Betänkande i anledning av väckta motioner om översyn av bestämmelserna angående kommuns skattskyldighet.
1967-04-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1967:29, Betänkande i anledning av väckta motioner om översyn av bestämmelserna angående kommuns skattskyldighet.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande iir 29 år 1967
1
Nr 29
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om översyn av bestämmelserna angående kommuns
skattskyldighet.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 400, av herrar Ekström i Iggesund och Asp, har hemställts, att riksdagen
matte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhalla om en översyn av bestämmelserna
om kommunernas skattskyldighet i syfte att åstadkomma en
ändring rörande deklarations- och skattskyldighet i enlighet med vad som i
motionen anförts.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
I den förevar ande motionen framhålles att en kommun enligt
gällande kommunallag inte är behörig att driva annan affärsrörelse än
sådan av servicekafaktär. Endast i undantagsfall torde denna verksamhet
lämna överskott. Deklarationsförfarandet är synnerligen arbetskrävande
och skall tullgöras under tid då man i kommunernas kamerala förvaltningar
har många andra, kanske mera trängande arbetsuppgifter. Deklarationerna
skall granskas av taxeringsmyndigheterna. Hela detta arbete måste anses improduktivt,
eftersom den kommunalskatt som debiteras primärkommunerna
till övervägande del tillgodoförs dem själva.
Starka skäl talar enligt motionärernas mening för att kommunerna befrias
från skyldighet att erlägga skatt enligt kommunalskattelagen för inkomst
av fastighet som är belägen i den egna kommunen och av rörelse
som bedrives i denna. Vidare bör prövas om kommun skall vara skyldig erlägga
garantiskatt för fastigheter i den egna kommunen. Däremot bör av
olika skäl även i fortsättningen deklarations- och skattskyldighet föreligga
för inkomst av fastighet och av rörelse i annan kommun.
Motionärerna är medvetna om att en ändring av primärkommunernas
skattskydighet på sätt de föreslagit kommer att medföra ett visst skattebortfall
för landsting, kyrkliga kommuner och i vissa fall tingslagen. Fördelarna
med en reform måste emellertid anses väga tyngre än nackdelarna.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 29
0100097
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 29 dr 1967
Uppgiftsfördelningen mellan landsting och primärkommuner är i dag inte
så strikt som vid den tidpunkt då bestämmelserna om kommuns skattskyldighet
tillkom. Under senare år har på olika områden kunnat konstateras
en strävan att minska det administrativa arbetet t. ex. mellan stat
och kommun genom att antalet statsbidrag successivt minskat och kommunerna
i stället erhåller skatteutjämningsbidrag.
Den skattskyldighet som nu föreligger kan ha till följd att kommuner
som söker att i största möjliga utsträckning skattefinansiera sina investeringar
löper risk att få betala högre kommunal skatt än de kommuner
som i större omfattning lånefinansierar, eftersom avdragsmöjligheter för
räntekostnader i det förra fallet inte föreligger.
På grund av den alltmer omfattande kommunala verksamheten och det
komplicerade bokföringssystem som blir följden därav är det inte alls säkert
att man genom beskattning kan få fram den rättvisa man eftersträvar.
Underlaget för deklarationen är beroende av t. ex. fördelningen av kostnader
för gemensamma kontor för räkenskapsföring etc. Ett fastighetskontors
kostnader skall fördelas på skattskyldiga fastigheter, förmedlingsorgansverksamhet
och förvaltning av skolväsendets in. I!. lastigheter. Det kan
inte undvikas att en snedbelastning av kostnaderna emellanåt äger rum,
och detta leder i sin tur till att rättvisa i skattehänseende inte ernås.
Utskottet. Kommun är jämlikt 7 § förordningen om statlig inkomstskatt
helt frikallad från skattskyldighet vid taxering til! statlig inkomstskatt.
Enligt 53 § kommunalskattelagen är kommun däremot skyldig erlägga kommunal
inkomstskatt för inkomst av fastighet och av rörelse.
I den förevarande motionen yrkas utredning i syfte att befria kommun
från skattskyldighet för inkomst av fastighet och av rörelse inom kommunen.
Till stöd för yrkandet har motionärerna åberopat hl. a. att deklarationsskyldighetens
fullgörande och kontrollen därav är synnerligen arbetskrävande.
Arbetet måste enligt deras mening också anses improduktivt, eftersom
den kommunalskatt som debiteras primärkommunerna till övervägande
del tillgodoförs kommunerna själva. Härtill kommer att den rörelse kommunen
bedriver alltid är av servicekaraktär och endast i undantagsfall
torde lämna något överskott.
Kommunernas sammanlagda inkomster av fastighet och av rörelse uppgår
till avsevärda belopp. Ett genomförande även av den partiella skattefrihet
motionärerna föreslår skulle därför innebära ett betydande skattebortfall
inte minst för landsting och kyrkliga samfälligheter.
Mot ett bifall till motionärernas förslag talar enligt utskottets mening
också rättviseskäl. Det finns knappast någon större anledning att beskatta
kommunens intäkter av förvärvskällor utom kommunen, om motsvarande
intäkter av förvärvskällor inom kommunen görs skattefria.
Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1967 3
På grund av det anförda, och då ett bifall till motionärernas yrkande också
skulle innebära att man rubbade grunderna för det nuvarande systemet för
beräkning av kommunalt skatteutjämningsbidrag, avstyrker utskottet bifall
till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 400 av herrar Ekström i Iggesund och Asp
om översyn av bestämmelserna angående kommuns skattskyldighet
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 april 1967
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve
Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Hellebladh, Erik Filip Petersson, Paul
Jansson och Stadling; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt,
herrar Eriksson i Bäckmora och Wiklund i Härnösand.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.