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen 11:289.

Enligt 74 § taxeringsförordningen må kommun anföra besvär i fråga

om taxering till kommunal inkomstskatt. Besvärsrätten är begränsad till

taxering av betydelse för kommunens ekonomi. Taxeringsförordningens

bestämmelser angående besvär srätt för kommuner avser jämväl landstingskommun,

municipalsamhälle och annan menighet, som äger utöva beskattningsrätt.

I 45 § taxeringskungörelsen stadgas att den lokala skattemyndigheten

senast den 31 juli under taxeringsåret skall tillställa kommunens

styrelse avskrift av inkomstlängden. I 76 § taxeringsförordningen föreskrives

vidare att kommuns besvär över taxeringsnämnds beslut skall anföras

före utgången av augusti månad under taxeringsåret, medan taxeringsintendent

äger anföra besvär intill utgången av april månad året efter

taxeringsåret. Kommunen har således formellt en månad på sig att överväga

huruvida besvär skall anföras i en taxeringsfråga.

I de förevarande motionerna framhålles att det i praktiken visat sig att

de lokala skattemyndigheterna inte hinner färdigställa inkomstlängderna

inom föreskriven tid, varför själva grunden för kommunens besvärsrätt

undanryckes. I t. ex. Stockholm har därför den tjänsteman som skall föra

stadens talan i skatteärenden löst problemet så att reservationsbesvär anförs

i de fall där motiv kan tänkas föreligga för att kommunen skall uppträda

som part i skatteprocess. Sedan inkomstlängderna färdigställts och

tillgång till aktuella deklarationer föreligger kan besvären fullföljas eller

återkallas. Detta innebär givetvis merarbete för såväl vederbörande tjänsteBihang

till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1967

man som för taxeringsmyndigheterna. I de flesta kommuner saknas tjänstemän

med fullmakt att föra kommunens talan i skattemål. Denna uppgift

handhas i regel av drätselkammare eller kommunalnämnd. Under den korta

tid som förflyter från det avskrift av inkomstlängden kommit kommunen

till handa och till besvärstidens utgång den 31 augusti torde det av praktiska

skäl vara förenat med svårigheter att hinna besluta om eventuella

överklaganden. Om en kommun inte hunnit överklaga en taxering återstår

möjligheten att vända sig till vederbörande taxeringsintendent i länet och

söka förmå denne att föra talan i målet. Ett sådant tillvägagångssätt är

emellertid förenat med nackdelar i och med att kommunen och taxeringsintendenten

kan ha olika uppfattningar i sakfrågan och kommunen således

skall vara beroende av taxeringsintendenten huruvida talan skall föras.

Enligt motionärernas mening är det högst otillfredsställande att tiden för

kommunens besvär över taxeringsnämnds beslut utgår redan den 31

augusti under taxeringsåret. De anser det önskvärt att besvärstiden utsträckes

till samma tidpunkt som gäller för taxeringsintendenten eller till

utgången av april månad året efter taxeringsåret.

Utskottet

Taxeringsnämnds arbete skall vara avslutat före juni månads utgång under

taxeringsåret. Om avvikelse gjorts från självdeklaration eller om taxering

åsatts utan att deklaration avgivits, skall underrättelse härom såvitt

möjligt expedieras före utgången av juni månad och vara de skattskyldiga

till lianda senast den 15 juli. Sedan vederbörlig längdföring ombesörjts av

den lokala skattemyndigheten skall denna senast den 31 juli tillställa kommun

avskrift av fastighets- och inkomstlängden. Besvär av skattskyldig över

taxeringsnämnds beslut skall ha inkommit till prövningsnämndens kansli

senast den 15 augusti. Kommuns besvär skall anföras före utgången av

augusti månad, medan taxeringsintendent äger anföra besvär intill utgången

av april månad året efter taxeringsåret. Reglerna innebär således i princip

en månads besvärstid för skattskyldig och kommun.

I de förevarande motionerna framställs utredningsyrkande om att besvärstiden

för kommun skall utsträckas till den 30 april året efter taxeringsåret

eller till samma tidpunkt som gäller för besvär av taxeringsintendent. Till

stöd för yrkandet anför motionärerna att det på sina håll visat sig att de lokala

skattemyndigheterna inte hunnit tillställa kommunerna avskrift av inkomstlängderna

inom föreskriven tid. Även om kommun fått del av taxeringsresultatet

före den 31 juli har dock kommunens besvärstid ofta i praktiken

visat sig vara för kort med hänsyn till den tid det tar att genomgå

inkomstlängder, rekvirera och granska deklarationer samt få till stånd sammanträden

med drätselkammare eller kommunalnämnd för att besluta om

eventuella överklaganden.

Vid de reformer som taxeringsförordningen under årens lopp genomgått

har det alltid framstått som ett angeläget önskemål att åstadkomma en

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1967

snabb taxeringsprocess och ökade garantier för ett riktigt avgörande av beskattningsmålen.

Bestämmelserna angående tidpunkten för besvär över taxeringsnämnds

beslut ingår därvid såsom ett led i ett system av regler, som

är avsedda att söka uppfylla detta önskemål.

Vid den genomgripande reform av 1928 års taxeringsförordning, som ägde

rum år 1943, befanns det lämpligt att beräkna tiden för kommuns besvärsrätt

med utgångspunkt från den sista dag då kommun skulle erhålla avskrift av

fastighetslängd och inkomstlängd. Besvärstiden bestämdes därvid till en

månad eller samma tid som då gällde även för de skattskyldiga. Man pekade

därvid på att kommun anförde besvär i relativt få fall och att prövningsnämndens

arbete med handläggning av de skattskyldigas besvär inte i nämnvärd

grad skulle fördröjas genom en sådan besvär stid. 1956 års taxeringsförordning

innebar ingen förändring av besvärstidens längd för skattskyldig

eller kommun. Den genomförda förlängningen av taxeringsperioden i första

instans med 15 dagar föranledde endast en motsvarande förlängning av

besvärstiderna.

Den granskning av taxeringarna som kan äga rum på grundval av inkomstlängden

torde enligt utskottets uppfattning inte ha någon större betydelse

för avgörande av frågan om en kommun skall uppträda som part i en

taxeringsprocess. Kommunernas intressen torde i stor utsträckning kunna

tillvaratas av de ltommunvalda ledamöterna. Dessa kan fortlöpande följa

taxeringarna och göra en anmälan till kommunen om något beslut av taxeringsnämnden

påkallar kommunens uppmärksamhet. De fall då kommun

numera har anledning föra talan i taxeringsmål torde bli allt färre. I regel är

det då fråga om mål av betydelse för kommunens ekonomi, t. ex. fördelning

mellan kommuner av större företags kommunalskattepliktiga inkomster.

Taxeringsnämndernas arbete och beslut torde i sådana fall fortlöpande följas

upp av intresserade kommuner.

Den omständigheten att avskrifter av inkomstlängderna inte kommer

kommunerna till handa inom föreskriven tid innebär givetvis att kommunen

stundom tvingas hålla sin talan öppen genom reservationsbesvär. Ett sådant

förfarande kan naturligtvis medföra ett visst merarbete för såväl kommunerna

som taxeringsmyndigheterna. Reservationsbesvär torde emellertid

vara vanliga när det gäller mål av större omfång eller betydande svårighetsgrad.

Sådana besvär anföres i betydande omfattning även av de skattskyldiga,

därför att den ordinarie besvärstiden vanligen sammanfaller med semestertid

under sommaren. Även om förfarandet med reservationsbesvär

är förenat med vissa nackdelar synes sådana besvär knappast kunna undvikas

i en taxeringsorganisation, som är grundad bl. a. på principerna om

effektivitet och ett tillvaratagande av såväl de enskildas som det allmännas

intressen.

Utskottet vill också erinra om de möjligheter taxeringsintendenten har

att bevaka kommunens intressen i taxeringsprocessen. Taxeringsintendentens

besvärsrätt är inte begränsad endast till den statliga taxeringen. Det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 23 år 1967

torde inte vara ovanligt att kommunerna rådgör med taxeringsintendenten

för att erhålla upplysningar i taxeringsfrågor och, i den händelse den egna

besvärstiden är försutten, söka intressera taxeringsintendenten att föra talan

inom den utsträckta besvärstid, som gäller för honom. Vidare bör ihågkominas

att kommun har möjlighet att framställa yrkande om eftertaxering

till kommunal inkomstskatt.

Ett utsträckande av kommuns besvärstid till den tidpunkt, som gäller

för taxeringsintendenten, skulle enligt utskottets mening stå i strid mot

principen om snabbhet och effektivitet i taxeringsprocessen. En annan omständighet

som talar mot ett bifall till motionärernas yrkande är den skriftliga

kommunikation, som taxeringsförordningen föreskriver vid handläggningen

av besvärsmål i prövningsnämnden. Reformen skulle sålunda bidraga

till en ytterligare ökning av de redan nu stora och icke önskvärda anhopningarna

av mål mot slutet av prövningsnämndens arbetsperiod.

Motionärerna synes mena att kommunen såsom jämställd med taxeringsintendenten

i taxeringsprocessen skall äga rätt att föra talan inom den

längre tid som gäller för intendenten. Utskottet delar inte denna uppfattning.

Den utsträckta besvärstid, som står till taxeringsintendentens förfogande,

är motiverad bl. a. av det stora antal taxeringar han har att bevaka

och av att han, för att kunna ta ställning till om viss taxering skall överklagas

eller ej, ofta är beroende av resultatet av taxeringsrevisioner och andra undersökningar

rörande olika branscher eller olika grupper av skattskyldiga,

vilka undersökningar ingår och i ökad omfattning kommer att ingå i taxeringssektionernas

kontrollarbete.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till det av motionärerna framställda

skrivelseyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1: 227 av herrar Tistad

och Skärman samt 11:289 av herr Werbro m. fl. angående

tidpunkten för kommuns besvär över taxering till kommunal

inkomstskatt icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Elofsson, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Lundström,

Enarsson och Erik Filip Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Rorås, Rrandt, Gustafson

i Göteborg, Englcvist, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt,

herrar Carlsson i Västerås och Börjesson i Falköping.

ESSELTE AB, STHLM 67

714649

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.