Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående rätten till avdrag vid beskattningen för forskningskostnader.

1967-04-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:24, Betänkande i anledning av väckta motioner angående rätten till avdrag vid beskattningen för forskningskostnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1967

1

Nr 24

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående rätten till avdrag vid beskattningen för forskningskostnader.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 322 av herr Holmberg m. fl. och II: 399 av herr Bohman m. fl.,

har hemställts, att riksdagen under erinran om innehållet i motionen I: 270 i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t måtte till företagsskatteutredningen

överlämna motionerna för beaktande vid fullgörande

av dess uppdrag, i synnerhet i vad avser dels frågan om en lindring i beskattningen

av företagens forskningskostnader ävensom deras avsättningar till

forskningsfonder, dels frågan om avskrivningstidens längd därest den tekniska

forskningen leder till mycket varierande och ibland extremt kort ekonomisk

livslängd för industribyggnader.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisas till motionen I: 322 (jfr I: 270).

Jämlikt 20 § kommunalskattelagen skall vid beräkningen av inkomsten

från särskild förvärvskälla avräknas alla omkostnader under beskattningsåret

för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag får däremot icke

ske för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter.

Något uttryckligt stadgande om rätt till avdrag för försöks- och forskningskostnader

finnes icke i gällande skatteförfattningar. Frågan om avdrag

skall medges vid inkomsttaxeringen för dylika bidrag blir därför att

bedöma enligt kommunalskattelagens allmänna regler om vad som är att

hänföra till driftkostnad. I enlighet härmed medges i praxis avdrag för

bidrag till vetenskaplig forskning under förutsättning att bidraget kan

anses som en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande.

Hittills har praxis varit tämligen restriktiv, och i huvudsak har avdrag

medgivits endast om den vetenskapliga forskningen haft karaktär av s. k.

målforskning eller eljest haft en mera direkt eller påtaglig betydelse för

bidragsgivarens intäktsförvärv. En förutsättning för avdragsrätten synes

vara, att mottagaren driver verksamhet av sådan art, att kostnaderna för

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1967

verksamheten skulle varit avdragsgilla för bidragsgivaren, därest denne

själv utövat verksamheten. Mottagarens verksamhet får således icke vara

av alltför allmän natur. Sålunda har pappersfabrik ansetts berättigad till

avdrag för bidrag till Svenska pappersbruksföreningens forskningsinstitut

(RÅ 1947 not. 1166), ett boktryckeri- och förlagsbolag för bidrag till Grafiska

forskningslaboratoriet (RÅ 1947 not. 245), ett företag med behov av

ryska korrespondenter för bidrag till Ryska institutet vid handelshögskolan

att användas för utbildning av dylika korrespondenter (RÅ 1947 not. 1595),

ett försäkringsbolag för bidrag till Stockholms högskolas försäkringsmatematiska

institut (RÅ 1949 not. 1157), ett väveribolag för bidrag till

Chalmers tekniska högskola för ett laboratorium för teknisk forskning

m. m. (RÅ 1946 ref. 8) och en revisionsbyrå för bidrag till forskningsstiftelsen

Oskar Sillens fond (RÅ 1959 not. 297).

Frågan om forskningskostnaders behandling i beskattningshänseende har

varit föremål för behandling i riksdagen senast år 1963. Bevillningsutskottet

avstyrkte då i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 8 motionsyrkande

om utredning i syfte att möjliggöra för de mindre företagen att göra avdrag

för kostnader, vilka hade »samband med försöks- och forskningsverksamhet

utom det egna företaget». Utskottet åberopade, att 1959 års riksdag anhållit

om utredning av frågan om avdrag för bidrag till vetenskaplig forskning och

att därvid borde övervägas om avdrag kunde ges inte bara för målforskning

utan även för grundforskning.

Motiveringen för yrkandet i de förevarande motionerna

återfinns i de likalydande motionerna I: 270 och II: 342. I sistnämnda motioner

understryker motionärerna den tekniska forskningens betydelse för

den ekonomiska utvecklingen. Företagen måste för att kunna utvecklas

och hävda sig i den nationella och framför allt i den internationella konkurrensen

kontinuerligt förnya sitt arbetssätt och utveckla nya metoder, processer

och produkter.

Speciellt under nuvarande förhållanden, då handelshindrens borttagande

leder till allt större marknader och hårdare konkurrens samtidigt som kraftigt

stigande kostnader utgör en allvarlig belastning för den svenska industrins

konkurrensförmåga, är det nödvändigt att företagen ägnar betydande

resurser åt forskning och teknisk utveckling. Detta krav motiveras också av

den pågående omstruktureringen av landets näringsliv i riktning mot stigande

betydelse för sådana industrier som tillverkar tekniskt avancerade

produkter. Om landet inte skall bli helt beroende av utländsk industri måste

svenska företag inom åtskilliga industrigrenar stå på hög teknisk nivå, så att

landet kan uppehålla en tillräckligt hög export och ha vissa produkter, som

innehåller ny teknisk kunskap och egna, självständigt utarbetade konstruktioner.

Detta utgör också en förutsättning för att det höga svenska kostnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1967

läget inte skall utgöra ett alltför stort exporthinder.

Underlaget för en sådan produktion skapas genom den tekniska och vetenskapliga

forskningen och utvecklingen inom landet.

Motionärerna konstaterar att, medan i USA de statliga forskningsinsatserna

tidigare stigit snabbast, en viss stagnation inträtt under det senaste året

medan däremot industrins egen forskning ökat. Flera viktiga industribranscher,

t. ex. verkstadsindustrin samt den elektriska och kemiska industrin

ägnar mer än hälften av sina kostnader för forskning och utveckling åt arbete

på nya produkter medan endast en mindre del (för kemisk industri

20 %) förbrukas på förbättring av existerande produkter.

Tendensen i Sverige torde inte vara lika gynnsam på detta viktiga område.

Genom statistiska centralbyråns undersökningar finns nu uppgifter

tillgängliga som visar utvecklingen mellan 1963 och 1964. Mellan dessa år

beräknas kostnaden för den inom industriföretagen utförda forskningen

och utvecklingen ha stigit från 702 till 730 inkr., vilket innebär en ökning

med endast 4 %. Detta utgör en ökningstakt som endast nätt och jämnt

motsvarar kostnadshöjningarna. Vissa delsiffror ger ett gynnsammare intryck,

t. ex. företagens investeringar för forsknings- och utvecklingsändamål,

som visar en betydande höjning. Det samlade intrycket blir dock att den

tendens som visas i siffrorna inte är påfallande gynnsam. I det läge som har

rått har företagen tvingats utnyttja alla möjligheter till besparingar, och för

närvarande har flera stora och forskningsinriktade företag sett sig nödsakade

att i sina planer för 1967 begränsa sina forsknings- och utvecklingsinsatser.

Sådana åtgärder är beklagliga och kan få mycket ogynnsamma verkningar

på längre sikt. Från statsmakternas sida bör därför utan dröjsmål

vidtagas åtgärder som kan underlätta företagens forskning och utveckling.

Dessa bör till väsentlig del inriktas på beslut som kan stimulera forskningen

och utvecklingen inom företagen.

Den effektivaste åtgärden i detta syfte torde utan tvivel vara att skapa

sådana förhållanden att företagen kan reservera större resurser för sina

investeringar såväl i kunskaper och metoder som i realkapital.

För att företagens investeringar skall kunna höjas fordras bl. a. att de får

en ökad självfinansieringsgrad. Fn sådan måste man åstadkomma genom

att utforma beskattnings- och avskrivningsbestämmelser så att företagen

kan arbeta under sådana förhållanden att en snabb ekonomisk samhällsutveckling

tryggas.

En konsekvens av forskningens ökade betydelse för företagen är dels att

dessa i allt större utsträckning har behov att följa och tillgodogöra sig

grundforskningens resultat, dels att deras intresse för forskningsresultat

kommer att gälla ett vidare område än tidigare. Genom den allt starkare

inriktningen på förändrade metoder och produkter blir det också vanligt

att företagen har behov att följa och stödja vetenskaplig forskning som inte

står i direkt samband med dess aktuella verksamhet men förutses i en fram
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1967

tid kunna bli av större betydelse. I den mån företagen önskar stödja vetenskaplig

forskning som inte står i direkt samband med deras rörelse kan

emellertid svårigheter uppstå att vid taxeringen erhålla rätt till avdrag för

kostnaden. Likaså kan avdrag för bidrag till organ som sysslar med allmänt

forskningsstödjande verksamhet eller med utredningar och undersökningar

av forskningsorganisatoriska frågor möta hinder. Under nuvarande och

framtida förhållanden måste emellertid även sådana insatser anses vara av

central betydelse för företagen, och nuvarande bestämmelser och praxis

torde inte vara fullt anpassade till dagens förhållanden.

Motionärerna anser också att företagen bör ges möjlighet att —■ i analogi

med vad som gäller i fråga om investeringsfonder — lägga upp obeskattade

forskningsfonder som endast skulle få utnyttjas för forsknings- och utvecklingsprojekt.

Syftet med dylika fonder skulle vara att möjliggöra för företagen

att bygga upp reserver som kunde användas för finansiering av större

forskningsprojekt. Företagen skulle sannolikt bli mer benägna att utvidga

sin forskningsverksamhet, om de visste att tillräckliga resurser för ett planerat

större projekt fanns tillgängliga oavsett framtida konjunkturer.

Avslutningsvis konstaterar motionärerna att avskrivningsreglerna för

byggnader f. n. utgör en svår belastning för industriföretagen. Den enhetliga

årliga avskrivningsprocent som tillämpas i Sverige återspeglar inte den faktiska

minskningen av en byggnads värde. En industribyggnad är omodern

långt innan den är fullständigt avskriven. Detta är speciellt betungande i

fråga om halvstora försöksanläggningar som på grund av sin natur har en

extremt kort livslängd. En sådan anläggning som byggs för försöksproduktion

kommer, antingen projektet lyckas eller misslyckas, att ha endast en

livslängd av ett par år. Även avskrivningstiden för laboratoriebyggnader

måste betraktas som orealistiskt lång, och byggnaden måste med nuvarande

utvecklingstakt byggas om eller helt moderniseras långt innan den är avskriven.

Utskottet

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen saknas i gällande

skatteförfattningar uttryckligt stadgande om rätt till avdrag för

försöks- och forskningskostnader. Bidrag till teknisk-vetenskaplig forskning

brukar dock i praxis bedömas som avdragsgill omkostnad, om forskningen

kan anses mera direkt beröra vederbörande skattskyldigs bransch

och sålunda vara till nytta för hans företag.

Enligt de förevarande motionerna bör företagens möjligheter att främja

forskning och teknisk utveckling på allt sätt underlättas. Detta kan ske genom

införande av en vidgad avdragsrätt för forskningskostnader. Företagen

bör enligt motionärernas mening kunna, med avdragsrätt vid taxeringen,

stödja vetenskaplig forskning som inte står i direkt samband med deras

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24- år 1967 5

verksamhet men förutses kunna i en framtid bli av större betydelse. De bör

— i analogi med vad som gäller i fråga om investeringsfonder — kunna

lägga upp obeskattade forskningsfonder i syfte att bygga upp reserver för

finansiering av större forskningsprojekt och de bör också ges möjlighet

att avskriva laboratoriebyggnader och anläggningar för försöksproduktion

i väsentligt snabbare takt än gällande skattelagstiftning medger.

Utskottet har vid upprepade tillfällen haft att ta ställning till motionsyrkanden

om en vidgad rätt till avdrag för forskningskostnader. År 1959

väcktes en motion av innebörd att bidrag till vetenskaplig verksamhet skulle

betraktas som avdragsgill omkostnad i förvärvskälla, om verksamheten

icke uppenbarligen saknade betydelse för förvärvande och bibehållande av

den skattskyldiges intäkter. Bevillningsutskottet inhämtade yttranden över

motionen från bl. a. riksskattenämnden, som ansåg vägande skäl föreligga

''för en utvidgning av avdragsrätten till att gälla även sådana bidrag till

vetenskaplig forskning, som var av mer allmän eller indirekt betydelse för

bidragsgivarens förvärvsverksamhet. Motionen ledde till att riksdagen

på förslag av utskottet i dess betänkande nr 59/1959 hos Kungl. Maj :t

begärde utredning av frågan om rätt till avdrag för bidrag till forskningsverksamhet.

Någon särskild utredning har ännu inte kommit till stånd.

Den moderna tekniska forsknings- och uppfinnarverksamheten är upplagd

efter helt andra riktlinjer än tidigare. Ofta uppställes ett bestämt mål,

och forskningsverksamheten inriktas från början på att nå detta mål.

Forskningen uppläggs systematiskt och får ofta en stor bredd. Härigenom

blir företagen tvingade att stödja vetenskaplig forskning som inte har direkt

samband med deras aktuella verksamhet men som kan bli till gagn för denna

i framtiden. Den berörda utvecklingen är en internationell företeelse. I

flertalet moderna industriländer gynnas denna utveckling av liberalt utformade

regler i fråga om avdrag för gåvor och bidrag till vetenskaplig forskning,

varigenom resurser kan skapas till forskningens fromma. De svenska

företagen har inga möjligheter att med avdrag vid beskattningen stödja allmän

forskningsverksamhet. De får därigenom allt svårare att hålla jämna

steg med den internationella forskningen och detta i sin tur minskar deras

möjligheter att konkurrera på den utländska marknaden.

Vid remissbehandlingen av den år 1959 väckta motionen rådde enighet om

önskvärdheten av en utökad rätt till avdrag för forskningskostnader.

Lösningen av hithörande problem är brådskande. I företagsskatteutredningens

direktiv ingår att förutsättningslöst ompröva företagsbeskattningen

i dess helhet. Med hänsyn till omfattningen av utredningens uppdrag torde

utredningens huvudbetänkande inte kunna avges inom den tid som med

hänsyn till forskningens stora betydelse är önskvärd. Därför synes det

utskottet angeläget att genom en partiell reform underlätta företagens

möjligheter till forskning. Utskottet tillstyrker således bifall till motionsyrkandet

i vad det avser den skattemässiga behandlingen av forskningskostnader.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 2i år 1967

Vad angår den av motionärerna aktualiserade frågan om värdeminskningsavdrag

för industribyggnader vill utskottet erinra om att företagsskatteutredningen

redan under innevarande år väntas framlägga ett delbetänkande

om ändrade avskrivningsregler i fråga om fast egendom.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna

I: 322 av herr Holmberg in. fl. och II: 399 av herr Bohman

m. fl., i vad de avser frågan om forskningskostnaders

behandling i skattehänseende, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa att motionerna överlämnas till företagsskatteutredningen

för beaktande.

Stockholm den 4 april 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark*, herrar Elofsson*, Tage Johansson*, Gösta Jacobsson, Lundström*,

Enarsson*, Erik Filip Petersson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Engkvist*, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, Carlsson i Västerås,

Öhvall och Börjesson i Falköping*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken Ranmark, herrar Tage

Johansson, Stadling, Brandt, Engkvist, Asp, Andersson i Essvik och Carlsson

i Västerås, vilka ansett,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med orden

»Den moderna» och slutar på s. 6 med orden »fast egendom» bort ha följande

lydelse:

Allmän enighet torde råda om den tekniska forskningens stora betydelse

för den ekonomiska utvecklingen. I en allt hårdare konkurrens torde svenska

företag, särskilt om de skall ha möjlighet att göra sig gällande på den

utländska marknaden, vara nödsakade offra betydande resurser på forskning

och teknisk utveckling. Utskottet vill understryka att vid remissbehandlingen

av den år 1959 väckta motionen enighet rådde om önskvärdheten av en

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 24 år 1967

utökad rätt till avdrag för forskningskostnader. Med hänsyn till utvecklingen

efter 1959 synes en utvidgning av avdragsrätten än mer motiverad nu.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av forskningskostnader är

givetvis i hög grad en företagsskattefråga och bör därför lämpligen prövas

i samband med översynen av företagsbeskattningen i dess helhet. Något

annat har inte heller ifrågasatts av motionärerna. De anser emellertid att

man bör fästa företagsskatteutredningens uppmärksamhet på de i motionerna

aktualiserade spörsmålen och yrkar därför att motionerna överlämnas

till utredningen för beaktande.

Som tidigare nämnts begärde utskottet redan 1959 en utredning av frågan

om rätten till avdrag för forskningskostnader, och utskottet har därefter

vid flera tillfällen, med anledning av senare väckta motioner i samma ämne,

hänvisat till sin tidigare begäran om en sådan utredning. Utskottet anser

sig därför inte ha anledning biträda skrivelseyrkandet i motionerna.

Vad särskilt angår den av motionärerna aktualiserade frågan om värdeminskningsavdrag

för industribyggnader vill utskottet erinra om att företagsskatteutredningen

redan under innevarande år väntas framlägga ett

delbetänkande om ändrade avskrivningsregler i fråga om fast egendom.

dels att utskottet bort hemställa,

att de likalydande motionerna I: 322 av herr Holmberg

m. fl. och II: 399 av herr Bohman m. fl. angående rätten

till avdrag vid beskattningen för forskningskostnader icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

ESSELTE AB, STHLM 67

714648

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.