Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försöksverksamhet på det nykterhetspolitiska området jämte i ämnet väckta motioner.

1967-03-30 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:33, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försöksverksamhet på det nykterhetspolitiska området jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

1

Nr 33

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående försöksverksamhet på det nykterhetspolitiska

området jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 10 februari 1967 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 42, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att under åren 1967 och

1968, utan hinder av rusdrycksförsäljningsförordningen, medge den försöksverksamhet

på det nykterhetspolitiska området som förordats i propositionen

samt att meddela de närmare föreskrifter som fordras för försöksverksamhetens

genomförande.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj :t att tillfälligt

medge undantag från vissa bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen,

så att olika former av försöksverksamhet på rusdrycksförsäljningsområdet,

som föreslagits av alkoholpolitiska utredningen, kan genomföras.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

1) de liltalydande motionerna I: 716 av herr Bengtson in. fl. och II: 894

av herr Rimmerfors m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 42 ville i ett uttalande starkt understryka

de aktualiserade förslagens karaktär av försöksverksamhet och led i

pågående större utredningsverksamhet på alkoholpolitikens område liksom

att försöksverksamhetens resultat inte utan mycket starka skäl får läggas

till grund för förslag, som kan innebära ett föregripande av en framtida,

samlad bedömning av alla de frågor, som tillkommer den alkoholpolitiska

utredningen att utreda och söka lösa»; ävensom

2) motionen II: 893 av herrar Hamrin i Jönköping och Nyberg, vari hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 42 vad

avser förslaget om friare regler för försäljning av starköl».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta till bevillningsutskottet

hänvisade motioner, nämligen

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

1) de likalydande motionerna I: 579 av herrar Schött och Brundin samt

II: 705 av herr Carlsliamre m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att destillerade drycker, vilkas alkoholhalt icke överstiger 22 volymprocent,

skall i skattehänseende jämställas med starkvin»;

2) motionen II: 24 av herr Gustafsson i Borås, vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att den sittande alkoholpolitiska

utredningen får i uppdrag att jämväl överväga frågan om konsumentupplysning

rörande alla slag av alkoholhaltiga drycker»; samt

3) motionen II: 192 av fru Kristensson, vari hemställts,

»dels att riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj :t att en utredning

tillsättes i syfte att i första hand liberalisera handeln med starköl och lättvin,

dels att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att legitimationskontrollen

vid systembutikerna snarast upphäves».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:24, 11:192, 11:705, 11:893 och 11:894.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 2—3.

Utredningen, s. 3—7.

Remissyttrandena, s. 7—11.

Departementschefen, s. 11—13.

Motionerna

I motionerna I: 716 och II: 894- anför motionärerna bl. a. följande.

De stora medborgargrupper, som är speciellt intresserade av nykterhetsfrämjande

samhällsåtgärder, har sedan decennier inriktat intresset på noggrant

studium av försök med olika former för alkoholförsäljningen i syfte

att finna de från nykterhetssynpunkt minst skadebringande försäljningsmetoderna.

Hittills har dock experimentella åtgärder gällt ändringar av alkohollagstiftningen

för hela landet, då denna efter längre tids erfarenhet på

vissa punkter visat sig inte alls eller mindre ändamålsenlig från nykterhetssynpunkt.

De genom den förevarande propositionen aktualiserade försöken får anses

representera en delvis ny typ av experiment på alkoholförsäljningens

område. Dessa motiveras i varje fall inte tydligt med att berörda bestämmelser

är ägnade att öka tendenserna till alkoholmissbruk i samhället utan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967 3

syftar närmast till att få till stånd en prövning huruvida en utbyggd försälj - ningsservice i form av ökad tillgång till alkoholdrycker i vissa fall kan förenas

med kravet på tillfredsställande nykterhetsförhållanden. Pågående försök

med måltidsfri spritdrycksutskänkning är exempel på experiment av liknande

art som de nu aktuella.

Mot bakgrunden av den i vissa yttranden tämligen reserverade inställningen

till utredningens förslag till försöksverksamhet — särskilt vad gäller

starkölsförsäljning i friare former — ställer motionärerna sig ytterst tveksamma

till denna verksamhet i de delar, som regeringen godtagit genom

propositionen. De delar i huvudsak den uppfattning, som en av ledamöterna

i den alkoholpolitiska utredningen uttalat, nämligen att de hittills begränsade

men dock fullt tydliga tecknen på missbruk av mellanölet är av sådan

art, att man lämpligen borde avvakta utvecklingen, innan försök med friare

försäljning av starköl anordnas, om nu sådant försök över huvud bör ifrågakomma.

Motionärerna erinrar om att detta försök går det enskilda vinstintresset

direkt till mötes både på det industriella planet och i detalj handelsledet.

Risker för en överdriven och sannolikt skadlig reklam för starköl, som

i nuvarande lagstiftning betecknas som rusdryck, kan mot bakgrunden av

mellanölsreklamen inte uteslutas.

Skall de i propositionen förordade försöken genomföras, en åtgärd vartill

motionärerna ställer sig i hög grad tveksamma särskilt vad gäller starkölförsäljningen

men även vad beträffar slopandet av utskänkningsförbudet i

teaterfoajcer, vill motionärerna understryka uttalandet i propositionen att

försöksverksamheten inte får föregripa framtida ställningstaganden. Uppmärksamheten

riktas också på att försöksresultaten även är beroende på

hur försöken genomföres. Därtill kommer de mycket stora svårigheterna att

tolka utfallet av försöksverksamheten och orsakerna till detta. I fråga om sättet

för försöksverksamhetens bedrivande borde t. ex. organiserade och fackmässigt

genomförda observationer av utvecklingen mitt ute på fältet jämsides

med inhämtande av statistiska försäljningsdata och deras bedömning

kunna bli av stort värde, då försöksverksamhetens resultat skall granskas

och bedömas. Denna verksamhet får dessutom såvitt nu kan bedömas inte

utan vidare tillmätas avgörande betydelse och prövas för sig genom delreformer,

innan övrigt utredningsmaterial sammanförts och kunnat bedömas.

Dess resultat bör i stället i överensstämmelse med god och riktig ordning

vid lösningen av andra samhällsfrågor sammanvägas med andra iakttagelser

och erfarenheter liksom på dem grundade förslag på detta allmänt svårbedömda

område. I den offentliga debatten har framskymtat, att t. ex. fri

starkölsförsäljning nu omedelbart skulle införas i hela landet. I varje fall

har saken framställts på sådant sätt, att allmänheten fått detta intryck. Denna

fråga bör enligt motionärernas synsätt liksom övriga sidor av den alkoholpolitiska

problematiken prövas i sitt större sammanhang, hl. a. i samband

med principerna för alkoholbeskattningen.

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 33

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

Motionärerna i motionen 11:893 ställer sig kritiska främst till den föreslagna

experimentverksamheten i fråga om starkölet. Allvarliga olägenheter

med hänsyn till nykterhetstillståndet har enligt motionärerna förmärkts

av det tillskott i ölkonsumtionen, som införandet av ett i den allmänna livsmedelshandeln

fritt salubjudet mellanöl innebär. Från nylderhetsvårdande

organ i olika delar av landet har alarmerande rapporter ingått om ett florerande

missbruk särskilt bland vissa ungdomskategorier. Det synes motionärerna

redan med tanke därpå innebära ett svårt misstag att införa ytterligare

en öltyp i livsmedelsbutikerna och i ölutskänkningen, även om åtgärden

skulle ha karaktären av försöksverksamhet. Man rör sig här på ett område,

där det av flera skäl är angeläget att gå fram med yttersta försiktighet.

Betydande skadeverkningar kan i många enskilda fall uppkomma även

under en till tiden avgränsad försöksperiod. Därjämte är det tvivel underkastat,

om det över huvud taget låter sig göra att med försök av detta slag

åvägabringa några statistiskt säkra eller eljest relevanta uppgifter av betydelse

för den fortsatta reformverksamheten på det nykterhetspolitiska området.

I motionerna l: 579 och II: 705 uppges, att gällande bestämmelser om

beskattning av rusdrycker efter tillverkningsmetoden medfört vissa olämpliga

och orättvisa konsekvenser. I den rikare differentiering av dryckesvanorna,

innefattande en märkbar övergång från starkare till svagare

drycker, som i vårt land kunnat iakttagas under senare år, har de s. k.

apéritiferna kommit att spela en viss roll. Sådana saluföres dels som vin,

dels som sprit. I Nya system AB:s sortiment ingår bland spritdryckerna

ett antal drycker av denna typ med en alkoholhalt av omkring 45 volymprocent

samt eu enda, den italienska Campari Bitter, med en alkoholhalt

av 21 volymprocent. Bland starkvinerna ingår ett antal jämförbara drycker

med ungefär samma alkoholhalt som Campari men på grund av olika

skatteregler saluförda till ett pris som uppgår till en tredjedel eller högst

något mer än hälften av vad Campari kostar. Renat brännvin, nästan dubbelt

så alkoholstarkt som Campari, är 3:50 kr. billigare per helbutelj än

den jämförelsevis oskyldiga apéritifen.

Denna av skattereglerna betingade prissättning ter sig orättvis, då den

diskriminerar en dryck i jämförelse med andra likartade som skiljer sig

från den hårdare beskattade huvudsakligen däruti att de i fråga om tillverkningsmetod

bättre anpassats till de svenska skattereglerna. Ur nykterlietspolitisk

synpunkt måste det anses otillfredsställande att en svag dryck,

som visat sig i övrigt ha förmåga att konkurrera med de starkare och skadligare

spritdryckerna, hindras att göra sig gällande genom att av formella

skäl beskattas på ett sätt som inte motsvarar dryckens faktiska karaktär

och användningsområde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

Motionären i motionen II: 24 anser, att kravet på konsumentupplysning,

som beaktats inom allt fler områden, bör föranleda varudeklaration

även beträffande rusdryckerna. Den alkoholpolitiska utredningen har inte

till uppgift att överväga om och i vad mån konsumentupplysning med varudeklaration

skall förekomma i alkoholreklamen eller i systembutiker och

på flaskornas etiketter. Även den, som helst såge att all reklam för de ur

hälsosynpunkt riskabla varor — som alkoholdrycker odisputabelt utgör —

försvunne, har dock intresse av att frågan om varudeklaration och annan

konsumentupplysning överväges. Skall alkoholreklam även i fortsättningen

förekomma i vårt land synes det vara en mycket rimlig begäran att reklamen

ger varudeklaration och gärna också vissa fakta om dryckernas risker.

Det är fullt klarlagt att just alkoholen är ett av våra farligaste nervgifter.

Bara detta borde vara skäl nog till en sund och väl avvägd konsumentupplysning

och varudeklaration. Därtill kommer vissheten att alkoholen

för många — om inte för alla — har tillvänjningsbefordrande och vanebildande

egenskaper. Fysiologiska, farmakologiska och biokemiska forskningsrön

pekar alla mot de oerhörda risker de flesta människor måste

räkna med vid alkoholbruk redan på initialstadiet. Ett oemotståndligt begär

och beroende kan utvecklas hos de individer, vilkas anlag och förvärvade

egenskaper leder dem att söka och finna ett slags utväg i alkoholen.

Reklamen borde ge en exakt upplysning om detta. Därtill kommer önskemålet

att t. ex. upplysning om alkoholstyrkan klart angives på flaskorna.

Naturligtvis kan det sägas, att de som av skilda anledningar köper alkoholdrycker

rimligen borde ha åtminstone en ungefärlig kännedom om alkoholhalten

i dryckerna. Tydligen är så inte fallet. Troligen kan t.o.m. en

'' iss form av alkoholreklam inge en föreställning om att vissa alkoholdrycker

knappast har några skadeverkningar.

Bryggeriindustrin har enligt statistiska uppgifter satsat 3,7 miljoner kronor

pa introduktionsreklamen för mellanölet, en dryck som man trodde

skulle ersätta starkare drycker. I själva verket har — bortsett från en

kvantitetsmässigt ganska ringa nedgång av starkölet — det nya ölet mest

trängt fram på bekostnad av den vanliga pilsnern, som håller lägre alkoholhalt.

Den väldiga reklamen för det nya ölet har emellertid aldrig givit

några fakta om att ölet kan medföra risker. Det har emellertid visat sig

att mellanöl synes ha blivit en ganska vanlig dryck för vissa tonåringar

och för alkoholmissbrukare. Livsmedelsbutikerna i Stockholms tunnelbanor

har måst införa restriktioner i försäljningen. Då det nya ölet introducerades

på svensk marknad hade det varit lämpligt att bryggerinäringen

haft skyldighet till en varudeklaration, omfattande alkoholprocent, och t. ex.

ett meddelande om att den nya drycken knappast är lämplig för bilförare.

Även om alkoholhalten är låg jämfört med starkvin och starksprit kan

drycker av detta slag få skadeverkningar på grund av bl. a. det låga priset

och lättillgängligheten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

När frågan om varudeklaration varit uppe till övervägande har man invänt,

att angivande av alkoholprocenten kunde få en icke önskvärd effekt.

Människor kunde lockas till drycker, som i jämförelse med andra hade låg

alkoholprocent, utan att vara medvetna om effekten av även dessa drycker.

Dylika invändningar är värda allt beaktande och skäl kan vägas mot skäl.

Enligt motionären förefaller dock övervägande skäl tala för att frågan om

såväl konsumentupplysning som varudeklaration beträffande alkoholdrycker

förutsättningslöst överväges.

I motionen II: 192 vänder sig motionären mot att rusdrycker inte får

försäljas annat än genom Nya system AB. Denna ordning skapar emellertid

enligt motionärens mening en negativ psykologisk effekt. Nykterhetspolitikerna

synes vilja undervärdera lockelsen i det som är omgärdat av

restriktioner. Erfarenheterna av det nuvarande systemets effekt på nykterhetstillståndet

i riket är ej sådana att de utgör skäl för ett bibehållande

av monopolet.

Missbrukare skaffar sig alltid tillgång till rusdrycker — om än till mycket

stora kostnader — under det att man försvårar inköp för konsumenter i allmänhet.

Det finns anledning antaga att en ökad frihet kommer att medföra

en naturligare inställning till rusdryckskonsumtionen.

Med hänsyn till den långa tid som försäljningsmonopolet existerat synes

det emellertid lämpligt att en avveckling sker successivt. Det föreslås därför

att en utredning tillsättes i syfte att i första hand liberalisera handeln

med starköl och lättvin.

Utskottet

I propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj :t att tillfälligt

medge att viss av alkoholpolitiska utredningen begärd försöksverksamhet

kommer till stånd utan hinder av gällande bestämmelser. Utredningen har

begärt att få pröva friare regler för försäljning av starköl inom ett par försöksområden,

att få slopa begränsningen av dryckesurvalet vid försöksverksamheten

med måltidsfri spritdrycksförtäring, att försöksvis få utskänka

rusdrycker i teaterfoajéer samt att undersöka effekterna av ändrade

öppethållandetider vid systembolagets butiker. Departementschefen

tillstyrker de tre förstnämnda försöken, men avstyrker med hänvisning till

bl. a. de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen av utredningens

förslag att försöksverksamheten också skall omfatta systembutikernas

öppethållande.

Inom alkoholpolitiska utredningen har alla ledamöter utom en varit eniga

om värdet av den föreslagna försöksverksamheten. Den ledamot som haft

avvikande mening har ansett att försöket med en friare starkölsförsäljning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

7

är utan värde och att man i stället bort avvakta ytterligare erfarenheter av

försäljningen av mellanöl.

I motionerna I: 716 och II: 894 förklarar motionärerna att de i huvudsak

ansluter sig till den uppfattning som uttalats av reservanten i alkoholpolitiska

utredningen, men motionärerna nöjer sig med att hemställa om

ett riksdagsuttalande som starkt understryker de förevarande förslagens

karaktär av försöksverksamhet.

I motionen II: 893 yrkas däremot avslag på propositionen i vad den avser

friare regler för försäljning av starköl. Motionärerna ifrågasätter värdet av

denna försöksverksamhet och anser att betydande skadeverkningar i enskilda

fall kan uppkomma även under en begränsad försöksperiod.

Utskottet är för sin del berett att understryka att den föreliggande propositionen

endast avser försöksverksamhet och att ett bifall till propositionen

inte till någon del föregriper det slutliga ställningstagandet till nykterhetspolitikens

framtida utformning, särskilt som dessa förhållanden med

all önskvärd tydlighet redan framgår av såväl utredningens framställning

som av propositionen. I den mån allmänheten, såsom i de förstnämnda motionerna

görs gällande, skulle ha fått den uppfattningen att en fri starkölsförsäljning

nu omedelbart skulle införas i hela landet, befarar dock utskottet

att ett sådant uttalande inte kan tillrättalägga en dylik missuppfattning.

Beträffande de invändningar som i övrigt rests mot försöket med en friare

starkölsförsäljning finner utskottet att det givetvis kan ifrågasättas om

ett försök kommer att ge några resultat av värde, men att ingen med nämnvärd

säkerhet kan uttala sig därom förrän försöket genomförts. Det finns

anledning förmoda att de intressantaste erfarenheterna av en friare starkölsförsäljning

kommer att erhållas från utskänkningen, där starkölet i viss

mån bibehållit sin position efter mellanölets införande. Att försäljningen

av starköl i systembutikerna sjunkit i betydande omfattning, sedan mellanölet

tillkom, ger anledning till det antagandet att intresset för starkölsförsäljning

inom den enskilda handeln sannolikt kommer att vara förhållandevis

svalt. Det finns under dessa förutsättningar inte anledning att befara

att den föreslagna försöksverksamheten skulle medföra några sociala skadeverkningar

av nämnvärd betydelse. Skulle mot förmodan försöket snabbt

ge entydiga utslag på ett försämrat nykterhetsläge inom försöksområdena

har Kungl. Maj :t möjligheter att omgående avbryta verksamheten.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen II: 893 och tillstyrker

alltså den föreslagna försöksverksamheten med en friare starkölsförsäljning.

Genom vad utskottet ovan uttalat torde yrkandet i motionerna

I: 716 och II: 894 få anses vara tillgodosett.

Vad gäller alkoholpolitiska utredningens förslag i övrigt finner utskottet

i likhet med departementschefen och flertalet remissinstanser att lördagsstängning

av systembutikerna uppenbarligen skulle innebära en väsentligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

försämrad service åt allmänheten samt medföra risker för ökad langning,

medan försöken i fråga om spritdrycksutskänkningen, vilka är av mera

begränsad räckvidd, inte föranleder någon erinran från utskottet, som således

tillstyrker propositionen i dess helhet.

I samband med behandlingen av propositionen tar utskottet också upp

vissa vid riksdagens början väckta motioner med nära anknytning till alkoholpolitiska

utredningens uppdrag.

I motionerna I: 579 och II: 705 hemställs att riksdagen måtte besluta, att

destillerade drycker, vilkas alkoholhalt inte överstiger 22 volymprocent,

skall i skattehänseende jämställas med starkvin. Motionärerna avser med

sitt yrkande närmast att den italienska drycken Campari Bitter inte skall

beskattas hårdare än s. k. vinaperitifer med ungefär samma alkoholhalt.

Enligt såväl den svenska tillverkningslagstiftningen som brysselnomenklaturens

definitioner till tulltaxan är Campari Bitter på grund av framställningsmetoden

att anse som en spritdryck. Bent tekniskt skulle ett bifall

till motionsyrkandet därför medföra att man i skattelagstiftningen skulle

införa en undantagsbestämmelse för en särskild produkt och att denna vara

skulle särbehandlas inte bara i tulltaxan utan även i de särskilda schablontullbestämmelserna

för resandeinförseln. Härigenom skulle man även öppna

möjligheter för en lägre beskattning av alla spritdrycker, som brukar förtäras

i utspätt skick. Om man jämställer Campari Bitter med vin i beskattningshänseende,

bör konsekvensen bjuda att drycken får samma ställning

vid utskänkningen. På samma grund skulle i så fall en vinrestaurang kunna

begära att få servera spritdrycker som spätts ut till högst 22 volymprocent,

vilket är den övre alkoholgränsen för vin. Utskottet finner inte att den föreslagna

åtgärden skulle vara av nämnvärd betydelse från nylcterhetspolitisk

synpunkt med hänsyn bl. a. till att konsumenterna redan är väl tillgodosedda

med vinaperitifer av ungefär samma typ som Campari Bitter, vilka

alltså beskattas enligt de gynnsammare regler som gäller för vin. Frågan

om avvägningen av beskattningen mellan vin och spritdrycker liksom skatteinstrumentets

betydelse över huvud taget inom alkoholpolitiken hör emellertid

till de centrala uppgifterna i den alkoholpolitiska irtredningens uppdrag

och utskottet finner därför inte skäl förorda att man föregriper kommitténs

ställningstagande i dessa frågor genom att i strid mot hittillsvarande

praxis besluta om beskattningsåtgärder i en detaljfråga av sekundärt

intresse.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 579 och

II: 705.

I motionen II: 24 hemställer motionären om riksdagsskrivelse av innebörd

att alkoholpolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv skulle få i

uppdrag att också överväga frågan om konsumentupplysning rörande alla

slag av alkoholhaltiga drycker.

Utskottet vill i denna fråga nöja sig med att erinra om att utredningen

är oförhindrad att ta upp alla frågor av nykterhetspolitisk betydelse till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967 9

behandling, alltsa även den som motionären aktualiserat. Med hänsyn härtill

finner utskottet inte skäl tillstyrka riksdagsskrivelse i ämnet och utskottet

avstyrker således detta motionsyrkande.

I motionen II: 192 hemställs slutligen om en utredning i syfte att liberalisera

handeln med starköl och lättvin samt om en riksdagsskrivelse angående

slopande av legitimationskontrollen vid inköp av rusdrycker. Det syns

utskottet som om motionären förbisett att de föreslagna åtgärderna helt

faller inom den alkoholpolitiska utredningens uppdrag och att det därför

inte finns skäl att begära ytterligare utredning på detta område eller att

genom beslut om partiella ändringar av alkohollagstiftningen rubba förutsättningarna

för utredningsarbetet.

Utskottet avstyrker således motionen II: 192.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 42 och med avslag på motionen II: 893

av herrar Hamrin i Jönköping och Nyberg, måtte bemyndiga

Kungl. Maj :t att under åren 1967 och 1968, utan hinder av

rusdrycksförsäljningsförordningen, medge den försöksverksamhet

på det nykterhetspolitiska området, som förordats i

propositionen;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:579 av herrar Schött

och Brundin samt II: 705 av herr Carlshamre m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 716 av herr Bengtson

m. fl. och II: 894 av herr Rimmerfors in. fl.,

3) motionen II: 24 av herr Gustafsson i Borås, ävensom

4) motionen II: 192 av fru Kristensson,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken

Ranmark, herrar Wärnberg*, Tage Johansson, Enarsson, Erik Filip Petersson,

Ottosson, Tistad och Mattsson*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Asp, Andersson

i Essvik, Eriksson i Bäckmora*, Forsberg, Carlsson i Västerås,

Larsson i Umeå, Dahlgren och Öhvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 33 år 1967

Reservation

av herrar Wärnberg och Erik Filip Petersson, vilka

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 7 börjar med

orden »Utskottet är» och slutar med orden »vara tillgodosett» bort ha följande

lydelse:

»Beträffande förslaget om försök med friare starkölsförsäljning ifrågasätter

utskottet om en sådan försöksverksamhet har någon uppgift att

fylla. Det kan nämligen med stor säkerhet antas att denna begränsade verksamhet

blir ett prov utan värde på grund av att de som har intresse av en

konsumtionsökning under tiden försöksverksamheten pågår kommer att

iakttaga återhållsamhet med reklam och andra försälj ningsstimulerande

åtgärder, varför resultatet av provet blir missvisande.

Av den senaste försäljningsstatistiken framgår att starkölsförsäljningen

gått relativt kraftigt tillbaka sedan mellanölet infördes. Denna tillbakagång

synes vara den enda påvisbara positiva nykterhetspolitiska vinsten av mellanölets

införande, varför en uppmuntran till ökad försäljning av starköl

knappast kan anses vara motiverad. Den angelägnaste undersökningen f. n.

på ölhanteringens område borde i stället vara en kartläggning av mellanölets

nykterhetspolitiska effekter, då ju erfarenheterna från ordningspolis

och nykterhetsvårdande myndigheter varit mycket delade.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen

II: 893 och avstyrker alltså propositionen i vad den avser försöksverksamhet

med friare regler för försäljning av starköl. Genom detta ställningstagande

torde det i motionerna I: 716 och II: 894 begärda uttalandet, som

starkt skulle understryka att propositionens förslag endast avser försöksverksamhet,

inte längre vara påkallat, då motionärernas farhågor i första

hand avser försöket med den friare starkölsförsäljningen.»

dels ansett, att utskottet under punkt A bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionen II: 893 av herrar

Hamrin i Jönköping och Nyberg måtte avslå Kungl. Maj :ts

proposition nr 42 i vad densamma avser försöksverksamhet

med friare regler för försäljning av starköl men bemyndiga

Kungl. Maj :t att under åren 1967 och 1968, utan hinder av

rusdrycksförsäljningsförordningen, medge den försöksverksamhet

i övrigt på det nykterhetspolitiska området, som

förordats i propositionen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 6 7 00

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:142 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om kapitaltillskott till Uddevallavarvet aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten