Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

1967-05-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:49, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1967

1

Nr 49

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående riktlinjer för jordbrukspolitiken

m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen

och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 31 mars 1967 dagtecknad proposition, nr 95, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen bl. a. att antaga

vid propostionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Propositionen har, såvitt den avser ändring i kommunalskattelagen, hänvisats

till bevillningsutskottet och i övrigt till jordbruksutskottet.

I propositionen föreslås bl. a. — i syfte att tillgodose trygghetsbehovet

för de äldre småbrukarna — att småbrukare över 55 år efter viss behovsprövning

i princip får behålla nu utgående stöd fram till folkpensionsåldern.

För att underlätta omställningen för de äldre småbrukare, som önskar

övergå till annan sysselsättning, föreslås att under vissa förutsättningar

ett avgångsvederlag av högt 6 000 kr. skall kunna utgå. I fråga om småbrukare

som är under 55 ar förordas ej något fortsatt årligt stöd, men under

vissa förutsättningar avses de få möjlighet att vid övergång till annan

sysselsättning före år 1972 få ett avgångsvederlag på 6 000 kr. Avgångsvederlaget

skall räknas som intäkt av jordbruksfastighet. Dock föreslås den

begränsningen av skatteplikten gälla att avgångsvederlag inte skall räknas

som skattepliktig intäkt när det utgår .till småbrukare som är födda år

1912 eller tidigare eller till småbrukare som av sociala skäl undantagsvis

bör anses likställd med sådan småbrukare, dvs. jordbrukare som enligt

förslaget i propositionen skall bli berättigad att få särskilt övergångsbidrag

av statsmedel till sitt jordbruk.

Det till bevillningsutskottet hänvisade författningsförslaget är av följande

lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 49

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att till anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skall fogas en ny punkt, betecknad punkt 10,

av följande lydelse.

Anvisningar

till 21 §.

10. Statligt avgångsvederlag till

jordbrukare som upphört med sitt

jordbruk räknas som intäkt av jordbruksfastighet.

Vederlaget räknas

dock icke som skattepliktig intäkt,

när det utgår till jordbrukare som

fått särskilt övergångsbidrag av

statsmedel till sitt jordbruk eller varit

berättigad att få sådant bidrag,

om han icke upphört med jordbruket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och skall tilllämpas

första gången vid 1968 års taxering.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 843 av herr Bengtson m. fl. och II: 1051

av herr Hedlund m. fl., vari hemställts bl. a., att riksdagen måtte vid behandlingen

av proposition nr 95 i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

skyndsamt framläggande av förslag till samlade åtgärder för ökade möjligheter

till självfinansiering i jordbruket i enlighet med vad i motionerna anförts;

samt

2) de likalydande motionerna 1:855 av herr Yngve Nilsson och II: 1061

av fru Sundberg, vari hemställts,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1967

3

a) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att motionen

överlämnas till företagsskatteutredningen för beaktande av trädgårdsnäringens

speciella avskrivningsproblem;

b) att riksdagen måtte besluta att ramen för de statliga kreditgarantierna

för trädgårdsnäringens rationalisering fastställes till 8 milj. kr. för budgetåret

1967/68.

De under 1) upptagna motionerna har, såvitt de avser skattefrågor, hänvisats

till bevillningsutskottet och i övrigt till jordbruksutskottet.

De under 2) upptagna motionerna har, såvitt de angår trädgårdsnäringens

avskrivningsproblem, hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till

j ordbruksutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit de vid

riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 559 av herr Eskilsson m. fl. och II: 707 av herr Hedin m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att

Kungl. Maj :t måtte

a) utreda frågan om ändrade bestämmelser för beskattning av skördeskadeer

sättning;

b) utreda införandet i skördeskadeskyddet av ett preliminärt skördeförskott

till av skördeskada drabbade jordbrukare.

Sistnämnda motioner har, såvitt de avser beskattningen av skördeskadeersättning,

hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till jordbruksutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 707, II: 1051 och II: 1061.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget till lag

om ändring i kommunalskattelagen hänvisar utskottet till s. 129—152 i

propositionen.

Motionerna

I motionerna I: 843 och II: 1051 understryker motionärerna skattereglernas

betydelse när det gäller att åstadkomma en effektiv rationalisering av

lantbruket. Gällande bestämmelser utgör enligt motionärernas mening ett

hinder för en sådan rationalisering.

Enligt den nu gällande schablonmetoden i fråga om byggnadsavskrivningar

uppnås genomsnittligt mindre än 50 procents avskrivning vid konstant

penningvärde. Den nuvarande schablonregeln ger också en mycket ojämnt

fördelad avskrivningsrätt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr i9 år 1967

Motionärerna anser avskrivningsunderlaget i fråga om skogsvägar vara

otillräckligt och kritiserar det förhållandet att markanläggningar normalt

över huvud taget inte får avskrivas. De anser vidare att full avdragsrätt bör

föreligga för kostnad för skogsplantering oavsett om marken tidigare varit

skogbevuxen eller ej och att den specialisering av jordbruksdriften, som i

allt större utsträckning kan förväntas, gör en översyn av bestämmelserna

om resultatutjämnande åtgärder i skattelagstiftningen angelägen.

Motionärerna framhåller slutligen att arvsbeskattningsreglerna inte tar

någon hänsyn till att medel insatta på skogskonto och dolda reserver i lager,

djur, inventarier o. d. belastas med en latent skatteskuld. Motionärerna

anser att en översyn av arvs- och gåvobeskattningen snarast bör komma

till stånd.

Motionärerna i motionerna I: 855 och II: 1061 framhåller att utvecklingen

under senare år inom trädgårdsnäringen gör att kravet på en fortsatt

rationalisering av denna verksamhet är minst lika stort som inom det

övriga jordbruket. Strukturomvandlingen torde resultera i att de traditionella

handelsträdgårdarna omvandlas till speecialodlingar som kan skötas

med ett minimum av arbetskraft. Samtidigt kommer en inte oväsentlig nybyggnad

av växthus att bli nödvändig. Kostnaderna för ett rationellt sådant

rör sig om 130—140 kr. kvadratmetern för enheter i storleksordningen

1 000 kvm, vilket betyder en investeringskostnad av 140 000 kr. Sådana investeringar

kommer att bli allt nödvändigare. Orsaken till att utbyggnaden

hittills gått långsamt torde till stor del bero på att avskrivningsreglerna

är sådana att investeringarna hållits tillbaka. Man räknar på fackmannahåll

med att ett växthus kan användas omkring 10 år, avskrivningstiden

är 20 år. Detta förhållande bör beaktas av företagsskatteutredningen.

I motionerna I: 559 och II: 707 understryker motionärerna att det obligatoriska

skördeskadeutfallet har en utomordentligt viktig funktion som

grundskydd mot förluster förorsakade av skördeskador. Även om skördeskadeskyddet

skulle fungera klanderfritt, kan betydande problem kvarstå

för den enskilde som drabbas av skördeskada. För att hålla avgifterna

inom rimliga gränser är systemet uppbyggt med en relativt hög självrisk.

I synnerhet för medelstora och större gårdar kan självrisken motsvara

hela eller en stor del av det förväntade nettoresultatet. En skördeskada, som

medför betydande ekonomiska problem, kan alltså föreligga utan att någon

ersättning utgår. En komplettering av skördeskadeskyddet med någon form

av skördeskadelån synes därför vara nödvändig. Erfarenheterna av tidigare

långivning har emellertid inte varit särskilt positiva. Det år lånet

måst tagas har inkomsten varit låg eller obefintlig med motsvarande låga

skatt. De år när amortering av lånet skall ske kan betydande svårigheter

uppstå. Amorteringen kräver nämligen förhållandevis höga inkomster med

åtföljande hög skattebelastning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1967 5

För att undvika dessa konsekvenser bör de traditionella lånen utbytas mot

ett skördeförskott som upptages som inkomst det år det uppbäres. Återbetalningen

bör i analogi härmed vara avdragsgill. Härigenom erhålles en behövlig

inkomstutjämning som bl. a. medför en jämnare och rättvisare

skattebelastning för företaget. Under år med mycket låga inkomster eller

ren förlust till följd av skördeskada kan vissa avdrag ej utnyttjas. Kommunalskatt

måste emellertid erläggas på det s. k. garantibeloppet även om

underskott föreligger. Under år då eventuella lån måste återbetalas kan

detta medföra en onormalt hög progressiv beskattning.

De här svårigheterna föreligger givetvis i ännu högre grad om skördeskadan

är så stor att ersättning utgår från skördeskadeskyddet. Underlaget för

bedömning av skördeskadan blir nämligen ej klart förrän året efter det att

skadan uppstått. Jordbrukarna får därför inte några pengar när de som

bäst skulle behövas —- på hösten när skadan inträffar — utan först året

därpå. De negativa skattemässiga följderna som uppstår i samband med

skördeskada skulle i viss mån kunna undvikas genom att de belopp som

erhålles som skördeskadeersättning i beskattningshänseende hänfördes till

det år skadan uppkommit.

Utskottet

I propositionen föreslås att äldre småbrukare, vilka önskar upphöra med

jordbruket och övergå till annan sysselsättning, under vissa förutsättningar

skall kunna erhålla ett avgångsbidrag om högst 6 000 kr. Vidare föreslås

att sådana avgångsbidrag inte skall räknas som skattepliktig intäkt, när de

utgår till småbrukare, som är födda 1912 eller tidigare, eller till jordbrukare,

som av sociala skäl bör anses likställda med sådana småbrukare. Härigenom

har man i fråga om avgångsvederlagen velat åstadkomma en begränsning

av skatteplikten, liknande den som av årets riksdag beslutats i fråga om belopp

som på grund av avgångsbidragsförsäkring utgår till kollektivavtalsanställd

arbetare, vilken avskedas till följd av strukturrationalisering (Prop.

nr 39; BevU:s bet. nr 28).

Förslaget har inte föranlett erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker

således propositionen, i vad den hänvisats till utskottet.

Med anledning av motionerna vill utskottet framhålla följande.

Den i motionerna I: 843 och II: 1051 samt I: 855 och II: 1061 aktualiserade

frågan om avdrag för värdeminskning av driftbyggnader har av utskottet

behandlats i betänkande nr 35 till årets riksdag. Även frågan om avskrivningsunderlag

vid beräkning av värdeminskning av skogsväg och om avdrag

för kostnad för nyanläggning genom skogsplantering har behandlats av bevillningsutskottet

i år (bet. nr 11). Detsamma gäller frågan om resultatutjämnande

åtgärder vid beskattningen (bet. nr 36). Bevillningsutskottet har

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1967

vidare i betänkande nr 30 till årets riksdag framhållit, att departements^

chefen enligt uttalande i prop. 1967: 40 har för avsikt att inom kort föreslå,

att särskilda sakkunniga tillkallas för att verkställa en allmän översyn av

arvs- och gåvobeskattningen.

Samtliga nu berörda frågor, vilka redan prövats av riksdagen under vårsessionen,

föranleder inte något förnyat yttrande från utskottets sida.

Vad särskilt angår frågan om det skatterättsliga fastighetsbegreppet vill

utskottet erinra om att denna f. n. är föremål för översyn av en särskild utredning

och att frågan om det skatterättsliga fastighetsbegreppet i varuskattesammanhang

aktualiserats i den till bevillningsutskottet hänvisade propositionen

1967: 47, vilken kommer att behandlas vid årets höstriksdag.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna I: 843 och II: 1051 samt

I: 855 och II: 1061 i vad de hänvisats till bevillningsutskottet.

Vad slutligen angår frågan om beskattning av skördeskadeersättning är

utskottet medvetet om önskvärdheten av en tidigare reglering av skördeskadorna.

Enligt vad utskottet erfarit pågår utredning och prövning av olika åtgärder

i syfte att genom omläggning av teknik, rationalisering m. m. möjliggöra

en tidigareläggning av slcördeskaderegleringen. I avvaktan på resultatet

av pågående utredning är utskottet inte berett biträda motionärernas önskemål

om att skördeskadeersättning i beskattningshänseende hänföres till det

år skadan uppkommit. I den mån det visar sig ogörligt att tidigarelägga skaderegleringen

kan emellertid frågan komma i ett annat läge. Utskottet förutsätter

att Kungl. Maj :t, med hänsyn till den betydelse beskattningen av

skördeskadeersättning kan ha i de enskilda fallen, ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet.

Utskottet avstyrker således även motionerna I: 559 och II: 707, i vad motionerna

hänvisats till bevillningsutskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 95, i vad den hänvisats till bevillningsutskottet

— antaga det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370);

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:559 av herr Eskilsson

in. fl. och II: 707 av herr Hedin m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:843 av herr Bengtson

m. fl. och II: 1051 av herr Hedlund in. fl., samt

3) de likalydande motionerna I: 855 av herr Yngve Nilsson

och II: 1061 av fru Sundberg,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr t9 år 1967

7

samtliga motioner i vad de hänvisats till bevillningsutskottet,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Einar Eriksson, Yngve Nilsson*, Wärnberg,

Elofsson*, Gösta Jacobsson, Lundström*, Paul Jansson*, Arne Pettersson,

Stadling och Ahlmark*; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Engkvist*,

Andersson i Essvik*, fru Nettelbrandt*, herrar Eriksson i Bäckmora, Forsberg*,

Carlsson i Västerås, Sterne och Dahlgren*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson, Elofsson, Gösta Jacobsson, Lundström, Ahlmark,

Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Sterne

och Dahlgren, vilka — under åberopande av innehållet i motionerna I: 559

och II: 707 — ansett, att utskottet under punkten B 1 bort hemställa,

att riksdagen -— med bifall till de likalydande motionerna

1:559 av herr Eskilsson m. fl. och 11:707 av herr Hedin

m. fl., i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet

■— måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.

Maj :t utreder frågan om ändrade bestämmelser för beskattning

av skördeskadeersättning.

Särskilt yttrande

av herrar Yngve Nilsson, Elofsson, Gösta Jacobsson, Lundström, Ahlmark,

Magnusson i Borås, fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Sterne

och Dahlgren, vilka anfört följande:

En av förutsättningarna för en effektiv rationalisering av jordbruket är

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 49 år 1967

att de nuvarande otillfredsställande avskrivningsreglerna på driftbyggnader

och markanläggningar underkastas en långtgående modernisering både

i fråga om avskrivningstakt och typ av investering som skall få utgöra underlag

för avskrivning. Vidare är det angeläget att full avdragsrätt införes för

kostnad för skogsplantering, oavsett om marken tidigare varit skogbevuxen

eller ej. Den förväntade specialiseringen av driften kommer att göra lantbruksföretagen

känsligare för yttre faktorer över vilka den enskilde företagaren

inte råder. Följaktligen erfordras det att också en översyn av bestämmelserna

om resultatutj ämnande åtgärder i skattelagstiftningen vidtages.

Mot bakgrund av att riksdagen, som framgår av utskottets utlåtande,

behandlat frågor av liknande innebörd detta år avstår vi från att i detta

sammanhang ställa något yrkande beträffande möjligheter till självfinansiering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:296 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevilln a1 i texten