Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om beredande av viss tid för avveckling av skogskonto i dödsbo med en delägare.

1967-04-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:27, Betänkande i anledning av väckt motion om beredande av viss tid för avveckling av skogskonto i dödsbo med en delägare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1967

1

Nr 27

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

beredande av viss tid för avveckling av skogskonto i

dödsbo med en delägare.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

11:279, av herr Börjesson i Falköping har hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag

angående sådan ändring av bestämmelserna om skogskonto, att skogskonto,

som övergår till endast en dödsbodelägare, må kunna avvecklas under eu

tidrymd av förslagsvis tre år, räknat från dagen för dödsfallet, i enlighet

med vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Enligt 1 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst

av medel, som insatts å skogskonto, äger fysisk person, oskift dödsbo

eller familjestiftelse, som haft intäkt av skogsbruk, rätt att för det beskattningsår

varunder sådan intäkt uppburits insätta viss del av intäkten på

särskilt konto i bank, s. k. skogskonto. För sålunda insatta medel erhåller

den skattskyldige uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.

Skogskonto kan uppläggas hos riksbanken, affärsbank, sparbank eller

centralkassa för jordbrukskredit. Lagstiftningen om skogskonto är således

tillämplig endast på skattskyldig, som är underkastad progressiv beskattning.

Delta sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att

mildra verkningarna av beskattningens progressivitet och att desamma således

ur denna synpunkt kan betraktas som ett komplement till 1951 års

regler om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss

maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträffande

viss förvärvskälla uppskovet för ett och samma beskattningsår får avse

högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

skog, som avyttras genom upplåtelse av avverkningsrätt,

0100107

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 är 1967

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

avyttrade skogsprodukter, samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse.

Beträffande ståndsskogslikvid gäller dock alt uppskov för sådan intäkt

får erhållas i dess helhet.

Insättning avseende viss förvärvskälla må enligt 3 § för ett och samma

beskattningsår inte understiga 2 000 kronor.

Medel, som uttages från skogskonto, skall redovisas såsom inkomst i

självdeklarationen för det beskattningsår, varunder uttaget skett. Längre

lid än tio år må medel inte innestå å skogskonto.

Överlåter den skattskyldige fastighet, som utgör den väsentliga delen av

förvärvskälla, för vilken insättning å skogskonto verkställts, skall innestående

medel upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår,

under vilket överlåtelsen ägt rum. Motsvarande bestämmelser gäller bl.a.

vid skifte av dödsbo, som här medel innestående å skogskonto, samt i visst

fall vid bodelning.

Skattskyldig får enligt 1 § för ett och samma beskattningsår och för en

och samma förvärvskälla endast göra insättning på ett skogskonto.

I (i § stadgas en uppsägningstid av fyra månader för insatt belopp; delultag

må ej understiga 1 000 kronor. Vid särskilda förhållanden äger

Konungen medgiva uttag av innestående medel utan iakttagande av denna

uppsägningstid.

Det i motionerna framställda yrkandet har varit föremål för riksdagens

prövning år 1962, då det på förslag av bevillningsutskottet (bet. nr 15) avvisades.

Utskottet uttalade därvid att frågan om s. k. enmansdödsbos behandling

i beskattningshänseende knappast kunde anses fullt klarlagd.

Utskottet ansåg sig inte böra uttala sig om tolkningen av gällande regler på

hithörande område men framhöll att enligt praxis ensamdelägare i dödsbo

skall anses ha tillträtt egendomen först sedan boutredningen kan anses avslutad.

I motionen erinras om att avliden persons skogskontomedel övergår på

dödsboet. När sedan dödsboet skiftas, skall innestående medel å skogskontot

upptas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår under

vilket bodelning ägt rum. Beträffande dödsbo med endast en delägare

uttalas att sådant bo betraktas som skiftat redan i och med dödsfallet

med påföljd att på skogskonto insalta belopp upptas till beskattning omedelbart

efter dödsfallet.

Till belysning av detta förhållande anföres följande exempel. En hemmansägare

hade insatt ca 30 000 kr. på sitt skogskonto. Beloppet skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 dr 1967

under de närmaste åren tagas i anspråk för bostadsreparationer, som till

största delen är avdragsgilla. Reparationerna skulle verkställas under en

tidrymd av 4 år. Hemmansägaren avled emellertid hastigt och efterlämnade

endast sin maka. På grund av att endast en dödsbodelägare fanns i dödsboet

betraktades detta icke som ett oskiftat dödsbo. Makan tvingades upptaga

hela beloppet på skogskontot som inkomst under makens dödsår. Några

reparationer på byggnaderna hann hon icke utföra, varför hon därmed

led en icke oväsentlig skatteförlust.

Rörande det angivna fallet uttalar motionärerna att progressiviteten i

beskattningssystemet medfört en betydande skatteskärpning, vilket måste

anses strida mot syftet med skogskontot. Om dödsbodelägarna varit flera

och avtal sålunda kunnat träffas om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, hade

en normal avveckling av skogskontot kunnat ske och medlen kunnat användas

exempelvis till planerad bostadsreparation. Det synes därför angeläget

att en sådan ändring av bestämmelserna för skogskontot kommer till

stånd, att skogskonto, som övergår till endast en dödsbodelägare, skall kunna

avvecklas under en tidrymd av förslagsvis 3 år, räknat från dagen för

dödsfallet.

Utskottet

Syftet med skogskontolagstiftningen är dels att åstadkomma en progressionsutjämning

mellan olika beskattningsår, dels att möjliggöra en avräkning

för skogsvårdande åtgärder mot skogsinkomster som åtnjutits under

annat beskattningsår än det varunder skogsarbetena utförts. Skogskontolagstiftningen

är tillämplig på sådana skattskyldiga, som är underkastade

progressiv inkomstbeskattning, dvs. fysiska personer, oskifta dödsbon och

familjestiftelser, och den är avsedd att utgöra ett komplement till lagstiftningen

om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Bestämmelserna

innebär att uppskov med taxeringen kan erhållas för den del av vissa

intäkter av skogsbruk, som insättes på ett särskilt konto i bank. Medlen

får innestå på kontot under tio år, insättningsåret inräknat. Före tioårsperiodens

utgång skall en tvångsvis återföring till beskattning av innestående

medel äga rum i vissa fall bl. a. vid skifte av dödsbo.

Dödsbo betraktas i skattehänseende som juridisk person. I dödsbo med

endast en delägare fordras emellertid inte något arvskifte. Sådant dödsbo

anses enligt praxis upplöst i och med att boutredningen avslutats.

I den förevarande motionen framhålles att skogskontolagstiftningens

syfte — att åstadkomma en skatteutjämning mellan olika beskattningsår

— inte uppfylls i och med att i dödsbo med endast en delägare på skogskonto

innestående medel skall återföras till beskattning redan under det

beskattningsår bouppteckningen inregistrerats. Enmansdödsbon kommer

därigenom i en sämre ställning än andra dödsbon, i vilka en mera normal

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1967

avveckling av skogskonton kan äga rum. För att undanröja denna icke

önskvärda effekt föreslår motionären att bestämmelserna om skogskonto

kompletteras med en regel av innebörd att skogskonto i dödsbo med endast

en delägare får avvecklas under en tidrymd av förslagsvis tre år räknat

från dagen för dödsfallet.

Kungl. Maj:t har år 1964 tillsatt en kommitté, den s.k. skogsskattekommittén,

med uppgift att verkställa eu ingående och förutsättningslös översyn

av bestämmelserna om skogsbeskattningen. Kommittén, som enligt uppgift

i riksdagsberättelsen till årets riksdag väntas slutföra sitt arbete under

innevarande år, kommer enligt vad utskottet erfarit också att ta ställning

till frågor rörande skogskontolagstiftningen. Utskottet finner visserligen

det i motionen påtalade förhållandet otillfredsställande från rättvisesynpunkt

men anser sig — med hänsyn till att den av motionären aktualiserade

frågan redan är föremål för uppmärksamhet — inte kunna biträda det i

motionen framställda skrivelseyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 279 av herr Börjesson i Falköping om beredande

av viss tid för avveckling av skogskonto i dödsbo med

en delägare icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 april 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Hellebladli, Erik Filip Petersson, Paul

Jansson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt,

herrar Eriksson i Bäckmora och Wiklund i Härnösand.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm 0100107

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.