Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

1967-03-09 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:3, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

1

Nr 3

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om avdrag vid

inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, m. m.,

jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen

och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 16 december 1966 dagtecknad proposition, nr 17, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

3) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild

nyanskaffningsfond, m. m.;

4) förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och anvisningarna till

3 § förordningen den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av

statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

5) förordning angående ändrad lydelse av 3 § och punkt 1 av anvisningarna

till 2 § förordningen den 8 april 1960 (nr 63) om rätt till förlustutjämning

vid taxering för inkomst;

6) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249)

om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Propositionen har hänvisats till konstitutionsutskottet såvitt densamma

avser det ovan under 6) upptagna förslaget till lag angående ändrad lydelse

av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar och i övrigt till bevillningsutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att bestämmelserna i 1960 års förordning med

provisoriska bestämmelser om beskattning av aktiebolags och ekonomisk

förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen, får permanent karaktär

och delvis inarbetas i kommunalskattelagen. Samtidigt föreslås att rätt

till avdrag för utdelningar på nyemissioner, som nu är begränsad till 4 %,

höjs till 5 % och att avdrag får åtnjutas under tio år mot f. n. sex år. Den

ökade avdragsmöjligheten för utdelningar föreslås gälla nyemissioner efter

den 30 juni 1966.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

I propositionen föreslås vidare att Kungl. Maj :t skall få medge rätt till

avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till nyanskaffningsfond. Avsättningen

skall avse vinst vid avyttring av rörelse eller del av rörelse, när

försäljningen är ett led i en strukturrationalisering som är önskvärd från

allmän synpunkt. Fonden skall användas för avskrivning på nyinvesteringar

i den kvarvarande rörelsen eller i en ny rörelse.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet enligt

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) och förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt äger svenskt aktiebolag

erhålla avdrag för utdelning på aktie, för vilken inbetalning skett efter den

30 juni 1966, under förutsättning att, om aktien utgivits i samband med

bolagets bildande, ansökan om stiftelsehandlingarnas godkännande för bolagets

registrering ingivits till registreringsmyndigheten efter den 30 juni

1966 och, om aktien utgivits i samband med ökning av aktiekapitalet, att

beslut om ökningen anmälts för registrering efter nämnda dag.

2 §.

Avdrag medges för utdelning, som förfallit till betalning under beskattningsåret,

och får uppgå till högst fem procent av vad som inbetalats för

aktien före beskattningsårets utgång.

Omfattar räkenskapsåret kortare eller längre tid än tolv månader, jämkas

avdraget i motsvarande mån.

3 §•

Avdrag medges icke för utdelning på annat inbetalat belopp än sådant

som kan anses belöpa på tillgång i rörelse eller jordbruksfastighet.

4 §•

Avdrag medges för sammanlagt högst tio kalenderår och icke senare än

femtonde taxeringsåret efter det år då inbetalning för aktierna först skedde.

5 §.

Avdrag medges icke, om inbetalning för aktien skett genom tillskott av

aktie i annat bolag eller andel i ekonomisk förening eller om förvärvet av

den nya aktien eljest kan anses ha skett genom byte mot sådan aktie eller

andel. Detsamma gäller, om inbetalning för aktien skett genom tillskott av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

andel i handelsbolag, vars verksamhet väsentligen består i förvaltning av

aktier i bolag eller andelar i ekonomiska föreningar, eller om förvärvet eljest

kan anses ha skett genom byte mot andel i sådant handelsbolag.

Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalisering

som är önskvärd från allmän synpunkt, äger Konungen eller myndighet

som Konungen bestämmer medge undantag, om bolaget gör framställning

härom senast den dag utdelning beslutats på de nya aktierna.

6 §•

Avdrag medges icke, om bolaget utskiftat tillgång till delägare efter ingången

av det femte året före det då ökningen av aktiekapitalet anmäldes

för registrering.

Bestämmelsen i första stycket gäller icke, om utskiftningen föranletts

av att ägare till inbetald aktie ägt påfordra inlösen av aktien enligt förbehåll

som intagits i bolagsordningen före den 1 maj 1960.

7 §•

Avdrag medges icke, om mer än hälften av bolagets aktier vid utdelningstillfället

ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades av svenskt aktiebolag,

svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag.

Vid tillämpning av första stycket medräknas icke aktie som tillhör

förvaltningsföretag som avses i 54 § fjärde stycket kommunalskattelagen,

om sådana företag, i förekommande fall jämte bolag och förening som med

hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan

anses stå företagen nära, innehade mindre än hälften av samtliga aktier i

bolaget,

utländskt bolag, om skatt enligt förordningen den 12 februari 1943 (nr

44) om kupongskatt skall erläggas för utdelningen till det utländska bolaget

med helt eller nedsatt belopp, eller

annat bolag eller annan förening som är skattskyldig för utdelning på

aktien.

Vid tillämpning av denna paragraf anses aktie, som äges av en av bolag

eller förening bildad pensions- eller annan personalstiftelse, innehavd av

bolaget eller föreningen.

Aktiebolag, som yrkar avdrag, skall i självdeklarationen lämna de upplysningar

angående aktieägare i bolaget som påkallas av bestämmelserna

i denna paragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Samtidigt skall förordningen den 9 december 1960 (nr 658) med provisoriska

bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings

inkomst i vissa fall upphöra att gälla.

Bestämmelserna i 1—8 § § i den upphävda förordningen gäller alltjämt

aktie som utgivits i samband med bolags bildande, om ansökan om stiftelsehandlingarnas

godkännande för bolagets registrering ingivits till registreringsmyndigheten

före den 1 juli 1966, och aktie som utgivits i samband

med ökning av aktiekapital, om beslut om ökningen anmälts för registrering

före nämnda dag. Bestämmelserna i 9—12 §§ i den upphävda förordningen

gäller i fråga om utdelning som varit tillgänglig för lyftning före

den 1 januari 1966.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i konimunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 39 § 1 mom. och 54 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna till 54 § samma lag1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

39 §.

1 mom. Från bruttointäkt, varom

i 38 § 1 mom. förmäles, må avdrag

göras för förvaltningskostnad

ävensom för ränta å gäld, som icke

skolat avdragas enligt bestämmelserna

i 22, 25, 29, 33 och 36 §§ samt

i 2 mom. av denna paragraf. Svenskt

aktiebolag eller svensk ekonomisk

förening, som åtnjutit inkomst genom

sådan utdelning å aktier eller

föreningsandelar, för vilken jämlikt

54 § skatteplikt icke föreligger, må

likväl ej njuta avdrag för ränta å

gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,

i vidare mån än som

räntan överstiger utdelningen. Oaktat

vad sist sagts må bolaget eller

föreningen åtnjuta avdrag för ränta

å gäld som belöper å aktier eller

föreningsandelar, vilka innehavas

såsom ett led i organisationen avannan

verksamhet än förvaltning av

fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom, ävensom

för ränta å gäld som belöper

å andra innehavda aktier i bolag eller

andelar i ekonomisk förening såvida

detta innehav motsvarar mer

än nio tiondelar av aktie- eller andelskapitalet

i sistnämnda bolag eller

förening samt under förutsättning

tillika att samma bolag eller

förening icke — direkt eller genom

förmedling av juridisk person —

under beskattningsåret ägt aktier eller

föreningsandelar’.

(Föreslagen lydelse)

1 m o in. Från bruttointäkt, varom

i 38 § 1 mom. förmäles, må a vd

r a g göras för förvaltningskostnad

ävensom för ränta å gäld, som

icke skolat avdragas enligt bestämmelserna

i 22, 25, 29, 33 och 36 § §

samt i 2 mom. av denna paragraf.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk

förening, som icke är förvaltningsföretag

enligt 54 § fjärde

stycket och som åtnjutit inkomst genom

sådan utdelning å aktier eller

föreningsandelar, för vilken jämlikt

54 § skatteplikt icke föreligger, må

likväl ej njuta avdrag för ränta å

gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,

i vidare mån än som räntan

överstiger utdelningen. Oaktat

vad sist sagts må bolaget eller föreningen

åtnjuta avdx-ag för ränta å

gäld som belöper å aktier eller föreningsandelar,

vilka innehavas såsom

ett led i organisationen av annan

verksamhet än förvaltning av

fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom, ävensom

för ränta å gäld som belöper å

andra innehavda aktier i bolag eller

andelar i ekonomisk förening såvida

detta innehav motsvarar mer än nio

tiondelar av aktie- eller andelskapitalet

i sistnämnda bolag eller förening

samt under förutsättning tilllika

att samma bolag eller förening

icke — direkt eller genom förmedling

av juridisk person — under beskattningsåret

ägt aktier eller föreningsandelar.

1 Senaste lydelse av 39 § 1 mom. se 1953: 109, av 54 § se 1966: 729 och av punkt 1 av anvisningarna

till 54 § se 1954: 51.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

54 §.

Från skattskyldighet f r i k a 11 a s:

a) svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar med undantag

och inskränkningar som nedan

i denna paragraf sägs:

för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar;
-

b) medlem av--

Aktiebolag och —

a) svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar med undantag

och inskränkningar som nedan

i denna paragraf sägs:

för utdelning på sådan aktie i

svenskt aktiebolag och sådan andel

som

kapitalplacerings
-

i svensk ekonomisk förening

icke innehaves i

syfte;

ett år.

--bolagens verksamhet.

Aktiebolag eller ekonomisk förening,

som driver byggnadsrörelse,

tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter, åtnjuter

icke skattefrihet enligt första

stycket a) för utdelning på aktie

eller andel som utgör lagertillgång i

rörelsen.

Om aktierna i svenskt aktiebolag

eller andelarna i svensk ekonomisk

förening till huvudsaklig del ägas

eller på därmed jämförligt sätt innehavas

— direkt eller genom förmedling

av juridisk person — av en fysisk

person eller ett fåtal fysiska

personer och om bolaget eller föreningen

icke visar att dess vinstmedel

i skälig omfattning använts för

utdelning till delägarna, skall vad i

Aktiebolag eller ekonomisk förening,

som uteslutande eller så gott

som uteslutande förvaltar värdepapper

eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag),

åtnjuter icke skattefrihet

enligt första stycket a). Förvaltningsföretag

är dock frikallat

från skattskyldighet för utdelning

från svenskt aktiebolag eller svensk

ekonomisk förening i den mån sammanlagda

beloppet av den utdelning

från sådana bolag och föreningar,

som företaget uppburit under beskattningsåret,

motsvaras av utdelning

som företaget beslutat för samma

beskattningsår eller, i fråga om

investmentföretag, av beslutad utdelning

ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag

eller andelarna i sådan

svensk ekonomisk förening, som icke

är förvaltningsföretag, till huvudsaklig

del ägas eller på därmed jämiörligt

sätt innehavas — direkt eller

genom förmedling av juridisk person

— av en fysisk person eller ett

fåtal fysiska personer och om bolaget

eller föreningen icke visar att

dess vinstmedel i skälig omfattning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

(Nuvarande lydelse)

första stycket vid a) sägs äga tilllämpning

allenast såvitt avser utdelning

å aktier eller andelar, vilka

innehavas av bolaget eller föreningen

såsom ett led i organisationen av

annan verksamhet än förvaltning av

fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom.

Förvärvar svenskt------

Att personer,-------sam

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

använts för utdelning till delägarna,

gäller frikallelse från skattskyldighet,

enligt första stycket vid a) allenast

såvitt avser utdelning å aktier

eller andelar, vilka innehavas av bolaget

eller föreningen såsom ett led

i organisationen av annan verksamhet

än förvaltning av fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad

lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan

riksskattenämnden medgiva dels att

bolag eller ekonomisk förening, som

icke är förvaltningsföretag enligt

fjärde stycket men vars verksamhet

till icke oväsentlig del består i förvaltning

av värdepapper eller därmed

likartad lös egendom, skall i

beskattningsavseende behandlas som

sådant förvaltningsföretag, dels att

förvaltningsföretag, som är moderföretag

i en koncern och som ombesörjer

vissa gemensamma uppgifter

för koncernens räkning, icke skall i

beskattningsavseende behandlas som

förvaltningsföretag. Mot beslut, som

riksskattenämnden meddelat i sådant

ärende, får talan icke föras.

inbetald insats,

na paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 54 §.

1. Den befrielse-------enligt 29 § 2 mom.

Aktie eller andel anses icke innehavd

i kapitalplacerings syfte (se

54 § första stycket a)), om det sammanlagda

röstetalet för ägarens aktier

i det utdelande bolaget eller andelar

i den utdelande föreningen vid

beskattningsårets utgång motsvarade

en fjärdedel eller mera av röstetalet

för samtliga aktier i bolaget eller

andelar i föreningen eller om det

göres sannolikt att innehavet av aktien

eller andelen betingas av den rörelse

eller det jordbruk eller skogsbruk,

som bedrives av aktiens eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

andelens ägare eller av aktiebolag

eller ekonomisk förening som med

hänsyn till äganderättsförhållanden

eller organisatoriska förhållanden

kan anses stå ägaren nära. Aktie

eller andel i förvaltningsföretag anses

dock innehavd i kapitalplaceringssyfte,

när förvaltningsföretaget

äger aktier eller andelar som skulle

anses innehavda i sådant syfte om de

innehafts direkt av den som äger

aktien eller andelen i förvaltningsföretaget.

Med investmentföretag enligt 54 §

fjärde stycket förstås förvaltningsföretag,

vars uppgift väsentligen är

att genom ett välfördelat värdepappersinnehav

erbjuda aktieägare eller

andelsägare riskfördelning och vars

aktier eller andelar ägas av ett stort

antal fysiska personer.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser

gäller dock fortfarande vid 1966 års taxering och i fråga om

eftertaxering för år 1966 eller tidigare år samt i fråga om sådan utdelning

från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som varit tillgänglig

för lyftning före den 1 januari 1966.

Förslag

till

Förordning

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaff
ningsfond,

m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger, om synnerliga

skäl föreligger, medge, att skattskyldig som avyttrar rörelse eller del av

rörelse får vid beräkning av nettointäkt av rörelsen enligt kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) och förordningen den 26 juli 1947 (nr

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

576) om statlig inkomstskatt erhålla avdrag för belopp som avsättes till särskild

nyanskaffningsfond.

Synnerliga skäl anses föreligga, om avyttringen utgör led i strukturrationalisering

som är önskvärd från allmän synpunkt och den skattskyldige har

för avsikt att efter avyttringen göra betydande investering för sin återstående

verksamhet eller för en ny verksamhet.

Ansökan om rätt till avdrag göres före utgången av den tid, inom vilken

sökanden skall avlämna självdeklaration för det beskattningsår då avyttringen

skedde.

Avdrag får icke överstiga ett belopp motsvarande 60 procent av den vid

avyttringen erhållna ersättningen för varulager och hela ersättningen för

övriga tillgångar i den mån ersättningen ingår i den skattepliktiga intäkten

av rörelsen. Har den skattskyldige på grund av ersättningen erhållit avdrag

för avskrivning på annan tillgång än lagertillgång med större belopp än som

annars skulle ha medgivits, jämkas dock avdraget för avsättning till nyanskaffningsfond

i motsvarande mån. Är minskningen av dold reserv i varulager

under beskattningsåret mindre än 60 procent av försäljningspriset för

varulagret i den avyttrade rörelsen, beräknas den högsta tillåtna avsättningen

till nyanskaffningsfond på grund av denna försäljning till ett belopp som

motsvarar minskningen av dold reserv. Vid beräkning av den dolda reserven

får, om prisstegring ägt rum under beskattningsåret, lagret vid beskattningsårets

ingång upptagas till återanskaffningsvärdet vid beskattningsårets utgång.

3 §.

Särskild nyanskaffningsfond får tagas i anspråk under visst beskattningsår

för avskrivning på tillgång som anges i beslut enligt 1 § och som anskaffats

under beskattningsåret. Om fonden användes för nedskrivning av

lagertillgång, får dock en lägre värdesättning på lagret i dess helhet vid beskattningsårets

utgång ej godtagas än som är medgivet enligt gällande bestämmelser.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger medge att särskild

nyanskaffningsfond får tagas i anspråk även i annan förvärvskälla

än den vari avsättningen skett.

4 §•

För beskattningsår, då särskild nyanskaffningsfond tages i anspråk enligt

denna förordning, medges vid taxeringen icke avdrag för avskrivning

eller nedskrivning enligt 3 § med belopp som svarar mot fondens minskning.

Tillgången anses dock avskriven eller nedskriven med ett belopp som

svarar mot vad som tagits i anspråk av fonden.

5 §•

Medel som avsatts till särskild nyanskaffningsfond skall tagas i anspråk

enligt 3 § eller tagas upp som skattepliktig intäkt i förvärvskällan senast

under det beskattningsår, för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret

efter det då avdrag för avsättningen medgavs. Om svårigheter föreligger för

den skattskyldige att taga medlen i anspråk, får Konungen eller myndighet

som Konungen bestämmer förlänga denna tid med ytterligare högst tre år.

Avsatta medel, som återföres till beskattning, ökas med ett belopp, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

9

motsvarar ränta efter tre procent om året för varje taxeringsår som förflutit

efter det år, då avdrag för avsättningen medgavs, till och med det taxeringsår,

då de avsatta medlen återföres till beskattning.

Vid den taxering, då återföring till beskattning sker, får varken nettointäkten

eller den till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten av den

förvärvskälla, varom är fråga, upptagas lägre än den till beskattning återförda

fondavsättningen jämte ränta.

6 §•

Har skattskyldig tagit särskild nyanskaffningsfond i anspråk i annan

ordning än enligt 3 §, eller har skattskyldig trätt i likvidation eller skattskyldigt

dödsbo skiftats, återföres till fonden avsatta medel till beskattning

för det beskattningsår, varunder fonden tagits i anspråk eller beslutet

om likvidationen fattats eller skiftet ägt rum. Till beloppet lägges därvid

ränta enligt de grunder som angivits i 5 §. I fall av likvidation eller

skifte beräknas dock räntan efter endast två procent.

Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag, återföres

särskild nyanskaffningsfond hos det förra företaget, om den icke enligt

tredje stycket övertagits av det senare företaget, till beskattning för det

beskattningsår, varunder rättens tillstånd till fusionen registrerats. Till

beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de grunder

som angivits i 5 §.

Vid fusion enligt 28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende

övertaga särskild nyanskaffningsfond. Därvid anses som om fonden

avsatts hos moderbolaget eller den övertagande föreningen under det beskattningsår,

då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

Vid återföring av medel till beskattning enligt denna paragraf äger 5 §

tredje stycket motsvarande tillämpning.

7 §•

Vid tillämpning av denna förordning anses tidigare till särskild nyanskaffningsfond

avsatta medel ha tagits i anspråk före senare avsättningar.

8 §.

Har medel återförts till beskattning enligt 5 eller 6 §, skall taxeringsnämnden

lämna annan taxeringsnämnd de underrättelser, som fordras för

tillämpning av denna förordning vid taxeringen inom sist angivna nämnd.

Inom taxeringsdistrikt upprättas förteckning över dem som skall taxeras

till statlig inkomstskatt där och som under beskattningsåret avsatt medel

till eller övertagit särskild nyanskaffningsfond eller tagit sådan fond i anspråk.

Förteckningen insändes till länsstyrelsen sedan taxeringsnämnden

avslutat sitt arbete.

9 §•

Har särskild nyanskaffningsfond tagits i anspråk för avskrivning avkostnad

för ny-, till- eller ombyggnad eller grundförbättring av fastighet

eller del därav och har fastigheten avyttrats inom tio år från utgången av

det beskattningsår, varunder ianspråktagandet skett, räknas såsom skattepliktig

intäkt i den förvärvskälla i vilken fonden tagits i anspråk vad som

vid avyttringen återbekommits av'' belopp, för vilka företaget erhållit avdrag

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 3

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

enligt denna förordning, i den mån det återbekomna beloppet icke ingår i

skattepliktig realisationsvinst. Motsvarande gäller då ersättning utfaller på

grund av försäkring för skada på sådan fastighet samt skadan inträffat

inom nyss angiven tid.

Vid beräkning av återvunnet belopp skall i förekommande fall avdrag för

avsättning till särskild nyanskaffningsfond anses återvunnet före avdrag

för värdeminskning.

10 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning till särskild nyanskaffningsfond eller

som enligt 6 § tredje stycket övertagit sådan fond, är pliktig att vid självdeklaration

för det beskattningsår, då avsättningen eller övertagandet ägt

rum, ävensom för varje påföljande beskattningsår, intill dess de avsatta

medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt fastställt formulär rörande avsättning

av medel till fonden samt fondens användning och avveckling.

Länsstyrelsen upprättar förteckning över särskilda nyanskaffningsfonder

enligt denna förordning. I förteckningen antecknas de uppgifter, som fordras

för taxeringskontroll, såsom medgivna fondavsättningar, ianspråktagna

eller till beskattning återförda fondmedel.

11 §•

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall tillämpas första gången vid 1967 års taxering.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och anvisningarna till 3 § förordningen

den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § 3 mom. och anvisningarna till 3 § förordningen

den 30 november 1951 angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

3 mom. I fråga-------avses, samt

6) intäkt, som uppkommit därige- 6) intäkt, som uppkommit därigenom

att avsättning till särskilda in- nom att avsättning till särskilda in
1

Senaste lydelse av 3 § 3 mom. och anvisningarna till 3 § se 1962:193.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

11

(Nuvarande lydelse)

vesteringsfonder för förlorade inventarier

och lagertillgångar eller för

avyttrat fartyg återförts till beskattning

under sådana förhållanden att,

därest det återförda beloppet i stället

utgjort köpeskilling för tillgångarna

i fråga, köpeskillingen enligt

5) ovan skulle ansetts såsom ackumulerad

inkomst, dock att ränta som

tillägges det återförda beloppet icke

skall anses utgöra sådan inkomst.

Vad i---

(Föreslagen lydelse)

vesteringsfonder för förlorade inventarier

och lagertillgångar eller för

avyttrat fartyg eller till särskild nyanskaffnings

fond återförts till bebeskattning

under sådana förhållanden

att, därest det återförda beloppet

i stället utgjort köpeskilling för

tillgångarna i fråga, köpeskillingen

enligt 5) ovan skulle ansetts såsom

ackumulerad inkomst, dock att ränta

som tillägges det återförda beloppet

icke skall anses utgöra sådan inkomst,

och rörelsegren.

Anvisningar

till

Vad i-----------a''''

Såsom ersättning-------

Med skadestånd-------

Vid tillämpning-------

Skatteberäkning för------

att vid nämnda tidpunkt icke

kvarstår avsättning, som skett till

lagerregleringskonto eller som, till

ersättande av avyttrat fartyg eller

till ersättande av förlorade tillgångar

i verksamheten, skett till särskilda

investeringsfonder för avyttrat fartyg

eller för förlorade inventarier

och lagertillgångar,

samt att,--• -------

Utöver vad---------

3 §•

verka skog.

— i rörelsen.

— ej träffats.

— och lagertillgångar.

— obetydlig omfattning,

att vid nämnda tidpunkt icke

kvarstår avsättning, som skett till

lagerregleringskonto eller särskild

ny anskaffnings fond eller som, till

ersättande av avyttrat fartyg eller

till ersättande av förlorade tillgångar

i verksamheten, skett till särskilda

investeringsfonder för avyttrat fartyg

eller för förlorade inventarier och

lagertillgångar,

— tidigare rörelsen.

rörelsens avveckling.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § och punkt 1 av anvisningarna till 2 §

förordningen den 8 april 1960 (nr 63) om rätt till förlustutjämning

vid taxering för inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § och

ordningen den 8 april 1960 om rätt

inkomst skall erhålla ändrad lydelse

(Nuvarande lydelse)

3

Förlustavdrag må-------

Rätten till förlustavdrag bortfaller,

om den skattskyldige för förluståret

åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar

inkomst fastställts.

Vad nu sagts har dock ej avseende å

fall, där fastställandet av den beskattningsbara

inkomsten berott på att investeringsfond

återförts till beskattning

eller, såvitt fråga är om taxering

till kommunal inkomstskatt, garantibelopp

för fastighet upptagits

såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts----

Har skattskyldig eller------

punkt 1 av anvisningarna ti

till förlustutjämning vid taxering för

på sätt nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

--- kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bortfaller,

om den skattskyldige för förluståret

åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar

inkomst fastställts.

Vad nu sagts har dock ej avseende å

fall, där fastställandet av den beskattningsbara

inkomsten berott på att

investeringsfond eller särskild nyanskaffningsfond

återförts till beskattning

eller, såvitt fråga är om taxering

till kommunal inkomstskatt, garantibelopp

för fastighet upptagits

såsom skattepliktig inkomst.

—------— eller tidigare.

-----— att hänföra.

Anvisningar

till

1. Förlust, som---—----

Har investeringsfond återförts till

beskattning, skall vid beräkning av

den förlust, som berättigar till förlustavdrag,

bortses från det belopp,

som på grund av återföringen upptagits

såsom skattepliktig intäkt,

dock endast i den mån detta belopp

inrymmes i den för förluståret fastställda

beskattningsbara inkomsten

§■

--skogs ingångsvärde.

Har investeringsfond eller särskild

nyanskaffningsfond återförts

till beskattning, skall vid beräkning

av den förlust, som berättigar

till förlustavdrag, bortses från det

belopp, som på grund av återföringen

upptagits såsom skattepliktig intäkt,

dock endast i den mån detta

belopp inrymmes i den för förlust
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

13

(Nuvarande lydelse)

minskad, i förekommande fall, med

garantibelopp för fastighet.

(Föreslagen lydelse)

året fastställda beskattningsbara inkomsten

minskad, i förekommande

fall, med garantibelopp för fastighet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 23 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Till myndighet---

Förmögenhetslängd må

Handlingar i — ----

Handlingar i ärenden angående befrielse

från tillämpning av bestämmelserna

om beräkning av skattepliktig

realisationsvinst vid avyttring

av aktier eller liknande egendom

i samband med strukturrationalisering

må ej utan samtycke av den

som sökt befrielse utlämnas till annan

tidigare än tjugu år från handlingens

datum.

(Föreslagen lydelse)

17 §.

--utlämna denna.

längdens datum,

handlingens datum.

Handlingar i ärenden angående befrielse

från tillämpning av bestämmelserna

om beräkning av skattepliktig

realisationsvinst vid avyttring

av aktier eller liknande egendom i

samband med strukturrationalisering

och angående rätt att erhålla

avdrag vid taxeringen för avsättning

till särskild nyanskaffningsfond må

ej utan samtycke av den som sökt

befrielse utlämnas till annan tidigare

än tjugu år från handlingens datum.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPP§ift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

i Senaste lydelse av 17 § se 1966: 229.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 685 av herrar Gösta Jacobsson och Brundin

samt II: 853 av herr Magnusson i Borås m. fl, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte med ändring av förslagen i proposition nr 17

besluta,

a) att avdrag enligt förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för

viss aktieutdelning skall få ske under förutsättning att ansökningshandlingarna

vid nybildning av bolag liksom vederbörlig anmälning vid ökning

av aktiekapitalet ingivits efter utgången av 1960,

b) att avdrag för utdelning skall få uppgå till högst 6 procent,

c) att avdrag skall medges för sammanlagt högst 20 kalenderår och icke

senare än tjugofemte taxeringsåret efter det år då inbetalning för aktierna

först skedde,

d) att det förhållandet att aktier ägs av förvaltningsföretag ej i princip

skall föranleda förlust av avdragsrätten, samt

e) att avdragsrätt vid inkomsttaxeringen skall införas för kostnad för

nyemission; ävensom

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga

författningsändringar;

II) de likalydande motionerna I: 686 av herr Tistad m. fl. samt II: 854 av

herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg, vari hemställts,

1) att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 17

måtte

a) besluta att den i propositionen föreslagna lagstiftningen skall anses

provisorisk i avvaktan på resultatet av nedan under d) nämnd utredning,

b) besluta att avdrag för utdelningar på nyemissioner tills vidare skall

få åtnjutas under sammanlagt högst tjugo år i stället för under högst tio år,

som föreslås i propositionen,

c) besluta att avsättning till särskild nyanskaffningsfond inom ett företag

i en koncern skall kunna tillgodogöras även för avskrivning av tillgångar

inom ett annat företag i samma koncern, när rekvisiten i övrigt är

uppfyllda,

d) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om tilläggsdirektiv till företagsskatteutredningen

rörande i motionerna begärda utredningsuppdrag,

e) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om ytterligare utredning rörande

det förslag till alternativ utformning av bestämmelserna om särskild nyanskaffningsfond,

som framlagts av KF i remissyttrande över departementspromemorian;

samt

2) att vederbörande utskott måtte utarbeta av förslagen här ovan föranledd

ändring i propositionens lagtextförslag; ävensom

III) motionen II: 852 av herr Karlsson i Huddinge m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 17.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

15

Motionen II: 852 har såvitt avser ändring i lagen om inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handligar hänvisats till konstitutionsutskottet

och i övrigt till bevillningsutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 686, II: 852 och II: 853.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 14—15.

Annell-lagen, s. 15—27.

Avsättning till nyanskaffningsfond, s. 27—31.

Remissyttrandena, s. 32—47.

Departementschefen, s. 47—55.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionerna I: 685 och II: 853 framhålles inledningsvis att de föreslagna

förändringarna beträffande nyemissioner och den s. k. kedjebeskattningen

inte bör uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande till företagsbeskattningens

utformning.

Om man vill nå det av departementschefen angivna syftet, nämligen att

jämställa nyemissioner av aktier med kapitalanskaffning via lånemarknaden,

är det, framhåller motionärerna vidare, inte rimligt att begränsa avdragstiden

till så kort period som tio år. Löptiden för obligationer i näringslivet

är ytterst sällan så kort som tio år utan normalt 20 ä 30 år. En

nyemission brukar övervägas i samband med en planerad utvidgning av

verksamheten eller annan större nyinvestering. Från denna utgångspunkt

är det naturligt och psykologiskt mest lämpligt att vid bestämmandet av

avdragsperiodens längd beakta den normala omloppstiden för kapitalet till

en större investering, det må gälla maskiner eller byggnader. Sannolikt är

att denna tidrymd är genomsnittligt längre än vad som är normal löptid

för obligationslån. Rätten till avdrag för utdelning på nyemitterat aktiekapital

bör därför inte sättas lägre än till 20 år.

Den senaste tidens erfarenheter ger också vid handen att ränteläget förändrats

på ett sådant sätt att utdelningen på nyemitterat kapital måste sättas

mycket högt. Den i dagarna vidtagna räntesänkningen torde inte förändra

bilden. En höjning av utdelningarnas relativa storlek vid nyemissioner

torde komma att krävas i fortsättningen även med hänsyn till den införda

eviga realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av aktier. I da
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

gens läge skulle därför krävas en betydligt högre procentsats såsom maximum

än den föreslagna, 5 procent. Emellertid bör en avvägning ske över en

längre tidsperiod, och därvid har motionärerna funnit att ett maximum anknutet

till 6 procent på inbetalt kapital är skäligt. Det hade även varit önskvärt

att man i detta sammanhang närmare prövat vissa uppslag som framkommit

om att anknyta procentsatsen till den aktuella obligationsräntan

under emissionsåret eller liknande.

De nya bestämmelserna föreslås skola tillämpas beträffande emissioner

som skett efter den 30 juni 1966. Många företag har emellertid gjort emissioner

kort tid dessförinnan, bl. a. med hänsyn till att rätten till avdrag enligt

då gällande bestämmelser eljest till viss del skulle ha gått förlorad. För

sådana företag blir normalt utdelningen sämre behandlad i skattehänseende

än om de nya föreslagna reglerna gällt. Det är med hänsyn härtill motiverat

att låta de nya förmånligare reglerna gälla även emissioner före

halvårsskiftet 1966. Härför talar också praktiska skäl. De nya bestämmelserna

bör lämpligen gälla beträffande utdelningar på aktier, vilka emitterats

efter utgången av år 1960.

Genom 7 § inskränks rätten till avdrag för utdelning på nyemitterat aktiekapital,

om mer än hälften av bolagets aktier ägs av svenskt aktiebolag,

svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag. Därvid skall dock inte

medräknas aktier som tillhör förvaltningsbolag, såvida inte förvaltningsbolaget

eventuell l tillsammans med närstående bolag och föreningar innehar

minst hälften av samtliga aktier i det utdelande bolaget. Som bl. a. riksskattenämnden

framhållit i sitt remissyttrande över promemorieförslaget

torde det för närvarande knappast finnas några vanliga förvaltningsföretag

som inte årligen utdelar sina vinster för att därigenom vinna skattemässiga

fördelar. I princip är förvaltningsföretaget skattskyldigt för utdelningen,

och om det självt undgår beskattning därför att det delar ut erhållna aktieutdelningar

övergår beskattningsanspråket på aktieägaren i förvaltningsbolaget.

Härigenom torde tillräckliga garantier föreligga för att den dubbelbeskattningseffekt

som lagstiftningen åsyftar blir effektuerad i tillräcklig

omfattning. De skäl som vid förordningens tillkomst anfördes för att diskriminera

förvaltningsföretag var utomordentligt svaga, och utvecklingen har

visat att den risk för »att lagstiftningen skulle utnyttjas för att nå icke avsedda

skattelättnader» torde vara ringa. Med hänsyn härtill och då utdelning

direkt till stat och kommun inte medför att avdragsrätten går förlorad

bör det förhållandet att aktier ägs av förvaltningsföretag i princip inte föranleda

förlust av avdragsrätten. Nämnas bör att förvaltningsföretagen inte

själva kan erhålla avdrag för utdelning å nyemitterade aktier, eftersom de

inte driver rörelse eller jordbruk.

Flera remissinstanser på näringslivets område — däribland Kooperativa

förbundet — har förordat att i skatteförfattningarna införs en bestämmelse

som medger rätt till avdrag för stämpelkostnader och andra kostnader i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967 17

samband med emission av aktier. Därvid har påpekats att samtliga kostnader

för upptagande av t. ex. ett obligationslån är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

Detta förslag har inte upptagits i den föreliggande propositionen.

Enligt motionärernas uppfattning är det av remissinstanserna framförda

yrkandet väl underbyggt, och för att bättre tillgodose syftet med lagstiftningen

borde en motsvarande avdragsrätt införas för kostnader för nyemissioner.

Som motivering för yrkandena i motionerna I: 686 och II: 85i anföres

bl. a. följande. Innan man föreslagit en permanentning av Annell-lagstiftningen,

borde man med bl. a. det erfarenhetsmaterial, som numera finns,

ha sökt närmare utreda lagstiftningens inverkan på kapitalmarknaden, företagens

investeringsvolym etc. och de samhällsekonomiska konsekvenserna

av förslaget. Någon sådan utredning har emellertid inte gjorts. Man torde

över huvud taget kunna ifrågasätta lämpligheten av isolerade delreformer

på företagsbeskattningens område utan noggranna undersökningar om

de samhällsekonomiska verkningarna. Det nu framlagda förslaget framstår

i detta hänseende inte som någon isolerad företeelse. Den nyligen genomförda

aktievinstbeskattningen är ett annat exempel på en sådan delreform

med vittgående samhällsekonomiska konsekvenser, vid vars genomförande

de ekonomiska sammanhangen inte närmare utretts. Kapitalförsörjningsproblemet

och dess samband med skattesystemet fordrar betydligt grundligare

undersökningar än vad som presterats. Näringslivets allt större behov

av riskvilligt kapital nödvändiggör redan i och för sig en allmän översyn

av företagsbeskattningen och dess funktion och syften. Problematiken

kring kedjebeskattningsfrågan tas inte heller upp till närmare behandling

i promemorian, utan man har nöjt sig med några kortfattade hänvisningar

till vad som anförts av 1960 års sakkunniga och av departementschefen i

samband med införandet av den provisoriska lagstiftningen. Med tanke på

tidigare gjorda uttalanden från lagstiftare och från remissinstanser föreslår

motionärerna att de föreslagna ändringarna skall betraktas som provisoriska

och att frågan vidare utredes genom företagsskatteutredningen.

Propositionens förslag innebär visserligen att bestämmelserna om avdrag

för utdelning på nyemissioner förbättras, men det kommer likväl att

löna sig i skattehänseende att göra obligationsemissioner i stället för nyemissioner

av aktier. Avdrag för erlagd obligationsränta får göras under

obligationens hela löptid, d. v. s. för industriobligationer i genomsnitt ca

20 år, och med högre belopp (obligationsräntan) än den avdragsberättigade

aktieutdelningen. Om tidsperioden för avdraget utsträckes till 20 år, innebär

detta ytterligare ett steg mot skattemässig'' likabehandling av finansiering

genom nyemission och lånefinansiering. Ännu ett skäl för att sätta

tiden till 20 år är att man därigenom skulle uppnå en viss anknytning av

avdragsrättens utsträckning i tiden till den normala omloppstiden för ka
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

pilalet till en större investering i maskiner och byggnader. Den normala

löptiden för industriobligationer kan ses som ett uttryck för tanken att lånetiden

bör sammanfalla med investeringens livslängd. Införandet av en

avdragsperiod på 20 år torde inte komma att lägga hinder i vägen för en

ev. omläggning av systemet, som kan bli en följd av ovan föreslaget utredningsarbete.

Som ytterligare åtgärd för likabehandling av finansieringsalternativen

kan man överväga en avdragsprocent som anknyter närmare till

den faktiska obligationsräntan. Man kan t. ex. fastställa avdragsprocenten

under ett visst år till den genomsnittliga låneräntan under året och sedan

låta procenten variera årsvis i överensstämmelse med räntevariationerna.

Denna fråga bör närmare utredas i samband med den föreslagna översynen.

Bestämmelserna om rätt till avdrag för avsättning till särskild nyanskaffningsfond

avviker från de regler som gäller för t. ex. särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg, vilken ligger närmast till hands för jämförelse.

För avdragsrätt krävs enligt förslaget »synnerliga skäl», d. v. s. att försäljningen

skall vara ett led i allmännyttig striiktuiTationalisering. Nagon

sådan kvalifikation uppställs inte för fartygsfonder eller för andra investeringsfonder.

Kungl. Maj :t föreslås således beträffande nyanskaffningsfonderna

få diskretionär prövningsrätt i frågan huruvida »synnerliga skäl»

föreligger eller inte. Endast med största tveksamhet kan motionärerna

med beaktande av att lagstiftningen klart utsäges vara ett provisorium —

tillstyrka en sådan ordning. KF har i sitt remissyttrande skisserat en alternativ

utformning av fondbestämmelserna på grundval av generella regler.

KF:s förslag bör ytterligare utredas.

En motsvarighet till rekvisitet »synnerliga skäl» återfinns i de av fjolårets

riksdag beslutade dispensreglerna till den då genomförda aktievinstbeskattningen.

Befrielse från sådan aktievinstskatt, som beräknas enligt

den s. k. schablonmetoden, kan medges om beskattningen kan antagas

»hindra strukturrationalisering, som är önskvärd från allmän synpunkt».

Vid riksdagsbehandlingen framhöll bevillningsutskottet, att det var angeläget,

»att prövningen av dispensfallen blir så liberal och likformig som

möjligt». Motionärerna förutsätter, att detta uttalande även får i tillämplig

män gälla den i detta sammanhang aktuella lagstiftningen.

Enligt propositionen skall fondavsättning kunna användas för avskrivning

av tillgångar i annan förvärvskälla än den, vari avsättning skett. Däremot

säges ingenting om möjligheterna att — inom en koncern — använda

fondavsättningen inom ett företag till avskrivning av investeringar i ett annat

företag. Detta anser motionärerna vara en brist i propositionen. När

ett koncernföretag företar en större försäljning i strukturrationaliseringssyfte

är det ofta inte lämpligt eller ens möjligt att företa nyinvesteringar i

samma företag, om strukturrationaliseringssyftet skall bibehållas. Det är i

stället ofta nödvändigt att nyinvesteringar göres inom ett annat företag i

koncernen. Därigenom uppnås större och effektivare enheter. Även i såda
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

19

na fall bör möjlighet föreligga att göra avsättning till nyanskaffningsfond

och använda de avsatta medlen till avskrivning på de nyanskaffade tillgångarna.

Regler av motsvarande innebörd gäller redan i fråga om investeringsfonder

i konjunktur ut jämningssyf te. I förevar ande sammanhang får

sådana regler anses vara än mer befogade.

Under hänvisning till LO:s remissyttrande över de i propositionen redovisade

förslagen hemställes i motionen II: 852 om avslag på propositionen.

Därutöver anför motionärerna. Kungl. Maj :t har i annat sammanhang

föreslagit inrättandet av en investerings- eller näringspolitisk fond med

uppgift att tjäna samma syfte som förslagen i den förevarande propositionen.

Det måste enligt motionärernas mening vara riktigare att genom stöd

från en sådan fond söka kanalisera det samhälleliga stödet till vad som från

samhällsekonomisk synpunkt får anses vara mest ändamålsenligt. Generellt

verkande skattelindringsåtgärder ger inte lika effektivt bidrag till en

från samhälleliga synpunkter riktig styrning av investeringarna. Härtill

kommer att företagsbeskattningen befinner sig under utredning inom företagsskatteutredningen.

Denna väntas under innevarande år avge ett delbetänkande.

Det brukar i de flesta andra sammanhang vara praxis att avvakta

resultatet av en pågående utredning, innan beslut fattas som griper in

på det ifrågavarande området. Motionärerna anser att sådan hänsyn i hög

grad förtjänar beaktande i detta fall.

Utskottet yttrande

Utskottet behandlar först frågan om permanentning av den s.k. A nnell-lagen,

d.v.s. 1960 års förordning med provisoriska bestämmelser

om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i

vissa fall. I nämnda förordning stadgas dels rätt för aktiebolag att vid

taxeringen åtnjuta avdrag för utdelning på nyemissioner och dels vissa

undantag från regeln om aktiebolags och ekonomiska föreningars skattefrihet

för utdelningar från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar.

Enligt gällande bestämmelser medges avdrag för utdelning på sådana

aktier, för vilka inbetalning sker under tiden den 1 januari 1961—den 31

december 1970 i samband med bolags bildande eller vid ökning av aktiekapital.

Avdraget är fastställt till 4 % av det kapital som vid beskattningsårets

utgång inbetalts för de nya aktierna. Rätten till avdrag är begränsad

till sammanlagt högst sex år.

Den begränsning av aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas

skattefrihet för utdelningar från svenska akiebolag och svenska ekonomiska

föreningar, som stadgas i förordningen, innebär, att bolag och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

föreningar, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk eller förvaltar

fastighet, är skattskyldiga för utdelning på aktier och andelar, som anskaffats

i kapitalplaceringssyfte. Bolag eller föreningar som förvaltar värdepapper

eller liknande tillgångar (förvaltningsföretag) är skattskyldiga

för uppburen utdelning i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger

den av företaget för beskattningsåret beslutade egna utdelningen eller, då

fråga är om s. k. investmentbolag, 125 procent av bolagets egen utdelning.

Bolag och föreningar som driver byggnadsrörelse, tomtstyckningsrörelse

eller yrkesmässig handel med fastigheter är skattskyldiga för utdelning

på aktier, som utgör lager i rörelsen. Lagstiftningen är provisorisk och

gäller vid 1963—1977 års taxeringar.

Annell-lagens bestämmelser kan sägas innebära en differentiering av

bolagsbeskattningen på så sätt att utdelad vinst beskattas lägre än fonderad.

Syftet med lagstiftningen är att genom rätten till avdrag för utdelning på

nyemissioner underlätta aktiebolagens kapitalförsörjning i form av ökning

av aktiekapitalet och att i beskattningshänseende jämställa företagens innehav

av aktier i kapitalplaceringssyfte med andra kapitalinvesteringar.

I propositionen föreslås bl. a. att rätten till avdrag för utdelning på nyemissioner

höjs till 5 % och att avdrag får åtnjutas under sammanlagt

högst tio år, dock inte senare än femtonde taxeringsåret efter inbetalningen

för aktierna. Vidare förordas att bestämmelserna i Annell-lagen får permanent

karaktär. Enligt förslaget skall reglerna om skattskyldighet för

utdelningar införas i kommunalskattelagen, medan bestämmelserna om

avdragsrätt för utdelningar av praktiska skäl skall intas i en särskild förordning.

Under senare år har bolagens möjligheter till självfinansiering påtagligt

försämrats dels genom skärpning av varulagervärderingsreglerna samt begränsning

av möjligheterna att göra avsättning till pensionsstiftelse och

dels genom de minskade vinstmarginalerna. De bedömningar av den framtida

ekonomiska utvecklingen och kreditbehoven, som gjorts i 1965 års

långtidsutrednings betänkande »Svensk ekonomi 1966—1970 med utblick

mot 1980» (SOU 1966: 1) och i det nyligen framlagda betänkandet »Finansiella

långtidsperspektiv» (SOU 1967:6) visar att det för avsevärd tid

framåt kommer att föreligga ett ökat behov av investeringar inom näringslivet,

om produktionsökningen skall kunna hållas på en tillfredsställande

nivå. Den ogynnsamma utvecklingen av företagens finansiella sparande

samt kraven på fortsatt rationaliseringsverksamhet aktualiserar bl. a. frågan

om en ökad inriktning av det enskilda sparandet på aktier och liknande

värdepapper. Näringslivets kapitalförsörjning har hittills till relativt obetydlig

del kunnat tillgodoses via aktiemarknaden. Det är emellertid uppenbart

att den provisoriska lagstiftningen om avdragsrätt för utdelningar på

nyemitterade aktier varit av betydelse särskilt för de större exportföretagens

kapitalanskaffning. Behovet av en differentierad bolagsbeskattning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

21

liar även dokumenterats genom att en sådan förekommer inom såväl EFTAsom

EEC-länder. Mot bakgrunden härav är det enligt utskottets mening

angeläget, att bolagens möjligheter till kapitalanskaffning genom nyemissioner

i möjligaste mån underlättas även i fortsättningen. Utskottet kan

således inte biträda avslagsyrkandet i motionen II: 852 i denna del utan

förordar för sin del att förslaget i propositionen till ändringar i Annelllagstiftningen

i allt väsentligt godtages.

I motionerna I: 686 och II: 854 hemställes att lagstiftningen »skall anses

provisorisk» och att företagsskatteutredningen får i uppdrag att närmare

utreda frågan om sambandet mellan företagens kapitalförsörjning och beskattningen.

Utskottet vill erinra om att i direktiven för företagsskatteutredningen

framhållits att en särskild fråga för utredningen kan bli att bygga vidare

på de erfarenheter, som vunnits av Annell-lagstiftningen. Utredningens förslag

rörande företagsbeskattningen och andra omständigheter kan givetvis

leda till att en omprövning av lagstiftningen blir erforderlig, Detta utgör i

och för sig inte något skäl för att bestämmelserna även i fortsättningen

skall vara av provisorisk karaktär. Det är i stället angeläget att lagstiftningen

görs permanent, så att företagen kan planera sina nyemissioner

på längre sikt utan hänsyn till risken för att rätten till avdrag upphör.

Vad härefter angår motionärernas utredningsyrkande vill utskottet endast

framhålla, att man vid utformningen av skattelagstiftningen så långt

det hittills varit möjligt sökt beakta företagens behov av konsolidering.

De krav, som under senare år framförts på ytterligare lättnader i företagsbeskattningen,

är för närvarande föremål för överväganden inom företagsskatteutredningen.

Det torde för övrigt kunna ifrågasättas om en större

grad av självfinansiering inom näringslivet från samhällsekonomisk synpunkt

enbart är av godo. Det är nämligen troligt att företag, som för sin

kapitalförsörjning är hänvisade till den öppna kapitalmarknaden, i allmän - helt tvingas till bättre planerade och mer räntabla investeringar än företag,

som huvudsakligen kan finansiera investeringarna med inom företaget

uppsamlade obeskattade vinstmedel.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till berörda yrkanden i motionerna

I: 686 och II: 854.

I motionerna I: 685 och Ii: 853 yrkas att rätten till avdrag för utdelning

på nyemissioner höjs till 6 % och att avdrag får åtnjutas under sammanlagt

20 år, dock senast tjugofemte taxeringsåret efter det år då inbetalningen

för aktierna skedde. Frågan om avdragstidens längd har även

aktualiserats i motionerna 1: 686 och II: 854, vari hemställes att avdragsrätten

skall få åtnjutas under sammanlagt 20 år. Motionsyrkandena avser

att åstadkomma bättre överensstämmelse i beskattningshänseende mellan

finansiering genom nyemissioner och lånefinansiering.

Vid en utökad avdragsrätt för utdelning på nyemissioner måste beaktas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

att skattelättnaderna inte görs så stora, att de medför störningar på kapitalmarknaden

och försvårar anskaffningen av kapital inom andra sektorer

av samhällsekonomin. Statsmakternas av konjunkturpolitiska och samhällsekonomiska

skäl nödvändiga reglering av kapitaltillförseln får givetvis

inte äventyras genom ensidiga åtgärder på beskattningsområdet. Man

kan inte heller bortse från att alltför stora skattelättnader i samband med

en permanentning av lagstiftningen kan leda till inte önskvärda konkurrensrubbningar

mellan företag, som gjort nyemissioner under den tid då de

oförmånligare skattebestämmelserna varit tillämpliga, och företag, som gör

nyemissioner efter tillkomsten av de nya bestämmelserna. Från dessa utgångspunkter

är enligt utskottets mening den i propositionen föreslagna

procentsatsen och tidsperioden för avdragsrätten väl avvägda. Utskottet

kan således inte tillstyrka skattelättnader, som går väsentligt utöver vad

som föreslagits i propositionen, och avstyrker bifall till motionerna I: 685

och II: 853 samt I: 686 och II: 854 i dessa delar.

Enligt 7 § i förslaget till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen

för viss aktieutdelning äger ett bolag inte åtnjuta avdrag för utdelningar,

om mer än hälften av akLierna vid utdelningstillfället ägs av svenskt

aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag. Vid denna

bedömning skall emellertid inte medräknas aktier, som tillhör förvaltningsföretag

jämte dylika företag närstående bolag och föreningar, om sådana

företag innehar mindre än hälften av samtliga aktier i det utdelande bolaget.

I motionerna 1:685 och 11:853 hemställer motionärerna, att det förhållandet

att aktier ägs av förvaltningsföretag i princip inte skall föranleda

förlust av avdragsrätten.

Utskottet vill inte bestrida, att bestämmelserna är komplicerade och att

det av praktiska skäl vore önskvärt, att undantagsbestämmelsen i 7 §

inte i något fall ägde tillämpning på utdelningar till förvaltningsföretag.

Såsom framhålles i propositionen är emellertid spärregeln rörande förvaltningsföretagen

nödvändig för att hindra att bestämmelserna utnyttjas för

att nå icke avsedda skattelättnader. Utskottet kan därför inte tillstyrka

berörda yrkande i motionerna I: 685 och II: 853.

Enligt departementschefens uttalande har avsikten varit att bibehålla

den nuvarande undantagsbestämmelsen rörande förvaltningsföretagen i 7 §

Annell-lagen oförändrad. Motsvarande stadgande i 7 § i förslaget till förordning

om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning har

emellertid erhållit en redaktionell utformning, som innebär en viss skärpning

av lagstiftningen. För att undvika detta förordar utskottet, att andra

stycket i 7 § omformuleras, så att inte något förvaltningsföretags innehav

av aktier skall medräknas, om företaget jämte närstående företag innehar

mindre än 50 % av det utdelande bolagets aktier.

Ovannämnda bestämmelser i 7 § kan belysas med följande exempel. Av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967 23

aktierna i det rörelsedrivande bolaget A innehar de rörelsedrivande bolagen

B och G vardera 40 % och fysiska personer återstående 20 %. Under sådana

förhållanden är A inte berättigat till avdrag för utdelning på nyemitterade

aktier. Om däremot både B och C är förvaltningsbolag eller ett av dem är

sådant bolag, äger A rätt till ifrågavarande avdrag.

Enligt nuvarande bestämmelser medges utan inskränkning avdrag för

utdelning, om aktierna i det emitterande bolaget ägs av ett utländskt bolag.

Någon ändring härutinnan föreslogs inte i den promemoria, som legat till

grund för propositionen.

I ett flertal dubbelbeskattningsavtal föreskrivs att kupongskatt inte skall

uttas på aktieutdelningar från svenskt dotterbolag till utländskt moderbolag.

Dessutom är det utländska moderbolaget i hemlandet ofta helt eller

delvis befriat från beskattning av utdelning från det svenska dotterbolaget.

På grund därav föreslår departementschefen en skärpning av bestämmelserna

på så sätt, att avdrag för utdelning på aktier, som ägs av utländskt

bolag, i princip skall erhållas endast under förutsättning att svensk

kupongskatt erläggs helt eller med nedsatt belopp.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det inte är påkallat

att medge avdragsrätt i samtliga fall, då aktierna i det svenska bolaget

ägs av ett utländskt bolag. Det bör särskilt framhållas, att de nya

bestämmelserna i 7 § inte innebär någon diskriminering av de berörda

utländska företagen. Utskottet är medvetet om att genom departementschefens

förslag en olikformighet uppkommer i fråga om rätten till avdrag

för utdelning till bolag, som inte erlägger kupongskatt, och bolag, som erlägger

sådan skatt med väsentligt reducerat belopp. Med hänsyn till att dubbelbeskattningsavtalen

innehåller så skilda föreskrifter i detta hänseende

torde det inte vara möjligt att åstadkomma en från rättvisesynpunkt mera

tillfredsställande utformning av bestämmelserna än som föreslagits i propositionen.

Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del. För att

förhindra att de nya bestämmelserna får retroaktiv tillämpning på redan

genomförda nyemissioner förordar utskottet emellertid att övergångsbestämmelserna

kompletteras med en regel av innebörd att stadgandena i 7 § om

utländska bolag inte skall äga tillämpning på nyemissioner, som skett efter

den 30 juni 1966 men före den 1 mars 1967.

Enligt förslaget i propositionen skall de nya bestämmelserna gälla utdelningar

på aktier, som emitterats efter den 30 juni 1966. I motionerna I: 685

och II: 853 yrkas att de nya avdragsbestämmelserna skall äga tillämpning

på nyemissioner fr. o. in. den 1 januari 1961 och således omfatta utdelningar

på alla aktier, som nyemitterats efter Annell-lagens tillkomst.

Ändamålet med den nya lagstiftningen är att underlätta kommande

nyemissioner. Det finns därför inte anledning att mildra bestämmelserna

för redan genomförda nyemissioner, vilka beslutats under andra förutsättningar.

Den omständigheten att olika avdragsregler kommer att gälla för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

företag, som gjort nyemissioner både före och efter den 30 juni 1966, torde

inte medföra några nämnvärda praktiska olägenheter. Med det antörda

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 685 och II: 853 även i denna del.

I detta sammanhang har utskottet även att ta ställning till yrkandet i

motionerna 1:685 och 11:853 om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för

kostnader för nyemissioner.

Gällande skattelagstiftning saknar uttryckliga regler i fråga om aktiebolags

organisationskostnader. I rättspraxis har emellertid avdrag vägrats

för stämpel-, registrerings-, annons- och andra kostnader i samband med

bildande av aktiebolag samt vid nyemission av aktier i redan bestående bolag.

Det kan antas att ställningstagandet i rättspraxis till kostnader av

angivet slag dikterats av att dessa inte ansetts hänförliga till utgifter för

intäkternas förvärvande och bibehållande utan jämställts med utgifter

för förvärvskällans förvärvande.

Frågan om den skattemässiga behandlingen av kostnader för nyemissioner

liksom av organisationskostnader över huvud taget faller inom ramen

för företagsskattentredningens utredningsuppdrag. Utskottet är med hänsyn

till frågans räckvidd inte berett att för närvarande ta ställning till motionärernas

yrkande men förutsätter att företagsskatteutredningen har sin

uppmärksamhet riktad på det i motionerna berörda spörsmålet. Av anförda

skäl avstyrker utskottet bifall till berörda lagstiftningsyrkande i motionerna

I: 685 och II: 853.

Utskottet behandlar härefter förslaget till förordning om avsättning

till särskild nyans 1c affningsfond. Enligt förslaget skall

Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer, om synnerliga

skäl föreligger, äga medge att skattskyldig, som säljer rörelse eller rörelsegren,

skattefritt får avsätta vinst som framkommer vid försäljningen till

en särskild nyanslcaffningsfond. Fonden skall inom tre eller, etter särskilt

medgivande, sex år användas för avskrivning av nyanslcaffade tillgångar.

Skäl för medgivande att avsätta till nyanslcaffningsfond skall anses föreligga,

om avyttringen utgör ett led i strukturrationalisering, som är önskvärd

från allmän synpunkt, och den skattslcyldige har för avsikt att efter

försäljningen göra betydande investeringar för sin återstående verksamhet

eller för en ny verksamhet.

I motionen II: 852 yrkas avslag på propositionen även i denna del under

hänvisning bl. a. till den pågående översynen av företagsbeskattningen.

Inom utskottet har rått viss tvekan om ändamålsenligheten med och

lämpligheten av det framlagda förslaget. Med hänsyn till att beskattningen

av vinster, som framkommer vid försäljning av rörelse, i vissa fall kan

utgöra hinder för en från allmän synpunkt önskvärd strukturrationalisering

vill utskottet emellertid inte motsätta sig att man prövar den i propositionen

föreslagna metoden för att underlätta reinvesteringar. Förslaget

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

25

bör ses som ett komplement till dispensregeln vid aktievinstbeskattningen,

enligt vilken Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer,

äger medge befrielse från realisationsvinstbeskattning, om beskattningen

kan antas hindra strukturrationalisering, som är önskvärd från allmän

synpunkt. Utskottet kan därför — med avstyrkande av motionen II: 852

i denna del — i princip biträda departementschefens förslag med de ändringar,

som framgår av det följande.

Enligt förslaget får särskild nyanskaffningsfond tas i anspråk för investeringar

i den förvärvskälla, vari avsättningen skett, och efter särskilt

medgivande även i annan förvärvskälla. I motionerna I: 686 och II: 854

hemställes att fondmedel inom ett företag i en koncern skall få användas

för investeringar inom annat företag i koncernen.

När ett koncernföretag gör en större försäljning i strukturrationaliseringssyfte

är det, såsom motionärerna framhållit, ofta varken lämpligt eller

möjligt att göra nyinvesteringar i samma företag. För att uppnå det avsedda

syftet är det i stället ofta nödvändigt att investeringarna görs inom

annat företag i koncernen. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning,

att det bör finnas möjlighet att överföra särskild nyanskaffningsfond

mellan bolag inom en koncern. Bestämmelserna kan lämpligen utformas

på i huvudsak samma sätt som i förordningen om investeringsfonder för

konjunktur utjämning. Enligt 20 § 2 mom. nämnda förordning kan Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen,

om särskilda skäl föreligger, medge att investeringsfond överföres från ett

bolag till ett annat inom koncernen. Bestämmelserna är avsedda att tilllämpas

mellan moderbolag och helägt dotterbolag eller vice versa samt

mellan systerbolag, om båda är helägda dotterbolag till samma moderföretag.

Vid tillståndsgivningen skall enligt uttalande i proposition 1963: 159

skälig hänsyn tas till kommunintressena. Utskottet föreslår, att 3 § förslaget

till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till

särskild nyanskaffningsfond, in. m. kompletteras med eu bestämmelse av

ovan angivet innehåll. Förslaget föranleder även en ändring i 10 § i författningsförslaget.

Härigenom torde ifrågavarande yrkande i motionerna

1:686 och 11:854 vara tillgodosett.

I sistnämnda motioner har framhållits angelägenheten av att prövningen

av dispensfallen blir så likformig som möjligt. Ett liknande uttalande

gjordes från utskottets sida vid tillkomsten av dispensregeln i strukturrationaliseringsfallen

vid aktievinstbeskattningen. Utskottet förutsätter att

Kungl. Maj :t även vid den ifrågavarande dispensgivningen beaktar de i

motionerna framförda önskemålen.

Utskottet har slutligen att ta ställning till den i motionerna 1:686 och

11:854 begärda utredningen, som syftar till vidgade möjligheter till avsättning

till särskild nyanskaffningsfond. Enligt motionärernas mening

bör sålunda övervägas att göra avdragsrätten generell med viss lägsta be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

loppsgräns. Vidare bör ett mot eljest utgående skatt svarande belopp deponeras

i riksbanken. Efter särskild dispens skall dock depositionsskyldigheten

kunna ersättas av skyldighet att lämna bankgaranti.

Den föreslagna rätten till avdrag för avsättning till särskild nyanskaffningsfond

bör betraktas som en försökslagstiftning. Innan erfarenhet vunnits

av lagstiftningen är det enligt utskottets mening inte lämpligt att ta

ställning till en så väsentlig utvidgning av bestämmelserna, som motionärrerna

föreslagit. Detta utesluter självfallet inte att man, om erfarenheterna

av lagstiftningen blir goda, senare kan överväga en mera generell avdragsrätt

liksom andra förslag till ändringar, som framförts under remissbehandlingen,

exempelvis införande av rätt till fondavsättning i inkomstkällan

jordbruksfastighet. Av det anförda framgår att utskottet inte kan

biträda ifrågavarande utredningsyrkande i motionerna 1:686 och 11:854.

Mot de delar av propositionen, som behandlats av bevillningsutskottet

och som i det föregående inte upptagits till särskild behandling, har utskottet

inte funnit anledning till erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande alt Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 17, i vad densamma hänvisats

till bevillningsutskottet, icke kunnat av riksdagen oförändrad

antagas samt med avslag på motionen IT: 852 av herr

Karlsson i Huddinge in. fl., i vad motionen hänvisats till

bevillningsutskottet, ävensom i anledning av de likalydande

motionerna 1:686 av herr Tistad in. fl. samt 11:854 av

herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg — måtte antaga

följande vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss

aktieutdelning med de ändringar, att 7 § och övergångsbestämmelserna

erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse.

(Kungl. Maj.ts förslag)

(Utskottets förslag)

7 §■

Avdrag medaes------utländskt bolag.

Vid tillämpning av första stycket

medräknas icke aktie som tillhör

förvaltningsföretag som avses i

54 § fjärde stycket kommunalskat
-

Vid tillämpning av första stycket

medräknas icke aktie som tillhör

förvaltningsföretag som avses i

54 § fjärde stycket kommunalskat
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

(Kungl. Maj:ts förslag)

telagen, om sådana företag, i förekommande

fall jämte bolag och förening

som med hänsyn till äganderättsförhållanden

eller organisatoriska

förhållanden kan anses stå

företagen nära, innehade mindre än

hälften av samtliga aktier i bolaget,

utländskt bolag, om skatt enligt

förordningen den 12 februari 1943

(nr 44) om kupongskatt skall erläggas

för utdelningen till det utländska

bolaget med helt eller nedsatt belopp,

eller

annat bolag eller annan förening

som är skattskyldig för utdelning

på aktien.

Vid tillämpning------

Aktiebolag, som-------

(Utskottets förslag)

telagen, om sådant företag, i förekommande

fall jämte bolag och förening

som med hänsyn till äganderättsförhållanden

eller organisatoriska

förhållanden kan anses stå

företaget nära, innehade mindre än

hälften av samtliga aktier i bolaget,

utländskt bolag, om skatt enligt

förordningen den 12 februari 1943

(nr 44) om kupongskatt skall erläggas

för utdelningen till det utländska

bolaget med helt eller nedsatt

belopp, eller

annat bolag eller annan förening

som är skattskyldig för utdelning på

aktien.

eller föreningen,

denna paragraf.

Denna förordning ------att gälla.

Bestämmelserna i------1 januari 1966.

Vid tillämpning av 7 § första stycket

skall icke medräknas aktie, som

tillhör utländskt bolag, när fråga

är om utdelning på aktie, som utgivits

i samband med bolags bildande

eller i samband med ökning av aktiekapitalet,

om ansökan om stiftelsehandlingarnas

godkännande för

bolagets registrering ingivits till registreringsmyndigheten

eller beslut

om ökning av aktiekapitalet anmälts

för registrering före den 1 mars

1967.

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

3) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning

till särskild nyanskaffningsfond, m. m. med de

ändringar, att 3 och 10 §§ erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

(Kungl. Maj:ts förslag)

Särskild nyanskaffningsfond

Konungen eller--

(Utskottets förslag)

3 §■

- gällande bestämmelser.

o

— avsättningen skett.

Har svenskt aktiebolag i direkt ägo

aktier motsvarande mer än nio tiondelar

av aktiekapitalet i ett eller flera

svenska aktiebolag äger Konungen

eller myndighet som Konungen

bestämmer, om särskilda skäl föreligger,

medge att särskild nyanskaffningsfond

hos ett av bolagen

helt eller delvis övertages av ett annat

av bolagen. I beslutet anges i

vilken förvärvskälla hos det övertagande

bolaget som fonden skalt

vara avsatt. Har särskild nyanskaffningsfond

fått övertagas, skall så

anses som om det övertagande bolaget

verkställt avsättning till fonden

det år, då det överlåtande bolaget

gjort avsättningen i fråga.

10

Skattskyldig, som gjort avsättning

till särskild nyanskaffningsfond eller

som enligt 6 § tredje stycket övertagit

sådan fond, är pliktig att vid

självdeklaration för det beskattningsår,

då avsättningen eller övertagandet

ägt rum, ävensom för varje

påföljande beskattningsår, intill

dess de avsatta medlen avförts ur

fonden, foga uppgift enligt fastställt

formulär rörande avsättning av medel

till fonden samt fondens användning

och avveckling.

Länsstyrelsen upprättar---återförda fondmedel.

4) förordning om ändrad lydelse av 3 !

visningarna till 3

(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst; samt

Skattskyldig, som gjort avsättning

till särskild nyanskaffningsfond eller

övertagit sådan fond, är pliktig

att vid självdeklaration för det beskattningsår,

då avsättningen eller

övertagandet ägt rum, ävensom för

varje påföljande beskattningsår, intill

dess de avsatta medlen avförts

ur fonden, foga uppgift enligt fastställt

formulär rörande avsättning

av medel till fonden samt fondens

användning och avveckling.

3 mom. och anförordningen

den 30 november 1951

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

29

5) förordning angående ändrad lydelse av 3 § och punkt

1 av anvisningarna till 2 § förordningen den 8 april 1960

(nr 63) om rätt til! förlustutjämning vid taxering för inkomst;
B)

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 685 av herrar Gösta Jacobsson

och Brundin samt II: 853 av herr Magnusson i

Borås m. fl., samt

2) de likalydande motionerna I: 686 av herr Tistad m. fl.

samt II: 854 av herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson, Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson, Paul Jansson, Sundin, Arne

Pettersson, Tistad och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,

Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Andersson i Essvik, Forsberg, Enskog,

Hammarsten och Börjesson i Falköping.

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås, vilka

— under åberopande av motiveringen i de likalydande motionerna I: 685 av

herrar Gösta Jacobsson och Brundin samt 11:853 av herr Magnusson i

Borås m. fl. — ansett, att utskottet bort

dels tillstyrka bifall till nämnda motioner, såvitt avser förslagen

a) att avdrag enligt förordningen om avdrag vid inkomsttaxering för

viss aktieutdelning skall få ske under förutsättning att ansökningshandlingarna

vid nybildning av bolag liksom vederbörlig anmälning vid ökning

av aktiekapitalet ingivits efter utgången av 1960 samt

b) att avdrag för utdelning skall få uppgå till 6 procent,

dels på grund härav hemställa,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967

att riksdagen måtte antaga följande förslag till lydelse

av 1 och 2 §§ förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen

för viss aktieutdelning.

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet

enligt kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) och förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt äger svenskt aktiebolag erhålla

avdrag för utdelning på aktie, för vilken inbetalning skett

efter den 31 december 1960, under förutsättning att, om

aktien utgivits i samband med bolagets bildande, ansökan

om stiftelsehandlingarnas godkännande för bolagets registrering

ingivits till registreringsmyndigheten efter den

31 december 1960 och, om aktien utgivits i samband med

ökning av aktiekapitalet, att beslut om ökningen anmälts

för registrering efter nämnda dag.

2 §.

Avdrag medges för utdelning, som förfallit till betalning

under beskattningsåret, och får uppgå till högst sex procent

av vad som inbetalats för aktien före beskattningsårets

utgång.

Omfattar räkenskapsåret---- motsvarande mån.

2) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson, Sundin,

Tistad, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Enskog

och Börjesson i Falköping, vilka — under åberopande av motiveringen i

motionerna I: 685 av herrar Gösta Jacobsson och Brundin samt II: 853 av

herr Magnusson i Borås in. fl. ävensom i motionerna I: 686 av herr Tistad

in. fl. samt II: 854 av herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg — ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till nämnda motioner såvitt avser förslaget,

att avdrag skall medges för sammanlagt högst 20 kalenderår och

icke senare än tjugofemte taxeringsåret efter det år då inbetalning för

aktierna först skedde, och på grund härav bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande förslag till lydelse

av 4 § förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för

viss aktieutdelning.

4 §•

Avdrag medges för sammanlagt högst tjugo kalenderår

och icke senare än tjugofemte taxeringsåret efter det år

då inbetalning för aktierna först skedde.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967 31

3) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson, Sandin,

Tistad, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Enskog

och Börjesson i Falköping, vilka

dels anfört:

»Frågan om företagens kapitalförsörjning och dess samband med beskattningen

är ingalunda löst i och med den delreform, som föreslagits i

proposition nr 17. Den väsentligt minskade självfinansieringsgraden inom

företagen aktualiserar kravet på att beakta företagens behov av konsolidering,

särskilt med hänsyn till det investeringsincitament som en högre

självfinanieringsgrad innebär. Det är därför av stor vikt att denna fråga

skyndsamt utredes. Vid en sådan utredning kan det också visa sig motiverat

att revidera Annell-lagen i ovan angivna syfte.

Som framhålles i motionerna I: 686 och II: 854 föreligger även skäl att

utreda möjligheterna att vidga rätten till avsättning till särskild nyanskaffningsfond.

KF har i sitt remissyttrande skisserat en alternativ utformning

av fondbestämmelserna, som skulle ge generell rätt till avsättning efter de

regler som gäller för särskilda investeringsfonder för avyttrat fartyg. Vid

sidan av den möjlighet till fondavsättning som anges i propositionen och

som är beroende av Kung], Maj :ts prövning skulle alltså finnas en generell

avdragsrätt, som dock skulle vara förbunden med bestämmelser syftande

till att garantera att skatt erlägges för den händelse fonderna inte användes

för sitt syfte.

Företagsskatteutredningen fick vid sitt tillsättande ganska vida direktiv

och torde i och för sig vara oförhindrad att ta upp ovan angivna frågor.

Emellertid råder en viss ovisshet om denna utrednings arbetsprogram. Vi anser

därför att motionerna I: 685 och II: 853 samt I: 686 och II: 854, i vad

de avser ovan angivna frågor, bör överlämnas till företagsskatteutredningen

att beaktas vid dess fortsatta arbete.»

dels ansett att utskottet under punkt B bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa,

att motionerna 1:685 och 11:853 samt 1:686 och

II: 854 i vad de avser ovan angivna frågor överlämnas till

företagsskatteutredningen att beaktas vid det fortsatta

utredningsarbetet.

4) av herr Einar Eriksson.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beslutanderätten i ärenden om tillstånd att bearbeta icke inmutning sbara mineralfyndi a1 i texten