Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om översyn av bestämmelserna angående kommuns skattskyldighet.

1967-04-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:29, Betänkande i anledning av väckta motioner om översyn av bestämmelserna angående kommuns skattskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande iir 29 år 1967

1

Nr 29

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om översyn av bestämmelserna angående kommuns

skattskyldighet.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

II: 400, av herrar Ekström i Iggesund och Asp, har hemställts, att riksdagen

matte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhalla om en översyn av bestämmelserna

om kommunernas skattskyldighet i syfte att åstadkomma en

ändring rörande deklarations- och skattskyldighet i enlighet med vad som i

motionen anförts.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

I den förevar ande motionen framhålles att en kommun enligt

gällande kommunallag inte är behörig att driva annan affärsrörelse än

sådan av servicekafaktär. Endast i undantagsfall torde denna verksamhet

lämna överskott. Deklarationsförfarandet är synnerligen arbetskrävande

och skall tullgöras under tid då man i kommunernas kamerala förvaltningar

har många andra, kanske mera trängande arbetsuppgifter. Deklarationerna

skall granskas av taxeringsmyndigheterna. Hela detta arbete måste anses improduktivt,

eftersom den kommunalskatt som debiteras primärkommunerna

till övervägande del tillgodoförs dem själva.

Starka skäl talar enligt motionärernas mening för att kommunerna befrias

från skyldighet att erlägga skatt enligt kommunalskattelagen för inkomst

av fastighet som är belägen i den egna kommunen och av rörelse

som bedrives i denna. Vidare bör prövas om kommun skall vara skyldig erlägga

garantiskatt för fastigheter i den egna kommunen. Däremot bör av

olika skäl även i fortsättningen deklarations- och skattskyldighet föreligga

för inkomst av fastighet och av rörelse i annan kommun.

Motionärerna är medvetna om att en ändring av primärkommunernas

skattskydighet på sätt de föreslagit kommer att medföra ett visst skattebortfall

för landsting, kyrkliga kommuner och i vissa fall tingslagen. Fördelarna

med en reform måste emellertid anses väga tyngre än nackdelarna.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 29

0100097

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 29 dr 1967

Uppgiftsfördelningen mellan landsting och primärkommuner är i dag inte

så strikt som vid den tidpunkt då bestämmelserna om kommuns skattskyldighet

tillkom. Under senare år har på olika områden kunnat konstateras

en strävan att minska det administrativa arbetet t. ex. mellan stat

och kommun genom att antalet statsbidrag successivt minskat och kommunerna

i stället erhåller skatteutjämningsbidrag.

Den skattskyldighet som nu föreligger kan ha till följd att kommuner

som söker att i största möjliga utsträckning skattefinansiera sina investeringar

löper risk att få betala högre kommunal skatt än de kommuner

som i större omfattning lånefinansierar, eftersom avdragsmöjligheter för

räntekostnader i det förra fallet inte föreligger.

På grund av den alltmer omfattande kommunala verksamheten och det

komplicerade bokföringssystem som blir följden därav är det inte alls säkert

att man genom beskattning kan få fram den rättvisa man eftersträvar.

Underlaget för deklarationen är beroende av t. ex. fördelningen av kostnader

för gemensamma kontor för räkenskapsföring etc. Ett fastighetskontors

kostnader skall fördelas på skattskyldiga fastigheter, förmedlingsorgansverksamhet

och förvaltning av skolväsendets in. I!. lastigheter. Det kan

inte undvikas att en snedbelastning av kostnaderna emellanåt äger rum,

och detta leder i sin tur till att rättvisa i skattehänseende inte ernås.

Utskottet. Kommun är jämlikt 7 § förordningen om statlig inkomstskatt

helt frikallad från skattskyldighet vid taxering til! statlig inkomstskatt.

Enligt 53 § kommunalskattelagen är kommun däremot skyldig erlägga kommunal

inkomstskatt för inkomst av fastighet och av rörelse.

I den förevarande motionen yrkas utredning i syfte att befria kommun

från skattskyldighet för inkomst av fastighet och av rörelse inom kommunen.

Till stöd för yrkandet har motionärerna åberopat hl. a. att deklarationsskyldighetens

fullgörande och kontrollen därav är synnerligen arbetskrävande.

Arbetet måste enligt deras mening också anses improduktivt, eftersom

den kommunalskatt som debiteras primärkommunerna till övervägande

del tillgodoförs kommunerna själva. Härtill kommer att den rörelse kommunen

bedriver alltid är av servicekaraktär och endast i undantagsfall

torde lämna något överskott.

Kommunernas sammanlagda inkomster av fastighet och av rörelse uppgår

till avsevärda belopp. Ett genomförande även av den partiella skattefrihet

motionärerna föreslår skulle därför innebära ett betydande skattebortfall

inte minst för landsting och kyrkliga samfälligheter.

Mot ett bifall till motionärernas förslag talar enligt utskottets mening

också rättviseskäl. Det finns knappast någon större anledning att beskatta

kommunens intäkter av förvärvskällor utom kommunen, om motsvarande

intäkter av förvärvskällor inom kommunen görs skattefria.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29 år 1967 3

På grund av det anförda, och då ett bifall till motionärernas yrkande också

skulle innebära att man rubbade grunderna för det nuvarande systemet för

beräkning av kommunalt skatteutjämningsbidrag, avstyrker utskottet bifall

till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 400 av herrar Ekström i Iggesund och Asp

om översyn av bestämmelserna angående kommuns skattskyldighet

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 april 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Hellebladh, Erik Filip Petersson, Paul

Jansson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt,

herrar Eriksson i Bäckmora och Wiklund i Härnösand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.