Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1967-05-09 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:45, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

1

Nr 45

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370J,

m. m.

I en den 31 mars 1967 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 84, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen den 23

november 1956 (nr 623).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här återges följande.

I propositionen föreslås på grundval av ett betänkande av pensionsstiftelseutredningen

ändrade regler om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning

för tryggande av pensionsutfästelser och för avsättning till personalstiftelse.

De nya bestämmelserna bygger på det förslag till civilrättslig

lagstiftning på området som framlagts i prop. 1967:83.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr >iö år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att punkt 6 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skall upphöra att gälla, dels att

19 §, 28 § 1 inom., 29 § 4 mom. och 53 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna

till 21 §, punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna

till 29 § och punkt 8 av anvisningarna till 53 § samma lag1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall till anvisningarna

till 24 § fogas en ny punkt, betecknad punkt 8, och till anvisningarna

till 25 § en ny punkt, betecknad punkt 6, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §.

Till skattepliktig---------- räknas icke:

vad som--— — —---- likartad form;

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, vid första tillfälle

dylika medel finnas i stiftelsen.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

1 m o in. Till intäkt

Räntor samt — —--

Royalty och

Ersättning, som

Belopp, som idkare av rörelse uppburit

ur pensions- eller annan personalstiftelse

såsom gottgörelse för

utgift, räknas som intäkt av rörelse.

Vad nu sagts skall dock icke gälla

i den mån utgiften föranlett att avdrag

vid tidigare års taxering ej fått

göras för avgifter, som avses i 29 §

4 mom. sista ledet, eller gottgörel
-

28 §.

—• —--— — honom tillgodo.

--- tillhört rörelsen.

annan fastighet.

av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas som intäkt av rörelse, om

avdrag för avsättning till stiftelsen

medgivits vid beräkning av nettointäkt

av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit

för att han övertagit ansvaret för 1

1 Senaste lydelse av 19 § se 1964:70, av 28 § 1 mom., 29 § 4 mom., punkt 1 av anvisningarna

till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 53 §

se 1961:586, av 53 § 1 mom. se 1966:729, av punkt 3 av anvisningarna till 21 § se 1954:45

och av punkt 8 av anvisningarna till 53 § se 1951:689.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sen skett av medel, för vilka avdrag pensionsutfästelse i samband med

ej fått göras vid avsättningen till övertagande av rörelse, räknas som

stiftelsen. Gottgörelsen skall i första intäkt av rörelsen,

hand anses hava skett av sådana Redovisar arbetsgivare enligt lamedel.

gen om tryggande av pensionsutfäs
telse

m. in. pensionsskuld under

rubriken Avsatt till pensioner i sin

balansräkning och är denna post

mindre än motsvarande post vid utgången

av föregående beskattningsår,

räknas skillnaden som intäkt av

rörelse. Om posten överstiger det

lägsta belopp vartill posten enligt

7 § nämnda lag får minskas, räknas

även överskjutande belopp (disponibla

pensionsmedel) som intäkt.

Denna intäkt beräknas dock högst

till summan av avsättning under året

till pensionsstiftelse, kostnad för inköp

under året av pensionsförsäkring

mot engångspremie och en tiondel

av disponibla pensionsmedel vid

utgången av närmast föregående beskattningsår,

i den mån summan

överstiger det belopp vilket räknas

som intäkt enligt första punkten.

Räknas disponibla pensionsmedel

som intäkt enligt närmast föregående

punkt, skall motsvarande minskning

av posten Avsatt till pensioner

som sker närmast därefter icke räknas

som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse,

räknas disponibla pensionsmedel

som intäkt av rörelse det beskattningsår

då rörelsen upphörde.

Går arbetsgivare i likvidation eller

skiftas dödsbo efter arbetsgivare,

räknas disponibla pensionsmedel

som intäkt för det beskattningsår

då beslutet om likvidation fattades

eller skiftet ägde rum. För fusion

som avses i 3 mom. gäller vad som

föreskrives där och i 4 mom.

Medel, för vilka avdrag icke medgivits

vid taxering, räknas icke som

intäkt enligt sjunde eller åttonde

stycket vid första tillfälle sådana

medel finnas redovisade under rubriken

Avsatt till pensioner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

(Nuvarande Igdelse)

(Föreslagen lydelse)

29 §.

4 mom. Avdrag får icke göras för:

hyra för------—---i

kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller annan

anläggning eller för grundförbättring

därå;

avgifter från arbetsgivare enligt

lagen om försäkring för allmän tillläggspension

till den del kostnaden

härför motsvaras av under räkenskapsåret

erlagda dylika avgifter,

för vilka den skattskyldige ägt gottgöra

sig enligt 5 § lagen med vissa

bestämmelser om pensionsstiftelse

men för vilka han icke uttagit gottgörelse,

dock att vad nu sagts skall

gälla endast i den mån gottgörelsen

kunnat uttagas utan att stiftelsens

förmögenhet bringats att underskrida

ett belopp motsvarande etthundratjugu

procent av stiftelsens pensionsreserv.

(Se vidare anvisningarna.)

rörelsen;

kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller annan

anläggning eller för grundförbättring

därå.

(Se vidare anvisningarna.)

53

1 in o m. Skyldighet att----

d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska

penninglotteriet aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna

sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor,

§•

---av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus,

svenska skeppshypotekskassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar

utdelning åt sina delägare, aktiebolaget

tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukförsäkringsfonden,

pensionsstiftelser

som avses i lagen om tryggande av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

5

(Nuvarande lydelse)

understödsföreningar, som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig

verksamhet, jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller

hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning

eller vilkas verksamhetsområden falla

utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av län,

ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,

som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring

:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra---

Riksskattenämnden må, -

(Föreslagen lydelse)

pensionsutfästelse m. m., allmänna

försäkringskassor, understödsföreningar,

som icke bedriva till livförsäkring

hänförlig verksamhet,

personalstiftelser som avses i lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. med ändamål uteslutande att

lämna understöd vid arbetslöshet,

sjukdom eller olycksfall, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen

om försäkringsrörelse icke äger tilllämpning

eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm

och omfatta allenast visst län eller

del av län, ävensom sådana ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses i

lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

--eller rörelse.

—----icke föras.

Anvisningar

till 21 §.

3. Såsom intäkt — — —------stadgandena i 35 §.

Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas som intäkt av jordbruksfastighet,

om avdrag för avsättning till

stiftelsen medgivits vid beräkning

av nettointäkt av jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äga 28 §

1 mom. sjätte—nionde styckena

motsvarande tillämpning i fråga om

jordbruksfastighet.

Därest inkomst---—------om jordbruksfastighet.

Har skattskyldigs---—------ stället tillämpas.

till 22 §.

1. Såsom driftkostnad —--------ny sådan.

Värdet av------—----—- som driftkostnad.

Avdrag för avsättning till pensions-

eller personalstiftelse får ske

enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 45

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

(Nuvarande lydelse)

Därest inkomst av jordbruksfastighet

beräknas enligt bokföringsmässiga

grunder, skall i stället för

eller utöver vad i första och andra

styckena stadgas gälla vad nedan

sägs.

Kostnad för — •—-------

Bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna

till 29 § angående avdrag

för överföring av medel till pensionsstiftelse

eller annan personalstiftelse,

såvitt angår rörelse, ävensom bestämmelserna

i 28 § 1 mom. sista

stycket och 29 § 4 mom. sista ledet

avseende rörelseidkare, som äger

gottgöra sig för utgift ur sådan stiftelse,

skola äga motsvarande tillämpning

i fråga om jordbruksfastighet.

Värdet av--------

(Föreslagen lydelse)

Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äger punkt

2 av anvisningarna till 29 § motsvarande

tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Därest inkomst av jordbruksfastighet

beräknas enligt bokföringsmässiga

grunder, skall i stället för

eller utöver vad i första—fjärde styckena

stadgas gälla vad nedan sägs.

avdrag i fråga om jordbruksfastighet.

som intäkt.

till 24 §.

8. Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas som intäkt av annan

fastighet, om avdrag för avsättning

till stiftelsen medgivits vid beräkning

av nettointäkt av annan

fastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äga 28 §

1 mom. sjätte—nionde styckena motsvarande

tillämpning i fråga om annan

fastighet.

till 25 §.

6. Avdrag för avsättning till pensions-

eller personalstiftelse får ske

enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt la
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äger punkt

2 av anvisningarna till 29 § motsvarande

tillämpning i fråga om annan

fastighet.

till 29

2. a. Skaltskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till pensionsstiftelse

varom förmäles i

punkt 6 av anvisningarna till 53 §.

Avdrag må icke medgivas med

mindre avsättningen avser pensionering,

som anordnats på sätt i anvisningarna

till 31 § föreskrives som

villkor för att livförsäkring skall

hänföras till pensionsförsäkring.

För rätt till avdrag kräves vidare

att medlen kontant eller i form av

aktier, obligationer eller därmed

jämförliga tillgångar till ett värde

motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen. År

fråga om aktiebolag, ekonomisk förening,

ömsesidigt försäkringsbolag,

sparbank, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, hypoteksförening,

svenska bostadskreditkassan

eller bostadskreditförening, må med

tillgångar som nyss sagts jämställas

av den skattskyldige utfärdat och

till stiftelsen överlämnat skuldebrev.

Såsom förutsättning härför skall

gälla, att skuldebrevet innefattar utfästelse

om att ränta skall utgå med

lägst tre och högst sex procent om

året och om att räntan årligen skall

tillföras huvudstolen. Avdrag må

dock medgivas även om skuldebrevet

innehåller förbehåll att skyldighet

att utgiva ränta ej föreligger,

när stiftelsens förmögenhet uppgår

till ett belopp motsvarande etthundratjugu

procent av stiftelsens pensionsreserv.

För rätt till avdrag kräves jämväl

att avsättningen tjänar till tryggan
-

2. a. Arbetsgivare får avdrag för

medel, som avsatts till personalstiftelse

enligt lagen om tryggande av

pensionsutfästelse m. m.

b. Arbetsgivare får avdrag för medel,

som avsatts till pensionsstiftelse

enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. för att uppbringa

stiftelsens tillgångar till vad

som motsvarar upplupen del av den

utfästa pension (jfr 2 § samma lag),

som tryggas av stiftelsen, efter avdrag

för den skuld stiftelsen själv

kan ha ådragit sig. Att stiftelsens

ändamål får omfatta pension åt vissa

personer endast till begränsat belopp

framgår av 10 § tredje stycket

nämnda lag.

Avser pensionsstiftelsen att trygga

pensionsutfästelse enligt allmän

pensionsplan, medges avdrag för avsättning

för att täcka pensionsreserv

enligt pensionsplanen.

c. Redovisar arbetsgivare enligt lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. pensionsskuld under rubriken

Avsatt till pensioner i sin balansräkning

och är denna post större

än motsvarande post vid utgången

av föregående beskattningsår, får

han avdrag för skillnaden mellan de

båda beloppen. Om posten vid beskattningsårets

utgång överstiger

lägsta belopp enligt 7 § nämnda

lag, minskas avdraget med överskjutande

belopp (disponibla pensionsmedel).

d. Vid beräkning av avdrag enligt

b eller c ovan får pensionsutfästelse

beaktas endast om försäkring för utfästelsen

skulle ha varit sådan pen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

de av den skattskyldiges utfästelser sionsförsäkring som avses i punkt 1

om pension. Utfästelse skall vara av anvisningarna till 31 §.

gjord av den skattskyldige till arbetstagare

eller arbetstagares efterlevande.

Utfästelse till arbetstagare

om pension, som ännu ej börjat utgå,

skall innefatta att denne vid avgång

ur tjänsten utan samband med

inträffat pensionsfall bar rätt till

den del av pensionen som intjänats

vid avgången (fribrev). Avdraget för

avsättningen må uppgå till högst det

belopp som fordras för att uppbringa

stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets

utgång till vad som motsvarar

en enligt 10 § lagen med vissa

bestämmelser om pensionsstiftelse

beräknad pensionsreserv för sådana

utfästelser som ovan sagts.

Om aktierna i aktiebolag eller andelarna

i ekonomisk förening till

huvudsaklig del ägas eller på därmed

jämförligt sätt innehavas — direkt

eller genom förmedling av juridisk

person — av en fysisk person

eller ett fåtal fysiska personer, må

vid tillämpning av bestämmelserna

i nästföregående stycke hänsyn icke

tagas till pensionsutfästelse avseende

någon, vilken genom eget eller anhörigs

innehav av aktier eller andelar

har ett avgörande inflytande i bolaget

eller föreningen, eller ock efterlevande

till någon varom sålunda

är fråga.

b. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till annan

personalstiftelse än pensionsstiftelse,

därest medlen kontant eller i

form av aktier, obligationer eller

därmed jämförliga tillgångar till ett

värde motsvarande den gjorda avsättningen

överlämnats till stiftelsen

och under förutsättning tillika

att stiftelsens ändamål är sådant,

att den skattskyldige vid direkt omkostnad

för dylikt ändamål är berättigad

till avdrag, att stiftelsen,

om den icke bildats enligt lagen om

aktiebolags pensions- och andra per
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sonalstiftelser eller är knuten till

bankaktiebolag eller sparbank, står

under tillsyn enligt lagen om tillsyn

över stiftelser samt att stiftelsen i

övrigt uppfyller villkor motsvarande

dem som i punkt 6 av anvisningarna

till 53 § stadgats beträffande

pensionsstiftelse.

till 53 8.

8. Frågan om skattskyldigheten

för stiftelse skall bedömas med

hänsyn till det ändamål som tillgodoses

i den bedrivna verksamheten.

Om stiftelse under längre tid icke

bedrivit eller icke kan väntas komma

att bedriva verksamhet i en omfattning

som skäligen svarar mot

avkastningen å stiftelsens tillgångar,

skall stiftelsen, oavsett dess ändamål,

anses hänförlig under 53 §

1 mom. f). Stiftelse, som i sin verksamhet

främjar flera ändamål, anses

hänförlig under 53 § 1 mom. e),

därest verksamheten huvudsakligen

avser att tillgodose ändamål av sådan

beskaffenhet som i nämnda

stadgande omförmäles. Detta anses

vara fallet, om i verksamheten allenast

i ringa omfattning främjas

ändamål av annan art.

Vad nu sagts om stiftelse skall

jämväl gälla förening, dock att, därest

under föreningens förvaltning

finnes stiftelse, frågan om skattskyldigheten

skall för stiftelsen och föreningen

var för sig bedömas på sätt

ovan angives.

8. Frågan om skattskyldigheten

för stiftelse skall bedömas med hänsyn

till det ändamål som tillgodoses

i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse, som i sin verksamhet

främjar flera ändamål, anses hänförlig

under 53 § 1 mom. e), därest

verksamheten huvudsakligen avser

att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet

som i nämnda stadgande

omförmäles. Detta anses vara

fallet, om i verksamheten allenast i

ringa omfattning främjas ändamål

av annan art.

Om stiftelse under längre tid icke

bedrivit eller icke kan väntas komma

att bedriva verksamhet i en omfattning

som skäligen svarar mot

avkastningen å stiftelsens tillgångar,

skall stiftelsen, oavsett dess ändamål,

anses hänförlig under 53 §

1 mom. f). Att pensionsstiftelse lägger

avkastning till kapitalet, medför

sådan påföljd endast om stiftelsen

har överskott på kapitalet enligt 15 §

lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m. m.

Vad i denna punkt sagts om stiftelse

skall jämväl gälla förening,

dock att, därest under föreningens

förvaltning finnes stiftelse, frågan

om skattskyldigheten skall för stiftelsen

och föreningen var för sig bedömas

på sätt ovan angives.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1968. Äldre bestämmelser gäller vid

1968 års taxering och vid eftertaxering för år 1968 och tidigare år.

Vid den första taxeringen enligt de nya bestämmelserna anses skattskyldig

i sin balansräkning vid utgången av det beskattningsår, som låg till

grund för närmast föregående taxering, ha en post Avsatt till pensioner,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

som svarar mot vad lian enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till

lagen om tryggande av pensionsutfästelse in. in. skall ha fört till konto

Avsatt till pensioner. Bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde stycket andra

och tredje punkterna tillämpas icke vid den första taxeringen enligt de nya

bestämmelserna.

Vid beräkning av det belopp som enligt punkt 2 av anvisningarna till

29 § får dragas av för avsättning till pensionsstiftelse och för ökning av

posten Avsatt till pensioner samt vid beräkning av det belopp, varmed

disponibla pensionsmedel enligt 28 § 1 mom. upptages som intäkt, gäller

utöver vad i nämnda lagrum stadgas följande.

Har utfästelse om pension som icke är förenad med fribrev lämnats före

den 1 januari 1967, tages vid beräkning av arbetsgivares pensionsreserv

enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. och vid beräkning av

upplupen del av utfäst pension, som tryggas av pensionsstiftelse, hänsyn

även till sådant utfäst tillägg som föranledes av levnadskostnadernas ökning

fram till den tidpunkt beräkningen avser. Vid beräkningen anses pension,

som börjat utgå före den 5 juni 1955, alltid utgå på grund av utfästelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

11

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7

Från skattskyldighet ------

för all inkomst;

d) landsting, kommuner och andra

menigheter ävensom hushållningssällskap:
för

all inkomst;

e) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet

och högskolor i vilka de

studerande enligt gällande stadgar

äro skyldiga att vara medlemmar,

sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,

skeppsfartens sekundärlånekassa,

norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge

kontorets vinstmedel användas till

allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina

delägare, aktiebolaget tipstjänst,

svenska penninglotteriet aktiebolag,

allmänna pensionsfonden, allmänna

s jukförsäkringsf onden, pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor,

understödsföreningar, med undantag

för dem, vilka enligt sina

stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar

kapitalunderstöd å högst 500 kronor

för medlem, jämlikt lagen om

(Föreslagen lydelse)

§•

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i

53 § 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen:
för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt

sina stadgar icke får meddela annan

kapitalförsäkring än sådan som

omfattar kapitalunderstöd på högst

500 kronor för medlem och annan

juridisk person som avses i 53 § 1

mom. första stycket d) kommunalskattelagen

ån understödsförening:

för all inkomst;

1 Senaste lydelse av 7 § se 1966:730.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

(Nuvarande lydelse)

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för

arbetslöshetsunderstöd, sjukh jälp

eller hjälp vid olycksfall, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen

om försäkringsrörelse icke äger tilllämpning

eller vilkas verksamhetsområde

falla utanför Stockholm och

omfatta allenast visst län eller del

av län, ävensom sådana ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses i lagen

om yrkesskadeförsäkring:

för all inkomst;

f) kyrkor, andra trossamfund än

svenska kyrkan därest de utöva

kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar

vilkas verksamhet ej bedrives

i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,

stiftelser som hava till

huvudsakligt ändamål att under

samverkan med militär eller annan

myndighet stärka rikets försvar eller

att, utan begränsning till viss familj,

vissa familjer eller bestämda personer,

främja vård och uppfostran av

barn eller lämna understöd för beredande

av undervisning eller utbildning

eller utöva hjälpverksamhet

bland behövande eller främja vetenskaplig

forskning, ävensom sådana

föreningar vilka, utan att i sin verksamhet

tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, huvudsakligen

verka för ändamål av den i fråga

om stiftelser här angivna art:

för sådan inkomst som ej liärflutit

av rörelse;

g) här ovan--— —

Riksskattenämnden må,

Att personer,--

(Föreslagen lydelse)

f) juridisk person som avses i

53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:
för

sådan inkomst som ej härflutit

av rörelse;

h) kommunalskattelagen.

----icke föras.

— — samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1968. Äldre bestämmelser

gäller vid 1968 års taxering och vid eftertaxering för år 1968 och tidigare

år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

13

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 33 § taxeringsförordningen den 23 november

19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

33 §.

Är stiftelse----—- — till beskattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse, 1) pensionsstiftelse som avses i

lagen om tryggande av pensionsutfästelse

in. m.,

2) jämlikt lagen om aktiebolags 2) personalstiftelse som avses i

pensions- och andra personalstiftel- lagen om tryggande av pensionsutser

bildad stiftelse för arbetslöshets- fästelse m. m. med ändamål utesluunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid tande att lämna understöd vid ar
-

olycksfall, betslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som ------statlig inkomstskatt.

Uppgift avfattas--—--från skattskyldighet.

Uppgift avlämnas —---— nämnda skyldighet.

Det åligger — -----föreningens skattskyldighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1968 och skall tillämpas

första gången vid 1969 års taxering.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinman

återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 14—15.

Historik och gällande rätt, s. 15—21.

Pensionsstiftelseutredningen, s. 21—27.

Remissyttrandena, s. 27—44.

Departementschefen, s. 45—57.

1 Senaste lydelse av 33 § se 1965:753.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

Utskottet

Vid sidan av den allmänna pensioneringen förekommer en omfattande

privat pensionering av de anställda inom företagen, som grundas på av

arbetsgivarna gjorda pensionsutfästelser. Enligt gällande beskattningsregler

kan en arbetsgivare erhålla avdrag vid inkomsttaxeringen för medel,

som reserverats för framtida pensionsutbetalningar antingen genom att

teckna pensionsförsäkringar eller genom att bilda en pensionsstiftelse och

dit avsätta erforderliga medel för finansieringen av pensionsåtagandena.

Om arbetsgivaren väljer försäkringsalternativet måste han avstå likvida

medel motsvarande försäkringspremierna. Avsätter arbetsgivaren kontanta

medel eller därmed jämförliga tillgångar till en pensionsstiftelse (realstiflelse)

har han möjlighet att återlåna de avsatta medlen. Fullgör han

avsättningen till stiftelsen med revers, vilket enligt gällande beskattningsregler

är tillåtet för aktiebolag och vissa andra juridiska personer, kan

kapitalet kvarstå i näringsverksamheten. Arbetsgivare, som är sådan juridisk

person, föredrar därför vanligen alt göra avsättning till en reversstiftelse.

Av de belopp, som sammanlagt finns i pensionsstiftelser — omkring

7,5 miljarder kr. — beräknas omkring 6 miljarder kr. utgöra reversfordringar

och återstoden realtillgångar.

Pensionsstiftelse skall inte endast vara ett instrument för arbetsgivaren,

när det gäller att reservera medel för pensioner med rätt till avdrag vid

taxeringen för avsättningen, utan den skall också trygga arbetstagarens

intjänade pensionsrätt. Har stiftelsen bildats enligt 1937 års lag om aktiebolags

pensions- och personalstiftelser (bunden stiftelse) åtnjuter stiftelsens

reversfordran viss förmånsrätt i arbetsgivarens konkurs. Av totalt

ca 9 000 pensionsstiftelser är endast omkring 900 stiftelser bundna. Övriga,

s. k. fria stiftelser, vilka kan bildas av såväl fysiska som juridiska

personer, åtnjuter ingen förmånsrätt. Fördelas den sammanlagda förmögenheten

på stiftelserna efter deras rättsliga karaktär, hänför sig omkring

7 miljarder kr. till fria stiftelser och återstående 500 milj. kr. till bundna

stiftelser.

Enligt nuvarande bestämmelser i kommunalskattelagen krävs för rätt

till avdrag vid taxeringen för avsättning till pensionsstiftelse bl. a. att pensionsutfästelsen

lämnats av den skattskyldige själv och att utfästelsen,

om den lämnats efter den 31 december 1962, innefattar rätt till fribrev

vid avgång ur tjänsten före uppnådd pensionsålder, s. k. oantastbar pensionsrätt.

I familjebolag får avdrag emellertid inte åtnjutas för avsättning

till pensionsstiftelse i syfte att säkerställa pensionsutfästelse till huvuddelägare,

d. v. s. till person, vilken genom eget eller anhörigs innehav av

aktier har ett avgörande inflytande i bolaget.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967 15

Avsatta medel skall av fysisk person, samt av handels- och kommanditbolag

överlämnas till stiftelsen i form av kontanter eller likvärdiga tillgångar.

Aktiebolag och vissa andra juridiska personer äger dock, som reredan

nämnts, göra avsättning genom att till stiftelsen överlämna ett av

den skattskyldige utfärdat räntebärande skuldebrev på beloppet i fråga.

Enligt 1961 års lag med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse äger

arbetsgivare gottgöra sig för utgifter i samband med pensionering. Sådan

gottgörelse utgör skattepliktig intäkt för arbetsgivaren, om han tidigare

erhållit avdrag för avsättning till stiftelsen. I syfte att trygga pensionsborgenärernas

rätt stadgas vidare i nämnda lag att stiftelsens förmögenhet

inte får nedbringas under vad som motsvarar pensionsreserven. Denna utgör

kapitalvärdet av utgående pensioner och i fråga om pensioner, som ännu

inte börjat utgå, kapitalvärdet av utfästa pensioner till den del de intjänats.

Den vid taxeringen avdragsgilla avsättningen till pensionsstiftelse

motsvaras av den civilrättsligt beräknade pensionsreserven, sedan därifrån

avräknats värdet av sådana pensioner till vilka hänsyn inte får tas vid beskattningen,

t. ex. pension till huvuddelägare i familjebolag. Den skatterättsliga

pensionsreserven är därigenom i vissa fall mindre än den civilrättsliga.

I många pensionsstiftelser har överskott uppkommit, bl. a. genom tillkomsten

av ATP. Arbetsgivare, som har pensionstiftelse med överskott,

medges därför inte avdrag för avgifter till ATP i den mån han kunnat anlita

pensionsstiftelsens medel härför men underlåtit att göra detta. Sådan

avtappning av överskott i stiftelsen behöver dock inte göras med större

belopp än att stiftelseförmögenheten därefter uppgår till 120 procent av

pensionsreserven.

Kommunalskattelagen innehåller också regler om avdrag för avsättning

till annan personalstiftelse än pensionsstiftelse. Härmed avses stiftelse,

vars ändamål huvudsakligen är att tillgodose de anställdas välfärd på annat

sätt än genom pensionering. Avdrag medges för avsättning till såväl

bunden som fri personalstiftelse, om avsatta medel överlämnats till stiftelsen

i form av kontanter eller därmed jämförliga tillgångar. För avdragsrätt

krävs vidare, att stiftelsens ändamål är sådant, att arbetsgivaren vid

direkt omkostnad för dylikt ändamål är berättigad till avdrag vid inkomstberäkningen

samt att stiftelsen uppfyller vissa formella krav, vilka jämväl

utgör förutsättning för rätt till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse.

Den nuvarande ordningen med tryggande av pensionsutfästelser genom

olika slag av pensionsstiftelser har varit förenad med allvarliga brister från

både civilrättslig och skatterättslig synpunkt. Rättsområdet i hela dess vidd

har därför varit föremål för överväganden inom pensionsstiftelseutredningen,

som i sitt betänkande »Pensionsstiftelser II» (SOU 1965: 41) fram
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

lagt förslag till ändrad civilrättslig och skatterättslig reglering av de frågor,

som har samband med tryggande av privata pensioner.

I propositionen nr 83, som hänvisats till behandling av lagutskott, har

på grundval av utredningens betänkande framlagts förslag bl. a. till lag

om tryggande av pensionsutfästelse m. in. (tryggandelagen). Civillagens

bestämmelser har utformats på sådant sätt, att de även kan äga tillämpning

på beskattningsområdet. Eftersom de i propositionen nr 84 föreslagna

skatterättsliga reglerna bygger på den civilrättsliga lagstiftningen i betydligt

större utsträckning än som nu är fallet, har utskottet funnit lämpligt

att redovisa de bestämmelser i tryggandelagen, som är av intresse från

beskattningssynpunkt.

Enligt förslaget till tryggandelag kan arbetsgivares pensionsutfästelser

tryggas genom särskild skuldredovisning i bokföringen eller genom avsättning

av medel till pensionsstiftelse (realstiftelse). Alla oantastbara pensionsutfästelser

och sådana antastbara pensionsutfästelser, som lämnats

före den 1 januari 1967, får tryggas på angivet sätt.

Pensionsstiftelse av reverstyp skall enligt förslaget avskaffas och ersättas

med en särskild skuldpost i arbetsgivarens balansräkning, benämnd

Avsatt till pensioner. Härigenom kommer uppskattningsvis 7 000 pensionsstiftelser

att försvinna. Alla arbetsgivare, således även enskilda företagare,

äger rätt att genom sådan skuldredovisning i räkenskaperna trygga pensionsutfästelser

—- även till huvuddelägare i familj ebolag — som ingår i

central överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (allmän pensionsplan).

Arbetsgivare, som är aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag,

ekonomisk förening eller sparbank, och — efter dispens av Kungl. Maj :t

— även annan arbetsgivare får under rubriken Avsatt till pensioner också

redovisa pensionsutfästelser, som inte omfattas av allmän pensionsplan. I

förslaget till tryggandelag har intagits en ansvarsbestämmelse för arbetsgivare,

som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet minskar posten Avsatt

till pensioner under pensionsreserven. Däremot föreligger inte hinder för

arbetsgivare att redovisa större belopp på nämnda post än som svarar

mot pensionsreserven för det slag av pensionsutfästelser, som omfattas av

tryggandelagen.

Pensionsstiftelses ändamål skall enligt tryggandelagens bestämmelser

uteslutande avse pensionering, och dess förmögenhet får i princip endast

bestå av realtillgångar. Avsättning till stiftelsen får således inte ske med

revers. Om betryggande säkerhet ställs, äger arbetsgivaren dock återlåna

medel från stiftelsen. Avsättning till pensionsstiftelse får även ske för att

trygga utfästelse till huvuddelägare i familj ebolag. Den utfästa pensionen

får emellertid inte överstiga vad som kan anses sedvanligt för arbetstagare

med motsvarande uppgifter. Arbetsgivaren äger gottgöra sig för vad han

utgivit i samband med pensionering ur stiftelsens överskottsmedel och,

om överskott saknas, i visst fall ur årets avkastning. Särskilda avtapp
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967 17

ningsregler har inte föreskrivits för det fall, att stiftelsens förmögenhet

överstiger kapitalvärdet av pensionsutfästelserna. Pensionsstiftelse skall

stå under tillsyn av länsstyrelsen. Stiftelsens styrelse skall bestå av lika

många representanter för arbetsgivaren som för arbetstagarna. Tryggar

stiftelsen utfästelse om pension till huvuddelägare i familj ebolag, skall

tillsynsmyndigheten utse ordförande i styrelsen.

Upphör arbetgivare med sin näringsverksamhet är han skyldig att inköpa

pensionsförsäkringar för sina pensionsutfästelser. Överlåtes verksamheten

på annan, gäller inte detta krav, om efterträdaren med pensionsborgenärernas

samtycke åtar sig ansvaret för pensionsskulden. Vägrar pensionsborgenärerna

att lämna samtycke kan tillstånd till överflyttande av

pensionsskulden utverkas av tillsynsmyndigheten. Av förslaget till tryggandelag

framgår vidare, att om ansvaret för pensionsutfästelse överflyttats

är innehavaren av pensionsfordringen beträffande utfästelsens rättsverkningar

att anse som anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen

hos företrädaren.

Personalstiftelse skall enligt tryggandelagen ha till ändamål att bereda

annan välfärd än pensionering. I fråga om sådan stiftelse skall i huvudsak

samma bestämmelser gälla som för pensionsstiftelse. Avsatta medel får

dock inte återlånas till arbetsgivaren, och styrelseordförande skall alltid

tillsättas av tillsynsmyndigheten.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 mars 1968.

Enligt vad utskottet erfarit kommer första lagutskottet i sitt utlåtande

nr 38 att föreslå riksdagen att anta förslaget till lag om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. i oförändrat skick. Vid sina överväganden har bevillningsutskottet

utgått från att den föreslagna civillagstiftningen antas

av riksdagen utan ändringar.

Som ovan nämnts är de i tryggandelagen intagna bestämmelserna avsedda

att äga tillämpning även vid beskattningen. De föreslagna bestämmelserna

skiljer sig från nuvarande skatteregler främst i följande hänseenden.

1) Avsättning till pensionsstiftelse med revers ersätts med särskild

skuldredovisning i räkenskaperna.

2) De slag av arbetsgivare, som äger rätt att avsätta medel under rubriken

Avsatt till pensioner, utökas betydligt i förhållande till vad som f. n.

gäller i fråga om avsättning till reversstiftelse.

3) Avsättning till pensionsstiftelse får i fortsättningen endast ske med

kontanta medel eller därmed jämförliga tillgångar.

4) Avdragsrätt föreligger för vissa pensionsutfästelser, som nu inte

medför avdragsrätt, nämligen utfästelser om antastbar pensionsrätt, vilka

lämnats under åren 1963—1966.

5) I motsats till vad nu gäller medges avdrag för att trygga pensionsutfästelse

till huvuddelägare i familj ebolag.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

6) De olikheter, som f. n. föreligger mellan civilrättslig och skatterättslig

pensionsreserv, försvinner i princip.

De föreslagna bestämmelserna om skuldföring i räkenskaperna av pensionsavsältningar

kommer otvivelaktigt att medföra en avsevärd rationalisering

av den privata tjänstepensioneringen. Härigenom underlättas fusioner

och andra former av samgående mellan företag. Genom reformen

skapas även bättre underlag för myndigheternas tillsyn och kontroll. Enligt

utskottets mening uppfyller de regler, som föreslagits i den civilrättsliga

lagstiftningen i fråga om avsättning för tryggande av pensionsutfästelse,

de krav, som bör uppställas för avdragsrätt vid inkomsttaxeringen.

Med hänsyn till de garantier mot missbruk av bestämmelserna, som tryggandelagen

innehåller, har utskottet inte heller funnit anledning till erinringar

mot de ökade möjligheterna till avdragsrätt för pensionsavsättningar,

som följer av tryggandelagens regler.

Utskottet behandlar härefter de i propositionen nr 84 föreslagna ändringarna

i beskattningsreglerna, som är avsedda att komplettera tryggandelagens

bestämmelser.

Avsättningar i enlighet med tryggandelagens bestämmelser under posten

Avsatt till pensioner i balansräkningen och till pensions- eller personalstiftelse

skall enligt förslaget medföra rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen.

Detta innebär, som ovan nämnts, vissa utvidgningar av avdragsrätten

i förhållande till kommunalskattelagens nuvarande regler. Bestämmelserna

har utformats på följande sätt.

Om posten Avsatt till pensioner är större än motsvarande post vid utgången

av föregående beskattningsår, äger arbetsgivaren rätt till avdrag för

skillnaden mellan de båda beloppen. Överstiger posten vid beskattningsårets

utgång pensionsreserven skall avdraget dock minskas med överskjutande

belopp (disponibla pensionsmedel). Arbetsgivare är vidare berättigad till

avdrag för medel, som i överensstämmelse med tryggandelagens regler

avsatts dels till personalstiftelse och dels till pensionstiftelse för att uppbringa

stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar kapitalvärdet av intjänad

pensionsrätt, som stiftelsen skall trygga.

Gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare erhåller från pensions-

eller personalstiftelse skall liksom f. n. utgöra skattepliktig intäkt

för arbetsgivaren i den förvärvskälla, i vilken avdrag för avsättning till

stiftelsen medgivits. Har avdrag inte erhållits för avsättning till stiftelsen,

skall det gottgjorda beloppet dock inte upptas som intäkt. Finns i stiftelsen

medel, för vilka avdrag inte medgivits vid taxeringen, skall dessa medel i

första hand tas i anspråk, när stiftelsen lämnar gottgörelse. Uttrycket »vid

första tillfälle» i förslaget till ändrad lydelse av 19 § och 28 § 1 mom. kommunalskattelagen

innebär således att, så snart beskattade medel finns i

pensions- eller personalstiftelse eller under posten Avsatt till pensioner i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967 19

balansräkningen, dessa medel skall användas för pensionsändamål före

obeskattade medel.

Ersättning, som en arbetsgivare erhåller, när han övertar ansvaret för

pensionsutfästelser i samband med övertagande av näringsverksamhet,

skall utgöra skattepliktig intäkt. Att överlåtaren är berättigad till avdrag

för den ersättning han lämnat efterträdaren för att denne övertar pensionsskulden

har ansetts så självklart, att särskilt stadgande därom inte

intagits i kommunalskattelagen. Efterträdaren äger i enlighet med tryggandelagens

bestämmelser med avdragsrätt vid taxeringen göra avsättning

i bokföringen eller till pensionsstiftelse för hela den pensionsskuld han

övertagit från företrädaren.

Om posten Avsatt till pensioner i balansräkningen är mindre än motsvarande

post vid utgången av föregående beskattningsår, skall skillnaden

upptas som intäkt.

Tryggandelagen innehåller, som tidigare nämnts, inte några föreskrifter

om återföring av medel, som avsatts för tryggande av pensionsutfästelse,

när de avsatta medlen överstiger pensionsreserven. Nuvarande skatteregler

om avtappning av överskottsmedel i pensionsstiftelse har slopats med

hänsyn till att tryggandelagens bestämmelser ansetts utgöra tillräcklig garanti

för att stiftelsens tillgångar inte återgår till arbetsgivaren utan kommer

pensionsborgenärerna till godo. Det har däremot ansetts nödvändigt

att vid inkomsttaxeringen införa regler, som gör det möjligt att till beskattning

återföra avsättning till posten Avsatt till pensioner, som blivit

för stor i förhållande till de pensionsutfästelser den skall trygga. I kommunalskattelagen

föreslås därför bestämmelser av innebörd att, om posten

Avsatt till pensioner överstiger pensionsreserven, överskjutande belopp

(disponibla pensionsmedel) skall återföras till beskattning. För att avtappningen

av överskottsmedel inte skall leda till likviditetssvårigheter

för arbetsgivaren föreslås emellertid, att till beskattning endast behöver

återföras belopp, som svarar mot vad som under året avsatts till pensionsstiftelse

och vad som erlagts i engångspremie för pensionsförsäkring samt

en tiondel av disponibla pensionsmedel vid beskattningsårets ingång. Avtappning

kan givetvis inte ske med större belopp än som motsvarar disponibla

medel vid beskattningsårets utgång.

Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet eller om arbetsgivaren

träder i likvidation eller dödsbo efter honom skiftas skall disponibla

pensionsmedel samma år tas till beskattning. Upphör arbetsgivaren med

sin verksamhet utan att ansvaret för pensionsutfästelserna överflyttas på

efterträdaren är arbetsgivaren enligt tryggandelagens bestämmelser skyldig

att trygga upplupen del av pensionsutfästelserna genom att köpa pensionsförsäkringar.

Kostnaderna härför utgör självfallet avdragsgilla omkostnader

i näringsverksamheten, övertar efterträdaren företrädarens pensionsutfästelser,

blir alla de medel som finns på posten Avsatt till pensio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967

ner hos företrädaren disponibla pensionsmedel. Dessa återförs då till beskattning

hos företrädaren men denne erhåller, som ovan framhållits, avdrag

för den ersättning han lämnat efterträdaren för att denne övertagit

pensionsutfästelserna.

Enligt förslaget kan en arbetsgivare, som har anställda i ett jordbruk,

i en annan fastighet eller i en rörelse, trygga pensionsutfästelse genom

att redovisa skuld på posten Avsatt till pensioner eller genom att göra

avsättning till pensionsstiftelse. Detta gäller oberoende av om arbetsgivaren

redovisar inkomsten av förvärvskällan enligt bokföringsmässiga grunder

eller enligt kontantprincipen. Med hänsyn därtill har föreskrivits att

de i 28 § 1 inom. och punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

föreslagna nya bestämmelserna i fråga om rörelse skall äga tillämpning

vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och av annan fastighet.

De nya bestämmelserna föreslås tillämpade första gången vid 1969 års

taxering. Avtappningsreglerna skall dock tillämpas först vid 1970 års taxering.

Ovannämnda förslag till ändringar i kommunalskattelagen liksom övriga

här inte närmare berörda ändringar i skattelagstiftningen har inte föranlett

några erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker således bifall

till förslagen i propositionen nr 84.

Med hänsyn till att den föreslagna lagstiftningen nödvändiggör betydande

förändringar i pensions- och personalstiftelserna samt anpassning

av ax-betsgivarnas bokföring till det nya redovisningssystemet vill utskottet

avslutningsvis framhålla angelägenheten av att såväl berörda myndigheter

som näringsidkarnas organisationer i god tid utfärdar vägledande anvisningar

och på annat sätt informerar arbetsgivarna om de åtgärder, som

blir erforderliga i anledning av lagstiftningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 84, måtte antaga de vid propositionen fogade

förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

samt

3) förordning om ändrad lydelse av 33 § taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623).

Stockholm den 9 maj 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 45 år 1967 21

Närvarande:

från första kammaren: herr Einar Eriksson, fröken Ranmark*, herrar

Yngve Nilsson, Stefanson*, Elofsson, Tage Johansson*, Erik Filip Petersson*,

Paul Jansson, Ottosson* och Stadling''; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Engkvist, Asp*,

fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Enskog*, Kristenson*, Carlsson

i Västerås, Josefsson i Halmstad* och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHIM 1967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ;proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten