Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1967

1967-05-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:48, Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1967

1

Nr 48

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående rätt för företagare att skattefritt avsätta

medel till särskilda omställnings- och utbildningsfonder

m. in.

Till bevillningsutskottet bär hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 767 av herr Holmberg m. fl. och II: 954

av herr Bohman in. fl., vari hemställts bl. a., att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t förelägger 1967 års höstriksdag

förslag om införande av rätt för företag att till särskilda omställnings-

och utbildningsfonder skattefritt avsätta medel, avsedda att tagas i

anspråk i samband med förutsedda eller pågående strukturförändringar i

företagen och i lägen då dessa förutsättes leda till friställning av arbetskraft;

samt

2) motionen II: 957 av herr Ståhl, vari hemställts, att riksdagen hos

Kungl. Maj :t hemställer om en precisering av den i propositionen nr

1967:56 föreslagna investeringsbankens funktioner på kreditmarknaden

samt om en utredning rörande samordningen mellan investeringsbankens

verksamhet och den ordinarie bankverksamheten, varvid särskilt genom

underhandlingar med affärsbankerna förutsättningar skapas för att dessa

skall kunna ingå som delägare och medverkande i investeringsbanken

ävensom att nämnda proposition i avbidan på resultatet av den föreslagna

utredningen bordlägges till årets höstriksdag.

Ifrågavarande motioner har väckts i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 1967: 56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för

finansiering av investeringar inom näringslivet.

Motionerna 1:767 och 11:954 har hänvisats till statsutskottet, såvitt de

avser anslagsfrågor och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, samt till bevillningsutskottet,

i vad de avser rätt att skattefritt avsätta medel till särskilda

omställnings- och utbildningsfonder. I övriga delar har motionerna hänvisats

till bankoutskottet.

Motionen II: 957 har, såvitt avser frågan om uppskov med behandlingen

av propositionen nr 1967: 56 till höstsessionen, hänvisats till statsutskottet

och bevillningsutskottet samt i övrigt till bankoutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 767 och II: 957.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr år 1967

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges

följande.

I motionerna I: 767 och II: 95''r yrkas avslag på förslaget i propositionen

nr 1967:50 om inrättande av en statlig investeringsbank. Motionärerna

framför alternativa förslag till en sådan bank. Dessa har till sytte att förbättra

dels näringslivets arbetsvillkor, dels den enskildes trygghet.

Motionärerna understryker bl. a. vikten av en breddad omskolningsverksainhet.

De anser det orimligt att friställd arbetskraft inte kan beredas ny

sysselsättning i ett skede, då det svenska samhället brottas med allvarliga

bristproblem på betydelsefulla områden, bl. a. inom utbildningssektorn, pa

vårdområdet, i fråga om viss forskning och inom serviceyrkena. Såväl inom

de företag där arbetskraft kan förväntas bli friställd som inom områden

där det föreligger behov av sådan arbetskraft bör enligt motionärernas mening

utbildningsverksamheten kunna aktiveras med stöd av statsmakterna

och i samråd mellan myndigheterna inom berörda områden.

Motionärerna framhåller att vuxenutbildningen, bl. a. bristyrkesutbildningen,

har en viktig funktion att fylla. Den bristyrkesutbildning som hittills

förekommit, har emellertid bedrivits endast som försöksverksamhet

och under relativt kort tid. Motionärerna anser att den bör vidgas till att

omfatta vidare arbetsområden.

Det statliga stödet till vuxenutbildning anser motionärerna vara behäftat

med avsevärda brister, bl. a. genom att beloppen är otillräckliga. Det är

därför endast ett fåtal och oftast större företag som kan bedriva organiserad

vuxenutbildning. Utbildningsverksamheten vid företagen bör —■ menar

motionärerna — utbyggas. Detta kan ske bl. a. genom att företagen får

möjlighet att skattemässigt avsätta medel till särskilda utbildningsfonder.

Dessa skall kunna tas i anspråk i samband med förutsedda eller pågående

strukturförändringar i företagen och framför allt i lägen då dessa förändringar

förutsättes leda till friställning av arbetskraft.

Motionären i motionen 11:957 anser att frågan om samordning mellan

den föreslagna investeringsbankens verksamhet och den ordinarie bankverksamheten

bör göras till föremål för särskild utredning. Därvid bör genom

underhandlingar med affärsbankerna förutsättningar skapas för att

dessa skall kunna ingå som delägare och medverkande i investeringsbanken.

Innan en sådan utredning kommit till stånd är motionären inte villig

medverka till att en statlig investeringsbank inrättas och han yrkar därför

att propositionen nr 1967: 56 bordläggs till arets hösti iksdag.

Utskottet

De förevarande motionerna har väckts med anledning av proposition nr

1967: 56, vilken innehåller förslag om inrättande av en statlig investeringsbank.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr b8 år 1967

3

I motionen II: 957 framhåller motionären att frågan om samordning mellan

den föreslagna investeringsbankens verksamhet och den ordinarie bankverksamheten

bör bli föremål för särskild utredning och att därvid genom

underhandlingar med affärsbankerna förutsättningar bör skapas för att

dessa skall kunna ingå som delägare och medverkande i investeringsbanken.

I avbidan på resultatet av en sådan utredning bör enligt motionärens

mening propositionen bordläggas till årets höstriksdag.

I motionerna I: 767 och II: 954 yrkas avslag på förslaget om inrättande

av en statlig investeringsbank. Som alternativ till en sådan bank framställer

motionärerna yrkanden, vilka syftar till en förbättring av näringslivets

arbetsvillkor och den enskildes trygghet. Motionerna innehåller, i vad

de hänvisats till bevillningsutskottet, förslag om rätt för företagen att

skattefritt avsätta medel till särskilda omställnings- och utbildningsfonder,

avsedda att tas i anspråk i samband med förutsedda eller pågående

strukturförändringar i företagen och i situationer då en friställning av arbetskraft

kan befaras.

Enligt vad utskottet erfarit har bankoutskottet inte funnit skäl biträda

det i motionen II: 957 framställda yrkandet om uppskov med behandlingen

av propositionen nr 1967: 56 till årets höstriksdag. Vid sådant förhållande

finner inte heller bevillningsutskottet skäl tillstyrka bifall till nämnda

yrkande. Utskottet avstyrker således motionen i vad den hänvisats till utskottet.

Några delade meningar torde inte råda om omskolningsverksamhetens

stora betydelse från arbetsmarknadspolitisk och samhällsekonomisk synpunkt.

Sådan verksamhet förekom fram till år 1957 i relativt ringa omfattning.

Under senare år har den emellertid ökat kraftigt och är i dag ett

viktigt hjälpmedel i kampen mot den arbetslöshet som betingas av strukturförändringar

inom näringslivet.

Utbildning i form av omskolning och fortbildning ingår också som en

betydelsefull del i de riktlinjer för den framtida arbetsmarknadspolitiken,

vilka antogs av förra årets riksdag på grundval av förslag i prop. nr 1966:

52. Den utvidgning av den arbetsmarknadsinriktade vuxenutbildningen som

då beslöts bör enligt prop. nr 1967: 85 kompletteras dels med förstärkningar

av resurserna för folkbildningen, dels med lokal- och riksrekryterande

vuxenutbildning. Utskottet vill även erinra om att riksdagen tidigare

i år fattat beslut om vidgade bidragsmöjligheter vid företagsutbildning av

äldre arbetskraft och att utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet

(KSA-utredningen) genom tilläggsdirektiv i april i år fått i uppdrag att

med förtur behandla frågan om lämpliga former för stöd åt äldre arbetstagare

och att utforma förslag till lämpliga stödformer.

Betydelsefulla reformer på omskolnings- och fortbildningsområdet har

sålunda redan vidtagits eller föreslagits. Att jämsides med dessa — för staten

kostnadskrävande — reformer införa en rätt till skattefri fondavsättning

av medel för omskolnings- och utbildningsverksamhet anser utskot
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr h8 år 1967

tet inte motiverat. Stödet till omskolningsverksamheten bör således enligt

utskottets mening ske i enlighet med de riktlinjer som uppdragits i propositionerna

nr 1966:52 och nr 1967:85. Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 767 och II: 954 i vad motionerna hänvisats

till bevillningsutskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 767 av herr Holmberg

in. fl. och II: 954 av herr Bohman m. fl., samt

2) motionen II: 957 av herr Ståhl,

i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

Närvarande :

från första kammaren: herr Einar Eriksson, fröken Ranmark*, herrar

Yngve Nilsson, Elofsson, Tage Johansson*, Wirmark*, Erik Filip Petersson*,

Paul Jansson, Ottosson* och Ahlmark; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Engkvist, Asp*,

fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Enskog*, Kristenson*, Carlsson

i Västerås, Josefsson i Halmstad* och Börjesson i Falköping.

* Icke närvarit \id justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson, Ottosson och Magnusson i Borås, vilka — under

åberopande av innehållet i motionerna I: 767 och II: 954 —■ ansett, att utskottet

under punkten 1 bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 767 av herr Holmberg in. fl. och II: 954 av herr Bohman

in. fl., måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kung!. Maj :t förelägger 1967 års höstriksdag förslag om

införande av rätt för företag att till särskilda omställningsoch

utbildningsfonder skattefritt avsätta medel, avsedda

att tagas i anspråk i samband med förutsedda eller pågående

strukturförändringar i företagen och i lägen då dessa

förutsättes leda till friställning av arbetskraft.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1967

5

Särskilt yttrande

av herrar Elofsson, Erik Filip Petersson, Ahlmark, fru Nettelbrandt,

herrar Eriksson i Bäckmora, Enskog och Börjesson i Falköping, vilka anfört

följande:

»Folkpartiet och centerpartiet har under innevarande års riksdag lagt

fram en rad förslag om arbetsmarknadspolitiska åtgärder med särskild

bakgrund i den pågående strukturomvandlingen. De förslag som vi väckt i

anledning av proposition nr 56 har behandlats av statsutskottet i dess utlåtande

nr 112. Vi vill hänvisa till detta utlåtande samt till vad vi anfört

om arbetsmarknadspolitiken vid bankoutskottets behandling av sagda proposition.

»

MARCU5 BOKTR, STHLM 1967 »70028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.