Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om avdrag vid beskattningen för periodiskt understöd till studerande, m. m.

1967-03-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:4, Betänkande i anledning av väckta motioner om avdrag vid beskattningen för periodiskt understöd till studerande, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1967

1

Nr 4

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om avdrag vid beskattningen för periodiskt understöd

till studerande, m. m.

(2 avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1)

motionen 11:235 av herr Antonsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Ivungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning

om rätt till skatteavdrag för periodiskt understöd till studerande i enlighet

med vad i motionen anförts; samt

2) motionen 11:716 av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Mundebo,

vari hemställts, att riksdagen måtte

A. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhalla om förslag till riksdagen rörande

avdragsrätt vid beskattningen för periodiskt understöd till studerande, samt

B. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående

studiekostnaders behandling i skattehänseende.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

Gällande rätt

Vid beräkning av inkomsten från särskild förvärvskälla skall enligt 20 §

kommunalskattelagen från förvärvskällans intäkter avräknas alla omkostnader

för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag får därvid

inte ske för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga

utgifter.

I praxis har a\drag för studiekostnader inte ansetts kunna medgivas (se

t. ex. RÅ 1936 not. Fi 211).

Enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen äger skattskyldig, som varit här

i riket bosatt under hela beskattningsåret, i hemortskommunen njuta avdrag

för bl. a. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbe1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1967

talning, som inte får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla,

dock att avdrag inte får ske för vad som utgått till person, tillhörande

givarens hushåll, och ej heller, där understödet icke utgjort skadestånd,

för vad som utgått till annans undervisning eller uppfostran. I 31 § och 32

§ 1 inom. stadgas, att till intäkt av tjänst hänföres periodiskt understöd

eller därmed jämförlig periodisk intäkt, därest givaren enligt bl. a. 46 § är

berättigad till avdrag därför. Samma bestämmelser med avseende å avdragsrätt

och skattskyldighet för periodiskt understöd gäller jämväl enligt 2 §

och 4 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt vid den statliga beskattningen.

Historik

I sitt år 1950 avgivna betänkande nr IV (SOU 1950: 21) framlade 1944

års allmänna skattekommitté förslag angående bl. a. ändrade bestämmelser

för beskattning av periodiskt understöd. I fråga om periodiskt understöd

till undervisning eller uppfostran föreslog kommittén att avdrag skulle

medgivas under förutsättning bl. a. att mottagaren fyllt 17 år och icke tillhörde

givarens hushåll. Vidare föreslog kommittén att avdrag å 700 kronor

skulle medgivas skattskyldig, som underhållit hemmavarande barn över

16 år, vilket åtnjutit heltidsundervisning vid läroanstalt. Mot dessa förslag

reserverade sig två av kommitténs ledamöter.

År 1951 avgav 1944 års allmänna skattekommitté betänkande nr V (SOU

1951:13) angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende,

vari föreslogs införande av rätt till avdrag under vissa förutsättningar för

amortering av studieskulder. En ledamot av kommittén anförde reservation

mot detta förslag.

I ett den 20 december 1956 avgivet betänkande med förslag till bestämmelser

om avdragsrätt och skatteplikt för periodiskt understöd samt om

avdragsrätt för studieunderstöd, m. m., (stencilerat) har skatt elagssakkunniga

föreslagit en genomgripande omdaning av beskattningsreglerna rörande

periodiska understöd. Enligt förslaget skulle de nuvarande avdragsmöjligheterna

för periodiska utbetalningar inskränkas väsentligt. Avdrag

skulle i princip medges endast i fråga om understöd på grund av bindande

förpliktelser eller då behov av understöd förelåg. Å andra sidan borde enligt

de sakkunnigas mening understöd från föräldrar till barn under dessas

studietid i viss omfattning vara avdragsgilla. Barnen föreslogs icke skola

beskattas för dylikt studieunderstöd.

Även frågan om avdragsrätt för studiekostnader i övrigt har behandlats

av skattelagssakkunniga. I ett den 20 januari 1960 dagtecknat betänkande

(SOU 1960:6) har de sakkunniga utarbetat ett författningsförslag med

bestämmelser om avdrag i vissa fall för amorteringar å studieskulder. I

betänkandet lämnas redogörelse för skälen för och emot hänsynstagande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1967 3

vid beskattningen till kostnader för utbildning. De sakkunniga framhåller

emellertid i samband härmed att, för den händelse hänsyn från det allmännas

sida anses böra tas till det förhållandet att vissa personer med dyrbarare

utbildning tynges av studieskulder, denna grupps speciella förhållanden i

stället kan beaktas genom direkta statsbidrag till amorteringarna. De

sakkunniga tillägger att åtskilliga skäl kan anföras för att stödet till personer

med tyngande studieskulder ges denna form. De sakkunniga har likväl

inte ansett det ligga inom ramen för sitt uppdrag att såsom alternativ till

de ifrågavarande avdragsreglerna upprätta förslag till statsbidrag enligt

de nu antydda grunderna. Med hänsyn till de betänkligheter, som de sakkunniga

funnit att avdragsalternativet obestridligen är ägnat att framkalla,

har de sakkunniga ansett ett system med direkta bidrag vara förtjänt

att närmare övervägas, om särskilda åtgärder anses erforderliga för

att minska bördan för personer som tynges av studieskulder.

Direkta bidrag till de studerande utgår numera enligt studiehjålpsreglementet

och studiemedelsförordningen av den 4 juni 1964 (nr 401 och 402).

Studiehjälpen är avsedd för studerande inom de gymnasiala skolformerna

och innefattar ett begränsat antal typer av förmåner, som utgår efter

enkla och schablonmässiga regler. Förmånerna utgöres av studiebidrag, inackorderingstillägg,

resetillägg och inkomstprövade tillägg.

Studiemedelsförordningen innebär att alla studerande vid universitet och

högskolor, som uppfyller vissa krav på studielämplighet, skall kunna få

studiemedel för sitt uppehälle under hela studietiden.

Studiemedel utgår fr. o. m. den 1 juli 1966 med 3 850 kr. per termin

jämte ett barntillägg för varje barn under 16 år av 688 kr. I dessa studiemedel

ingår ett återbetalningsfritt bidx-ag om 875 kr.

Inom studiemedelssystemet betraktas de studerande såsom ekonomiskt

fristående från sina föräldrar, och rätten till studiemedel påverkas alltså

inte av föräldrarnas ekonomiska situation. Däremot reduceras studiemedlen

på visst sätt med hänsyn till den studerandes egen och hans makes inkomst

och förmögenhet.

Reglerna om den återbetalningspliktiga delen av studiemedlen har utformats

så, att återbetalningsskyldigheten vid varje tidpunkt kommer att

vara anpassad till betalningsförmågan, mätt i beskattningsbar inkomst och

förmögenhet. I allmänhet behöver någon återbetalning ej ske under ett år,

då den återbetalningsskyldiges inkomst ej överstiger i dagens penningvärde

14 000—21 000 kr.

Återbetalningstiden kommer normalt att bli 20—25 år. I syfte att åstadkomma

en jämn belastning över hela återbetalningstiden har de avgifter,

med A''ilka återbetalningsskyldigheten skall fullgöras, indexreglerats. Ränta

utgår ej. Skulle likväl indexregleringen göra att återbetalningsskyldigheten

blir ofördelaktigare för den återbetalningsskyldige än ett vanligt lån, äger

denne rätt till återbäring av för mycket inbetalda avgifter.

Är betalningsskyldigheten ej fullgjord det år den återbetalningsskyldige

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1967

fyller 65 år, bortfaller den del av skulden som ännu återstår. Återbetalningsskyldigheten

upphör automatiskt, om den återbetalningsskyldige avlider.

Frågan om de periodiska understödens och studiekostnadernas behandling

i beskattningshänseende har vid upprepade tillfällen varit föremål för

riksdagens uppmärksamhet, senast vid 1963, 196b, 1965 och 1966 års riksdagar

i anledning av då väckta motioner.

I sitt av 1966 års riksdag godkända betänkande nr 14 avstyrkte bevillningsutskottet

bifall till motioner i dessa frågor. Utskottet åberopade därvid

i fråga om avdragsrätt för periodiskt understöd bl. a. att den nya lagstiftningen

om studiehjälp och studiemedel fick anses innebära ett stadfästande

av principen att utbildningen, på såväl låg- som högstadiet, borde

främjas genom statliga stödåtgärder. Det kunde inte anses rimligt att jämsides

med den avsevärda utgiftsökning, som den studiesociala reformen

medfört för staten, införa en avdragsrätt för periodiskt understöd till studerande

och för studiekostnader, vilken skulle innebära ett högst avsevärt

skattebortfall. Härtill kom att införandet av en rätt till avdrag för studiekostnader

skulle innebära ett genombrytande av den i svensk skattelagstiftning

upprätthållna principen att avdrag ej medges för kapitalavbetalning

på skuld.

Motionerna

I motionen II: 235 framhåller motionärerna att en skattskyldig — med

bibehållen rätt till avdrag vid taxeringen — kan lämna periodiskt understöd

till barn som försörjer sig självt, under förutsättning att detta inte tillhör

föräldrarnas hushåll. ÄAdragsrätten gäller även för understöd till barn,

som inte arbetar. Men bedriver barnet studier, faller avdragsrätten bort.

Denna inkonsekvens i bestämmelserna utgör enligt motionärernas mening

inte ett skäligt och riktigt beaktande av det värde, som föräldrarnas

bidrag till barnens studier alltjämt måste anses ha från samhällets synpunkt.

Frivilliga ekonomiska uppoffringar för ungdomens utbildning bör

skattemässigt inte behandlas med större restriktivitet än andra former av

periodiskt understöd.

Motionärerna anser det också väsentligt, att avdragsreglerna får en utformning,

som inte påverkar olika inkomstgruppers möjligheter att lämna

stöd. Särskilt när det gäller stödet till barnens utbildning bör det vara

angeläget, att detta blir likvärdigt för olika grupper. Skatteförmån i proportion

till understödsbeloppet kan garanteras genom avdrag direkt på den

slutliga skatten.

I motionen II: 716 framhålles att skatteförmågeprincipen bör vara utslagsgivande

för skatteplikt respektive avdragsrätt för periodiskt understöd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr i år 1967

5

om inte andra skäl med betydande styrka talar emot en sådan lösning.

Sådana skäl föreligger när det gäller periodiskt understöd i fall där givare

och mottagare lever i gemensamt hushåll. I fråga om periodiskt understöd

till annans undervisning eller uppfostran föreligger däremot inte skäl att

frångå skatteförmågeprincipen. Motionärerna anser det stötande, att avdrag

medges för periodiskt understöd till person som går sysslolös men ej till

studerande. Avsaknaden av avdragsrätt i sistnämnda fall saknar stöd i

allmänhetens rättsuppfattning. Enligt studiemedelssystemet skall periodiskt

understöd räknas som inkomst vid bedömning av om inkomstprövade

tillägg skall utgå. Detta förstärker ytterligare skälen för beviljande av avdragsrätt

för givaren.

Enligt motionärernas uppfattning talar även starka skäl för att studiekostnader

i övrigt, främst amortering av studieskuld, beaktas vid beskattningen.

Genom det studiesociala systemet slopades nämligen den av 1961

års riksdag beslutade avskrivningen med 25 procent av vissa studielån,

varigenom de med studiekostnader sammanhängande beskattningsfrågorna

kommit att kvarstå olösta.

Utskottet

Enligt 20 § kommunalskattelagen skall vid beräkning av inkomsten från

särskild förvärvskälla avräknas alla omkostnader för intäkternas förvärvande

och bibehållande. Avdrag får därvid inte göras för levnadskostnader

och därtill hänförliga utgifter. Till sådana utgifter har i praxis hänförts

studiekostnader. Enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen, som innehåller

bestämmelser om de s. k. allmänna avdragen, äger skattskyldig inte åtnjuta

avdrag för periodiskt understöd för belopp, som annorledes än i form av

skadestånd utgått till annans undervisning eller uppfostran.

De förevarande motionerna syftar till införande av rätt till avdrag vid

beskattningen för periodiskt understöd till studerande. I motionen II: 716

yrkas därjämte utredning i fråga om studiekostnaders behandling i skattehänseende.

Bevillningsutskottet har tidigare, såväl 1965 som 1966, i anledning av

motionsyrkanden av samma innehåll som de nu framställda uttalat att frågan

om rätt till avdrag för periodiskt understöd till studerande och för studiekostnader

kommit i ett A äsentligt annat läge genom 1964 års studiesociala

reform. Denna reform har medfört en avsevärd utgiftsökning för staten. 1

statsverkspropositionen har sålunda för budgetåret 1967/68 till studiehjälp

och studiemedel anslagits 403 milj. kr. Reformen torde också ha inneburit

mycket stora ekonomiska lättnader för dem som har att bekosta egna eller

andras studier. Att de statliga stödåtgärderna skulle ytterligare utbyggas

genom införande av skattefrihet för periodiska understöd till studerande och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1967

en allmän rätt till avdrag för studiekostnader kan enligt utskottets mening

inte anses rimligt.

De bidrag och tillägg som de studerande inom de gymnasiala skolformerna

äger uppbära enligt studiehjälpsreglementet måste bedömas som generösa.

I fråga om det statliga stödet till universitetsstudier bör understrykas att

studiemedlen fr. o. in. den 1 juli 1966 höjts med 280 kr. till 7 700 kr. per

år, vartill kommer barntillägg med 1 376 kr. för varje barn under 16 år.

I studiemedlen ingår ett återbetalningsfritt bidrag om 1 750 kr. per år. Reglerna

om återbetalningsskyldigheten torde — såsom utskottet tidigare framhållit

— tillgodose rimliga anspråk på att återbetalningarna inte blir oskäligt

betungande. Utskottet vill också erinra om de möjligheter som numera

finns att mot låg hyra erhålla studentbostad i statligt subventionerade hus.

Studentbostäder finns numera i alla A''åra universitetsstäder och i Linköping.

Sådana bostäder är vidare under uppförande i Örebro, Växjö och Karlstad.

Motionärerna i motionen II: 716 har påtalat den orättvisa som gällande

regler om avdrag för periodiskt understöd innebär därigenom att avdrag

kan erhållas för understöd till person som går sysslolös eller har egen inkomst.

Utskottet är väl medvetet om att allvarliga erinringar kan riktas mot gällande

föreskrifter, inte minst därigenom att vissa understödsformer intar en

förmånligare ställning i beskattningshänseende än andra. Detta utgör emellertid

enligt utskottets mening knappast ett skäl för att ytterligare vidga

rätten till avdrag för periodiskt understöd.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) motionen II: 235 av herr Antonsson m. fl. om avdrag

vid beskattningen för periodiskt understöd till studerande,

samt

2) motionen II: 716 av herrar Jönsson i Ingemarsgården

och Mundebo om avdrag vid beskattningen för periodiskt

understöd till studerande samt för amortering av studieskulder,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1967 7

Närvarande:

från första kammaren: herr John Ericsson, fröken Ranmark, herrar

Yngve Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Lundström, Paul Jansson, Sundin,

Arne Pettersson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard, Engkvist,

Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson

i Bäckmora och Larsson i Umeå.

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Lundström,

Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt och herr Larsson i Umeå, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 5 med orden

»Bevillningsutskottet har» och slutar på s. 6 med orden »till motionerna»,

bort ha följande lydelse:

Vid flera tidigare tillfällen har riksdagen uttalat sig för en positiv lösning

av frågan om den skattemässiga behandlingen av studiekostnader. I främsta

rummet borde enligt riksdagens uttalade mening frågan om avdragsrätt

för periodiskt understöd åt studerande regleras, men även i fråga om skattereglerna

avseende studiekostnader i övrigt var enligt riksdagens uppfattning

en omprövning »synnerligen önskvärd». Uttalanden av sagda innebörd

har bl. a. gjorts av 1952, 1953 och 1956 års riksdagar.

Genom beslut av 1961 års riksdag infördes ett system med avskrivning

med en fjärdedel av vissa studielån. Avskrivnings systemet motiverades bl. a.

med att det utgjorde ett alternativ till avdragsrätt för amortering av studieskuld,

varom förslag framlagts av 1950 års skattelagssalckunniga.

Det nya studiesociala system som antogs av 1964 års riksdag innebar att

avskrivningsförfarandet slopades. De med studiekostnaderna sammanhängande

beskattningsfrågorna kvarstår därför helt olösta.

Utskottet —- som icke kan dela den understundom framförda meningen

att frågan om avdrag för studiekostnader och för periodiskt understöd till

studerande genom tillkomsten av studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen

kommit i ett väsentligt ändrat läge — anser att beskattningsproblemen

mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalade mening bör

få en skyndsam lösning.

Utskottet är emellertid medvetet om att frågan om studiekostnadernas behandling

i skattehänseende innesluter flera detaljproblem, som för sin tekniska

lösning kräver viss fortsatt utredning. Ifrågavarande problem bör därför

tagas upp till skyndsam prövning i syfte att åstadkomma tekniskt acceptabla

lösningar.

Den allvarligaste kritiken har gällt den skattemässiga behandlingen av

periodiskt understöd till annans undervisning eller uppfostran. För sådant

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 4 år 1967

understöd medger skattelagstiftningen för närvarande i regel ingen avdragsrätt.

Endast i det fall det periodiska understödet utgör skadestånd kan avdrag

erhållas. Avsaknaden av avdragsrätt i studiefallet torde sakna stöd i

allmänhetens rättsuppfattning och innebär också i sak en orättvisa gentemot

de föräldrar som bidrar till barnens studier. Enligt studiemedelssystemet

räknas erhållet periodiskt understöd som inkomst vid inkomstprövningen.

Studiemedel kan alltså komma att reduceras på grund av erhållet

periodiskt understöd. Också detta förhållande, som är en konsekvens av

studiemedelssystemets inkomstbegrepp, talar för att skattelagstiftningen

anpassas härtill och att avdragsrätt i princip medges för periodiskt understöd

även i de fall då mottagaren bedriver studier.

Förutom i fråga om de periodiska understöden har i förevarande motion

anförts skäl för att även studiekostnader i övrigt, t. ex. amortering å studieskuld,

borde beaktas vid beskattningen. Detsamma gäller de till det nya

studiemedelssystemet knutna avgifterna (= återbetalningarna).

Frågan om avdragsrätt för periodiskt understöd till studerande synes utskottet

kunna avgöras på grundval av redan verkställda utredningar, som

dock tarvar viss överarbetning. Utskottet tillstyrker därför det i motionen

II: 716 framförda kravet härvidlag. Frågan om utformning av avdragsrätt

för studiekostnader bör enligt utskottets mening göras till föremål för ytterligare

utredning. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t gör framställning härom.

dels att utskottet under punkten 2) bort hemställa,

atl riksdagen, med bifall till motionen II: 716 av herrar

Jönsson i Ingemarsgården och Mundebo, måtte

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till

riksdagen rörande avdragsrätt vid beskattningen för periodiskt

understöd till studerande, samt

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och

förslag angående studiekostnaders behandling i skattehänseende.

2) av herrar Sandin, Vigelsbo och Eriksson i Bäckmora, vilka — under

åberopande av innehållet i motion II: 235 —- ansett, att utskottet under

punkten 1) bort hemställa,

att riksdagen i anledning av motionen II: 235 av herr Antonsson

m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning om rätt till skatteavdrag för periodiskt understöd

till studerande.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.