Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
1967-05-23 · 42 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 35 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1967:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
1
Nr 50
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1967/68, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1967/68 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1967 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1967: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan och
beräkning av inkomster för budgetåret 1967/68 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets
skrivelse den 14 december 1966 med inkomstberäkning för nämnda
budgetår.
I en den 21 april 1967 dagtecknad proposition, nr 125, angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1967/68 m. m. har Kungl. Maj :t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för budgetåret 1967/68 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 125 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid
riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna 1:225 av fröken Stenberg m. fl. samt II:
288 av herr Ringaby och fröken Ljungberg, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta
1) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att vid den pågående utredningen
inom finansdepartementet av frågan om familjebeskattningen jämväl
de ensamståendes skatteförhållanden göres till föremål för övervägan-,
den,
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 50
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
2) att i avvaktan på utredningens slutförande generellt sänka skattesatserna
för ensamstående med en procentenhet vid den statliga inkomstbeskattningen
på sätt i motionerna närmare utvecklats;
II) de likalydande motionerna I: 421 av herr Holmberg in. fl. och II: 529
av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
1) antaga följande
F örslag
till
förordning angående ändrad Ig delse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
19V7 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.
10 §.
1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.
För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
12 000 men icke 18 000 kr.: 1 200 kr. för 12 000 kr. och 14 % av återstoden
18 000
»
)>
24 000
» :
: 2 040
»
»
18 000
»
»
21 %
»
»
24 000
»
»
30 000
» :
: 3 300
»
»
24 000
»
»
30 %
»
»
30 000
»
»
40 000
» ;
: 5 100
»
»
30 000
»
»
40%
»
»
40 000
«
»
60 000
»
: 9 100
»
»>
40 000
»
»
48 %
»
»
60 000
»
»
100 O00
» :
: 18 700
»
60 000
»
l>
54 %
»
»
100 000
»
»
150 000
» :
: 40 300
»
»
100 000
»
»
59%
»
»
150 000 kr.
: 69 800
»
»
150 000
»
»
65%
»
))
För annan ----beskattningsbara inkomsten;
när den beskattningsbara inkomsten överstiger
6 000 men icke
9 000 kr.: 600 kr.
för
6 000 kr. och 14 %
av återstoden;
9 000
»
i>
12 000
» : 1 020
»
»
9 000
»
»
21 %
»
» ;
12 000
»
»
15 000
» : 1 650
»
»
12 000
»
»
27%
»
» ;
15 000
»
»>
20 000
» : 2 460
»
»
15 000
»
»
31 %
»
» ;
20 000
»
»
25 000
» : 4 010
»
»
20 000
»
»
36%
»
» ;
25 000
»
»
30 000
» : 5 810
»
»
25 000
»
»
40%
»
» ;
30 000
»
»
40 000
» : 7 810
»
»
30 000
»
»
44%
»
» :
40 000
»
»
60 000
» : 12 210
»
»
40 000
»
»
49 %
»
» ;
60 000
»
»
100 000
» : 22 010
»
»
60 000
»
»
54%
»
» ;
100 000
»
»
150 000
» : 43 610
»
»
100 000
»
»
59%
»
» ;
150 000
kr.
: 73 110
»
»
150 000
»
»
65 %
»
»
Ändå att---- denna inkomstdel.
Med familjestiftelse----ekonomiska intressen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla i fråga om 1968 års taxering samt i fråga
"om eftertaxering för år 1968 eller tidigare år.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
3
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
a) förelägga 1968 års riksdag förslag rörande indexreglering av ortsavdrag
och av skatteskiktsgränser inom de statliga inkomstskatteskalorna,
b) påskynda den inom finansdepartementet pågående översynen av allmänna
skatteberedningens förslag rörande övergång till en allmän indirekt
beskattning utan kumulativa verkningar, så att förslag kan föreläggas 1967
års höstriksdag om införande av en dylik skatt fr. o. in. ingången av 1968
i stället för den nuvarande s. k. omsättningsskatten;
III) de likalydande motionerna 1:558 av herrar Dahlén och Bengtson
samt II: 708 av herrar Hedlund och Ohlin, vari hemställts, att riksdagen
måtte
1) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag framlägges för nästa
års riksdag om en allmän skattereform, innefattande bl. a. en omläggning
av den nuvarande omsättningsskatten till en generell indirekt skatt av mervärdeskattens
typ, lättnader i den direkta inkomstskatten, förändringar beträffande
sociala förmåner och avgifterna till dessa, så att man beaktar låginkomstgruppernas
problem, samt reformer inom företagsbeskattningen,
som stärker konkurrensförmågan och förbättrar kapitalförsörjningen,
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att undersökningar kommer till
stånd rörande metoder att undvika inflationens skattehöjande verkningar
samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen;
IV) de likalydande motionerna I: 588 av herr Werner och II: 709 av herr
Hermansson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
1) antaga följ ande
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 19b7 (nr 577) om
statlig förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas, att It § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
11 §•
1 mom. Statlig förmögenhetsskatt---familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 150 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
100 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
150 000 men icke 200 000 kr.: 500 kr. för 150 000 och 1,5 % av återstoden;
200 000 » » 400 000 » : 1250 » » 200 000 » 2 % »
400 000 »> » 1 000 000 » : 5 250 » » 400 000 » 2,5 % »
1 000 000 kr. : 20 250 » » 1 000 000 »3 % »
»
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
2) antaga följande
Förslag
till
förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om
statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
10 §.
2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:
a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som icke är aktiebolag,
samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt
1 inom.:
femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke
skall beräknas enligt c) här nedan;
b) för andra--— beskattningsbara inkomsten;
c) för försäkringsanstalter, —----inkomsten; samt
d) för andra — —- — beskattningsbara inkomsten.
Vid tillämpningen--— å livförsäkringsrörelsen.
3) a) bifalla det i motionerna framförda förslaget till sådan ändring av
förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt att 18 § 3
mom. i förordningen utgår,
b) avslå Kungl. Maj :ts förslag i prop. 1967: 7 till ändring i förordningen
om allmän varuskatt,
4) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående beskattningen
av reklamutgifter;
V) de likalydande motionerna I: 589 av herr Werner och II: 717 av herr
Karlsson i Huddinge in. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa,
1) att familj eslcatteutredningen får i uppdrag att utreda allmänna varuskattens
sociala effekter med särskilt avseende på låginkomstfamiljernas.
situation,
2) att Kungl. Maj :t i samband med prövningen av frågan om det framtida
skattesystemets utformning prövar frågan om en omkonstruering av
skatteskalorna enligt i motionerna angivna riktlinjer,
3) att Kungl. Maj :t föranstaltar om utredning rörande statens övertagande
i allt väsentligt av kostnaderna för skolväsendet; ävensom
VI) motionen II: 738 av herr Sjöholm, vari hemställts, att riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
o
måtte besluta att hos Kungl. Maj :t begära att den pågående översynen av
allmänna skatteberedningens förslag om mervärdeskatt påskyndas.
Det ovan under IV) 3) a) framställda yrkandet om ändring i förordningen
om allmän varuskatt kommer att prövas av utskottet under höstriksdagen
i samband med behandlingen av prop. 1967: 47, medan det under IV) 3)
b) framställda yrkandet redan behandlats av riksdagen (BevU:s bet. nr 2).
De under V) angivna motionerna har såvitt avser punkten 3) i motionernas
hemställan hänvisats till statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 1:225, 1:421, 11:708, 11:709, 11:717 och
II: 738.
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1967/68 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. 13 815 000 000
Kupongskatt ........................ 10 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . 2 000 000
Skogsvårdsavgifter .................. 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter .................. 4 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt.............. 190 000 000
Lotterivinstskatt .................... 105 000 000
Stämpelskatt och stämpelavgift........ 210 000 000 14 346 200 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ....................... 940 000 000
Bensin- och brännoljeskatt............ 1 760 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .......................... 1 000 000 000
Allmän varuskatt.................... 6 950 000 000
Särskilda varuskatter ................ 365 000 000
Omsättningsskatt på motorfordon .... 375 000 000
Regleringsavgift och accis på fettvaror
in. in............................... 1 000 000
2 700 000 000
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Tobaksskatt . .. -..................... 1 525 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av parti
handelsbolag
........................ 25 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj
handelsbolag
........................ 50 000 000
Skatt på sprit ...................... 1 800 000 000
Skatt på vin ........................ 175 000 000
Skatt på malt- och läskedrycker ...... 320 000 000
Energiskatt ........................ 870 000 000
Särskild skatt på motorbränslen ...... 215 000 000
Investeringsavgift .................. 1 000 000
Postverket (överskott) .................
13 672 000 000
17 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida i övrigt och beräkningen av
de särskilda inkomsttitlarna hänvisar utskottet till bilaga 3 till Finansplanen.
De närmare detaljerna i inkomstberäkningen framgår av riksrevisionsverkets
inkomstberäkning (bilaga 2 till Finansplanen) och av departementschefens
sammanfattning (sid. 36 ff i Finansplanen).
Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning
för budgetåret 1967/68 har ämbetsverket redovisat en promemoria
med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren
1968/69—1971/72. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen
av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska
utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden
kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen
är särskilt utpräglat för titeln skatt på inkomst och förmögenhet in. m. Med
hänsyn till årets avtalsuppgörelse, som omfattade inkomståren 1966—1968,
har riksrevisionsverket ansett sig kunna räkna med en ökning av de sammanlagda
till taxering 1969 uppgivna inkomsterna med drygt 7 %. För efterföljande
taxeringsår har motsvarande inkomststegring schablonmässigt
uppskattats till ca 4 % vid 1970 års taxering, varvid hänsyn tagits till inverkan
av avtalsmässig arbetstidsförkortning, och till ca 5 % vid 1971 resp.
1972 års taxeringar. Ämbetsverket fortsätter:
Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
kan, vid en i stort sett oförändrad inkomststruktur, beräknas
medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter med ca 250 milj. kr. per år. Vid de antagan
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 7
den om skatteunderlagets förändringar som här angivits, kan de påförda
beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter
vid 1969—1972 års taxeringar beräknas uppgå till de belopp, som angives
i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående uppskattade beloppet
vid 1968 års taxering medtagits (milj. kr.).
Taxeringsår
1968 1969 1970 1971 1972
13 360 14 850 15 520 16 750 18 040
+ 1 490 + 670 + 1 230 + 1 290
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma
mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln
under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen
i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt
märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. Enligt den stegring av
skatteunderlaget som ovan antagits skulle de kassamässiga inkomsterna på
titeln uppgå till 14 300 milj. kr. under budgetåret 1968/69, till 15 100 milj.
kr. under budgetåret 1969/70 och till 16 700 resp. 18 700 milj. kr. under
budgetåren 1970/71 och 1971/72.
För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med
den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän varuskatt,
som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar och
acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande
utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av förändringar
i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över
intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre
preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när
det gäller titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller
under förutsättning av bl. a. oförändrade förräntningskrav också för flertalet
kapitalfonder.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret
1965/66 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1966/67 och
1967/68 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren 1968/69
—1971/72 för andra titlar än titeln skatt på inkomst och förmögenhet
m. m. sammanställts (milj. kr.).
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
1969/70
1970/71
1971/72
Övrig skatt på inkomst,
förmögenhet och ro-
relse ............
471
506
531
560
580
610
630
Automobilskattemedel
2 215
2 380
2 400
2 530
2 660
2 790
2 920
Tullar och acciser ....
10 847
12 170
12 846
13 520
14 100
14 720
15 350
därav allmän varu-
skatt..........
5 019
5 800
6 300
6 700
7 000
7 350
7 700
Uppbörd i statens
verksamhet ......
830
779
735
670
610
600
610
Diverse inkomster....
478
476
492
510
520
540
550
Statens affärsverksfon-
der..............
477
556
626
660
680
700
720
Övriga kapitalfonder..
769
928
974
1 020
1 070
i no
1 150
Summa
16 087
17 795
18 604
19 470
20 220
21 070
21 930
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten
och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt
under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar,
såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna,
kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska
utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten
och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt
bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen
för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av
motsvarande inkomster under budgetåren 1966/67 och 1967/68. I den mån
denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna
för budgetåren 1968/69—1971/72 revideras.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.
Som jag anfört i det föregående har jag för avsikt att föreslå riksdagen
vissa skatte- och avgiftshöjningar. Dessa medför att riksrevisionsverkets beräkningar
av vissa inkomsttitlar bör justeras. Även i övrigt har jag på några
punkter funnit anledning att frångå verkets beräkning.
Den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften från 4 till 5 % den
1 juli 1967 medför en merinkomst på titeln skatt på inkomst och förmögenhet
m.m. med ca 365 milj. kr. under budgetåret 1967/68.
En motverkande faktor utgörs av den samtidigt förordade justeringen av
schablonen för kommunalskatteavdraget som skulle tillämpas fr. o. in. 1968
års taxering, dock med effekt vid källskatteuttaget fr. o. m. den 1 juli 1967.
Netto begränsas merinkomsten på titeln härigenom till ca 315 milj. kr.
Motorfordonsskatten föreslås ökad med i genomsnitt 50 % fr. o. m. 1968
vilket kan beräknas tillföra statskassan ca 300 milj. kr. under budgetåret
1967/68.
Den allmänna varuskatten föreslås höjd den 1 mars 1967 från 9,1 % till
10 %. Den härav föranledda merinkomsten kan uppskattas till 70 milj. kr.
budgetåret 1966/67 och till ca 630 milj. kr. budgetåret 1967/68. Härvid har,
liksom i fråga om andra indirekta skattehöjningar, tagits hänsyn till att eu
skattehöjning medför en viss konsumtionsdämpning på kort sikt.
I förslaget ingår även en höjning av tobaksskatten med 2 öre per cigarrett
och viss motsvarande ökning på övriga tobaksvaror. Inflytande tobaksskatt
beräknas härigenom öka med 175 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Höjningen
medför även en ökning av den allmänna varuskatten eftersom denna
beräkas på grundval av varans pris inkl. tobaksskatt. Effekten kan beräknas
till ca 20 milj. kr. på budgetåret 1967/68.
Som jag tidigare redovisat kommer riksdagen att i särskild proposition
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
föreläggas förslag om att införa en investeringsavgift för vissa byggnadsinvesteringar.
Avgifter som uppbärs bör redovisas under särskild inkomsttitel.
Med hänsyn till avgiftens prohibitiva karaktär bör titeln tas upp endast
med ett formellt belopp av 1 milj. kr.
Som jag tidigare nämnt lägger chefen för handelsdepartementet senare
denna dag fram förslag om höjning av penninglotteriets lottpriser med
5 kr., varav 2: 93 tillförs statskassan medan 2: 07 återgår till lotteriet i form
av ökade vinstmedel. Med anledning härav bör inkomsterna av lotterimedel
räknas upp med 60 milj. kr. för budgetåret 1967/68.
Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna
inkomsttitlarna framgår de av mig förordade avvikelserna av tabell 8.
De justeringar jag förordar beträffande inkomsterna under punkterna
2, 3, 4- och 6 ansluter sig till taxor som Kungl. Maj :t äger fastställa. Avvikelserna
under punkterna 1 och 5 är uttryck för en samlad bedömning av
inkomst- och utgiftsutvecklingen.
I enlighet med vad chefen för ecklesiastikdepartmentet senare denna dag
kommer att föreslå förordar jag att en ny inkomsttitel benämnd »Inkomster
vid riksantikvarieämbetet» uppförs med 1 577 000 kr. för budgetåret 1967/
68 (p. 6).
Inkomsterna av försvarets fabriksverk bör, som närmare redovisas av
chefen för försvarsdepartementet, uppföras med 10 milj. kr. för budgetåret
1967/68. Härigenom beaktas att inleveransen för nästa budgetår bör överstiga
det fastställda förräntningskravet med 2 milj. kr. För budgetåret
1966/67 beräknar jag en inleverans om 6,4 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet
kommer senare denna dag att framlägga förslag att försvarets
fabriksverk i framtiden skall redovisas tillsammans med övriga
affärsdrivande verk, varför jag räknat med de nämnda justeringarna under
inkomster av statens affärsverksfonder.
Beträffande inkomsterna från televerket, lägger, som jag tidigare nämnt,
chefen för kommunikationsdepartementet senare i dag för Kungl. Maj :t
fram förslag till vissa taxeändringar som innebär bl. a. höjning av samtalsmarkeringsavgiften
med 1 öre (från 9 till 10 öre) den 1 februari 1967. Med
hänsyn därtill bör inkomsterna från televerket upptas med ett för budgetåret
1966/67 med 20 milj. kr. förhöjt belopp. Motsvarande höjning för
budgetåret 1967/68 är 60 milj. kr.
Av chefen för kommunikationsdepartementet kommer vidare senare i dag
att föreslås att luftfartsverket framdeles skall förränta det i verket nedlagda
kapitalet enligt samma regler som gäller för övriga affärsverk. För att
möjliggöra detta skall övergångsvis driftbidrag utgå. I enlighet härmed
förordar jag att inkomster av luftfartsverket uppförs med 14,5 milj. kr.
under budgetåret 1967/68. Inkomsterna bör redovisas under rubriken Statens
affärsverksfonder.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av driftbudgetens inkomster för
budgetåren 1966/67 och 1967/68 har inte föranlett någon erinran från min
sida.
Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av driftbudgetens
inkomster jämfört med riksrevisionsverkets beräkning med 97,2
milj. kr. för budgetåret 1966/67 och med 1 598,1 milj. kr. för budgetåret
1967/68.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I propositionen nr 125 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 3 april 1967 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
för budgetåret 1967/68. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket
liksom under tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya
uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt
konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna
har riksrevisionsverket i huvudsak anfört följande.
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband
med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de
behållna inkomsterna på titeln med 13 815 milj. kr., vilket var 315 milj. kr.
mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Denna merinkomst föranleddes
dels av den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften från 4 % till 5 %
den 1 juli 1967 och dels av justeringen av schablonen för kommunalskatteavdraget
som skulle tillämpas fr. o. in. 1968 års taxering, dock med effekt
vid källskatteuttaget fr. o. in. den 1 juli 1967. 1967 års riksdag har godkänt
ovannämnda förslag till höjning av folkpensionsavgiften och justering av
kommunalskatteavdraget (prop. 1967:7).
Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket
bedömt utfallet för innevarande budgetår.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets
beräkningar i december 1966 medtagits som jämförelse
(milj. kr.):
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 50
år 1967
11
1966/67
1967/68
december-
ny beräk-
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Inkomster
Prel. A-skatt under terminerna
20 140
20 230
22 430
22 770
Prel. B-skatt under terminerna
Fyll n adsbcLaln ingar av prelimi-
4 720
4 670
5 070
4 960
när skatt................
1 000
1 000
1 100
1 100
Kvarstående skatt..........
Socialförsäkringsavgifter från
1 980
2 060
2 000
2 000
direktdebiterade arbetsgivare
m. in...................
1 160
1 170
1 580
1 600
Tillkommande skatt, sjömans-
skatt, restantier m. m.....
550
550
600
600
Summa inkomster
29 550
29 680
32 780
33 030
Utgifter
Kommunalskattemedel ......
12 580
12 580
14 370
14310
Överskjutande skatt ........
1 490
1 490
1 500
1 600
Övriga restitutioner..........
Utbetalningar till allmänna för-
70
70
70
70
säkringskassorna m. m.....
Utbetalningar till allmänna pen-
2 430
2 430
3 000
3 000
sionsfonden..............
310
310
350
350
Omföringar................
40
40
40
40
Summa utgifter
16 920
16 920
19 330
19 370
Inkomster utöver utgifter
12 630
12 760
13 450
13 660
Avrundade belopp
12 700
12 700
13 500
13 700
Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning
hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.
Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen
hänför sig för innevarande budgetår främst till att
under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt uppräknats med 90
milj. kr. och preliminär B-skatt nedräknats med 50 milj. kr. på grund av
de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i januari
1967 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars
1967.
För budgetåret 1967/68 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär
A-skatt uppräknats med 340 milj. kr. på grund av ovannämnda
höjning av folkpensionsavgiften och justering av kommunalskatteavdraget.
Preliminär B-skatt har nedräknats med 110 milj. kr. som en följd av en
enkät till ett antal större bolag.
För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med
decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
i skrivelse från riksföräkringsverket den 10 mars 1967 erhållna uppgifter.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen
bör verkställas under budgetåren 1966/67 och 1967/68 framgår av följande
sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp
vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):
1966/67
december-
ny beräk-
1967/68
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Avsättning ................
1 800
1 800
1 600
1 650
Återf öring ................
1 475
1 475
1 700
1 700
Nettoavsättning ( + ), nettoåter- föring (-) ..............
+ 325
+ 325
- 100
- 50
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet in. m. för budgetåret
1966/67 till 12 700 milj. kr. och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj. kr.
mindre än i statsverkspropositionen.
Kupongskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 10 milj.
kr. Riksrevisionsverket som beräknar inkomsterna på titeln till 13 milj. kr.
för innevarande budgetår föreslår, att titeln kupongskatt i riksstaten för
budgetåret 1967/68 uppförs med 15 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än
i statsverkspropositionen.
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel
med 190 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på denna
titel till 200 milj. kr. under innevarande budgetår, föreslår, att titeln
arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med
210 milj. kr., vilket är 20 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
105 milj. kr. I skrivelse den 9 mars 1967 har kontrollstyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 95 milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens
beräkning förordar riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med 95 milj. kr., vilket är 10 milj. kr.
mindre än i statsverkspropositionen.
Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse
har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 190 milj. kr. Riks
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 13
revisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med 200 milj. kr., vilket är 10 milj.
kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december
1966 till 640 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 940
milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av fordonsskatten fr. o. m. 1968.
Riksdagen har sedermera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7)
framlagda förslag till nämnda skattehöjning. Skattehöjningen innebär en
generell uppräkning av den nuvarande fordonsskattens grund- och tilläggsavgifter
med 50 %.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen
i februari—mars 1967 till 610 milj. kr., vilket är 44 milj. kr.
mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i
kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) om anstånd i vissa fall med att
erlägga automobilskatt kan ett belopp av ca 50 milj. kr. hänförligt till budgetåret
1966/67 beräknas inflyta först under budgetåret 1967/68. Å andra
sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 48
milj. kr. avseende debiteringen i februari—mars 1966 först under innevarande
budgetår. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
uppgick vid utgången av år 1966 antalet registrerade personbilar
till ca 1 904 000, vilket var ca 113 000 fler än vid utgången av år 1965.
I skrivelse den 1 mars 1967 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med
utgångspunkt från i statsverkspropositionen föreslagna skatteändringar beräknat
inkomsterna på ifrågavarande titel till 910 milj. kr. för budgetåret
1967/68.
För nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå
från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som
under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket, som beräknat inkomsterna
på titeln till 620 milj. kr. för budgetåret 1966/67 föreslår, att titeln
fordonsskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 940 milj.
kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 760 milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden
erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 1 760 milj. kr.
Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1 000 milj.
kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 mars 1967 har generaltullstyrelsen
uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 040 milj. kr. och be
-
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
räknat restitutionerna till 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden av tullmedel
under budgetåret 1967/68 skulle utgöra 950 milj. kr. Styrelsens
uppskattning har företagits på basis av importprognosen i den preliminära
nationalbudgeten för 1967 samt under förutsättning att ekonomiska
och politiska förhållanden ej i väsentlig utsträckning ändrar villkoren för
den svenska utrikeshandeln.
Dessutom har styrelsen utgått ifrån tillgängliga uppgifter om importens
och tulluppbördens utveckling, vilken, vad gäller tulluppbörden under perioden
november 1966—februari 1967, har visat en mer vikande tendens
än vad styrelsen förutsatte i november 1966.
Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår
till 1 000 milj. kr., förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovannämnda
beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs
med 950 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december
1966 till 6 300 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med
6 950 milj. kr. med hänsyn till en föreslagen höjning av den allmänna varuskatten
med 0,9 procentenheter till 10 % fr. o. m. den 1 mars 1967. Riksdagen
har sedermera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) framlagda
förslag till nämnda skattehöjning. Detta betyder att skattepålägget
vid öppen debitering på priset före skatt höjs från 10 % till 11,1 %. För
innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande
titel till 5 800 milj. kr. Ämbetsverket förordar att inkomsterna på
titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med
6 800 milj. kr., vilket är 150 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.
Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 365 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade
beräkningar uppskattat inkomsterna till 367 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 365 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 375 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket
har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på ovannämnda titel
till 350 milj. kr. för budgetåret 1967/68. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 330 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med 350 milj. kr., vilket är 25 milj.
kr. lägre än i statsverkspropositionen.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 15
Tobaksskatt. I december 1966 beräknades tobaksskatten av riksrevisionsverket
till 1 350 milj. kr. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 525 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av tobaksskatten med
2 öre per cigarrett fr. o. m. den 1 mars 1967. Framlagda förslag till ovannämnda
skattehöjning i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) har godkänts
av riksdagen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning
föreslår riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 1 500 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. lägre än i
statsverkspropositionen.
Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 800
milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 1 800 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln
skatt på sprit i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 1 800 milj.
kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Skatt på vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 175
milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 175 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln
skatt på vin i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 175 milj. kr.,
vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.
Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 320 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar
i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt
på malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med
335 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 870
milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 867 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 870 milj. kr. eller med samma belopp som i
statsverkspropositionen.
Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 215 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till
kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motorbränslen
i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 215 milj. kr.
eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.
Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 17 milj.
kr. I förnyad beräkning den 16 mars 1967 har poststyrelsen angivit över
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
1C
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
skottet under nästkommande budgetår till 17 milj. kr. Poststyrelsen anför
i sin skrivelse bl. a. följande:
»Vid beräkningen av portointäkterna har hänsyn tagits till beslutad
ändring av avgifterna för mass- och gruppkorsband fr. o. in. den 1 juli
1967.
Ersättningarna för statliga uppdrag har beräknats med hänsyn till Postverkets
ökade kostnader på grund av kända lönehöjningar. De beräknade
intäkterna under budgetåret 1967/68 för utbetalningar av allmänna barnbidrag
och för pensionsutbetalningar är baserade på de ersättningsbelopp
avseende kalenderåret 1967 som Kungl. Maj :t redan fattat beslut om.
Vid beräkningen av lönekostnaderna har hänsyn tagits till de ekonomiska
ramar avseende lönehöjningar in. in. fr. o. m. den 1 januari 1967
och den 1 januari 1968 varom överenskommelse träffats mellan Statens
avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer.
Även i övrigt har beräkningarna gjorts under hänsynstagande endast till
kända pris- och lönehöjningar.
Överskotten för budgetåren 1966/67 och 1967/68 har nu liksom i höstberäkningen
upptagits till 21 respektive 17 miljoner kronor.
Såväl intäkts- som kostnadsutvecklingen är i nuvarande marknadsläge
i viss mån svåröverskådlig. Det synes inte uteslutet att överskottet för
innevarande budgetår kan komma att bli något lägre och för nästkommande
budgetår något högre än ovan nämnts. Då det emellertid här rör sig om
relativt små förskjutningar i förhållande till Postverkets omsättning har
styrelsen ansett sig ej böra nu justera de i höstberäkningen redovisade
överskottsbeloppen.
I jämförelse med höstberäkningen ökar intäkterna och kostnaderna med
ca 12 miljoner kronor vardera under vart och ett av budgetåren.
Intäktsökningarna faller i första hand på gruppen Postbankens driftintäkter,
som beräknas öka med drygt 9 miljoner kronor under vart och ett
av budgetåren. Ökningen beror främst på att Postbankens driftkostnader
ökar i motsvarande grad.
Under budgetåret 1967/68 har posterna Porton och Tjänstepost ökats
med tillsammans drygt 2 miljoner kronor och posten Diverse intäkter med
ca 2,7 miljoner kronor i jämförelse med höstberäkningen.
Under budgetåret 1967/68 tillkommer —• under förutsättning att statsmakterna
bifaller en av styrelsen i ärendet gjord framställning — en intäktspost
Blindskriftsförsändelser på 860 000 kronor. Ett förslagsanslag
på motsvarande belopp är upptaget i statsverkspropositionen för budgetåret
1967/68.
Postverkets ersättning under budgetåret 1967/68 för skatteuppbörden
har minskats med ca 4,5 miljoner kronor i jämförelse med höstberäkningen.
Minskningen beror på att styrelsen nu beräknat ersättningen med
utgångspunkt från att debetsedlarna skall befordras mot masskorsbandsporto
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 december 1966. I höstberäkningen
förutsattes att debetsedlarna skulle befordras mot brevporto i enlighet med
styrelsens framställning till Kungl. Maj :t den 25 augusti 1966.
Ökningen av kostnaderna i förhållande till höstberäkningen under de
båda budgetåren faller främst på grupperna Avlöningar m. in. och Övriga
omkostnader. Avlöningar in. m. beräknas öka med 8,8 respektive 8,2 miljoner
kronor och Övriga omkostnader med 3,8 respektive 3,1 miljoner
kronor.
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Överskottsmedlen kommer som hittills i görligaste män att levereras
under det budgetår till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»
Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till poststyrelsens ovannämnda
beräkning, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs
med 17 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositionen.
Departementschefens förnyade beräkning av de särskilda
inkomsttitlarna m. m.
1 denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.
följande.
Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden
som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.
Härvidlag synes utvecklingen sedan statsverkspropositionen
framlades inte ge anledning till några mera betydande justeringar. Riksrevisionsverket
har räknat med en ökning av den totala lönesumman med
9 % under år 1967 och 8 % under de första månaderna av år 1968. Dessa
antaganden överensstämmer med de bedömningar som redovisas i den reviderade
nationalbudgeten (bilaga 7). Jag finner det rimligt att dessa antaganden
läggs till grund för beräkningarna.
Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket
beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet
in. in. till 12 700 milj. kr. för budgetåret 1966/67, vilket är samma belopp
som upptogs i årets statsverksproposition. För budgetåret 1967/68
beräknas inkomsterna under titeln till 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj.
kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen. Denna nedjustering
är helt en följd av en nu antagen större inkomstminskning för bolagen.
Bolagens taxerade inkomster ökade med 2,4 % mellan 1965 och 1966
års taxeringar men beräknades i statsverkspropositionen komma att minska
med 5 % till 1967 års taxering. Riksrevisionsverket har på grundval av en
enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för 70 % av samtliga
bolags taxerade inkomster, nu beräknat att denna minskning kommer
att uppgå till 15 %.
Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln bygger på förutsättningen
om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär skatt
för budgetåret 1967/68. Enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av
grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten
för kommande budgetår. Procenttalet för detta budgetårs första hälft skall
vara samma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordning
den 3 juni 1966 (nr 234) har detta procenttal satts till 100 för budgetåret
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 50
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
1966/67. För liden den 1 juli—den 31 december 1967 blir alltså uttagsprocenten
densamma. Jag föreslår, att uttagsprocenten även för tiden den 1
januari—den 30 juni 1968 fastställs till 100.
Inkomsterna av allmän varuskatt beräknas för budgetåret 1966/67 till
5 800 milj. kr. och för budgetåret 1967/68 till 6 800 milj. kr., vilket är 70
resp. 150 milj. kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen.
Med hänsyn till en något lägre uppbörd i början av innevarande år än vad
som tidigare förutsågs kan dessa justeringar bedömas som rimliga.
När det gäller övriga inkomster på driftbudgeten har riksrevisionsverkets
förnyade beräkning givit anledning till vissa justeringar i förhållande till
vad som redovisades i statsverkspropositionen. Bland större förändringar
för budgetåret 1966/67 kan nämnas uppräkningar av inkomsterna av tobaksskatt
(50 milj. kr.), av arvs- och gåvoskatt (20 milj. kr.) och av övriga
diverse inkomster (30 milj. kr.) samt nedräkningar av inkomsterna av tullmedel
(30 milj. kr.) och av omsättningsskatt på motorfordon (20 milj. ler.).
För budgetåret 1967/68 kan noteras nedjusteringar av inkomsterna av tullmedel
(50 milj. kr.), av omsättningsskatt på motorfordon (25 milj. kr.)
och av tobaksskatt (25 milj. kr.).
Beträffande budgetutvecklingen 1966/67 och 1967/68 framhåller departementschefen
i kompletteringspropositionen följande.
I statsverkspropositionen framhöll jag att 1967/68 års budget måste betraktas
som samhällsekonomiskt starkare än budgeten för 1966/67. Såvitt
nu kan beräknas ökar de totala statsutgifterna under nästa budgetår med
drygt 4 % i fasta priser. Motsvarande siffra för innevarande budgetår ligger
över 8 %. Den statliga konsumtionen inklusive bidrag till kommuner uppvisar
1967/68 en ökning med 3,5 å 4 %, vilket är mindre än hälften av
ökningen 1966/67. De statliga investeringarna inklusive bidrag till kommuner
ökade med drygt 2,5 % jämfört med drygt 2 % innevarande budgetår.
Expansionen under budgetåret 1967/68 ligger i nu berörda avseenden
klart under genomsnittet för 1960-talets första hälft. Som jag konstaterade
i finansplanen innefattar nästa års budget en påfallande stark minskning
av antalet nya tjänster. Den mot anslagsökningarna svarande uppgången
av statens efterfrågan på arbetskraft kan nu väntas stanna vid ca 1 200
personer. Även om detta kan innebära en underskattning av den efterfrågeökning
som kommer att realiseras, torde det kraftigt understryka
förändringen i förhållande till innevarande budgetår, då motsvarande siffra
kan beräknas gå upp till drygt 5 000 personer. De anförda uppgifterna
visar att den strama budgetpolitiken medför en dämpning av statens reala
resursanspråk. Det finansiella sparandet över budgeten, d. v. s. skillnaden
mellan statens inkomster och utgifter med avdrag för långivning och kapitaltransaktioner,
visar samtidigt en uppgång från innevarande till nästa
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 19
budgetår av storleksordningen 500 milj. kr. Denna hänför sig huvudsakligen
till kapitaltillskottet till investeringsbanken.
Det är angeläget att understryka dessa drag i budgetutvecklingen som
bakgrund till en redovisning av inkomst- och utgiftsutvecklingen i löpande
priser. Totalbudgetens saldo, som 1965/66 utvisade ett underskott av 350
milj. kr., beräknades i statsverkspropositionen under innevarande år förskjutas
i negativ riktning till inemot 1 500 milj. kr. för att 1967/68 ge ett
underskott på ca 1 100 milj. kr. Nu föreliggande beräkningar tyder på att
underskottet innevarande budgetår skulle bli detsamma som antogs i statsverkspropositionen,
även om vissa poster i kalkylen förändrats. För nästa
budgetår skulle underskottet däremot bli något större än enligt finansplanens
beräkning och uppgå till drygt 1 500 milj. kr.
Budgetutvecklingen 1965 [66—1967/68
(Milj. kr.)
1965/66
Utfall
1966/67
1967/68
Stv.-prop.
1967
Ny be- räkning
Stv.-prop.
1967
Ny be- räkning
29 236
31 896
33 367
31 899
33 366
34 996
36 091
34 656
36 176
Statsutgifter..........
29 590
Beräknat totalbudget- saldo
- 354
- 1471
- 1467
- 1095
- 1520
Försämringen av budgetsaldot 1967/68 i förhållande till beräkningarna
i statsverkspropositionen orsakas nästan helt av att statsinkomsternas ökning
nu väntas bli mindre. De grundläggande antagandena om inkomstutvecklingen
är i huvudsak oförändrade. Sålunda grundas riksrevisionsverkets
kalkyler alltjämt på en stegring av lönesumman med 9 % under
1967 och 8 % under 1968. Däremot antas bolagsinkomsterna nu ligga på
en 15 % lägre nivå vid 1967 års taxering i jämförelse med 1966. I decemberberäkningen
förutsågs en nedgång med 5 %. För budgetåret 1967/68
medför detta en ca 100 milj. kr. lägre inkomstskatt än vad som räknades
med i statsverkspropositionen. Inkomsterna av den allmänna varuskatten
beräknar riksrevisionsverket samtidigt ge 150 milj. kr. mindre än tidigare
antagits. Då samtidigt en nedjustering sker av vissa andra indirekta skatter,
blir inkomstökningen för nästa budgetår drygt 2,7 miljarder kr., vilket
är inemot 400 milj. kr. lägre än enligt statsverkspropositionen.
Inkomstutvecklingen under nästa budgetår innebär — särskilt om man
bortser från de beslutade skattehöjningarna, vars sammanlagda effekt
uppskattas till ca 1 400 milj. kr. — en betydligt lägre ökningstakt än tidigare
år. Motsvarande kan i viss mån sägas om innevarande budgetår. Detta
2f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr SO
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
är till stor del en avspegling av den dämpade uppgången i samhällsekonomin.
I den mån expansionstakten stiger, får detta relativt hastigt återverkningar
på budgetens inkomstsida.
Möjligheterna att godta en statlig upplåning av storleksordningen 1,5
miljarder kr. under såväl innevarande som nästa budgetår sammanhänger
med dels budgetens reala innehåll, som jag förut berört, dels konjunkturutvecklingen.
Jag har nyss pekat på budgetunderskottets samband med
den dämpade aktiviteten i samhällsekonomin som påverkat takten i statsinkomsternas
uppgång. Det har under de konjunkturförhållanden som
varit rådande under större delen av innevarande budgetår inte funnits
anledning att motverka budgetsaldots utveckling genom åtgärder utöver
dem som redan vidtagits. Inte heller i dagens situation finner jag skäl härtill.
I anslutning till vad sålunda anförts har Ivungl. Maj :t i propositionen nr
125 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1967/68 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 4 fogad specifikation.
Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens
förslag till beräkning av bevillningarna med undantag av att i specifikationen
inkomsterna på följande inkomsttitlar beräknats sålunda:
Skatt på inkomst och förmögenhet in. m................. 13 700 000 000
Kupongskatt ........................................ 15 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt .............................. 210 000 000
Lotterivinstskatt ..................................... 95 000 000
Stämpelskatt och stämpelavgift........................ 200 000 000
Tullmedel .......................................... 950 000 000
Allmän varuskatt .................................... 6 800 000 000
Omsättningsskatt på motorfordon...................... 350 000 000
Tobaksskatt ......................................... 1 500 000 000
Skatt på malt- och läskedrycker........................ 335 000 000
Sammanfattningsvis må anföras att de sålunda i propositionen nr 125
föreslagna beräknade bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionen
innebär en sammanlagd minskning med 345 milj. kr.
Motionerna
Den direkta beskattningen
Skatteskalor
I motionerna I: 225 och II: 288 framhålles bl. a. att differentieringen av
skattetrycket mellan å ena sidan gifta och å andra ensamstående i gällande
skattesystem icke gjorts till föremål för närmare analys. Åsikten att den
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
ensamstående representerar större skatteförmåga, kan emellertid med fogsältas
i fråga. Den är ingalunda självklar. I vilket fall som helst kan en
mera nyanserad bedömning vara på sin plats. Förutom att de ensamstående
i olika hänseenden ej sällan kan ha relativt sett väl så höga levnadskostnader
som de gifta, diskrimineras de av statsmakterna i vissa hänseenden. De
ensamstående lar ofta vänta längst i bostadsköerna; de blir hänvisade att
ta de dyrare bostäderna, de får i praktiken mindre sociala förmåner, och de
får den största skatteräkningen, när det är fråga om att betala andras förmåner.
Därtill kommer emellertid att samtliga ensamstående skärs över en
kam utan hänsynstagande till sadana faktorer som försörjningsskyldighet
mot närstående samboende eller till andra kostnadselement, vilka kan vara
ägnade att minska skatteförmagan. Fn särskilt besvärlig situation uppstår
vid övergång i fråga om skattestatus från gift till ensamstående vid andra
makens frånfälle eller skilsmässa.
I den offentliga debatt som ägt rum om familjebeskattningen har stor
uppmärksamhet ägnats åt frågan om de giftas sambeskattning respektive
särbeskattning. De ensamståendes skatteproblem har däremot icke varit föremål
för nämnvärt intresse i detta sammanhang, och de ensamstående synes
också ha blivit bortglömda i den utredning rörande familjebeskattningen
som pågår. Då denna kategori bör komma i åtnjutande av rimlig skatterättvisa,
synes det vara befogat att jämväl de ensamståendes skatteförhållanden
omfattas av utredningen. Därvid synes bl. a. frågan om hänsynstagande till
sådana förhållanden som menligt kan inverka på skatteförmågan utan att
berättiga till avdrag för nedsatt skatteförmåga böra övervägas.
I avvaktan pa vad som kan framkomma vid angivna utredning torde
starka skäl föreligga för att riksdagen överväger de lättnader vilka omedelbart
som ett provisorium kan beredas de ensamstående för att minska den
diskriminering som uppstår genom skattesystemets konstruktion. Rättvisa
torde skapas genom en sänkning av skatteskalan för de ensamstående. Den
lämpligaste utvägen torde i så tall vara att som provisorium i inkomstskikten
mellan 6 000 och 40 000 kr. en genomgående sänkning av skattesatserna
för ensamstående genomföres med en procentenhet i förhållande till vad som
nu gäller.
Till stöd för lagstiftningsyrkandet i motionerna 1:421 och 11:529 framhålls
bl. a. att den högsta skattesatsen, 65 procent, i skatteskalorna är sex
gånger så hög som den lägsta men att det relativ t ringa antalet inkomsttagare
inom de högsta skikten medför att de högsta skattesatserna har ringa stats1
inansiell betydelse. Sålunda skulle eu sänkning av maximum från 65 till 50
procent ej betyda större skattebortfall än ca 110 milj. kr. och en ytterligare
sänkning till 40 procent blott ytterligare 370 milj. kr. Enligt motionärernas
mening kan man för närvarande inte företa någon ändring i de lägsta s. k.
proportionella skikten. En sänkning i dessa skikt skulle dels ställa sig
»kostsam» — 340 milj. kr. för varje procentenhet — dels försvåra framtida
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
lättnader av progressionen i de skikt där den är särskilt kännbar, dels
slutligen i ett läge där den totala skattelättnaden måste begränsas ge
blott relativt små skattelättnader i mellanskikten. Det har ej heller
synts möjligt att i dagens läge vidga de s. k. proportionella skikten.
Även detta skulle enligt motionärernas mening vara att »plottra bort»
skattesänkningen så att dess antiinflationseffekt blev blott ringa. För 1968
kan de förordade ändringarna medföra ett inkomstbortfall med ca 725 milj.
kr. Verkningarna av progressionssänkningarna skulle innebära sådana förbättringar
i samhällsekonomin att man redan för de första åren kan räkna
med betydande återvinning av skatt.
I motionerna I: 589 och II: 717 framhåller motionärerna att även de lägre
inkomsttagarna drabbas hårt av den direkta skatten till följd av penningvärdets
förändring. Om penningvärdet sjunker med hälften under en given
tidsperiod, måste den nominella inkomsten fördubblas, om den verkliga
inkomstnivån skall hållas. Men samtidigt blir skatteuttaget mer än fördubblat
genom inträdet i en ny progressionsnivå. Det är enligt motionärernas
mening på tiden att närmare granska problemet om fördelningen av
skattebördorna på olika inkomstgrupper, bolag och förmögenhetsägare.
Vad angår den direkta skatten måste observeras att med fortgående penningvärdeförsämring
skatteskalorna får en förändrad effekt. I mycket
låga inkomstlägen bör hel skattebefrielse ske, i andra ett lägre procentuttag
tillämpas — det senare att föredra framför höjt ortsavdrag med hänsyn
till dess effekter i övrigt, vilket inte innebär att inte även denna
fråga förtjänar att upptas till prövning. Till årets riksdag har vissa förslag
framlagts i syfte att lindra beskattningssituationen för folkpensionärerna.
En viss anpassning härtill måste ske avseende andra grupper med mycket
låga inkomster.
Motionärernas argumentering avser inte enbart de extremt låga inkomstgrupperna.
En kontroll av uppgifterna för en norrländsk sågverksarbetare
ger följande resultat:
Kronor
Lön, inklusive semesterersättning .... 17 054
Utgifter
Skatt............................... 4 604
Hyra............................... 2 184
Bränsle ........................... 840
Lyse............................... 400
Mat inkl. div. hushållsutgifter........ 7 000
15 028
Kläder, föreningsavgifter, tidningar m. in. 2 026
Summa 17 054
23
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Familjen består av fyra personer, två barnbidrag erhålles respektive familjebostadsbidrag
med 360 kr., som »drygar ut» den sistnämnda utgiftsposten.
De skattepolitiska avvägningarna ger felaktiga utslag om inte de faktiska
levnadsförhållandena för en mycket stor del av det svenska folket tas med i
bedömandena.
Indexreglering av skattesystemet
Till stöd för skrivelseyrkandet om förslag till nästkommande års riksdag
angående indexreglering av ortsavdrag och av skatteskiktsgränser inom de
statliga inkomstskatteskalorna anförs i motionerna I: 421 och II: 529 att inflationen
innebär automatisk skatteskärpning i det att ortsavdragen blir
reellt mindre värda och progressionsskikten reellt sett förskjutes nedåt.
Härigenom beskattas inkomstbelopp som tidigare var skattefria. Vidare beskattas
vissa belopp efter högre skattesats än tidigare, detta utan att riksdagen
fattat något som helst beslut härom.
Allmänna skatteberedningen var helt enig om att en indexreglering borde
genomföras för att förhindra dessa orättmätiga skattehöjningar. Enligt beredningens
beräkningar motsvarar varje ökning av levnadskostnaderna med
en procent en icke motiverad skatteskärpning på ca 100 milj. kr. per år.
I motionerna I: 558 och II: 708 framhålls att det är nödvändigt att snarast
möjligt komma fram till ett system som förhindrar automatisk skärpning
av skatterna när inflationen höjer inkomsterna. I annat fall kommer
progressionen i beskattningen att inträda vid lägre inkomster än riksdagen
reellt beslutat samtidigt som skiktgränserna i skatteskalan i övrigt förskjuts
nedåt.
B olag sbeskattning en
Till stöd för lagstiftningsyrkandet om en med 10 % förhöjd bolagsbeskattning
anförs i motionerna I: 588 och II: 709 bl. a. följande. Det statliga skattetrycket
är högt och den kommunala utdebiteringen visar en oroande utveckling.
Å andra sidan är det nödvändigt att det statsfinansiella läget nödvändiggör
ökade statsinkomster utöver vad som beräknas inflyta med nuvarande
skattesatser. Den föreslagna åtgärden kan beräknas tillföra statskassan
350 milj. kr. per år. Det kan förefalla som om här nämnda skattealternativ
vore ensidigt riktade mot företagsamheten och därmed olämpliga i nuvarande
läge med viss avmattning i konjunkturuppsvinget. Emellertid erinras
om att bolagsskatt utgår å företagens nettovinster efter att självfinansiering
av nya investeringar kunnat genomföras inom ramen för gällande företagsbeskattning.
Förmögenhetsskatten
Som motivering för lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 588 och II: 709
anförs att under en följd av år en markant förskjutning från direkt till in
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
direkt beskattning ägt ram samtidigt som förmögenhetsbeskattningen förblivit
oförändrad eller lättats. Denna förskjutning har drabbat låginkomsttagare
och barnfamiljer och har i allmänhet bara til! en del kompenserats av
lättnader i den direkta skatten för dessa grupper. En höjning av förmögenhetsskatten
enligt den av motionärerna föreslagna skalan skulle tillföra
statskassan 220 milj. kr. per år och måste anses väl motiverad med hänsyn
till det betydande skattefria grundbeloppet, de snabbt ökande förmögenheterna
och det förhållandet att förmögenheterna — i motsats till inkomster,
varor och tjänster -— under lång tid inte behövt vidkännas något ökat bidrag
till samhällets utgifter.
Fortsatt reformering av beskattningssystemet
Till stöd för skrivelseyrkandet i motionerna I: 421 och II: 529 om att förslag
framlägges till 1967 års höstriksdag om införande av mervärdeskatt
fr. o. in. 1968 framhåller motionärerna bl. a. att den av årets riksdag beslutade
höjningen av den allmänna varuskatten innebär eu ökad beskattning
ej blott för konsumenterna utan även för företagarna. Den är sålunda ägnad
att ytterligare försämra utgångsläget för de svenska företagen vad avser
deras möjligheter att konkurrera med utländska företag. De incitament som
finns i omsättningsskatten att bromsa exporten och befrämja importen
förstärks alltså. Med än större skärpa framträder det förhållandet att
svenska företag, exporterande såväl som andra, drabbas av en skatt som
de konkurrerande utländska företagen undgår.
Fördelarna med införandet av en s. k. mervärdeskatt är många och stora.
Skatten skulle ej längre vara kumulativ. För konsumenterna skulle dess
prisförhöjande effekt direkt kunna utläsas i stället för att denna effekt nu
delvis döljes genom att den »anonymt» höjer priserna innan varan nått detaljhandeln.
Avlägsnandet av de kumulativa verkningarna gör också skatten
mer konkurrensneutral. Den påverkar sålunda ej valet av företagsform. Hur
många led en vara passerar innan den slutligen når konsumenten blir likgiltigt.
Väsentligast i dagens situation torde emellertid vara att en sådan omläggning
förbättrar företagens möjligheter att konkurrera med de utländska
företagen. Våra exportföretag behöver ej längre räkna in skatten som eu
omkostnad. De kan därmed hålla lägre priser än med nuvarande omsättningsskatt
och får därmed lättare att behålla sina marknader i andra länder
liksom att finna nya sådana. Samtidigt skulle de på den interna marknaden
arbetande svenska företagen kunna hålla lägre priser exklusive skatt och
inom landet kunna nå en bättre avsättning av sina varor. I jämförelse med
nuvarande omsättningsskatt skulle en icke-kumulativ skatt främja exporten
och verka återhållande på importen — till fördel för vår bytesbalans. Att
den samtidigt skulle förbättra den nu hotade sysselsättningssituationen i
vårt land behöver ej närmare understrykas.
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 25
Efter det allmänna slcatteberedningens betänkande avgavs i juni 1964 har
inom finansdepartementet en särskild utredning jämte experter haft i uppdrag
att företaga en teknisk översyn av bl. a. skatteberedningens förslag till
omläggning av den indirekta beskattningen. Det vill dock synas som om utredningsarbetet
nu i det stora hela är avslutat. En redovisning av översynen
borde kunna framläggas inom ett par månader. Utredningsmannens förslag
måste givetvis gå ut på remiss. Eftersom huvudfrågan redan tidigare behandlats
av remissmyndigheterna, som därvid i princip uttalat sig för en
omläggning, behöver remisstiden emellertid ej bli särskilt lång. Hela frågan
bör därför utan nämnvärda svårigheter kunna tagas upp i proposition till
årets höstriksdag och omläggningen genomföras fr. o. m. ingången av 1968.
Som motivering för sitt i motionen II: 738 framställda yrkande om ett påskyndande
av den pågående översynen av allmänna skatteberedningens förslag
om mervärdeskatt anför motionären i huvudsak följande. Det blir fortlöpande
alltmer uppenbart att vårt nuvarande skattesystem är föråldrat och
i vissa avseenden förlegat. Ett av tecknen härpå är den mängd utredningar
som ansetts vara nödvändiga inom skilda fält av skatteområdet. Skatteväsendet
har tämligen allmänt fått den populära benämningen lapptäcke, där
nya rutor passas in efter behov och de värsta revorna tråcklas samman nödtorftigt.
Rådande system nödvändiggör en omfattande och kostsam skattekontroll
i syfte att råda bot på ett allmänt utbrett skattefusk. Den omläggning
av kontrollsystemet som gjordes år 1960 för att uppnå större effektivitet
har icke haft åsyftad verkan. Ett utbrett skattefusk är ur samhällssynpunkt
en ytterst menlig företeelse och leder till att rättsinniga deklaranter
i sista hand nödgas erlägga skatt även för de undflyende. Skattetrycket är
därför i vårt land icke fördelat efter de riktlinjer riksdagen fastslagit utan
i stort sett efter de skilda konjunkturer i fråga om skattefria inkomster
som existerar bland medborgarna. Det synes ur många synpunkter vara
önskvärt att en övergång till ett skattesystem med tyngdpunkten förlagd till
indirekta skatter snarast kommer till stånd. Ur aspekten av det utbredda
och tilltagande skattefusket synes en sådan övergång vara tvingande nödvändig.
Det är därför angeläget att den kan ske utan något onödigt dröjsmål.
Motionärerna i motionerna I: 589 och II: 717 framhåller bl. a. att effekten
av den indirekta beskattningen i åtskilliga sammanhang blivit påtalad. Den
innebär en hårdare belastning för de låga inkomsttagarna. Från denna utgångspunkt
är nedanstående uppgifter av stort intresse. I tabellen redovisas
enligt OECD-statistiken direkta skatter, socialförsäkringsavgifter och
indirekta skatter i procent av bruttonationalinkomsten.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Skattetryck
År Direkta Socialför- Indirekta
skatter säkrings- skatter
avgifter
1955 ................ 17,2 2,1 2,1
1960 ................ 16,6 3,2 11,5
1962 ................ 17,8 4,7 12,6
1963 ................ 17,7 5,7 12,8
1964 ................ 18,1 6,0 12,6
Beträffande de indirekta skatterna kan man tala om en progression fastän
i omvänd riktning. För de lägre inkomsttagarna verkar beskattningen på
det för uppehället ofrånkomligt grundläggande som en hårdare belastning
än för de högre inkomstgrupperna. Problemet är värt att närmare granska
och analysera.
I motionerna I: 558 och 11: 708 anförs bl. a. att det blir alltmer nödvändigt
att få till stånd ett produktionsstimulerande skattesystem som uppmuntrar
personer och företag att arbeta och spara. Ett produktionsvänligt
klimat måste skapas, och svenska företag bör ges större möjlighet att hävda
sig i den internationella konkurrensen.
Vårt näringslivs konkurrenskraft försvagas genom den nuvarande omsättningsskattens
konstruktion. Genom en omläggning av nuvarande allmänna
varuskatt och andra särskilda indirekta skatter till en generell indirekt skatt
av mervärdeskattens typ skulle den kostnadsdrivande extra beskattningen
på investeringar försvinna. Samtidigt skulle vårt framtida deltagande i det
europeiska ekonomiska samarbetet underlättas. I samband med övergång till
mervärdebeskattning bör av skäl som skatteberedningen redovisat flertalet
punktskatter avvecklas (utom skatter med speciell motivering).
Ett väsentligt led i en skattereform bör vara en sänkning av den direkta
personliga inkomstskatten. Skalorna för marginalbeskattningen bör justeras
nedåt i syfte att nå en ökad stimulans av arbetsvilja och sparande.
Motionärerna önskar i första hand en breddning av skatteskalornas proportionella
skikt samt lättnader i marginalskatterna i angränsande skikt.
Dessutom bör grundavdragen reformeras i syfte att nå lättnader i den direkta
skatten för personer med låga inkomster. Med hänsyn till behovet av sparande
och det personliga sparandets betydelse härvidlag bör vidgade sparstimulerande
åtgärder infogas i den direkta beskattningen. Det samhällsekonomiska
och statsfinansiella läget är f. n. sådant att förslag till årets riksdag
om en omedelbar sänkning av de direkta inkomstskatterna skulle vara verklighetsfrämmande.
En sådan väsentlig lättnad i det direkta skattetrycket
bör ske i samband med den genomgripande reformeringen av skattesystemet.
Vad gäller familjebeskattningens utformning pågår utredningsarbete. T
27
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
avvaktan på resultatet av detta arbete betonar motionärerna att det framtida
reformarbetet rörande beskattningen som grundläggande princip bör ha
att varje inkomsttagare beskattas för sig efter sin inkomst och oberoende
av civilstånd. En dylik reform bör kunna ges en sådan utformning att den
mer än nuvarande familj ebeskattningssystem uppmuntrar gifta kvinnor att
efter eget bedömande ta förvärvsarbete utanför hemmet. Eu förutsättning
för en framtida särbeskattningsreform är enligt motionärerna bl. a. att den
kompletteras med schablonmässiga beskattningsregler, vilka tar hänsyn till
de gifta kvinnor som saknar reella möjligheter till yrkesarbete utanför
hemmet, och med ett förstärkt stöd till barnfamiljerna.
Möjligheterna till skattemässig utjämning mellan olika år bör förbättras
genom rätt till progressionsutjämning och rätt till avsättning till resultatutj
ämningskonto.
Också i fråga om företagsbeskattningen är det nödvändigt att beakta de
resursskapande aspekterna. Investering och rationalisering inom näringslivet
måste således främjas. Företagen måste få tillgång till riskvilligt kapital
genom ökade möjligheter till internt sparande. Självfinansieringsgraden
hos företagen har gått ned avsevärt, vilket försvårar deras möjligheter att
själva klara av svårigheterna samt ökar de anställdas otrygghet och arbetslösheten.
Ett principiellt riktigt reformkrav på längre sikt bör vara att företagen
ges rätt att avskriva relativt varaktiga maskiner och inventarier till
deras schablonmässigt beräknade återanskaffningsvärde. I fråga om byggnader
som användes i rörelse eller jordbruk bör i första hand sådan ändring
göras av beskattningsreglerna, att större avskrivning medges under
de första åren av byggnadens ekonomiska användning. Den ökning av sparande,
kapitalbildning och produktion som ovan berörda reformer av företagsbeskattningen
skulle medföra kommer enligt motionärernas mening att,
vad beträffar den samhällsekonomiska balansen, mer än kompensera den
minskning av statens skatteinkomster som reformerna kan tillfälligt föranleda.
Ett oavvisligt krav är att vid dessa skattereformer grupper med låg konsumtionskraft
kompenseras genom särskilda lättnader i den direkta inkomstskatten
och genom åtgärder berörande de sociala förmånerna och deras
finansiering.
Motionärerna anser att beslut bör fattas vid 1968 års riksdag om en allmän
skattereform efter de riktlinjer som framlagts i motionerna. Det statsfinansiella
läget får då avgöra i vilken takt vissa av förslagen kan genomföras.
I motionerna I: 588 och 11: 709 anföres som skäl för skrivelseyrkandet om
utredning av beskattningen av reklamutgifter att en sådan utredning borde
genomföras som ett led i ansträngningarna att öka statens och det allmännas
tillgångar och samtidigt befordra en bättre deponering av landets eko
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1907
nomiska resurser. Det är självfallet att reklamen har en stor uppgift i vår
tids samhälle, men lika väl som resursanvändningen på andra områden blir
föremål för bedömning och åtgärder borde detta ske även på detta inte
oväsentliga fält av den ekonomiska verksamheten.
Utskottets yttrande
Uttagsprocenten för den statliga inkomstskatten
I proposition nr 125 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1967/68
med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet,
att samma uttagsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1967/
68.
Av den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i
den förevarande propositionen, framgår att det i årets finansplan med
1 471 milj. kr. redovisade underskottet i totalbudgeten för budgetåret 1966/
67 icke undergått några nämnvärda förändringar. Enligt nu tillgängliga
beräkningar uppgår underskottet nämligen till 1 467 milj. kr. I jämförelse
med utfallet närmast föregående budgetår, 1965/66, innebär de nu framlagda
beräkningarna en försvagning av budgeten med drygt 1 100 milj. kr.
Enligt beräkningarna i årets statsverksproposition utvisade totalbudgeten
för budgetåret 1967/68 ett underskott på 1 095 milj. kr. De nya beräkningarna
i kompletteringspropositionen antas resultera i en ökning av detta
underskott med 425 milj. kr. till 1 520 milj. kr. Den beräknade försämringen
av budgetsaldot beror så gott som uteslutande på att statsinkomsternas
ökning väntas understiga de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna
med inemot 400 milj. kr. Inkomstskatten beräknas sålunda till
följd av minskade bolagsinkomster bli 100 milj. kr. lägre och inkomsterna
av den allmänna varuskatten 150 milj. kr. lägre än enligt statsverkspropositionen.
I kompletteringspropositionen redovisas även en långtidsbudget, som avser
att ge upplysning om de resurser som erfordras för att genomföra
av statsmakterna hittills fattade beslut och i övrigt uppehålla den statliga
och statsunderstödda verksamheten vid gällande ambitionsnivå. Långtidsbudgeten
är avsedd att belysa utvecklingen under den fyraårsperiod som
inleds med budgetåret 1968/69 men utgör inte någon prognos över den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 29
sannolika statsfinansiella utvecklingen och är inte heller ett program för
regeringens budgetpolitik. I stället söker man — i syfte att få ett underlag
när man skall ta ställning till nya åtaganden och reformer — i långtidsbudgeten
redovisa storleken av de resurser, som är nödvändiga för att
uppfylla gjorda åtaganden och gällande målsättningar.
Departementschefen utgår vid sin beräkning av statsinkomsterna från
oförändrade skatteregler. Lönesummans ökning för åren 1967—1969 har
antagits bli 9, 8 resp. 6 %. Därvid bär hänsyn tagits till arbetstidsförkortningens
reducerande effekt. Enligt kalkylerna skulle ökningen i de
totala statsinkomsterna avta från knappt 2,9 miljarder kr. under budgetåret
1967/68 till knappt 2 miljarder kr. under budgetåret 1968/69. Den större
ökningen under det förstnämnda budgetåret är beroende av de skattepolitiska
åtgärder, som beslutats av 1967 års vårriksdag. Vidare påverkas
inkomstskatten av den antagna nedgången i lönesummans tillväxttakt. Utgifterna
under budgetåret 1968/69 beräknas samtidigt i förhållande till
budgetåret 1967/68 stiga med drygt 2,3 miljarder kr., vilket medför en
budgetförsvagning på ca 400 milj. kr. mellan budgetåren 1967/68 och
1968/69. En statlig upplåningsökning av en sådan storleksordning anser
departementschefen inte förenlig med de uppställda målsättningarna för
den ekonomiska politiken vid antaget konjunkturläge. Eventuella nya reformer
aktualiserar därför besparingar på andra områden.
För budgetåret 1969/70 räknas i långtidsbudgeten med en kraftig stegring
i inkomstskattetitelns tillväxttakt, vilken stegring baseras dels på att
bolagsinkomsterna — efter nedgången under budgetåret 1968/69 — åter
skulle stiga trendmässigt, dels på ökande kvarskatteinbetalningar. Den
väntade ökningen av statsinkomsterna skulle för budgetåret 1969/70 uppgå
till knappt 2,9 miljarder kr. För budgetåren 1970/71 och 1971/72 räknar
man med en ytterligare ökning av statsinkomsterna på 3,1 resp. 3,6 miljarder
kr., huvudsakligen beroende på ökande inbetalningar av A-skatt. Med
hänsyn till att statsutgifterna väntas öka i en långsammare takt skulle —
under förutsättning att inga nya åtaganden beslutas — en gradvis förbättring
i den finansiella budgetsituationen inträda. Således kan ökningen
av statsutgifterna för budgetåret 1968/69 beräknas till drygt 2,3 miljarder
kr. för att under de följande tre budgetåren uppgå till ca 1,7, 1,4 resp. 2,0
miljarder kr. De hittills av statsmakterna fattade besluten medför en större
utgiftsökning under det första budgetåret i långtidsbudgetens prognosperiod,
medan den dämpning av statsutgifterna, som beräknas äga rum under
budgetåren 1969/70 och 1970/71 är beroende på att kostnaderna för vissa
tidsbegränsade program bortfaller under dessa budgetår.
Departementschefen framhåller avslutningsvis i kompletteringspropositionen
att de grundläggande förutsättningarna är goda för att tillväxtmöjligheterna
i vår ekonomi i framtiden helt skall kunna utnyttjas. Erfarenheterna
från de senaste åren inskärper dock betydelsen av att löneutveck
3
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 50
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
lingen bättre anpassas till det samhällsekonomiska utrymmet, varför det
i hög grad är önskvärt att de diskussioner som inletts mellan arbetsmarknadens
organisationer om avtalssystemets form och innehåll leder till resultat,
som ökar möjligheterna till en sådan anpassning. Den ekonomiska
politiken måste samtidigt drivas med sådan skärpa att samhällsekonomiska
förutsättningar för en mera balanserad löneutveckling föreligger.
Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget
till den i kompletteringspropositionen redovisade uppfattningen. Med hänsyn
härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande även för senare hälften av budgetåret 1967/68 fastställes
till 100.
I detta sammanhang behandlar utskottet även vissa tidigare väckta motioner,
i vilka yrkats ändringar rörande den direkta och indirekta beskattningen.
Utskottet har nämligen funnit det lämpligt att låta dessa frågor
undergå ett samlat bedömande vid sitt ställningstagande till den förevarande
propositionen.
Skatteskalorna
I motionerna I: 421 av herr Holmberg in. fl. och II: 529 av herr Bohman
m. fl. föreslås att skatteuttaget vid den statliga inkomstbeskattningen
fr o. in. 1969 års taxering sänks i inkomstskikten 12 000—40 000 kr. för
gifta och i skikten 6 000—12 000 kr. för ensamstående med procentsatser
varierande mellan en och åtta procent. Skattebortfallet, för vilket motionärerna
anser sig ha täckning genom olika besparingsförslag och inkomstförstärkningar,
anges till ca 725 milj. kr. för inkomståret 1968. I motionerna
1:225 av fröken Stenberg in. fl. och 11:288 av herr Ringaby och
fröken Ljungberg yrkas dels att skattesatserna för ensamstående sänks
med en procentenhet i inkomstskikten 6 000—40 000 kr., dels att familjeskatteberedningen
tår i uppdrag alt överväga också de ensamståendes skatteförhållanden.
Vidare begäres i motionerna 1:589 av herr Werner och
II: 717 av herr Karlsson i Huddinge in. fl. prövning av frågan om en omkonstruktion
av skatteskalorna till förmån för inkomsttagare med låga
inkomster.
Vid den av 1965 års riksdag beslutade reformeringen av beskattningen
ansågs det angeläget att åstadkomma lättnader i första hand för de mindre
inkomsttagarna och barnfamiljerna, vilkas skatteförmåga relativt sett blivit
mest nedsatt genom progressionens verkningar. 1965 års skattereform innebar
en lindring av progressionen för gifta i inkomstlägena 20 000—50 000
kr. och för ensamstående i inkomstlägena 10 000—50 000 kr., med en skattelättnad
i absoluta tal av högst 1 300 kr. för gifta och 750 kr. för ensamstående.
Genom den vid årets riksdag beslutade förenklingen av schablonavdraget
för kommunala utskylder vid den statliga beskattningen uppnås
31
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
ytterligare skattesänkningar i inkomstskikten upp till ca 17 000 kr. för
gifta och ca 8 000 kr. för ensamstående. Med hänsyn till det aktuella budgetläget
torde det inte vara möjligt att nu genomföra ytterligare sänkningar
av den direkta beskattningen. Enbart den mindre sänkning av skatteuttaget,
som förordas i motionerna I: 225 och II: 288, kan beräknas medföra
ett skattebortfall för helt budgetår på omkring 100 milj. kr.
Utskottet har vid flera tillfällen framhållit önskvärdheten av ytterligare
lättnader i den direkta beskattningen för mindre inkomsttagare. Enligt utskottets
uppfattning är emellertid frågan om skatteskalornas utformning
väsentligen en fråga om avvägningen mellan direkt och indirekt beskattning.
De av 1965 års riksdag antagna skatteskalorna kan närmast ses som
ett provisorium i avvaktan på resultatet av den överarbetning av allmänna
skatteberedningens förslag i fråga om familjebeskattningen och mervärdeskatten,
som f. n. pågår inom finansdepartementet. Enligt utskottets mening
saknas anledning att föregripa detta utredningsarbete genom att nu sänka
skatteuttaget utöver vad som redan skett. Vid övervägandena rörande familj
ebeskattningen kommer givetvis de ensamståendes skatteförhållanden
att beaktas, eftersom utredningen nödvändigtvis måste ta ställning till
bl. a. tudelningsprincipen vid beskattningen, skatteskalornas konstruktion
och relationen mellan gifta och ensamstående.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 421 och
11:529 samt 1:589 och 11:717 i berörda delar ävensom till motionerna
I: 225 och II: 288.
Bolagsbeskattningen
I motionerna 1:588 av herr Werner och 11:709 av herr Hermansson
m. fl. yrkas höjning av skattesatsen vid den statliga inkomstbeskattningen
för aktiebolag från nuvarande 40 till 50 procent.
Företagsskatteutredningen skall enligt sina direktiv bl. a. ompröva frågan
om den inbördes avvägningen av skattesatserna för olika slag'' av juridiska
personer. I avvaktan på resultatet av denna utredning och den pågående
överarbetningen av allmänna skatteberedningens förslag rörande
socialförsäkringens finansiering och mervärdeskatten anser iitskottet sig
inte kunna tillstyrka den av motionärerna föreslagna skärpningen av bolagsbeskattningen
och avstyrker således bifall till motionerna I: 588 och
II: 709 i denna del.
Indexreglering av skattesystemet
I motionerna I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr Bohman
m. fl. hemställes om förslag till 1968 års riksdag om indexreglering av ortsavdrag
och skatteskiktsgränser. Även i motionerna I: 558 av herrar Dahlén
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
och Bengtson samt II: 708 av herrar Hedlund och Ohlin anhålles om förslag
till riksdagen rörande metoder för att undvika inflationens skattehöj ande
verkningar.
Denna fråga prövades senast vid 1966 års riksdag, som på hemställan av
bevillningsutskottet i betänkande nr 47 avstyrkte motionsyrkanden i ämnet.
I likhet med 1966 års bevillningsutskott anser utskottet att det i och för
sig skulle vara av stort värde om förändringarna i penningvärdet automatiskt
kunde beaktas vid beskattningen. Det är emellertid förenat med stora
praktiska svårigheter, främst på grund av källskattesystemet, att finna en
godtagbar metod härför. De grunder, efter vilka det preliminära skatteuttaget
skall ske, måste nämligen bestämmas i god tid före ingången av det
aktuella beskattningsåret. Att i efterhand verkställa omräkningar av preliminärskatten
skulle enligt utskottets uppfattning innebära en väsentlig
reducering av källskattesystemets fördelar. På grund härav och med hänsyn
till det omfattande utredningsarbete, som f. n. pågår inom centrala
delar av beskattningsområdet, inte minst i fråga om införande av en definitiv
källskatt, är utskottet inte berett tillstyrka de berörda skrivelseyrkandena
i motionerna I: 421 och II: 529 samt I: 558 och II: 708.
Förmögenhetsskatten
I motionerna 1:588 av herr Werner och 11:709 av herr Hermansson
in. fl. yrkas en betydande skärpning av förmögenhetsbeskattningen. Motionärerna
föreslår sålunda skattesatser varierande mellan en och tre procent.
Nuvarande skattesatser utgör lägst 0,8 och högst 1,8 procent.
Genom beslut vid 1965 års riksdag höjdes skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten
från 80 000 till 100 000 kr. i syfte att förhindra att de
mindre förmögenheterna på grund av höjningen av den allmänna prisnivån
skulle bli föremål för beskattning. Nu gällande skatteskala överensstämmer
med den skala som fastställdes år 1952 med de avvikelser som
följer av beslut om höjda skattepliktsgränser åren 1957 och 1965. Utskottet
har i sitt av 1966 års riksdag godkända betänkande nr 19 ansett en jämkning
av skatteskalan i och för sig motiverad till följd av penningvärdeförändringen
men avstyrkt en sådan åtgärd med hänsyn till det skattebortfall,
som en dylik reform skulle medföra. På grund härav är utskottet inte
berett tillstyrka den av motionärerna förordade skärpningen av förmögenhetsskatten.
Med det anförda avstyrker utskottet berörda lagstiftningsyrkande i motionerna
I: 588 och II: 709.
Fortsatt reformering'' av beskattningssystemet m. m.
I motionerna I: 589 av herr Werner och II: 717 av herr Karlsson i Huddinge
in. fl. hemställes att familjeskatteberedningen får i uppdrag att ut
-
33
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
reda allmänna varuskattens sociala effekter med särskilt beaktande av låginkomstfamiljernas
situation. Motionärerna hävdar, att den allmänna varuskatten
hårdare belastar de lägre inkomsttagarna än de högre och att de
skattepolitiska utredningarna inte närmare analyserat detta problem.
Utskottet finner sistnämnda påstående missvisande med hänsyn till att
allmänna skatteberedningen i betänkandet Nytt skattesystem (SOU 1964:
25) utförligt redovisat hur den totala skattebelastningen fördelar sig på
direkt skatt, indirekt skatt och socialförsäkringsavgifter för alla inkomsttagare
i såväl nuvarande skattesystem som vid övergång till det av utredningen
föreslagna mervärdeskattesystemet. Det bör vidare framhållas att
vid införandet av den allmänna varuskatten och vid de senare höjningarna
av denna skatt särskilda åtgärder vidtagits för att kompensera de lägre inkomsttagarna
för den skärpta indirekta beskattningen. Det kan därför enligt
utskottets mening inte med fog göras gällande att ifrågavarande spörsmål
inte skulle vara tillräckligt beaktat eller analyserat.
Utskottet anser sig således inte kunna biträda yrkandet om riksdagsskrivelse
i fråga om det här behandlade avsnittet i motionerna I: 589 och II: 717.
Den fråga avseende den indirekta beskattningen som dominerar i de i
förevarande sammanhang behandlade motionerna gäller införandet av mervärdeskatt.
Sålunda yrkas i motionerna I: 421 av herr Holmberg m. fl. och
II: 529 av herr Bohman m. fl. riksdagsskrivelse med begäran om förslag till
1967 års höstriksdag om införande av mervärdeskatt fr. o. m. år 1968. Även
i motionen II: 738 av herr Sjöholm hemställes om riksdagsskrivelse i syfte
att påskynda den pågående översynen av förslaget om mervärdeskatt. I
motionerna I: 558 av herrar Dahlén och Bengtson samt II: 708 av herrar
Hedlund och Ohlin hemställes om riksdagsskrivelse med begäran om förslag
till 1968 års riksdag om en allmän skattereform innefattande bl. a. en
omläggning av den allmänna varuskatten till mervärdeskatt, lättnader i
den direkta inkomstskatten, förändringar beträffande sociala förmåner
och avgifter, så att låginkomstgruppernas problem beaktas samt reformer
inom företagsbeskattningen, som stärker konkurrensförmågan och förbättrar
kapitalförsörjningen. Yrkandena om införande av mervärdeskatt motiveras
dels med angelägenheten av att genom en sådan åtgärd bereda utrymme
för viktiga reformer inom övriga delar av beskattningssystemet, dels
med hänvisning till att den allmänna varuskatten är förenad med vissa
olägenheter.
Utskottet vill först erinra om att finansministern i skilda sammanhang
informerat riksdagen om att han inte är beredd att ta ställning till frågan
om mervärdeskattens införande, innan resultatet av den pågående översynen
av skatteberedningens förslag offentliggjorts och i sedvanlig ordning
remissbehandlats. Enligt vad utskottet erfarit beräknas betänkande i ämnet
inte kunna föreligga förrän tidigast under hösten 1967. Det torde därför
vara helt uteslutet att förslag om införande av mervärdeskatten skall
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
kunna föreläggas innevarande års riksdag. I vad mån det föreligger möjligheter
att framlägga förslag till 1968 års riksdag beror bl. a. på hur det nya
förslaget kommer att bedömas av remissinstanserna. Utskottet finner således
att mervärdeskattens införande inte får betraktas som definitivt avgjord
och att än mindre någon fixerad tidpunkt för införandet av denna
skatteform kan fastställas, innan resultatet av den pågående översynen helt
kan överblickas.
I anledning av vad i motionerna I: 558 och II: 708 anförts vill utskottet
vidare erinra om det omfattande utredningsarbete, som f. n. pågår inom
området för den direkta beskattningen och socialförsäkringen. Motionärernas
krav på fortsatt reformarbete måste därför enligt utskottets mening redan
anses tillgodosett. Det torde emellertid vara uppenbart, att det med
hänsyn till omfattningen av de olika utredningarna inte är möjligt att
framlägga ett enhetligt reformprogram redan till nästa års riksdag.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 421 och
II: 529 samt I: 558 och II: 708 i berörda hänseenden ävensom till motionen
II: 738.
Det i motionerna I: 588 av herr Werner och II: 709 av herr Hermansson
in. fl. framställda yrkandet om riksdagsskrivelse med begäran om utredning
angående beskattning av reklamutgifter anges vara ett led i ansträngningarna
att öka det allmännas tillgångar och att befordra en bättre disposition
av landets ekonomiska resurser.
I anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet framhålla att en
vidare bedömning av reklamens verkningar skall göras av särskilda år 1986
tillkallade sakkunniga, varför det enligt utskottets mening finns anledning
avvakta resultatet av denna utredning, innan ställning tas till frågan om
särskild beskattning av reklamen.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 588 och
II: 709 i vad avser utredning om beskattning av reklam.
Bevillningarna
De i proposition nr 125 framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar
i förhållande till statsverkspropositionen en minskning med 345 milj.
kr. Därvid har inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. in. vid
den i kompletteringspropositionen föreslagna uttagsprocenten upptagits till
13 700 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 13 815 milj. kr. Nedjusteringen
är helt en följd av den nu beräknade större inkomstminskningen
för bolagen.
Inkomsttiteln allmän varuskatt har med hänsyn till en något lägre uppbörd
i början av innevarande år nedjusterats med 150 milj. ler., dvs. från
6 950 milj. till 6 800 milj. kr.
35
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Vidare har nedräkning skett av bl. a. inkomsttitlarna tullmedel, omsättningskatt
på motorfordon och tobaksskatt. Dessa inkomsttitlar beräknas
ge minskade inkomster uppgående till 50, 25 resp. 25 milj. kr. Den vidtagna
nedjusteringen av inkomsttiteln tullmedel är bl. a. föranledd av att tulluppbörden
under perioden november 1966—februari 1967 visat en mer
vikande tendens än som tidigare förutsatts.
I övrigt föreslås i kompletteringspropositionen vissa smärre ändringar av
de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna av statsverkets inkomster.
De i proposition nr 125 gjorda beräkningarna av bevillningarna föranleder
inte någon erinran från utskottets sida.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 125, såvitt densamma hänvisats till
bevillningsutskottet — måtte besluta att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,
skall för budgetåret 1967/68 ingå i preliminär skatt med
100 procent av grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 225 av fröken Stenberg
m. fl. samt II: 288 av herr Ringaby och fröken Ljungberg,
2) de likalydande motionerna 1:421 av herr Holmberg
m. fl. och II: 529 av herr Bohman m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 558 av herrar Dahlén
och Bengtson samt II: 708 av herrar Hedlund och Ohlin,
4) de likalydande motionerna I: 588 av herr Werner och
II: 709 av herr Hermansson m. fl., i vad motionerna behandlas
i detta betänkande,
5) de likalydande motionerna I: 589 av herr Werner och
II: 717 av herr Karlsson i Huddinge m. fl., i vad motionerna
hänvisats till bevillningsutskottet, samt
6) motionen II: 738 av herr Sjöholm,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd;
G) att bevillningarna för budgetåret 1967/68 måtte beräknas
sålunda:
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Kronor
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt på inkomst och förmögenhet in. in. 13 700 000 000
Kupongskatt ........................ 15 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . 2 000 000
Skogsvårdsavgift .................. 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter................... 4 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt .............. 210 000 000
Lolterivinstskatt..................... 95 000 000
Stämpelskatt och stämpelavgift ...... 200 000 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ........................ 940 000 000
Bensin- och brännoljeskatt............ 1 760 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .......................... 950 000 000
Allmän varuskatt.................... 6 800 000 000
Särskilda varuskatter ................ 365 000 000
Omsättningsskatt på motorfordon..... 350 000 000
Regleringsavgift och accis på fettvaror
in. m............................... 1 000 000
Tobaksskatt......................... 1 500 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
........................... 25 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj
handelsbolag
........................ 50 000 000
Skatt på sprit....................... 1 800 000 000
Skatt på vin ........................ 175 000 000
Skatt på malt- och läskedrycker ...... 335 000 000
Energiskatt ......................... 870 000 000
Särskild skatt på motorbränslen....... 215 000 000
Investeringsavgilt .................... 1 000 000
Postverket (överskott) ...............................
14 236 200 000
2 700 000 000
13 437 000 000
17 000 000
Utskottet hemställer att förevarande betänkande måtte företagas till avgörande
efter allenast en bordläggning.
Stockholm den 23 maj 1967
På bevillningsutskottets vägnar:
TAGE MAGNUSSON
37
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Närvarande:
från första kammaren: herrar Einar Eriksson, Wärnberg, Tage Johansson,
Gösta Jacobsson, Lundström, Enarsson, Sundin, Arne Pettersson*,
Stadling och Ahlmark; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson
i Göteborg, Vigelsbo, Forsberg, Carlsson i Västerås, Franzén i Träkumla*,
Hammarsten, Sterne och Wikner.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
Beträffande skatteskalorna
I) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka
dels anfört följande:
Sambandet mellan lönekostnadernas utveckling och den fortgående inflationen
blir alltmer uppenbart. I proposition nr 125 framhålles sålunda,
att »prishöjningarna i år liksom 1966 till stor del härrör från stegrade lönekostnader».
Det finns därför anledning att understryka uttalandet i propositionen,
att den ekonomiska politiken måste drivas så att förutsättningarna
för en mera balanserad löneutveckling föreligger.
Situationen är emellertid ej ny. Från högerpartiets sida har under flera
år krävts, att de orimliga marginalskattesatserna skulle justeras just för
att skapa ett gynnsamt klimat för löneförhandlingarna. Så länge löntagarorganisationerna
har att räkna med att marginalskatterna — tillsammans
med penningvärdeförsämringen — äter upp löneförbättringarna och stundom
mer än så, är det orealistiskt att av löntagarna kräva sådan återhållsamhet
att kostnadsökningen för företagen skall kunna hållas inom ramen
för produktionsökningen i samhället. De statliga skattesatsernas inflationsdrivande
verkningar fick en klar belysning under 1966 års löneförhandlingar.
Därest det legat allvar bakom regeringens tal om att den ekonomiska
politiken bör skapa förutsättningar för en mera balanserad löneutveckling,
borde regeringen följaktligen ha framlagt förslag om lindring av
progressiviteten i de statliga skatteskalorna. I avsaknad av sådant initiativ
har högerpartiet i motionerna 1:421 och 11:529 lagt fram förslag härom.
Förslaget innebär en högsta skattelättnad på 230 kr. för ensamstående
och 900 kr. för äkta makar. Lättnaderna för de enskilda skattebetalarna är
alltså relativt blygsamma. De kan emellertid få en betydande psykologisk
effekt, helst om — som förutsättes i motionerna — det framgår av riksdagsbeslutet
att detta skall innebära inledningen till ett fullföljande av
allmänna skatteberedningens förslag om en väsentlig reformering av skatteskalorna.
38 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Vi tillstyrker av dessa skäl bifall till förevarande motioner på denna
punkt.
I proposition nr 125 säges ytterligare beträffande den ekonomiska politiken
att ett centralt mål för denna är att »skapa balans i de utrikes betalningarna».
Även här vill vi helt ansluta oss till den uttalade målsättningen och
samtidigt beklaga, att regeringen underlåtit att vidtaga den mest närliggande
åtgärden i detta syfte, nämligen införande av en mervärdeskatt
i stället för nuvarande omsättningsskatt. Såsom framhållits i motionerna
1:421 och 11:529 är omsättningsskatten ägnad att försämra utgångsläget
för de svenska företagen vad avser deras möjligheter att konkurrera med
utländska företag. Detta sammanhänger med att svenska företag — i motsats
till utländska — får vidkännas kostnader till följd av att omsen
drabbar även investeringar och en del omsättningstillgångar.
En mervärdeskatt är ej kumulativ. Den är konkurrens- och prisneutral.
Den påverkar ej valet av företagsform. Hur många led en vara passerar
innan den når den slutliga konsumenten är likgiltigt. Väsentligast i dagens
situation torde emellertid vara att en omläggning till mervärdeskatt förbättrar
våra företags möjligheter att konkurrera med utländska företag.
Våra exportföretag behöver ej längre räkna in skatten som en omkostnad.
De kan därmed hålla lägre priser än med nuvarande oms och får därmed
lättare att hålla sina marknader i andra länder liksom att finna nya
sådana. Även de på den interna marknaden arbetande svenska företagen
kan hålla lägre priser exklusive skatt och därmed nå bättre avsättning av
sina varor i konkurrensen med utländska företag. I förhållande till nuvarande
oms skulle alltså en mervärdeskatt främja exporten och verka
återhållande på importen — till fördel för vår bytesbalans liksom för den
inhemska sysselsättningen.
Alltsedan allmänna skatteberedningen 1964 lade fram sitt förslag om införande
av en mervärdeskatt har denna fråga varit föremål för översyn
inom finansdepartementet. Uppenbarligen hade det varit möjligt att göra
denna översyn och redovisa resultaten härav på betydligt kortare tid, om
viljan varit god. Trots frågans oerhörda vikt och trots den för hela vår
ekonomi så ytterst besvärande bristen i vår bytesbalans har finansministern
emellertid fördröjt frågans lösning. Det föreligger därför starka skäl
för ett uttalande från riksdagens sida med krav på införande av mervärdeskatt.
Såsom framhållits i motionerna 1:421 och 11:529 är staten ansvarig
för den fortgående inflationen ej blott därför att skattesystemet —- den
direkta såväl som den indirekta beskattningen — driver företagens omkostnader
i höjden utan även därför att statsutgifterna tillåtes expandera
väsentligt mer än som motsvarar produktionsökningen i landet. Om hänsyn
tages till att av utgifterna för 1966/67 340 milj. kr. hänför sig till retro
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
39
aktiva löner belöpande på budgetåret 1965/66, ligger utgifterna för 1967/68
reellt 3 150 milj. kr. eller 9,5 % högre än nu beräknas för löpande budgetår,
detta trots en otillbörlig nedskärning av försvarsutgifterna.
Högerpartiet har även här velat bidraga till en dämpning av inflationen.
Dess budgetalternativ framgår av följande sammanställning över de inkomst-
och utgiftsförändringar högerpartiet föreslagit under innevarande
riksdag.
Milj. kr
Inkomständringar
Ändrade skatteskalor............................... — 225
Höjda ortsavdrag för folkpensionärer.................. — 15 —240
Försäljning av LKAB-aktier ........................ -j- 100
Riksbanksfonden................................... -j- 50 -f- 150
Totalt — 90
Utgifts ändringar
Försvaret.......................................... -f- 300
Lokaliseringslån.................................... -j- 100
Industriell forskning................................ -j- 100
Hantverks- och industrilånefonden.................... -)- 25
Diverse ........................................... + 7 -j- 532
Investeringsbanken ................................ — 500
Lånefonden för bostadsbyggande (höjda ränteinkomster
175, förvaltningsavgift 7, indragna topplån 40) ...... —222
Räntebidrag ....................................... —130
Investeringsplan för kommunikationsverken (105) och
televerkets fond (51)............................. —156
Uppskov med program 2 i TV........................ — 21
Bidrag till sjukförsäkringen ........................ — 35
Bidrag till politiska partier.......................... — 23
»Småanslagen» .................................... — 48
Diverse anslag..................................... — 32 — 1 167
Totalt — 635
Högerpartiets totalbudget för 1967/68 får följande utseende (milj. kr.):
Statsinkomster .................................... 34 566
Statsutgifter ...................................... 35 541
Beräknat totalbudgetsaldo .......................... — 975
Lånebehovet är sålunda 545 milj. kr. lägre än enligt regeringens budget.
dels ansett att utskottet under punkt B 2 bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr
Bohman in. fl., antaga det vid motionerna fogade förslaget
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 inom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.
Beträffande indexreglering av skattesystemet
II) av herrar Gösta Jacobsson, Lundström, Encirsson, Sundin, Ahlmark,
Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Yigelsbo, Franzén i Träkumla
och Sterne, vilka ansett, att utskottet under punkterna B 2 och 3 i vad
gäller inflationens verkningar vid beskattningen bort hemställa,
att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna
I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr Bohman
in. fl. ävensom de likalydande motionerna I: 558 av herrar
Dalilén och Bengtson samt II: 708 av herrar Hedlund och
Ohlin, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att undersökningar
kommer till stånd rörande metoder att undvika
inflationens verkningar vid beskattningen, samt att
förslag i anledning härav förelägges riksdagen.
Beträffande tidpunkten för förslag om införande av mervärdeskatt
III) av herrar Gösta Jacobsson, Lundström, Enarsson, Sundin, Ahlmark,
Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Franzén i Träkumla
och Sterne, vilka ansett, att utskottet under punkterna B 2, 3 och 6 i vad
avser tidpunkten för förslag om införande av mervärdeskatt bort hemställa,
att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna
I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr Bohman
in. t’l., de likalydande motionerna I: 558 av herrar Dahlén
och Bengtson samt 11:708 av herrar Hedlund och Ohlin
ävensom motionen II: 738 av herr Sjöholm, måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t planerar utredningsarbetet
för den fortsatta reformverksamheten på skatteområdet
så att förslag om införande av mervärdeskatt
kan framläggas för 1968 års vårriksdag.
Beträffande fortsatt reformering av beskattningssystemet
IV) av herrar Lundström, Sundin, Ahlmark, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,
Franzén i Träkumla och Sterne, vilka
dels anfört följande:
Den samhällsekonomiska situationen — inte minst den svaga produktionstillväxten
— har accentuerat ett redan tidigare föreliggande behov av
reformer inom skattelagstiftningens ram. Underlåtenheten att i tid sörja för
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
41
en genomgripande skattereform efter i huvudsak de riktlinjer som allmänna
skatteberedningen förordade 1964 ter sig i dagens läge som ett allvarligt
misstag. Den ekonomiska situationen skulle ha varit bättre om åtgärder
i enlighet med vad som krävts från oppositionen vidtagits på ett tidigare
stadium.
Det nuvarande skattesystemet är invecklat och svåröverskådligt. Det har
i vissa avseenden direkt negativa verkningar. Den höga marginalbeskattningen
och bristen på sparstimulerande inslag i skattereglerna verkar hindrande
på enskilda människors vilja att arbeta och spara. Den indirekta
beskattningen drabbar onödigtvis de utvecklingsbefrämjande investeringarna
och försvårar — liksom energiskatten — dessutom för näringslivet att
på hemmamarknaden och utomlands effektivt konkurrera i kostnadshänseende
med utländska företag. Företagsbeskattningen ger inte företagen
möjligheter att upprätthålla en tillräckligt hög självfinansieringsgrad. De
har nu en otillfredsställande konsolidering. Följderna har visat sig på senare
tid bl. a. i ett snabbt ökat antal företagsnedläggelser och driftsinskränkningar.
I kompletteringspropositionen ges uttryck för allvarliga bekymmer
för näringslivets situation.
En skattereform bör genomföras efter de riktlinjer som anges i motionerna
I: 558 och II: 708. Riktlinjerna innebär bl. a.:
Omläggning av den nuvarande allmänna varuskatten till en generell indirekt
skatt (mervärdeskatt) som i förhållande till skatteberedningens
förslag är förenklad vad gäller omfattning och administration. I samband
härmed försvinner den kostnadsdrivande extrabeskattningen på investeringar.
Införandet av mervärdeskatt sker samtidigt med en förstärkning av
stödet åt ekonomiskt svaga grupper.
I samband med övergång till mervärdebeskattning avvecklas flertalet
punktskatter (utom skatter med speciell motivering).
Den direkta personliga inkomstskatten sänkes. Skalorna för marginalbeskattningen
justeras nedåt, i första hand genom en breddning av skatteskalornas
proportionella skikt och lättnader i marginalbeskattningen i angränsande
skikt. Grundavdragen reformeras för att ge skattesänkningar
åt personer med låga inkomster.
Vidgade sparstimulerande åtgärder infogas i den direkta beskattningen.
Ett system införes som förhindrar automatisk skatteskärpning, när inflationen
höjer inkomsterna.
Särbeskattning av äkta makar som princip. Vid utformningen av reglerna
skall hänsyn tas till att gifta kvinnor ibland saknar reella möjligheter
till yrkesarbete utanför hemmet. Stödet till barnfamiljerna förstärkes. Omskolning
och utbildning av gifta kvinnor ges väsentligt utökade resurser.
Möjligheterna till skattemässig utjämning mellan olika år förbättras
genom rätt till progressionsutjämning och rätt till avsättning till resultatutjämningskonto.
42
Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967
Företagsbeskattningen reformeras i syfte att främja investering och rationalisering
inom näringslivet. Tillgången på riskvilligt kapital ökas genom
förbättrade möjligheter till internt företagssparande. Rätt till avskrivning
av varaktiga maskiner och inventarier till deras återanslcaffningsvärde
är en målsättning som bör förverkligas på längre sikt. Utan dröjsmål bör
dessutom en ändring göras i beskattningsreglerna beträffande avskrivning
på byggnader, som används i rörelse eller jordbruk, så att i första hand
större avskrivning medges under de första åren av byggnadens ekonomiska
användning.
Statsfinansiella och samhällsekonomiska förutsättningar för en omedelbar
sänkning av marginalbeskattningen föreligger inte f. n. Eu ändring
i detta hänseende bör komma till stånd i samband med en allmän skattereform
i enlighet med vad som föreslagits i motionerna I: 558 och II: 708.
dels ansett, att utskottet under punkt B 3 bort hemställa,
att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 558 av herrar Dahlén och Bengtson samt It: 708 av herrar
Hedlund och Ohlin i vad avser fortsatt reformering av
beskattningssystemet, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
begära att förslag framlägges för 1968 års riksdag om eu
allmän skattereform, innebärande
a) lättnader i den personliga inkomstskatten genom
sänkning av marginalskatterna och sänkt skatt för lägre
inkomster;
b) att den nuvarade omsättningsskatten ersättes med en
konsumtionsneutral och i förhållande till skatteberedningens
förslag vad gäller omfattning och administration förenklad
mervärdeskatt samt att en utrensning sker bland
punktskatterna, varigenom bl. a. åstadkommes att exporten
befrias från de olika indirekta skatter, som belastar
produktionen, och att inhemska varor likställes med importerade;
samt
c) reformering av beskattningen av företag och enskilda
i syfte att främja enskilt sparande och ekonomisk expansion.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1967:309 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för budgetåret 1967168. a1 i texten