Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående avveckling av vissa punktskatter.

1967-04-04 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:31, Betänkande i anledning av väckta motioner angående avveckling av vissa punktskatter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967

1

Nr 31

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående avveckling av vissa punktskatter.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 152 av herr Gösta Jacobsson och II: 404

av fru Gärde Widemar m.fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte uttala att Kungl. Maj :t i samband med beredning av

förslag om mervärdeskatt måtte överväga borttagandet av den särskilda

varuskatten på tekniska preparat; samt

2) de likalydande motionerna I: 583 av herr Stefanson m.fl. och II: 727

av herr Nordgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t ger till känna sin uppfattning att försäljningsskatten på guldsmedsvaror

bör avvecklas så snart ske kan.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna II: 404 och II: 727.

Gällande bestämmelser m. m.

Särskild varuskatt

Enligt förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt

utgår sådan skatt med 50 % av de skattepliktiga varornas beskattningsvärde.

De skattepliktiga varorna anges i en till förordningen fogad förteckning

och omfattar två varugrupper, nämligen choklad- och konfektyrvaror

samt vissa kosmetiska preparat. Beskattningsvärdet för de kosmetiska preparaten

är lika med högsta pris till detaljist medan priset från fabrik är

beskattningsvärde för choklad- och konfektyrvaror. Skattskyldig är tillverkare

av skattepliktig vara eller registrerad importör. I fråga om beskattningen

av de kosmetiska preparaten får här erinras om att 1965 års riksdag

på grundval av förslag i propositionen nr 14 beslöt ersätta de tidigare gällande

skattesatserna på 20, 40 och 65 % med den nuvarande enhetliga skat1—Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967

tesatsen på 50 % och att i samband därmed skatten på schamponeringsmedel

och munvårdspreparat avvecklades.

Genom beslut av 1966 års riksdag avvecklades den särskilda omsättningsskatten

på teknisk sprit, vilket innebar en skattelättnad för de kosmetiska

preparat som är alkoholhaltiga, exempelvis hårvatten, rakvatten och eaude-cologne.

Den särskilda varuskatten beräknas under budgetåret 1967/68 inflyta

med 285 milj. kr., varav 90 milj. kr. avser skatt på kosmetiska preparat.

Försäljningsskatt

Skatt enligt förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt

utgår förutom på s. k. äkta mattor också på guldsmedsvaror, dvs. arbeten

av guld, silver, platina eller annan ädel metall med eller utan infattade

pärlor eller stenar samt oinfattade äkta pärlor och ädelstenar.

Skatten för guldsmedsvaror utgör 20 % av ett beskattningsvärde som

motsvarar konsumentpriset inkl. skatt. I fråga om skattepliktig import

utgör beskattningsvärdet, då varan av annan än registrerad säljare införs

till riket för försäljning, det beräknade konsumentpriset och eljest varans

tullvärde med tillägg av tull ökat med 25 %. Allmän varuskatt inräknas i

intet fall i beskattningsvärdet.

Försäljningsskatten grundas tekniskt sett på ett registreringssystem med

obligatorisk registrering av tillverkare av skattepliktiga varor och frivillig

registrering av återförsäljare av sådana varor. Med registrering enligt förordningen

följer, å ena sidan, möjlighet att från annan registrerad inköpa

skattpliktiga varor utan skattskyldighet för säljaren och, å andra sidan,

skyldighet att till kontrollstyrelsen deklarera och erlägga skatt för den

försäljning som sker till annan än registrerad. Någon skillnad föreligger

härvidlag inte mellan registrerad som säljer varor av egen tillverkning och

den som uteslutande bedriver återförsäljning. Tillverkare får sålunda genom

registreringen automatiskt möjlighet att inköpa varor av annans tillverkning

utan att därvid erlägga skatt.

För budgetåret 1967/68 beräknas försäljningsskatten ge en sammanlagd

inkomst av 52 milj. kr., varav ca 45 milj. kr. avser guldsmedsvaror.

Frågornas tidigare behandling

Frågan om punktskatternas bibehållande eller avveckling prövades av

1963 års riksdag med anledning av då väckta motioner angående avveckling

helt eller delvis av dessa skatter. Riksdagen beslöt på bevillningsutskottets

förslag (BevU 1963: 16) att överlämna samtliga motioner till allmänna

skatteberedningen för beaktande. Utskottet uttalade bl. a. som sin

uppfattning att ju mer den allmänna varuskatten höjes desto mer framträder

olägenheterna av punktskatterna.

Allmänna skatteberedningen förordade i sitt betänkande Nytt skattesystem

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967 3

(SOU 1964:25) att de särskilda varuskatterna skulle avvecklas vid införande

av en mervärdeskatt. I sin detalj granskning av punktskatterna anförde

beredningen i fråga om de bär aktuella skatterna bl. a. följande.

Det kemisk-tekniska varuområdet. Den särskilda varuskatten på kosmetika,

parfymer, hårvatten, tandkräm in. fl. sådana varor kan för budgetåret

1964/65 beräknas ge en intäkt av drygt 80 miljoner kr. I fråga om detta

varuområde har speciellt beskattningen av tandkräm, tandpulver och munvatten

varit föremål för diskussion, och såsom tidigare omnämnts framfördes

senast vid 1963 års vårriksdag motionsyrkanden om ett slopande av

skatten på dessa varor.

Även i direkt till beredningen framförda synpunkter från företag inom

branschen har man särskilt vänt sig mot att genom särbeskattning fördyra

de medel, som verkar för en bättre munhygien. Andra skäl har emellertid

även åberopats för en fullständig avveckling av skatten i denna del.

Det förhållandet att skatten ansetts träffa i viss mån lyxbetonade eller umbärliga

varor kan enligt dessa uttalanden icke längre med större fog hävdas.

Skatten medför, enligt vad som framhålles av branschens företrädare, en

orättvis belastning av ett visst varuområde, och denna orättvisa förstärkes

av en kumulativ total skatteeffekt. I vissa fall träffas produkterna av tre

olika skatter, genom att skatt även utgår på råvaran teknisk sprit. Detta

liksom de för skilda varugrupper varierande skattesatserna får, framhåller

man, en direkt inverkan på produktionsinriktningen. Tillverkarna tvingas

att anpassa produkterna efter beskattningen och att därvid av skattetekniska

skäl utforma produkterna annorlunda än som från konsumentsynpunkt

vore mest önskvärt. Härtill kommer, alt de kriterier, efter vilka

skatteplikten avgöres, är vaga, varför det uppstår betydande svårigheter i

fråga om såväl avgränsningen av det skattepliktiga varuområdet som

klassificeringen av de skattepliktiga varorna efter skatteklass. Såsom

exempel härpå nämnes, att ett schamponeringsmedel kan beroende på utformningen

i vissa detaljer vara skattefritt eller skattepliktigt och i senare

fallet beskattas efter skattesatsen 20, 40 eller 65 procent. Osäkerheten beträffande

klassificeringen i skattehänseende och en ofrånkomlig skönsmässighet

i bedömningen utgör enligt fabrikanterna ett störande inslag i

konkurrensen liksom det förhållandet att skattefria substitutvaror förekommer

i viss utsträckning.

Enligt beredningens uppfattning föreligger icke sådana särskilda skäl,

som motiverar ett fortbestånd av den särskilda varuskatten på detta varuområde

i det av beredningen förordade skattesystemet.

Försäljningsskatten (SFS 1948:85) omfattar med vissa speciella inskränkningar

guldsmedsvaror (naturpärlor, ädelstenar och varor därav samt varor

av ädelmetall), grammofonvaror (grammofoner, skivspelare och grammofonskivor)

och s. k. äkta mattor. Skyldighet att erlägga försäljningsskatt

åvilar den, som hos kontrollstyrelsen blivit registrerad såsom säljare av

skattepliktig vara, ävensom icke registrerad importör av sådan vara. Obligatorisk

registreringsskyldighet föreligger för yrkesmässig tillverkare av

skattepliktig vara. Därjämte kan den, som enbart säljer skattepliktiga varor

av annans tillverkning, frivilligt låta registrera sig som skattskyldig.

Sålunda registrerad äger skattefritt inköpa skattepliktiga varor för återförsäljning

och har att redovisa skatt för egen försäljning eller motsvarande

till icke registrerad köpare. För andra skattskyldiga än sådana som

endast säljer guldsmedsvaror av egen tillverkning gäller‘att skatt skall er1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 sand. Nr 31

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967

läggas med visst minimibelopp för år eller månad räknat. Därigenom är det

icke ekonomiskt fördelaktigt för företag med endast liten skattepliktig försäljning

att låta registrera sig som skattskyldig.

I fråga om försäljning inom landet och motsvarande utgör skatten 20

procent av detalj handelspriset inklusive skatt i vad avser guldsmedsvaror

och äkta mattor. Motsvarande gäller i fråga om skattepliktig import av

guldsmedsvaror, medan skatten vid skattepliktig import av äkta mattor utgår

enligt differentierade skattesatser efter vikt.

Nyssnämnda minimiskatt utgör 1 200 kr. per år eller 100 kr. per månad

för återförsäljare av guldsmedsvaror. Samma belopp gäller för dem,

som säljer grammofonskivor och äkta mattor av enbart egen tillverkning,

medan minimibeloppet 3 000 kr. per år eller 300 kr. per månad gäller övriga

registrerade säljare av sådana varor.

Försäljningsskatten beräknas för budgetåret 1964/65 ge en intäkt av

60 miljoner kr., fördelade med 49 miljoner kr. på guldsmedsvaror, 8 miljoner

kr. på grammofonvaror och 3 miljoner kr. på äkta mattor.

Såsom redovisats i det föregående har yrkanden om ett slopande av särbeskattningen

av grammonfonvaror framförts i till Kungl. Maj :t ingivna och

till beredningen överlämnade framställningar från Svenska tonsättares internationella

musikbyrå, Sveriges allmänna biblioteksfärening, Musikfrämjandet

m. fl. För en sådan åtgärd har man i dessa framställningar åberopat

grammofonvarornas stora betydelse för det allmänna musikintresset och

för musikundervisningen samt särbeskattningens hämmande inverkan på

möjligheterna att inspela värdefullare och artistiskt mera högklassiga musikverk.

Det framhålls vidare att beskattningen framstår som i hög grad

orättvis vid jämförelse med förhållandena för andra konstnärliga verk och

för andra former av musikåtergivning. Härvidlag har man särskilt pekat

på att eu ökad användning av bandspelare bidragit till en minskad avsättning

av grammonfonvaror. Såsom en alternativ lösning bär därför ifrågasatts

införandet av en särskild licensavgift för bandspelare för att åstadkomma

större skattemässig likställighet mellan olika former av musikåtergivning.

I tidigare omnämnda motioner till 1963 års vårriksdag åberopas i stort

sett samma skäl för en avveckling av särbeskattningen av grammonfonvaror.

Vid denna riksdag framfördes även motionsyrkanden om en provisorisk

nedsättning av försäljningsskatten på guldsmedsvaror. Såsom skäl härför

åberopades bl. a., att man i Danmark med verkan fr. o. in. den 1 april

1963 slopa dittillsvarande särbeskattning av guldsmedsvaror och att detta

kunde förväntas medföra, att ytterligare betydande summor undandroges

den svenska guldsmedsbranschen utöver vad som redan tidigare följt av

att man vid resor utomlands kan köpa guldsmedsvaror till förmånligare

priser.

Särskilda skäl har således anförts för en avveckling av försäljningsskatten

i dess väsentligaste delar. Vad som härvid anförts synes även få

ökad betydelse i det för beredningen aktuella läget med ökat uttag av generell

indirekt skatt. Beredningen anser emellertid redan utifrån tidigare

deklarerad principiell inställning till punktbeskattningen, att försäljningsskatten

i dess helhet bör avvecklas vid eu omläggning av skattesystemet enligt

de av beredningen förordade riktlinjerna. Vad som anförts till stöd för

nyss återgivna yrkanden styrker denna uppfattning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967 5

För att överse allmänna skatteberedningens förslag angående socialförsäkringsavgifter

och indirekt beskattning tillkallade Kungl. Maj :t i början

av år 1965 en särskild utredning, vars arbete beräknas bli slutfört under

år 1967.

I fråga om den särskilda varuskatten på kosmetiska preparat har riksdagen

tidigare tagit ställning till inte bara de yrkanden om en allmän punktskatteavveckling

och de motionsyrkanden rörande munvårdspreparat, som

nämns i allmänna skatteberedningens ovan återgivna redogörelse, utan

också till yrkanden om en lägre skattesats, 40 %, i samband med införandet

av nuvarande skattesats på 50 %. Yrkandet avvisades med hänvisning till

bl. a. de statsfinansiella följderna härav.

Utöver de av allmänna skatteberedningen redovisade motionsyrkandena

rörande försäljningsskatten har yrkanden om avveckling av denna skatt

framförts såväl till vår- som höstriksdagen 1965. Yrkandena har i huvudsak

motiverats med beskattningens snedvridande effekter och vissa därav

betingade konkurrensrubbningar. Även skattens hämmande effekt på det

konstnärliga ädelsmidet har åberopats liksom den obeskattade resandeinförseln

av ädelmetallvaror. Motionerna avstyrktes med hänvisning i första

hand till det därav föranledda skattebortfallet.

Motionerna

I motionerna 1:152 och II: 405 redovisas de ursprungliga motiven för

införande av den särskilda varuskatten på tekniska preparat samt de skäl

för avveckling av denna skatt som såväl 1952 års kommitté för indirekta

skatter som allmänna skatteberedningen anfört.

Motionärerna understryker vikten av att allmänna skatteberedningens

synpunkter i detta avseende beaktas vid den överarbetning av dess förslag

som för närvarande pågår inom finansdepartementet. I Kungl. Maj :ts proposition

nr 14 år 1965 anförde departementschefen bl. a. att höjningen av

den allmänna varuskatten motiverade en omprövning av den särskilda

varuskattens höjd och omfattning. Bevillningsutskottet anförde i ett betänkande

1963: 16 likartade synpunkter och ansåg bl. a. att »i och för sig torde

det enligt utskottets uppfattning vara så att ju mer den allmänna varuskatten

höjes desto mer framträder olägenheterna av punktskatterna». I årets

statsverksproposition föreslås en höjning av den allmänna varuskatten

med 1 %. Motionärerna anser att denna höjning motiverar en omprövning

av den särskilda varuskattens höjd och omfattning. Det föreligger i dag en

rad starka motiv för att helt slopa skatten på tekniska preparat.

För flertalet människor torde användningen av toalettartiklar och kosmetiska

preparat utgöra en ren nödvändighet. Arbetsplatsen och den sociala

miljön kräver att kvinnan och mannen skall vara välvårdade och fräscha.

De aktuella beskattade varorna torde dock fortfarande till allra största del

förbrukas av kvinnor. Man kan därför påstå att denna varuskatt särskilt

drabbar kvinnornas konsumtion och denna konsumtionskategori hårt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967

En särskild punktbeskattning som drabbar delar av ett sortiment leder

lätt till att det uppkommer konstlade prisrelationer mellan olika varor.

Vidare påverkas produktionens inriktning av skatten. Tillverkarna har av

skattetekniska skäl valt att utforma produkterna med hänsyn till beskattningen.

Det borde även utgöra en konsekvent åtgärd i de europeiska integrationssträvandena

att de svenska leverantörerna och detaljhandlarna inte

skall behöva ställas i ett sämre läge än företag i andra länder.

Den höga beskattningen på dessa varor ställer dem också i en svår konkurrenssituation

gentemot den skattefria försäljning som sker i de s. k.

»tax free shops» på flygplatser, på färjor etc. Konsumenternas ökade rörlighet

och den ökade resefrekvensen innebär redan i dag att en omotiverat

stor andel av inköpen av dessa hårt skattebelastade produkter sker

skattefritt i samband med utlandsresor.

Även om indrivningen av skatten inte är kostsam för statsverket belastar

den leverantörerna med avsevärda kostnader.

Starka skäl talar därför enligt motionärernas mening för ett borttagande

av den särskilda skatten på kemisk-tekniska preparat.

Även i motionerna I: 583 och II: 727 åberopas höjningen av den allmänna

varuskatten till stöd för en punktskatteavveckling, men motionärerna avser

här försäljningsskatten på guldsmedsvaror.

Under den tid vi haft omsättningsskatt har en del punktskatter avskaffats,

men på de varor och arbeten en guld- och silversmed utför utgår alltjämt

den 10-procentiga omsen, som nu ytterligare kommer att höjas, plus

den 20-procentig''a försäljningsskatten och dessutom en särskild kontrollstämpelavgift.

Sammanlagt måste alltså nära 40 % läggas på varans pris

för att täcka dessa kostnader. Därtill kommer kostnaden för det besvärliga

redovisningsförfarandet.

Försäljningsskatt utgår inte för guldsmedsvaror som resande från utlandet

har rätt att införa utan erläggande av tull. Personliga smycken räknas

som reseutrustning och får enligt gällande bestämmelser införas tullfritt

i den mån de »kan antas icke överstiga behovet under resan och omfattar

artiklar som vanligen medföras på resor». Någon värdegräns gäller

inte. Denna praktiskt taget obegränsade införselrätt för smycken för eget

personligt bruk är vad beträffar utomlands bosatta personer grundad

på internationella överenskommelser och rekommendationer. Samma regler

gäller emellertid även för smycken som i Sverige bosatta personer köper

under utlandsresor.

För guldsmedsvaror som inte innefattas i begreppet reseutrustning medges

tull- och skattefrihet för resande inom den värderam av 275 kronor

som gäller för nyförvärvade varor i allmänhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967 7

Försäljning av obeskattade guldsmedsvaror har tidigare förekommit på

vissa fartygslinjer mellan Sverige och utlandet. I danmarks- och finlandstrafiken

har emellertid denna försäljning bringats att upphöra dels genom

tillkomsten av de s. k. öresundsreglerna, dels genom överenskommelser

som slutits mellan tullverket och berörda rederier.

Nyligen har en av de större sällskapsresearrangörerna i landet startat

försäljning av guldsmycken till sina flygresenärer för införsel vid hemkomsten,

fri från tull, försäljningsskatt och allmän varuskatt. Man har anledning

befara att andra företag i sällskapsresebranschen kommer att följa

exemplet. De svenska guldsmedsföretagen, vilkas försäljning belastas av

såväl försäljningsskatt som allmän varuskatt, har ingen möjlighet att möta

en konkurrens av detta slag.

Det är uppenbart att försäljningsskatten på guldsmedsvaror — i varje

fall på smycken — till följd av de liberala tullbestämmelserna för resande

inte är effektiv. Skattebortfallet är stort, och de lojala företagen i guldsmedsbranschen

lider avbräck. Att skärpa tullbestämmelserna för resande

torde inte vara möjligt, liksom ej heller att hindra utförsel av guldsmedsvaror

för försäljning på flygplan eller fartyg i internationell trafik.

En betydande smuggling av guldsmedsvaror förekommer dessutom. Den

insmugglade kvantiteten kan uppskattas till ca 2 000 kg. Om man för ifrågavarande

varor skulle beräkna försäljningsskatt, allmän varuskatt och

stämpelavgift skulle summan uppgå till minst 5 miljoner.

Härtill kommer den illojala konkurrensen på marknaden med märkliga

prisutbud från företag som saknar hemort i branschen. Det har vuxit upp

ett nät av företag som med förbigående av bestämmelserna i försäljningsskatteförordningen

konkurrerar med lojala yrkesutövare i branschen.

Motionärerna framhåller de icke önskvärda verkningarna av försäljningsskatten

på guld- och silvervaror, när det gäller konstnärliga arbeten.

Värdet av s. k. ädelsmide bestämmes huvudsakligen av formgivningen

och det yrkesskickliga arbetet. I många fall är det fråga om arbeten som

utföres i endast ett exemplar. Utarbetandet av idéer och skisser representerar

då större delen av den nedlagda arbetstiden. Värdet av själva materialet

utgör oftast en obetydlig del av den färdiga produktens pris. Frågan om

försäljningsskattens verkningar för det konstnärliga ädelsmidet berördes

av bevillningsutskottet i samband med behandlingen av motioner i ämnet

vid 1965 års vårriksdag. Utskottet anförde:

Enligt utskottets mening kan det---inte anses tillfredsställande

att så länge skatten på guldsmedsvaror i övrigt består, helt undantaga

ädelsmidet från beskattning. Utskottet vill därför förorda, att i första

hand möjligheterna undersökes att skapa särskilda regler för nedsättning

av beskattningsvärdet för här avsedda varor. Det torde inte vara uteslutet

att med utgångspunkt från den inom guldsmedsbranschen gängse relationen

mellan försäljningspris och ädelmetallvärde kunna för ädelsmidet

konstruera en reduceringsregel, som medför betydande skattelättnader utan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967

att inbjuda till skatteflykt. Utskottet förväntar, att detta spörsmål upptas

till prövning i samband med departementsbehandlingen av beskattningsmyndigheternas

nyssnämnda förslag till författningsändring.

Härmed åsyftades ett förslag av kontrollstyrelsen till ändring av försälj

ningsskatteförordningen i syfte att komma till rätta med en påtalad

skatteflykt på guldsmedsvaruområdet. I samband med framläggandet av

ifrågavarande ändringsförslag till 1965 års höstriksdag uttalade departementschefen

att den av bevillningsutskottet förordade omläggningen av

beskattningen förutsatte överväganden, som då ännu inte hunnit slutföras.

Något förslag har ännu inte framlagts.

Slutsatsen av det ovan sagda kan endast bli att försäljningsskatten på

guldsmedsvaror bör avvecklas snarast möjligt. Budgetåret 1965/66 inbringade

skatten på dylika varor 45,4 miljoner kronor. Härav torde huvuddelen ha

fallit på smycken. Vid avveckling av skatten blir den totala minskningen av

skatteintäkterna dock mindre än det belopp som försäljningsskatten representerar.

I den mån slopandet av skatten leder till att inköp, som allmänheten

nu gör i utlandet, i stället kommer att ske i Sverige kommer

bortfallet av försäljningsskatten att till en del kompenseras av ökad intäkt

av allmän varuskatt och på längre sikt — på grund av ökad lönsamhet

inom guldsmedsbranschen — av inkomstskatt.

Med hänsyn till budgetläget anser motionärerna sig emellertid inte kunna

förorda en omedelbar avveckling av skatten. Denna bör emellertid avskaffas

så snart de statsfinansiella förutsättningarna föreligger.

Utskottet

I motionerna I: 152 och 11:404 hemställs om riksdagsskrivelse med uttalande

att Kungl. Maj :t i samband med beredningen av förslag om mervärdeskatt

måtte överväga borttagandet av den särskilda varuskatten på

tekniska preparat, medan motionärerna i motionerna 1:583 och 11:727

hemställer om riksdagsskrivelse med begäran om avveckling av försäljningsskatten

på guldsmedsvaror så snart ske kan.

I princip föreligger alltså den skillnaden mellan dessa yrkanden att försäljningsskatten

på guldsmedsvaror föreslås avvecklad så snart det statsfinansiella

läget det medger, medan yrkandet i fråga om den särskilda varuskatten

endast avser ett önskemål om beaktande av redan kända synpunkter.

Vid en jämförelse mellan de skäl för avveckling som åberopas i dessa

motioner framstår argumenten för en avveckling av försäljningsskatten

på guldsmedsvaror som starkare än de som åberopats till stöd för motsvarande

åtgärder i fråga om den särskilda varuskatten på tekniska preparat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967 9

Utskottet liar tidigare uttalat sig för en jämkning av försäljningsskatten

till förmån för det konstnärliga ädelsmidet. Detta uttalande har emellertid

som motionärerna framhållit ännu inte lett till något resultat. För den reguljära

guldsmedsbranschen har olägenheterna av den obeskattade resandeinförseln

av ädelmetallvaror, av guldsmuggling och vissa former av illojal

skatteundandräkt blivit ytterst besvärande. Härtill kommer att själva

skatteformen får anses vara förhållandevis mera betungande för de skattskyldiga

än övriga existerande punktskatter. Utskottet är med hänsyn till

de redovisade olägenheterna berett att biträda motionärernas uppfattning

att en avveckling av försäljningsskatten bör komma till stånd så snart det

ekonomiska läget medger detta. Enligt vad utskottet erfarit är frågan f. n.

föremål för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet, och utskottet anser det med

hänsyn härtill inte vara påkallat med särskild riksdagsskrivelse i ämnet.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionerna

I: 583 och II: 727.

Som utskottet inledningsvis antydde kan de anförda skälen för en avveckling

av den särskilda varuskatten på tekniska preparat inte anses väga

särskilt tungt. Utskottet finner att man vid denna frågas bedömande måste

beakta att åtskilliga av de argument bortfallit, som branschens representanter

anförde till allmänna skatteberedningen mot denna skatt. De rent

hygieniska artiklarna som schamponeringsmedel och munvårdspreparat har

undantagits från skatteplikt, de påtalade olägenheterna av tre olika skattesatser

har undanröjts genom införandet av en enhetlig skattesats och den

tidigare förekommande tredubbla beskattningen av alkoholhaltiga kosmetiska

preparat har ändrats genom borttagandet av omsättningsskatten på

teknisk sprit. De principiella skäl för en allmän punktskatteaweckling med

hänsyn till dessa skatters konkurrenssnedvridande effekt, som allmänna

skatteberedningen påvisade, kan enligt utskottets mening alltjämt anföras

i fråga om i första hand försäljningsskatten och pälsvaruskatten men de

gör sig inte gällande med samma tyngd i fråga om den särskilda varuskatten.

Utskottet anser därför att frågan om en avveckling av sistnämnda

skatt, som ger betydande inkomster, främst måste bedömas från statsfinansiell

synpunkt. Med hänsyn till vad sålunda anförts och till att utskottet

inte finner skäl att uttala sig särskilt för en avveckling av beskattningen

av kosmetiska preparat, avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 152

och II: 404.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 152 av herr Gösta Jacobsson

m. fl. och II: 404 av fru Gärde Widemar m. fl. angående

den särskilda varuskatten på tekniska preparat, samt

► _ 2) de likalydande motionerna 1:583 av herr Stefanson

in. fl. och II: 727 av herr Nordgren m. fl. om avveckling av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 31 år 1967

försäljningsskatten på guldsmedsvaror,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 april 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Hellebladh, Paul Jansson, Tistad och

Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt, herrar

Eriksson i Bäckmora, Forsberg och Carlsson i Västerås.

Särskilt yttrande

av herrar Yngve Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Tistad, Magnusson

i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, fru Nettelbrandt och herr Eriksson

i Bäckmora, vilka i fråga om motionerna I: 152 och II: 404 anfört följande:

Allmänna skatteberedningen föreslog enhälligt att punktskatterna på s. k.

lyxvaror skulle avskaffas i samband med övergång till mervärdeskatt. Beredningen

uttalade att de genomsnittligt stegrade inkomsterna och den

höjda levnadsstandarden medfört, att konsumtionsvanorna i vårt land numera

är så utjämnade, att en särskild beskattning ej längre ter sig påkallad.

Syftet med omläggning till mervärdeskatt är bl. a. att få en konsumtionsneutral

beskattning i alla de fall där speciella motiv ej kan anföras för ett

bibehållande av vissa punktskatter. Så är inte fallet beträffande här ifrågavarande

skatt. Vi förutsätter därför att Kungl. Maj :t i samband med beredning

av förslag om mervärdeskatt kommer att överväga borttagandet av den

särskilda varuskatten på tekniska preparat, varigenom motionernas syfte

kommer att tillgodoses.

ESSELTE AB. STHLM 67

714650

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.