Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

1967-05-23 · 42 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:50, Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

1

Nr 50

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1967/68, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1967/68 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1967 (Bilaga 1

till statsverkspropositionen 1967: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan och

beräkning av inkomster för budgetåret 1967/68 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets

skrivelse den 14 december 1966 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår.

I en den 21 april 1967 dagtecknad proposition, nr 125, angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1967/68 m. m. har Kungl. Maj :t

bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för budgetåret 1967/68 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 125 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid

riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:225 av fröken Stenberg m. fl. samt II:

288 av herr Ringaby och fröken Ljungberg, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta

1) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att vid den pågående utredningen

inom finansdepartementet av frågan om familjebeskattningen jämväl

de ensamståendes skatteförhållanden göres till föremål för övervägan-,

den,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

2) att i avvaktan på utredningens slutförande generellt sänka skattesatserna

för ensamstående med en procentenhet vid den statliga inkomstbeskattningen

på sätt i motionerna närmare utvecklats;

II) de likalydande motionerna I: 421 av herr Holmberg in. fl. och II: 529

av herr Bohman m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) antaga följande

F örslag

till

förordning angående ändrad Ig delse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli

19V7 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt — — — angivna grundbelopp.

För skattskyldig---beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

12 000 men icke 18 000 kr.: 1 200 kr. för 12 000 kr. och 14 % av återstoden

18 000

»

)>

24 000

» :

: 2 040

»

»

18 000

»

»

21 %

»

»

24 000

»

»

30 000

» :

: 3 300

»

»

24 000

»

»

30 %

»

»

30 000

»

»

40 000

» ;

: 5 100

»

»

30 000

»

»

40%

»

»

40 000

«

»

60 000

»

: 9 100

»

»>

40 000

»

»

48 %

»

»

60 000

»

»

100 O00

» :

: 18 700

»

60 000

»

l>

54 %

»

»

100 000

»

»

150 000

» :

: 40 300

»

»

100 000

»

»

59%

»

»

150 000 kr.

: 69 800

»

»

150 000

»

»

65%

»

))

För annan ----beskattningsbara inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

6 000 men icke

9 000 kr.: 600 kr.

för

6 000 kr. och 14 %

av återstoden;

9 000

»

i>

12 000

» : 1 020

»

»

9 000

»

»

21 %

»

» ;

12 000

»

»

15 000

» : 1 650

»

»

12 000

»

»

27%

»

» ;

15 000

»

»>

20 000

» : 2 460

»

»

15 000

»

»

31 %

»

» ;

20 000

»

»

25 000

» : 4 010

»

»

20 000

»

»

36%

»

» ;

25 000

»

»

30 000

» : 5 810

»

»

25 000

»

»

40%

»

» ;

30 000

»

»

40 000

» : 7 810

»

»

30 000

»

»

44%

»

» :

40 000

»

»

60 000

» : 12 210

»

»

40 000

»

»

49 %

»

» ;

60 000

»

»

100 000

» : 22 010

»

»

60 000

»

»

54%

»

» ;

100 000

»

»

150 000

» : 43 610

»

»

100 000

»

»

59%

»

» ;

150 000

kr.

: 73 110

»

»

150 000

»

»

65 %

»

»

Ändå att---- denna inkomstdel.

Med familjestiftelse----ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968; dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla i fråga om 1968 års taxering samt i fråga

"om eftertaxering för år 1968 eller tidigare år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

3

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

a) förelägga 1968 års riksdag förslag rörande indexreglering av ortsavdrag

och av skatteskiktsgränser inom de statliga inkomstskatteskalorna,

b) påskynda den inom finansdepartementet pågående översynen av allmänna

skatteberedningens förslag rörande övergång till en allmän indirekt

beskattning utan kumulativa verkningar, så att förslag kan föreläggas 1967

års höstriksdag om införande av en dylik skatt fr. o. in. ingången av 1968

i stället för den nuvarande s. k. omsättningsskatten;

III) de likalydande motionerna 1:558 av herrar Dahlén och Bengtson

samt II: 708 av herrar Hedlund och Ohlin, vari hemställts, att riksdagen

måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag framlägges för nästa

års riksdag om en allmän skattereform, innefattande bl. a. en omläggning

av den nuvarande omsättningsskatten till en generell indirekt skatt av mervärdeskattens

typ, lättnader i den direkta inkomstskatten, förändringar beträffande

sociala förmåner och avgifterna till dessa, så att man beaktar låginkomstgruppernas

problem, samt reformer inom företagsbeskattningen,

som stärker konkurrensförmågan och förbättrar kapitalförsörjningen,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att undersökningar kommer till

stånd rörande metoder att undvika inflationens skattehöjande verkningar

samt att förslag i anledning härav förelägges riksdagen;

IV) de likalydande motionerna I: 588 av herr Werner och II: 709 av herr

Hermansson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

1) antaga följ ande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 19b7 (nr 577) om

statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att It § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

11 §•

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt---familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 150 000 kronor:

en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

100 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150 000 men icke 200 000 kr.: 500 kr. för 150 000 och 1,5 % av återstoden;

200 000 » » 400 000 » : 1250 » » 200 000 » 2 % »

400 000 »> » 1 000 000 » : 5 250 » » 400 000 » 2,5 % »

1 000 000 kr. : 20 250 » » 1 000 000 »3 % »

»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

2) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om

statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som icke är aktiebolag,

samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt

1 inom.:

femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke

skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra--— beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter, —----inkomsten; samt

d) för andra — —- — beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen--— å livförsäkringsrörelsen.

3) a) bifalla det i motionerna framförda förslaget till sådan ändring av

förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt att 18 § 3

mom. i förordningen utgår,

b) avslå Kungl. Maj :ts förslag i prop. 1967: 7 till ändring i förordningen

om allmän varuskatt,

4) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående beskattningen

av reklamutgifter;

V) de likalydande motionerna I: 589 av herr Werner och II: 717 av herr

Karlsson i Huddinge in. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa,

1) att familj eslcatteutredningen får i uppdrag att utreda allmänna varuskattens

sociala effekter med särskilt avseende på låginkomstfamiljernas.

situation,

2) att Kungl. Maj :t i samband med prövningen av frågan om det framtida

skattesystemets utformning prövar frågan om en omkonstruering av

skatteskalorna enligt i motionerna angivna riktlinjer,

3) att Kungl. Maj :t föranstaltar om utredning rörande statens övertagande

i allt väsentligt av kostnaderna för skolväsendet; ävensom

VI) motionen II: 738 av herr Sjöholm, vari hemställts, att riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

o

måtte besluta att hos Kungl. Maj :t begära att den pågående översynen av

allmänna skatteberedningens förslag om mervärdeskatt påskyndas.

Det ovan under IV) 3) a) framställda yrkandet om ändring i förordningen

om allmän varuskatt kommer att prövas av utskottet under höstriksdagen

i samband med behandlingen av prop. 1967: 47, medan det under IV) 3)

b) framställda yrkandet redan behandlats av riksdagen (BevU:s bet. nr 2).

De under V) angivna motionerna har såvitt avser punkten 3) i motionernas

hemställan hänvisats till statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:225, 1:421, 11:708, 11:709, 11:717 och

II: 738.

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1967/68 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. 13 815 000 000

Kupongskatt ........................ 10 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . 2 000 000

Skogsvårdsavgifter .................. 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter .................. 4 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt.............. 190 000 000

Lotterivinstskatt .................... 105 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift........ 210 000 000 14 346 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ....................... 940 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............ 1 760 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .......................... 1 000 000 000

Allmän varuskatt.................... 6 950 000 000

Särskilda varuskatter ................ 365 000 000

Omsättningsskatt på motorfordon .... 375 000 000

Regleringsavgift och accis på fettvaror

in. in............................... 1 000 000

2 700 000 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Tobaksskatt . .. -..................... 1 525 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av parti
handelsbolag

........................ 25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj
handelsbolag

........................ 50 000 000

Skatt på sprit ...................... 1 800 000 000

Skatt på vin ........................ 175 000 000

Skatt på malt- och läskedrycker ...... 320 000 000

Energiskatt ........................ 870 000 000

Särskild skatt på motorbränslen ...... 215 000 000

Investeringsavgift .................. 1 000 000

Postverket (överskott) .................

13 672 000 000

17 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida i övrigt och beräkningen av

de särskilda inkomsttitlarna hänvisar utskottet till bilaga 3 till Finansplanen.

De närmare detaljerna i inkomstberäkningen framgår av riksrevisionsverkets

inkomstberäkning (bilaga 2 till Finansplanen) och av departementschefens

sammanfattning (sid. 36 ff i Finansplanen).

Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning

för budgetåret 1967/68 har ämbetsverket redovisat en promemoria

med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren

1968/69—1971/72. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen

av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekonomiska

utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden

kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen

är särskilt utpräglat för titeln skatt på inkomst och förmögenhet in. m. Med

hänsyn till årets avtalsuppgörelse, som omfattade inkomståren 1966—1968,

har riksrevisionsverket ansett sig kunna räkna med en ökning av de sammanlagda

till taxering 1969 uppgivna inkomsterna med drygt 7 %. För efterföljande

taxeringsår har motsvarande inkomststegring schablonmässigt

uppskattats till ca 4 % vid 1970 års taxering, varvid hänsyn tagits till inverkan

av avtalsmässig arbetstidsförkortning, och till ca 5 % vid 1971 resp.

1972 års taxeringar. Ämbetsverket fortsätter:

Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna

kan, vid en i stort sett oförändrad inkomststruktur, beräknas

medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt

och folkpensionsavgifter med ca 250 milj. kr. per år. Vid de antagan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 7

den om skatteunderlagets förändringar som här angivits, kan de påförda

beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter

vid 1969—1972 års taxeringar beräknas uppgå till de belopp, som angives

i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående uppskattade beloppet

vid 1968 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår

1968 1969 1970 1971 1972

13 360 14 850 15 520 16 750 18 040

+ 1 490 + 670 + 1 230 + 1 290

Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma

mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln

under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen

i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt

märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. Enligt den stegring av

skatteunderlaget som ovan antagits skulle de kassamässiga inkomsterna på

titeln uppgå till 14 300 milj. kr. under budgetåret 1968/69, till 15 100 milj.

kr. under budgetåret 1969/70 och till 16 700 resp. 18 700 milj. kr. under

budgetåren 1970/71 och 1971/72.

För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med

den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän varuskatt,

som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar och

acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande

utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av förändringar

i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över

intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre

preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när

det gäller titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller

under förutsättning av bl. a. oförändrade förräntningskrav också för flertalet

kapitalfonder.

I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret

1965/66 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1966/67 och

1967/68 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren 1968/69

—1971/72 för andra titlar än titeln skatt på inkomst och förmögenhet

m. m. sammanställts (milj. kr.).

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

Övrig skatt på inkomst,

förmögenhet och ro-

relse ............

471

506

531

560

580

610

630

Automobilskattemedel

2 215

2 380

2 400

2 530

2 660

2 790

2 920

Tullar och acciser ....

10 847

12 170

12 846

13 520

14 100

14 720

15 350

därav allmän varu-

skatt..........

5 019

5 800

6 300

6 700

7 000

7 350

7 700

Uppbörd i statens

verksamhet ......

830

779

735

670

610

600

610

Diverse inkomster....

478

476

492

510

520

540

550

Statens affärsverksfon-

der..............

477

556

626

660

680

700

720

Övriga kapitalfonder..

769

928

974

1 020

1 070

i no

1 150

Summa

16 087

17 795

18 604

19 470

20 220

21 070

21 930

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten

och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt

under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar,

såsom allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna,

kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska

utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten

och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt

bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen

för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av

motsvarande inkomster under budgetåren 1966/67 och 1967/68. I den mån

denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna

för budgetåren 1968/69—1971/72 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.

Som jag anfört i det föregående har jag för avsikt att föreslå riksdagen

vissa skatte- och avgiftshöjningar. Dessa medför att riksrevisionsverkets beräkningar

av vissa inkomsttitlar bör justeras. Även i övrigt har jag på några

punkter funnit anledning att frångå verkets beräkning.

Den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften från 4 till 5 % den

1 juli 1967 medför en merinkomst på titeln skatt på inkomst och förmögenhet

m.m. med ca 365 milj. kr. under budgetåret 1967/68.

En motverkande faktor utgörs av den samtidigt förordade justeringen av

schablonen för kommunalskatteavdraget som skulle tillämpas fr. o. in. 1968

års taxering, dock med effekt vid källskatteuttaget fr. o. m. den 1 juli 1967.

Netto begränsas merinkomsten på titeln härigenom till ca 315 milj. kr.

Motorfordonsskatten föreslås ökad med i genomsnitt 50 % fr. o. m. 1968

vilket kan beräknas tillföra statskassan ca 300 milj. kr. under budgetåret

1967/68.

Den allmänna varuskatten föreslås höjd den 1 mars 1967 från 9,1 % till

10 %. Den härav föranledda merinkomsten kan uppskattas till 70 milj. kr.

budgetåret 1966/67 och till ca 630 milj. kr. budgetåret 1967/68. Härvid har,

liksom i fråga om andra indirekta skattehöjningar, tagits hänsyn till att eu

skattehöjning medför en viss konsumtionsdämpning på kort sikt.

I förslaget ingår även en höjning av tobaksskatten med 2 öre per cigarrett

och viss motsvarande ökning på övriga tobaksvaror. Inflytande tobaksskatt

beräknas härigenom öka med 175 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Höjningen

medför även en ökning av den allmänna varuskatten eftersom denna

beräkas på grundval av varans pris inkl. tobaksskatt. Effekten kan beräknas

till ca 20 milj. kr. på budgetåret 1967/68.

Som jag tidigare redovisat kommer riksdagen att i särskild proposition

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

föreläggas förslag om att införa en investeringsavgift för vissa byggnadsinvesteringar.

Avgifter som uppbärs bör redovisas under särskild inkomsttitel.

Med hänsyn till avgiftens prohibitiva karaktär bör titeln tas upp endast

med ett formellt belopp av 1 milj. kr.

Som jag tidigare nämnt lägger chefen för handelsdepartementet senare

denna dag fram förslag om höjning av penninglotteriets lottpriser med

5 kr., varav 2: 93 tillförs statskassan medan 2: 07 återgår till lotteriet i form

av ökade vinstmedel. Med anledning härav bör inkomsterna av lotterimedel

räknas upp med 60 milj. kr. för budgetåret 1967/68.

Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna

inkomsttitlarna framgår de av mig förordade avvikelserna av tabell 8.

De justeringar jag förordar beträffande inkomsterna under punkterna

2, 3, 4- och 6 ansluter sig till taxor som Kungl. Maj :t äger fastställa. Avvikelserna

under punkterna 1 och 5 är uttryck för en samlad bedömning av

inkomst- och utgiftsutvecklingen.

I enlighet med vad chefen för ecklesiastikdepartmentet senare denna dag

kommer att föreslå förordar jag att en ny inkomsttitel benämnd »Inkomster

vid riksantikvarieämbetet» uppförs med 1 577 000 kr. för budgetåret 1967/

68 (p. 6).

Inkomsterna av försvarets fabriksverk bör, som närmare redovisas av

chefen för försvarsdepartementet, uppföras med 10 milj. kr. för budgetåret

1967/68. Härigenom beaktas att inleveransen för nästa budgetår bör överstiga

det fastställda förräntningskravet med 2 milj. kr. För budgetåret

1966/67 beräknar jag en inleverans om 6,4 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet

kommer senare denna dag att framlägga förslag att försvarets

fabriksverk i framtiden skall redovisas tillsammans med övriga

affärsdrivande verk, varför jag räknat med de nämnda justeringarna under

inkomster av statens affärsverksfonder.

Beträffande inkomsterna från televerket, lägger, som jag tidigare nämnt,

chefen för kommunikationsdepartementet senare i dag för Kungl. Maj :t

fram förslag till vissa taxeändringar som innebär bl. a. höjning av samtalsmarkeringsavgiften

med 1 öre (från 9 till 10 öre) den 1 februari 1967. Med

hänsyn därtill bör inkomsterna från televerket upptas med ett för budgetåret

1966/67 med 20 milj. kr. förhöjt belopp. Motsvarande höjning för

budgetåret 1967/68 är 60 milj. kr.

Av chefen för kommunikationsdepartementet kommer vidare senare i dag

att föreslås att luftfartsverket framdeles skall förränta det i verket nedlagda

kapitalet enligt samma regler som gäller för övriga affärsverk. För att

möjliggöra detta skall övergångsvis driftbidrag utgå. I enlighet härmed

förordar jag att inkomster av luftfartsverket uppförs med 14,5 milj. kr.

under budgetåret 1967/68. Inkomsterna bör redovisas under rubriken Statens

affärsverksfonder.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av driftbudgetens inkomster för

budgetåren 1966/67 och 1967/68 har inte föranlett någon erinran från min

sida.

Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning av driftbudgetens

inkomster jämfört med riksrevisionsverkets beräkning med 97,2

milj. kr. för budgetåret 1966/67 och med 1 598,1 milj. kr. för budgetåret

1967/68.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I propositionen nr 125 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 3 april 1967 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

för budgetåret 1967/68. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket

liksom under tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya

uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt

konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de olika inkomsttitlarna

har riksrevisionsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de

behållna inkomsterna på titeln med 13 815 milj. kr., vilket var 315 milj. kr.

mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Denna merinkomst föranleddes

dels av den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften från 4 % till 5 %

den 1 juli 1967 och dels av justeringen av schablonen för kommunalskatteavdraget

som skulle tillämpas fr. o. in. 1968 års taxering, dock med effekt

vid källskatteuttaget fr. o. in. den 1 juli 1967. 1967 års riksdag har godkänt

ovannämnda förslag till höjning av folkpensionsavgiften och justering av

kommunalskatteavdraget (prop. 1967:7).

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket

bedömt utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets

beräkningar i december 1966 medtagits som jämförelse

(milj. kr.):

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50

år 1967

11

1966/67

1967/68

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

20 140

20 230

22 430

22 770

Prel. B-skatt under terminerna

Fyll n adsbcLaln ingar av prelimi-

4 720

4 670

5 070

4 960

när skatt................

1 000

1 000

1 100

1 100

Kvarstående skatt..........

Socialförsäkringsavgifter från

1 980

2 060

2 000

2 000

direktdebiterade arbetsgivare

m. in...................

1 160

1 170

1 580

1 600

Tillkommande skatt, sjömans-

skatt, restantier m. m.....

550

550

600

600

Summa inkomster

29 550

29 680

32 780

33 030

Utgifter

Kommunalskattemedel ......

12 580

12 580

14 370

14310

Överskjutande skatt ........

1 490

1 490

1 500

1 600

Övriga restitutioner..........

Utbetalningar till allmänna för-

70

70

70

70

säkringskassorna m. m.....

Utbetalningar till allmänna pen-

2 430

2 430

3 000

3 000

sionsfonden..............

310

310

350

350

Omföringar................

40

40

40

40

Summa utgifter

16 920

16 920

19 330

19 370

Inkomster utöver utgifter

12 630

12 760

13 450

13 660

Avrundade belopp

12 700

12 700

13 500

13 700

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning

hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen

hänför sig för innevarande budgetår främst till att

under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt uppräknats med 90

milj. kr. och preliminär B-skatt nedräknats med 50 milj. kr. på grund av

de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i januari

1967 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars

1967.

För budgetåret 1967/68 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär

A-skatt uppräknats med 340 milj. kr. på grund av ovannämnda

höjning av folkpensionsavgiften och justering av kommunalskatteavdraget.

Preliminär B-skatt har nedräknats med 110 milj. kr. som en följd av en

enkät till ett antal större bolag.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

i skrivelse från riksföräkringsverket den 10 mars 1967 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen

bör verkställas under budgetåren 1966/67 och 1967/68 framgår av följande

sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp

vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1966/67

december-

ny beräk-

1967/68

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ................

1 800

1 800

1 600

1 650

Återf öring ................

1 475

1 475

1 700

1 700

Nettoavsättning ( + ), nettoåter- föring (-) ..............

+ 325

+ 325

- 100

- 50

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna

på titeln skatt på inkomst och förmögenhet in. m. för budgetåret

1966/67 till 12 700 milj. kr. och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret

1967/68 uppförs med 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj. kr.

mindre än i statsverkspropositionen.

Kupongskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 10 milj.

kr. Riksrevisionsverket som beräknar inkomsterna på titeln till 13 milj. kr.

för innevarande budgetår föreslår, att titeln kupongskatt i riksstaten för

budgetåret 1967/68 uppförs med 15 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än

i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel

med 190 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på denna

titel till 200 milj. kr. under innevarande budgetår, föreslår, att titeln

arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med

210 milj. kr., vilket är 20 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

105 milj. kr. I skrivelse den 9 mars 1967 har kontrollstyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till 95 milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens

beräkning förordar riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt i riksstaten

för budgetåret 1967/68 uppförs med 95 milj. kr., vilket är 10 milj. kr.

mindre än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse

har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 190 milj. kr. Riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 13

revisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten

för budgetåret 1967/68 uppförs med 200 milj. kr., vilket är 10 milj.

kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1966 till 640 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 940

milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av fordonsskatten fr. o. m. 1968.

Riksdagen har sedermera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7)

framlagda förslag till nämnda skattehöjning. Skattehöjningen innebär en

generell uppräkning av den nuvarande fordonsskattens grund- och tilläggsavgifter

med 50 %.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen

i februari—mars 1967 till 610 milj. kr., vilket är 44 milj. kr.

mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i

kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) om anstånd i vissa fall med att

erlägga automobilskatt kan ett belopp av ca 50 milj. kr. hänförligt till budgetåret

1966/67 beräknas inflyta först under budgetåret 1967/68. Å andra

sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 48

milj. kr. avseende debiteringen i februari—mars 1966 först under innevarande

budgetår. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna

uppgick vid utgången av år 1966 antalet registrerade personbilar

till ca 1 904 000, vilket var ca 113 000 fler än vid utgången av år 1965.

I skrivelse den 1 mars 1967 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med

utgångspunkt från i statsverkspropositionen föreslagna skatteändringar beräknat

inkomsterna på ifrågavarande titel till 910 milj. kr. för budgetåret

1967/68.

För nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå

från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som

under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket, som beräknat inkomsterna

på titeln till 620 milj. kr. för budgetåret 1966/67 föreslår, att titeln

fordonsskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 940 milj.

kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 760 milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten

för budgetåret 1967/68 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 1 760 milj. kr.

Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1 000 milj.

kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 mars 1967 har generaltullstyrelsen

uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 040 milj. kr. och be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

räknat restitutionerna till 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden av tullmedel

under budgetåret 1967/68 skulle utgöra 950 milj. kr. Styrelsens

uppskattning har företagits på basis av importprognosen i den preliminära

nationalbudgeten för 1967 samt under förutsättning att ekonomiska

och politiska förhållanden ej i väsentlig utsträckning ändrar villkoren för

den svenska utrikeshandeln.

Dessutom har styrelsen utgått ifrån tillgängliga uppgifter om importens

och tulluppbördens utveckling, vilken, vad gäller tulluppbörden under perioden

november 1966—februari 1967, har visat en mer vikande tendens

än vad styrelsen förutsatte i november 1966.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår

till 1 000 milj. kr., förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovannämnda

beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs

med 950 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1966 till 6 300 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med

6 950 milj. kr. med hänsyn till en föreslagen höjning av den allmänna varuskatten

med 0,9 procentenheter till 10 % fr. o. m. den 1 mars 1967. Riksdagen

har sedermera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) framlagda

förslag till nämnda skattehöjning. Detta betyder att skattepålägget

vid öppen debitering på priset före skatt höjs från 10 % till 11,1 %. För

innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande

titel till 5 800 milj. kr. Ämbetsverket förordar att inkomsterna på

titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med

6 800 milj. kr., vilket är 150 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 365 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade

beräkningar uppskattat inkomsterna till 367 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret

1967/68 uppförs med 365 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 375 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket

har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på ovannämnda titel

till 350 milj. kr. för budgetåret 1967/68. För innevarande budgetår beräknar

riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 330 milj. kr. Riksrevisionsverket

förordar att titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten

för budgetåret 1967/68 uppförs med 350 milj. kr., vilket är 25 milj.

kr. lägre än i statsverkspropositionen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 15

Tobaksskatt. I december 1966 beräknades tobaksskatten av riksrevisionsverket

till 1 350 milj. kr. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 525 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av tobaksskatten med

2 öre per cigarrett fr. o. m. den 1 mars 1967. Framlagda förslag till ovannämnda

skattehöjning i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) har godkänts

av riksdagen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning

föreslår riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret

1967/68 uppförs med 1 500 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. lägre än i

statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 800

milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna

på titeln till 1 800 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln

skatt på sprit i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 1 800 milj.

kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 175

milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna

på titeln till 175 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln

skatt på vin i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 175 milj. kr.,

vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 320 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt

på malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med

335 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 870

milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 867 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret

1967/68 uppförs med 870 milj. kr. eller med samma belopp som i

statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 215 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till

kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motorbränslen

i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 215 milj. kr.

eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 17 milj.

kr. I förnyad beräkning den 16 mars 1967 har poststyrelsen angivit över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1C

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

skottet under nästkommande budgetår till 17 milj. kr. Poststyrelsen anför

i sin skrivelse bl. a. följande:

»Vid beräkningen av portointäkterna har hänsyn tagits till beslutad

ändring av avgifterna för mass- och gruppkorsband fr. o. in. den 1 juli

1967.

Ersättningarna för statliga uppdrag har beräknats med hänsyn till Postverkets

ökade kostnader på grund av kända lönehöjningar. De beräknade

intäkterna under budgetåret 1967/68 för utbetalningar av allmänna barnbidrag

och för pensionsutbetalningar är baserade på de ersättningsbelopp

avseende kalenderåret 1967 som Kungl. Maj :t redan fattat beslut om.

Vid beräkningen av lönekostnaderna har hänsyn tagits till de ekonomiska

ramar avseende lönehöjningar in. in. fr. o. m. den 1 januari 1967

och den 1 januari 1968 varom överenskommelse träffats mellan Statens

avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer.

Även i övrigt har beräkningarna gjorts under hänsynstagande endast till

kända pris- och lönehöjningar.

Överskotten för budgetåren 1966/67 och 1967/68 har nu liksom i höstberäkningen

upptagits till 21 respektive 17 miljoner kronor.

Såväl intäkts- som kostnadsutvecklingen är i nuvarande marknadsläge

i viss mån svåröverskådlig. Det synes inte uteslutet att överskottet för

innevarande budgetår kan komma att bli något lägre och för nästkommande

budgetår något högre än ovan nämnts. Då det emellertid här rör sig om

relativt små förskjutningar i förhållande till Postverkets omsättning har

styrelsen ansett sig ej böra nu justera de i höstberäkningen redovisade

överskottsbeloppen.

I jämförelse med höstberäkningen ökar intäkterna och kostnaderna med

ca 12 miljoner kronor vardera under vart och ett av budgetåren.

Intäktsökningarna faller i första hand på gruppen Postbankens driftintäkter,

som beräknas öka med drygt 9 miljoner kronor under vart och ett

av budgetåren. Ökningen beror främst på att Postbankens driftkostnader

ökar i motsvarande grad.

Under budgetåret 1967/68 har posterna Porton och Tjänstepost ökats

med tillsammans drygt 2 miljoner kronor och posten Diverse intäkter med

ca 2,7 miljoner kronor i jämförelse med höstberäkningen.

Under budgetåret 1967/68 tillkommer —• under förutsättning att statsmakterna

bifaller en av styrelsen i ärendet gjord framställning — en intäktspost

Blindskriftsförsändelser på 860 000 kronor. Ett förslagsanslag

på motsvarande belopp är upptaget i statsverkspropositionen för budgetåret

1967/68.

Postverkets ersättning under budgetåret 1967/68 för skatteuppbörden

har minskats med ca 4,5 miljoner kronor i jämförelse med höstberäkningen.

Minskningen beror på att styrelsen nu beräknat ersättningen med

utgångspunkt från att debetsedlarna skall befordras mot masskorsbandsporto

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 december 1966. I höstberäkningen

förutsattes att debetsedlarna skulle befordras mot brevporto i enlighet med

styrelsens framställning till Kungl. Maj :t den 25 augusti 1966.

Ökningen av kostnaderna i förhållande till höstberäkningen under de

båda budgetåren faller främst på grupperna Avlöningar m. in. och Övriga

omkostnader. Avlöningar in. m. beräknas öka med 8,8 respektive 8,2 miljoner

kronor och Övriga omkostnader med 3,8 respektive 3,1 miljoner

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Överskottsmedlen kommer som hittills i görligaste män att levereras

under det budgetår till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till poststyrelsens ovannämnda

beräkning, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs

med 17 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositionen.

Departementschefens förnyade beräkning av de särskilda

inkomsttitlarna m. m.

1 denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen bl. a.

följande.

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden

som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.

Härvidlag synes utvecklingen sedan statsverkspropositionen

framlades inte ge anledning till några mera betydande justeringar. Riksrevisionsverket

har räknat med en ökning av den totala lönesumman med

9 % under år 1967 och 8 % under de första månaderna av år 1968. Dessa

antaganden överensstämmer med de bedömningar som redovisas i den reviderade

nationalbudgeten (bilaga 7). Jag finner det rimligt att dessa antaganden

läggs till grund för beräkningarna.

Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket

beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet

in. in. till 12 700 milj. kr. för budgetåret 1966/67, vilket är samma belopp

som upptogs i årets statsverksproposition. För budgetåret 1967/68

beräknas inkomsterna under titeln till 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj.

kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen. Denna nedjustering

är helt en följd av en nu antagen större inkomstminskning för bolagen.

Bolagens taxerade inkomster ökade med 2,4 % mellan 1965 och 1966

års taxeringar men beräknades i statsverkspropositionen komma att minska

med 5 % till 1967 års taxering. Riksrevisionsverket har på grundval av en

enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för 70 % av samtliga

bolags taxerade inkomster, nu beräknat att denna minskning kommer

att uppgå till 15 %.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln bygger på förutsättningen

om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär skatt

för budgetåret 1967/68. Enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576) om

statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av

grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten

för kommande budgetår. Procenttalet för detta budgetårs första hälft skall

vara samma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordning

den 3 juni 1966 (nr 234) har detta procenttal satts till 100 för budgetåret

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

1966/67. För liden den 1 juli—den 31 december 1967 blir alltså uttagsprocenten

densamma. Jag föreslår, att uttagsprocenten även för tiden den 1

januari—den 30 juni 1968 fastställs till 100.

Inkomsterna av allmän varuskatt beräknas för budgetåret 1966/67 till

5 800 milj. kr. och för budgetåret 1967/68 till 6 800 milj. kr., vilket är 70

resp. 150 milj. kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen.

Med hänsyn till en något lägre uppbörd i början av innevarande år än vad

som tidigare förutsågs kan dessa justeringar bedömas som rimliga.

När det gäller övriga inkomster på driftbudgeten har riksrevisionsverkets

förnyade beräkning givit anledning till vissa justeringar i förhållande till

vad som redovisades i statsverkspropositionen. Bland större förändringar

för budgetåret 1966/67 kan nämnas uppräkningar av inkomsterna av tobaksskatt

(50 milj. kr.), av arvs- och gåvoskatt (20 milj. kr.) och av övriga

diverse inkomster (30 milj. kr.) samt nedräkningar av inkomsterna av tullmedel

(30 milj. kr.) och av omsättningsskatt på motorfordon (20 milj. ler.).

För budgetåret 1967/68 kan noteras nedjusteringar av inkomsterna av tullmedel

(50 milj. kr.), av omsättningsskatt på motorfordon (25 milj. kr.)

och av tobaksskatt (25 milj. kr.).

Beträffande budgetutvecklingen 1966/67 och 1967/68 framhåller departementschefen

i kompletteringspropositionen följande.

I statsverkspropositionen framhöll jag att 1967/68 års budget måste betraktas

som samhällsekonomiskt starkare än budgeten för 1966/67. Såvitt

nu kan beräknas ökar de totala statsutgifterna under nästa budgetår med

drygt 4 % i fasta priser. Motsvarande siffra för innevarande budgetår ligger

över 8 %. Den statliga konsumtionen inklusive bidrag till kommuner uppvisar

1967/68 en ökning med 3,5 å 4 %, vilket är mindre än hälften av

ökningen 1966/67. De statliga investeringarna inklusive bidrag till kommuner

ökade med drygt 2,5 % jämfört med drygt 2 % innevarande budgetår.

Expansionen under budgetåret 1967/68 ligger i nu berörda avseenden

klart under genomsnittet för 1960-talets första hälft. Som jag konstaterade

i finansplanen innefattar nästa års budget en påfallande stark minskning

av antalet nya tjänster. Den mot anslagsökningarna svarande uppgången

av statens efterfrågan på arbetskraft kan nu väntas stanna vid ca 1 200

personer. Även om detta kan innebära en underskattning av den efterfrågeökning

som kommer att realiseras, torde det kraftigt understryka

förändringen i förhållande till innevarande budgetår, då motsvarande siffra

kan beräknas gå upp till drygt 5 000 personer. De anförda uppgifterna

visar att den strama budgetpolitiken medför en dämpning av statens reala

resursanspråk. Det finansiella sparandet över budgeten, d. v. s. skillnaden

mellan statens inkomster och utgifter med avdrag för långivning och kapitaltransaktioner,

visar samtidigt en uppgång från innevarande till nästa

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 19

budgetår av storleksordningen 500 milj. kr. Denna hänför sig huvudsakligen

till kapitaltillskottet till investeringsbanken.

Det är angeläget att understryka dessa drag i budgetutvecklingen som

bakgrund till en redovisning av inkomst- och utgiftsutvecklingen i löpande

priser. Totalbudgetens saldo, som 1965/66 utvisade ett underskott av 350

milj. kr., beräknades i statsverkspropositionen under innevarande år förskjutas

i negativ riktning till inemot 1 500 milj. kr. för att 1967/68 ge ett

underskott på ca 1 100 milj. kr. Nu föreliggande beräkningar tyder på att

underskottet innevarande budgetår skulle bli detsamma som antogs i statsverkspropositionen,

även om vissa poster i kalkylen förändrats. För nästa

budgetår skulle underskottet däremot bli något större än enligt finansplanens

beräkning och uppgå till drygt 1 500 milj. kr.

Budgetutvecklingen 1965 [66—1967/68

(Milj. kr.)

1965/66

Utfall

1966/67

1967/68

Stv.-prop.

1967

Ny be- räkning

Stv.-prop.

1967

Ny be- räkning

29 236

31 896

33 367

31 899

33 366

34 996

36 091

34 656

36 176

Statsutgifter..........

29 590

Beräknat totalbudget- saldo

- 354

- 1471

- 1467

- 1095

- 1520

Försämringen av budgetsaldot 1967/68 i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen orsakas nästan helt av att statsinkomsternas ökning

nu väntas bli mindre. De grundläggande antagandena om inkomstutvecklingen

är i huvudsak oförändrade. Sålunda grundas riksrevisionsverkets

kalkyler alltjämt på en stegring av lönesumman med 9 % under

1967 och 8 % under 1968. Däremot antas bolagsinkomsterna nu ligga på

en 15 % lägre nivå vid 1967 års taxering i jämförelse med 1966. I decemberberäkningen

förutsågs en nedgång med 5 %. För budgetåret 1967/68

medför detta en ca 100 milj. kr. lägre inkomstskatt än vad som räknades

med i statsverkspropositionen. Inkomsterna av den allmänna varuskatten

beräknar riksrevisionsverket samtidigt ge 150 milj. kr. mindre än tidigare

antagits. Då samtidigt en nedjustering sker av vissa andra indirekta skatter,

blir inkomstökningen för nästa budgetår drygt 2,7 miljarder kr., vilket

är inemot 400 milj. kr. lägre än enligt statsverkspropositionen.

Inkomstutvecklingen under nästa budgetår innebär — särskilt om man

bortser från de beslutade skattehöjningarna, vars sammanlagda effekt

uppskattas till ca 1 400 milj. kr. — en betydligt lägre ökningstakt än tidigare

år. Motsvarande kan i viss mån sägas om innevarande budgetår. Detta

2f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr SO

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

är till stor del en avspegling av den dämpade uppgången i samhällsekonomin.

I den mån expansionstakten stiger, får detta relativt hastigt återverkningar

på budgetens inkomstsida.

Möjligheterna att godta en statlig upplåning av storleksordningen 1,5

miljarder kr. under såväl innevarande som nästa budgetår sammanhänger

med dels budgetens reala innehåll, som jag förut berört, dels konjunkturutvecklingen.

Jag har nyss pekat på budgetunderskottets samband med

den dämpade aktiviteten i samhällsekonomin som påverkat takten i statsinkomsternas

uppgång. Det har under de konjunkturförhållanden som

varit rådande under större delen av innevarande budgetår inte funnits

anledning att motverka budgetsaldots utveckling genom åtgärder utöver

dem som redan vidtagits. Inte heller i dagens situation finner jag skäl härtill.

I anslutning till vad sålunda anförts har Ivungl. Maj :t i propositionen nr

125 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1967/68 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom Bilaga 4 fogad specifikation.

Denna specifikation överensstämmer med statsverkspropositionens

förslag till beräkning av bevillningarna med undantag av att i specifikationen

inkomsterna på följande inkomsttitlar beräknats sålunda:

Skatt på inkomst och förmögenhet in. m................. 13 700 000 000

Kupongskatt ........................................ 15 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt .............................. 210 000 000

Lotterivinstskatt ..................................... 95 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift........................ 200 000 000

Tullmedel .......................................... 950 000 000

Allmän varuskatt .................................... 6 800 000 000

Omsättningsskatt på motorfordon...................... 350 000 000

Tobaksskatt ......................................... 1 500 000 000

Skatt på malt- och läskedrycker........................ 335 000 000

Sammanfattningsvis må anföras att de sålunda i propositionen nr 125

föreslagna beräknade bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionen

innebär en sammanlagd minskning med 345 milj. kr.

Motionerna

Den direkta beskattningen

Skatteskalor

I motionerna I: 225 och II: 288 framhålles bl. a. att differentieringen av

skattetrycket mellan å ena sidan gifta och å andra ensamstående i gällande

skattesystem icke gjorts till föremål för närmare analys. Åsikten att den

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

ensamstående representerar större skatteförmåga, kan emellertid med fogsältas

i fråga. Den är ingalunda självklar. I vilket fall som helst kan en

mera nyanserad bedömning vara på sin plats. Förutom att de ensamstående

i olika hänseenden ej sällan kan ha relativt sett väl så höga levnadskostnader

som de gifta, diskrimineras de av statsmakterna i vissa hänseenden. De

ensamstående lar ofta vänta längst i bostadsköerna; de blir hänvisade att

ta de dyrare bostäderna, de får i praktiken mindre sociala förmåner, och de

får den största skatteräkningen, när det är fråga om att betala andras förmåner.

Därtill kommer emellertid att samtliga ensamstående skärs över en

kam utan hänsynstagande till sadana faktorer som försörjningsskyldighet

mot närstående samboende eller till andra kostnadselement, vilka kan vara

ägnade att minska skatteförmagan. Fn särskilt besvärlig situation uppstår

vid övergång i fråga om skattestatus från gift till ensamstående vid andra

makens frånfälle eller skilsmässa.

I den offentliga debatt som ägt rum om familjebeskattningen har stor

uppmärksamhet ägnats åt frågan om de giftas sambeskattning respektive

särbeskattning. De ensamståendes skatteproblem har däremot icke varit föremål

för nämnvärt intresse i detta sammanhang, och de ensamstående synes

också ha blivit bortglömda i den utredning rörande familjebeskattningen

som pågår. Då denna kategori bör komma i åtnjutande av rimlig skatterättvisa,

synes det vara befogat att jämväl de ensamståendes skatteförhållanden

omfattas av utredningen. Därvid synes bl. a. frågan om hänsynstagande till

sådana förhållanden som menligt kan inverka på skatteförmågan utan att

berättiga till avdrag för nedsatt skatteförmåga böra övervägas.

I avvaktan pa vad som kan framkomma vid angivna utredning torde

starka skäl föreligga för att riksdagen överväger de lättnader vilka omedelbart

som ett provisorium kan beredas de ensamstående för att minska den

diskriminering som uppstår genom skattesystemets konstruktion. Rättvisa

torde skapas genom en sänkning av skatteskalan för de ensamstående. Den

lämpligaste utvägen torde i så tall vara att som provisorium i inkomstskikten

mellan 6 000 och 40 000 kr. en genomgående sänkning av skattesatserna

för ensamstående genomföres med en procentenhet i förhållande till vad som

nu gäller.

Till stöd för lagstiftningsyrkandet i motionerna 1:421 och 11:529 framhålls

bl. a. att den högsta skattesatsen, 65 procent, i skatteskalorna är sex

gånger så hög som den lägsta men att det relativ t ringa antalet inkomsttagare

inom de högsta skikten medför att de högsta skattesatserna har ringa stats1

inansiell betydelse. Sålunda skulle eu sänkning av maximum från 65 till 50

procent ej betyda större skattebortfall än ca 110 milj. kr. och en ytterligare

sänkning till 40 procent blott ytterligare 370 milj. kr. Enligt motionärernas

mening kan man för närvarande inte företa någon ändring i de lägsta s. k.

proportionella skikten. En sänkning i dessa skikt skulle dels ställa sig

»kostsam» — 340 milj. kr. för varje procentenhet — dels försvåra framtida

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

lättnader av progressionen i de skikt där den är särskilt kännbar, dels

slutligen i ett läge där den totala skattelättnaden måste begränsas ge

blott relativt små skattelättnader i mellanskikten. Det har ej heller

synts möjligt att i dagens läge vidga de s. k. proportionella skikten.

Även detta skulle enligt motionärernas mening vara att »plottra bort»

skattesänkningen så att dess antiinflationseffekt blev blott ringa. För 1968

kan de förordade ändringarna medföra ett inkomstbortfall med ca 725 milj.

kr. Verkningarna av progressionssänkningarna skulle innebära sådana förbättringar

i samhällsekonomin att man redan för de första åren kan räkna

med betydande återvinning av skatt.

I motionerna I: 589 och II: 717 framhåller motionärerna att även de lägre

inkomsttagarna drabbas hårt av den direkta skatten till följd av penningvärdets

förändring. Om penningvärdet sjunker med hälften under en given

tidsperiod, måste den nominella inkomsten fördubblas, om den verkliga

inkomstnivån skall hållas. Men samtidigt blir skatteuttaget mer än fördubblat

genom inträdet i en ny progressionsnivå. Det är enligt motionärernas

mening på tiden att närmare granska problemet om fördelningen av

skattebördorna på olika inkomstgrupper, bolag och förmögenhetsägare.

Vad angår den direkta skatten måste observeras att med fortgående penningvärdeförsämring

skatteskalorna får en förändrad effekt. I mycket

låga inkomstlägen bör hel skattebefrielse ske, i andra ett lägre procentuttag

tillämpas — det senare att föredra framför höjt ortsavdrag med hänsyn

till dess effekter i övrigt, vilket inte innebär att inte även denna

fråga förtjänar att upptas till prövning. Till årets riksdag har vissa förslag

framlagts i syfte att lindra beskattningssituationen för folkpensionärerna.

En viss anpassning härtill måste ske avseende andra grupper med mycket

låga inkomster.

Motionärernas argumentering avser inte enbart de extremt låga inkomstgrupperna.

En kontroll av uppgifterna för en norrländsk sågverksarbetare

ger följande resultat:

Kronor

Lön, inklusive semesterersättning .... 17 054

Utgifter

Skatt............................... 4 604

Hyra............................... 2 184

Bränsle ........................... 840

Lyse............................... 400

Mat inkl. div. hushållsutgifter........ 7 000

15 028

Kläder, föreningsavgifter, tidningar m. in. 2 026

Summa 17 054

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Familjen består av fyra personer, två barnbidrag erhålles respektive familjebostadsbidrag

med 360 kr., som »drygar ut» den sistnämnda utgiftsposten.

De skattepolitiska avvägningarna ger felaktiga utslag om inte de faktiska

levnadsförhållandena för en mycket stor del av det svenska folket tas med i

bedömandena.

Indexreglering av skattesystemet

Till stöd för skrivelseyrkandet om förslag till nästkommande års riksdag

angående indexreglering av ortsavdrag och av skatteskiktsgränser inom de

statliga inkomstskatteskalorna anförs i motionerna I: 421 och II: 529 att inflationen

innebär automatisk skatteskärpning i det att ortsavdragen blir

reellt mindre värda och progressionsskikten reellt sett förskjutes nedåt.

Härigenom beskattas inkomstbelopp som tidigare var skattefria. Vidare beskattas

vissa belopp efter högre skattesats än tidigare, detta utan att riksdagen

fattat något som helst beslut härom.

Allmänna skatteberedningen var helt enig om att en indexreglering borde

genomföras för att förhindra dessa orättmätiga skattehöjningar. Enligt beredningens

beräkningar motsvarar varje ökning av levnadskostnaderna med

en procent en icke motiverad skatteskärpning på ca 100 milj. kr. per år.

I motionerna I: 558 och II: 708 framhålls att det är nödvändigt att snarast

möjligt komma fram till ett system som förhindrar automatisk skärpning

av skatterna när inflationen höjer inkomsterna. I annat fall kommer

progressionen i beskattningen att inträda vid lägre inkomster än riksdagen

reellt beslutat samtidigt som skiktgränserna i skatteskalan i övrigt förskjuts

nedåt.

B olag sbeskattning en

Till stöd för lagstiftningsyrkandet om en med 10 % förhöjd bolagsbeskattning

anförs i motionerna I: 588 och II: 709 bl. a. följande. Det statliga skattetrycket

är högt och den kommunala utdebiteringen visar en oroande utveckling.

Å andra sidan är det nödvändigt att det statsfinansiella läget nödvändiggör

ökade statsinkomster utöver vad som beräknas inflyta med nuvarande

skattesatser. Den föreslagna åtgärden kan beräknas tillföra statskassan

350 milj. kr. per år. Det kan förefalla som om här nämnda skattealternativ

vore ensidigt riktade mot företagsamheten och därmed olämpliga i nuvarande

läge med viss avmattning i konjunkturuppsvinget. Emellertid erinras

om att bolagsskatt utgår å företagens nettovinster efter att självfinansiering

av nya investeringar kunnat genomföras inom ramen för gällande företagsbeskattning.

Förmögenhetsskatten

Som motivering för lagstiftningsyrkandet i motionerna I: 588 och II: 709

anförs att under en följd av år en markant förskjutning från direkt till in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

direkt beskattning ägt ram samtidigt som förmögenhetsbeskattningen förblivit

oförändrad eller lättats. Denna förskjutning har drabbat låginkomsttagare

och barnfamiljer och har i allmänhet bara til! en del kompenserats av

lättnader i den direkta skatten för dessa grupper. En höjning av förmögenhetsskatten

enligt den av motionärerna föreslagna skalan skulle tillföra

statskassan 220 milj. kr. per år och måste anses väl motiverad med hänsyn

till det betydande skattefria grundbeloppet, de snabbt ökande förmögenheterna

och det förhållandet att förmögenheterna — i motsats till inkomster,

varor och tjänster -— under lång tid inte behövt vidkännas något ökat bidrag

till samhällets utgifter.

Fortsatt reformering av beskattningssystemet

Till stöd för skrivelseyrkandet i motionerna I: 421 och II: 529 om att förslag

framlägges till 1967 års höstriksdag om införande av mervärdeskatt

fr. o. in. 1968 framhåller motionärerna bl. a. att den av årets riksdag beslutade

höjningen av den allmänna varuskatten innebär eu ökad beskattning

ej blott för konsumenterna utan även för företagarna. Den är sålunda ägnad

att ytterligare försämra utgångsläget för de svenska företagen vad avser

deras möjligheter att konkurrera med utländska företag. De incitament som

finns i omsättningsskatten att bromsa exporten och befrämja importen

förstärks alltså. Med än större skärpa framträder det förhållandet att

svenska företag, exporterande såväl som andra, drabbas av en skatt som

de konkurrerande utländska företagen undgår.

Fördelarna med införandet av en s. k. mervärdeskatt är många och stora.

Skatten skulle ej längre vara kumulativ. För konsumenterna skulle dess

prisförhöjande effekt direkt kunna utläsas i stället för att denna effekt nu

delvis döljes genom att den »anonymt» höjer priserna innan varan nått detaljhandeln.

Avlägsnandet av de kumulativa verkningarna gör också skatten

mer konkurrensneutral. Den påverkar sålunda ej valet av företagsform. Hur

många led en vara passerar innan den slutligen når konsumenten blir likgiltigt.

Väsentligast i dagens situation torde emellertid vara att en sådan omläggning

förbättrar företagens möjligheter att konkurrera med de utländska

företagen. Våra exportföretag behöver ej längre räkna in skatten som eu

omkostnad. De kan därmed hålla lägre priser än med nuvarande omsättningsskatt

och får därmed lättare att behålla sina marknader i andra länder

liksom att finna nya sådana. Samtidigt skulle de på den interna marknaden

arbetande svenska företagen kunna hålla lägre priser exklusive skatt och

inom landet kunna nå en bättre avsättning av sina varor. I jämförelse med

nuvarande omsättningsskatt skulle en icke-kumulativ skatt främja exporten

och verka återhållande på importen — till fördel för vår bytesbalans. Att

den samtidigt skulle förbättra den nu hotade sysselsättningssituationen i

vårt land behöver ej närmare understrykas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 25

Efter det allmänna slcatteberedningens betänkande avgavs i juni 1964 har

inom finansdepartementet en särskild utredning jämte experter haft i uppdrag

att företaga en teknisk översyn av bl. a. skatteberedningens förslag till

omläggning av den indirekta beskattningen. Det vill dock synas som om utredningsarbetet

nu i det stora hela är avslutat. En redovisning av översynen

borde kunna framläggas inom ett par månader. Utredningsmannens förslag

måste givetvis gå ut på remiss. Eftersom huvudfrågan redan tidigare behandlats

av remissmyndigheterna, som därvid i princip uttalat sig för en

omläggning, behöver remisstiden emellertid ej bli särskilt lång. Hela frågan

bör därför utan nämnvärda svårigheter kunna tagas upp i proposition till

årets höstriksdag och omläggningen genomföras fr. o. m. ingången av 1968.

Som motivering för sitt i motionen II: 738 framställda yrkande om ett påskyndande

av den pågående översynen av allmänna skatteberedningens förslag

om mervärdeskatt anför motionären i huvudsak följande. Det blir fortlöpande

alltmer uppenbart att vårt nuvarande skattesystem är föråldrat och

i vissa avseenden förlegat. Ett av tecknen härpå är den mängd utredningar

som ansetts vara nödvändiga inom skilda fält av skatteområdet. Skatteväsendet

har tämligen allmänt fått den populära benämningen lapptäcke, där

nya rutor passas in efter behov och de värsta revorna tråcklas samman nödtorftigt.

Rådande system nödvändiggör en omfattande och kostsam skattekontroll

i syfte att råda bot på ett allmänt utbrett skattefusk. Den omläggning

av kontrollsystemet som gjordes år 1960 för att uppnå större effektivitet

har icke haft åsyftad verkan. Ett utbrett skattefusk är ur samhällssynpunkt

en ytterst menlig företeelse och leder till att rättsinniga deklaranter

i sista hand nödgas erlägga skatt även för de undflyende. Skattetrycket är

därför i vårt land icke fördelat efter de riktlinjer riksdagen fastslagit utan

i stort sett efter de skilda konjunkturer i fråga om skattefria inkomster

som existerar bland medborgarna. Det synes ur många synpunkter vara

önskvärt att en övergång till ett skattesystem med tyngdpunkten förlagd till

indirekta skatter snarast kommer till stånd. Ur aspekten av det utbredda

och tilltagande skattefusket synes en sådan övergång vara tvingande nödvändig.

Det är därför angeläget att den kan ske utan något onödigt dröjsmål.

Motionärerna i motionerna I: 589 och II: 717 framhåller bl. a. att effekten

av den indirekta beskattningen i åtskilliga sammanhang blivit påtalad. Den

innebär en hårdare belastning för de låga inkomsttagarna. Från denna utgångspunkt

är nedanstående uppgifter av stort intresse. I tabellen redovisas

enligt OECD-statistiken direkta skatter, socialförsäkringsavgifter och

indirekta skatter i procent av bruttonationalinkomsten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Skattetryck

År Direkta Socialför- Indirekta

skatter säkrings- skatter

avgifter

1955 ................ 17,2 2,1 2,1

1960 ................ 16,6 3,2 11,5

1962 ................ 17,8 4,7 12,6

1963 ................ 17,7 5,7 12,8

1964 ................ 18,1 6,0 12,6

Beträffande de indirekta skatterna kan man tala om en progression fastän

i omvänd riktning. För de lägre inkomsttagarna verkar beskattningen på

det för uppehället ofrånkomligt grundläggande som en hårdare belastning

än för de högre inkomstgrupperna. Problemet är värt att närmare granska

och analysera.

I motionerna I: 558 och 11: 708 anförs bl. a. att det blir alltmer nödvändigt

att få till stånd ett produktionsstimulerande skattesystem som uppmuntrar

personer och företag att arbeta och spara. Ett produktionsvänligt

klimat måste skapas, och svenska företag bör ges större möjlighet att hävda

sig i den internationella konkurrensen.

Vårt näringslivs konkurrenskraft försvagas genom den nuvarande omsättningsskattens

konstruktion. Genom en omläggning av nuvarande allmänna

varuskatt och andra särskilda indirekta skatter till en generell indirekt skatt

av mervärdeskattens typ skulle den kostnadsdrivande extra beskattningen

på investeringar försvinna. Samtidigt skulle vårt framtida deltagande i det

europeiska ekonomiska samarbetet underlättas. I samband med övergång till

mervärdebeskattning bör av skäl som skatteberedningen redovisat flertalet

punktskatter avvecklas (utom skatter med speciell motivering).

Ett väsentligt led i en skattereform bör vara en sänkning av den direkta

personliga inkomstskatten. Skalorna för marginalbeskattningen bör justeras

nedåt i syfte att nå en ökad stimulans av arbetsvilja och sparande.

Motionärerna önskar i första hand en breddning av skatteskalornas proportionella

skikt samt lättnader i marginalskatterna i angränsande skikt.

Dessutom bör grundavdragen reformeras i syfte att nå lättnader i den direkta

skatten för personer med låga inkomster. Med hänsyn till behovet av sparande

och det personliga sparandets betydelse härvidlag bör vidgade sparstimulerande

åtgärder infogas i den direkta beskattningen. Det samhällsekonomiska

och statsfinansiella läget är f. n. sådant att förslag till årets riksdag

om en omedelbar sänkning av de direkta inkomstskatterna skulle vara verklighetsfrämmande.

En sådan väsentlig lättnad i det direkta skattetrycket

bör ske i samband med den genomgripande reformeringen av skattesystemet.

Vad gäller familjebeskattningens utformning pågår utredningsarbete. T

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

avvaktan på resultatet av detta arbete betonar motionärerna att det framtida

reformarbetet rörande beskattningen som grundläggande princip bör ha

att varje inkomsttagare beskattas för sig efter sin inkomst och oberoende

av civilstånd. En dylik reform bör kunna ges en sådan utformning att den

mer än nuvarande familj ebeskattningssystem uppmuntrar gifta kvinnor att

efter eget bedömande ta förvärvsarbete utanför hemmet. Eu förutsättning

för en framtida särbeskattningsreform är enligt motionärerna bl. a. att den

kompletteras med schablonmässiga beskattningsregler, vilka tar hänsyn till

de gifta kvinnor som saknar reella möjligheter till yrkesarbete utanför

hemmet, och med ett förstärkt stöd till barnfamiljerna.

Möjligheterna till skattemässig utjämning mellan olika år bör förbättras

genom rätt till progressionsutjämning och rätt till avsättning till resultatutj

ämningskonto.

Också i fråga om företagsbeskattningen är det nödvändigt att beakta de

resursskapande aspekterna. Investering och rationalisering inom näringslivet

måste således främjas. Företagen måste få tillgång till riskvilligt kapital

genom ökade möjligheter till internt sparande. Självfinansieringsgraden

hos företagen har gått ned avsevärt, vilket försvårar deras möjligheter att

själva klara av svårigheterna samt ökar de anställdas otrygghet och arbetslösheten.

Ett principiellt riktigt reformkrav på längre sikt bör vara att företagen

ges rätt att avskriva relativt varaktiga maskiner och inventarier till

deras schablonmässigt beräknade återanskaffningsvärde. I fråga om byggnader

som användes i rörelse eller jordbruk bör i första hand sådan ändring

göras av beskattningsreglerna, att större avskrivning medges under

de första åren av byggnadens ekonomiska användning. Den ökning av sparande,

kapitalbildning och produktion som ovan berörda reformer av företagsbeskattningen

skulle medföra kommer enligt motionärernas mening att,

vad beträffar den samhällsekonomiska balansen, mer än kompensera den

minskning av statens skatteinkomster som reformerna kan tillfälligt föranleda.

Ett oavvisligt krav är att vid dessa skattereformer grupper med låg konsumtionskraft

kompenseras genom särskilda lättnader i den direkta inkomstskatten

och genom åtgärder berörande de sociala förmånerna och deras

finansiering.

Motionärerna anser att beslut bör fattas vid 1968 års riksdag om en allmän

skattereform efter de riktlinjer som framlagts i motionerna. Det statsfinansiella

läget får då avgöra i vilken takt vissa av förslagen kan genomföras.

I motionerna I: 588 och 11: 709 anföres som skäl för skrivelseyrkandet om

utredning av beskattningen av reklamutgifter att en sådan utredning borde

genomföras som ett led i ansträngningarna att öka statens och det allmännas

tillgångar och samtidigt befordra en bättre deponering av landets eko
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1907

nomiska resurser. Det är självfallet att reklamen har en stor uppgift i vår

tids samhälle, men lika väl som resursanvändningen på andra områden blir

föremål för bedömning och åtgärder borde detta ske även på detta inte

oväsentliga fält av den ekonomiska verksamheten.

Utskottets yttrande

Uttagsprocenten för den statliga inkomstskatten

I proposition nr 125 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1967/68

med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen

avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet,

att samma uttagsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1967/

68.

Av den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i

den förevarande propositionen, framgår att det i årets finansplan med

1 471 milj. kr. redovisade underskottet i totalbudgeten för budgetåret 1966/

67 icke undergått några nämnvärda förändringar. Enligt nu tillgängliga

beräkningar uppgår underskottet nämligen till 1 467 milj. kr. I jämförelse

med utfallet närmast föregående budgetår, 1965/66, innebär de nu framlagda

beräkningarna en försvagning av budgeten med drygt 1 100 milj. kr.

Enligt beräkningarna i årets statsverksproposition utvisade totalbudgeten

för budgetåret 1967/68 ett underskott på 1 095 milj. kr. De nya beräkningarna

i kompletteringspropositionen antas resultera i en ökning av detta

underskott med 425 milj. kr. till 1 520 milj. kr. Den beräknade försämringen

av budgetsaldot beror så gott som uteslutande på att statsinkomsternas

ökning väntas understiga de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna

med inemot 400 milj. kr. Inkomstskatten beräknas sålunda till

följd av minskade bolagsinkomster bli 100 milj. kr. lägre och inkomsterna

av den allmänna varuskatten 150 milj. kr. lägre än enligt statsverkspropositionen.

I kompletteringspropositionen redovisas även en långtidsbudget, som avser

att ge upplysning om de resurser som erfordras för att genomföra

av statsmakterna hittills fattade beslut och i övrigt uppehålla den statliga

och statsunderstödda verksamheten vid gällande ambitionsnivå. Långtidsbudgeten

är avsedd att belysa utvecklingen under den fyraårsperiod som

inleds med budgetåret 1968/69 men utgör inte någon prognos över den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967 29

sannolika statsfinansiella utvecklingen och är inte heller ett program för

regeringens budgetpolitik. I stället söker man — i syfte att få ett underlag

när man skall ta ställning till nya åtaganden och reformer — i långtidsbudgeten

redovisa storleken av de resurser, som är nödvändiga för att

uppfylla gjorda åtaganden och gällande målsättningar.

Departementschefen utgår vid sin beräkning av statsinkomsterna från

oförändrade skatteregler. Lönesummans ökning för åren 1967—1969 har

antagits bli 9, 8 resp. 6 %. Därvid bär hänsyn tagits till arbetstidsförkortningens

reducerande effekt. Enligt kalkylerna skulle ökningen i de

totala statsinkomsterna avta från knappt 2,9 miljarder kr. under budgetåret

1967/68 till knappt 2 miljarder kr. under budgetåret 1968/69. Den större

ökningen under det förstnämnda budgetåret är beroende av de skattepolitiska

åtgärder, som beslutats av 1967 års vårriksdag. Vidare påverkas

inkomstskatten av den antagna nedgången i lönesummans tillväxttakt. Utgifterna

under budgetåret 1968/69 beräknas samtidigt i förhållande till

budgetåret 1967/68 stiga med drygt 2,3 miljarder kr., vilket medför en

budgetförsvagning på ca 400 milj. kr. mellan budgetåren 1967/68 och

1968/69. En statlig upplåningsökning av en sådan storleksordning anser

departementschefen inte förenlig med de uppställda målsättningarna för

den ekonomiska politiken vid antaget konjunkturläge. Eventuella nya reformer

aktualiserar därför besparingar på andra områden.

För budgetåret 1969/70 räknas i långtidsbudgeten med en kraftig stegring

i inkomstskattetitelns tillväxttakt, vilken stegring baseras dels på att

bolagsinkomsterna — efter nedgången under budgetåret 1968/69 — åter

skulle stiga trendmässigt, dels på ökande kvarskatteinbetalningar. Den

väntade ökningen av statsinkomsterna skulle för budgetåret 1969/70 uppgå

till knappt 2,9 miljarder kr. För budgetåren 1970/71 och 1971/72 räknar

man med en ytterligare ökning av statsinkomsterna på 3,1 resp. 3,6 miljarder

kr., huvudsakligen beroende på ökande inbetalningar av A-skatt. Med

hänsyn till att statsutgifterna väntas öka i en långsammare takt skulle —

under förutsättning att inga nya åtaganden beslutas — en gradvis förbättring

i den finansiella budgetsituationen inträda. Således kan ökningen

av statsutgifterna för budgetåret 1968/69 beräknas till drygt 2,3 miljarder

kr. för att under de följande tre budgetåren uppgå till ca 1,7, 1,4 resp. 2,0

miljarder kr. De hittills av statsmakterna fattade besluten medför en större

utgiftsökning under det första budgetåret i långtidsbudgetens prognosperiod,

medan den dämpning av statsutgifterna, som beräknas äga rum under

budgetåren 1969/70 och 1970/71 är beroende på att kostnaderna för vissa

tidsbegränsade program bortfaller under dessa budgetår.

Departementschefen framhåller avslutningsvis i kompletteringspropositionen

att de grundläggande förutsättningarna är goda för att tillväxtmöjligheterna

i vår ekonomi i framtiden helt skall kunna utnyttjas. Erfarenheterna

från de senaste åren inskärper dock betydelsen av att löneutveck
3

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 50

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

lingen bättre anpassas till det samhällsekonomiska utrymmet, varför det

i hög grad är önskvärt att de diskussioner som inletts mellan arbetsmarknadens

organisationer om avtalssystemets form och innehåll leder till resultat,

som ökar möjligheterna till en sådan anpassning. Den ekonomiska

politiken måste samtidigt drivas med sådan skärpa att samhällsekonomiska

förutsättningar för en mera balanserad löneutveckling föreligger.

Utskottet ansluter sig i sin bedömning av det samhällsekonomiska läget

till den i kompletteringspropositionen redovisade uppfattningen. Med hänsyn

härtill tillstyrker utskottet att procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande även för senare hälften av budgetåret 1967/68 fastställes

till 100.

I detta sammanhang behandlar utskottet även vissa tidigare väckta motioner,

i vilka yrkats ändringar rörande den direkta och indirekta beskattningen.

Utskottet har nämligen funnit det lämpligt att låta dessa frågor

undergå ett samlat bedömande vid sitt ställningstagande till den förevarande

propositionen.

Skatteskalorna

I motionerna I: 421 av herr Holmberg in. fl. och II: 529 av herr Bohman

m. fl. föreslås att skatteuttaget vid den statliga inkomstbeskattningen

fr o. in. 1969 års taxering sänks i inkomstskikten 12 000—40 000 kr. för

gifta och i skikten 6 000—12 000 kr. för ensamstående med procentsatser

varierande mellan en och åtta procent. Skattebortfallet, för vilket motionärerna

anser sig ha täckning genom olika besparingsförslag och inkomstförstärkningar,

anges till ca 725 milj. kr. för inkomståret 1968. I motionerna

1:225 av fröken Stenberg in. fl. och 11:288 av herr Ringaby och

fröken Ljungberg yrkas dels att skattesatserna för ensamstående sänks

med en procentenhet i inkomstskikten 6 000—40 000 kr., dels att familjeskatteberedningen

tår i uppdrag alt överväga också de ensamståendes skatteförhållanden.

Vidare begäres i motionerna 1:589 av herr Werner och

II: 717 av herr Karlsson i Huddinge in. fl. prövning av frågan om en omkonstruktion

av skatteskalorna till förmån för inkomsttagare med låga

inkomster.

Vid den av 1965 års riksdag beslutade reformeringen av beskattningen

ansågs det angeläget att åstadkomma lättnader i första hand för de mindre

inkomsttagarna och barnfamiljerna, vilkas skatteförmåga relativt sett blivit

mest nedsatt genom progressionens verkningar. 1965 års skattereform innebar

en lindring av progressionen för gifta i inkomstlägena 20 000—50 000

kr. och för ensamstående i inkomstlägena 10 000—50 000 kr., med en skattelättnad

i absoluta tal av högst 1 300 kr. för gifta och 750 kr. för ensamstående.

Genom den vid årets riksdag beslutade förenklingen av schablonavdraget

för kommunala utskylder vid den statliga beskattningen uppnås

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

ytterligare skattesänkningar i inkomstskikten upp till ca 17 000 kr. för

gifta och ca 8 000 kr. för ensamstående. Med hänsyn till det aktuella budgetläget

torde det inte vara möjligt att nu genomföra ytterligare sänkningar

av den direkta beskattningen. Enbart den mindre sänkning av skatteuttaget,

som förordas i motionerna I: 225 och II: 288, kan beräknas medföra

ett skattebortfall för helt budgetår på omkring 100 milj. kr.

Utskottet har vid flera tillfällen framhållit önskvärdheten av ytterligare

lättnader i den direkta beskattningen för mindre inkomsttagare. Enligt utskottets

uppfattning är emellertid frågan om skatteskalornas utformning

väsentligen en fråga om avvägningen mellan direkt och indirekt beskattning.

De av 1965 års riksdag antagna skatteskalorna kan närmast ses som

ett provisorium i avvaktan på resultatet av den överarbetning av allmänna

skatteberedningens förslag i fråga om familjebeskattningen och mervärdeskatten,

som f. n. pågår inom finansdepartementet. Enligt utskottets mening

saknas anledning att föregripa detta utredningsarbete genom att nu sänka

skatteuttaget utöver vad som redan skett. Vid övervägandena rörande familj

ebeskattningen kommer givetvis de ensamståendes skatteförhållanden

att beaktas, eftersom utredningen nödvändigtvis måste ta ställning till

bl. a. tudelningsprincipen vid beskattningen, skatteskalornas konstruktion

och relationen mellan gifta och ensamstående.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 421 och

11:529 samt 1:589 och 11:717 i berörda delar ävensom till motionerna

I: 225 och II: 288.

Bolagsbeskattningen

I motionerna 1:588 av herr Werner och 11:709 av herr Hermansson

m. fl. yrkas höjning av skattesatsen vid den statliga inkomstbeskattningen

för aktiebolag från nuvarande 40 till 50 procent.

Företagsskatteutredningen skall enligt sina direktiv bl. a. ompröva frågan

om den inbördes avvägningen av skattesatserna för olika slag'' av juridiska

personer. I avvaktan på resultatet av denna utredning och den pågående

överarbetningen av allmänna skatteberedningens förslag rörande

socialförsäkringens finansiering och mervärdeskatten anser iitskottet sig

inte kunna tillstyrka den av motionärerna föreslagna skärpningen av bolagsbeskattningen

och avstyrker således bifall till motionerna I: 588 och

II: 709 i denna del.

Indexreglering av skattesystemet

I motionerna I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr Bohman

m. fl. hemställes om förslag till 1968 års riksdag om indexreglering av ortsavdrag

och skatteskiktsgränser. Även i motionerna I: 558 av herrar Dahlén

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

och Bengtson samt II: 708 av herrar Hedlund och Ohlin anhålles om förslag

till riksdagen rörande metoder för att undvika inflationens skattehöj ande

verkningar.

Denna fråga prövades senast vid 1966 års riksdag, som på hemställan av

bevillningsutskottet i betänkande nr 47 avstyrkte motionsyrkanden i ämnet.

I likhet med 1966 års bevillningsutskott anser utskottet att det i och för

sig skulle vara av stort värde om förändringarna i penningvärdet automatiskt

kunde beaktas vid beskattningen. Det är emellertid förenat med stora

praktiska svårigheter, främst på grund av källskattesystemet, att finna en

godtagbar metod härför. De grunder, efter vilka det preliminära skatteuttaget

skall ske, måste nämligen bestämmas i god tid före ingången av det

aktuella beskattningsåret. Att i efterhand verkställa omräkningar av preliminärskatten

skulle enligt utskottets uppfattning innebära en väsentlig

reducering av källskattesystemets fördelar. På grund härav och med hänsyn

till det omfattande utredningsarbete, som f. n. pågår inom centrala

delar av beskattningsområdet, inte minst i fråga om införande av en definitiv

källskatt, är utskottet inte berett tillstyrka de berörda skrivelseyrkandena

i motionerna I: 421 och II: 529 samt I: 558 och II: 708.

Förmögenhetsskatten

I motionerna 1:588 av herr Werner och 11:709 av herr Hermansson

in. fl. yrkas en betydande skärpning av förmögenhetsbeskattningen. Motionärerna

föreslår sålunda skattesatser varierande mellan en och tre procent.

Nuvarande skattesatser utgör lägst 0,8 och högst 1,8 procent.

Genom beslut vid 1965 års riksdag höjdes skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten

från 80 000 till 100 000 kr. i syfte att förhindra att de

mindre förmögenheterna på grund av höjningen av den allmänna prisnivån

skulle bli föremål för beskattning. Nu gällande skatteskala överensstämmer

med den skala som fastställdes år 1952 med de avvikelser som

följer av beslut om höjda skattepliktsgränser åren 1957 och 1965. Utskottet

har i sitt av 1966 års riksdag godkända betänkande nr 19 ansett en jämkning

av skatteskalan i och för sig motiverad till följd av penningvärdeförändringen

men avstyrkt en sådan åtgärd med hänsyn till det skattebortfall,

som en dylik reform skulle medföra. På grund härav är utskottet inte

berett tillstyrka den av motionärerna förordade skärpningen av förmögenhetsskatten.

Med det anförda avstyrker utskottet berörda lagstiftningsyrkande i motionerna

I: 588 och II: 709.

Fortsatt reformering'' av beskattningssystemet m. m.

I motionerna I: 589 av herr Werner och II: 717 av herr Karlsson i Huddinge

in. fl. hemställes att familjeskatteberedningen får i uppdrag att ut
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

reda allmänna varuskattens sociala effekter med särskilt beaktande av låginkomstfamiljernas

situation. Motionärerna hävdar, att den allmänna varuskatten

hårdare belastar de lägre inkomsttagarna än de högre och att de

skattepolitiska utredningarna inte närmare analyserat detta problem.

Utskottet finner sistnämnda påstående missvisande med hänsyn till att

allmänna skatteberedningen i betänkandet Nytt skattesystem (SOU 1964:

25) utförligt redovisat hur den totala skattebelastningen fördelar sig på

direkt skatt, indirekt skatt och socialförsäkringsavgifter för alla inkomsttagare

i såväl nuvarande skattesystem som vid övergång till det av utredningen

föreslagna mervärdeskattesystemet. Det bör vidare framhållas att

vid införandet av den allmänna varuskatten och vid de senare höjningarna

av denna skatt särskilda åtgärder vidtagits för att kompensera de lägre inkomsttagarna

för den skärpta indirekta beskattningen. Det kan därför enligt

utskottets mening inte med fog göras gällande att ifrågavarande spörsmål

inte skulle vara tillräckligt beaktat eller analyserat.

Utskottet anser sig således inte kunna biträda yrkandet om riksdagsskrivelse

i fråga om det här behandlade avsnittet i motionerna I: 589 och II: 717.

Den fråga avseende den indirekta beskattningen som dominerar i de i

förevarande sammanhang behandlade motionerna gäller införandet av mervärdeskatt.

Sålunda yrkas i motionerna I: 421 av herr Holmberg m. fl. och

II: 529 av herr Bohman m. fl. riksdagsskrivelse med begäran om förslag till

1967 års höstriksdag om införande av mervärdeskatt fr. o. m. år 1968. Även

i motionen II: 738 av herr Sjöholm hemställes om riksdagsskrivelse i syfte

att påskynda den pågående översynen av förslaget om mervärdeskatt. I

motionerna I: 558 av herrar Dahlén och Bengtson samt II: 708 av herrar

Hedlund och Ohlin hemställes om riksdagsskrivelse med begäran om förslag

till 1968 års riksdag om en allmän skattereform innefattande bl. a. en

omläggning av den allmänna varuskatten till mervärdeskatt, lättnader i

den direkta inkomstskatten, förändringar beträffande sociala förmåner

och avgifter, så att låginkomstgruppernas problem beaktas samt reformer

inom företagsbeskattningen, som stärker konkurrensförmågan och förbättrar

kapitalförsörjningen. Yrkandena om införande av mervärdeskatt motiveras

dels med angelägenheten av att genom en sådan åtgärd bereda utrymme

för viktiga reformer inom övriga delar av beskattningssystemet, dels

med hänvisning till att den allmänna varuskatten är förenad med vissa

olägenheter.

Utskottet vill först erinra om att finansministern i skilda sammanhang

informerat riksdagen om att han inte är beredd att ta ställning till frågan

om mervärdeskattens införande, innan resultatet av den pågående översynen

av skatteberedningens förslag offentliggjorts och i sedvanlig ordning

remissbehandlats. Enligt vad utskottet erfarit beräknas betänkande i ämnet

inte kunna föreligga förrän tidigast under hösten 1967. Det torde därför

vara helt uteslutet att förslag om införande av mervärdeskatten skall

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

kunna föreläggas innevarande års riksdag. I vad mån det föreligger möjligheter

att framlägga förslag till 1968 års riksdag beror bl. a. på hur det nya

förslaget kommer att bedömas av remissinstanserna. Utskottet finner således

att mervärdeskattens införande inte får betraktas som definitivt avgjord

och att än mindre någon fixerad tidpunkt för införandet av denna

skatteform kan fastställas, innan resultatet av den pågående översynen helt

kan överblickas.

I anledning av vad i motionerna I: 558 och II: 708 anförts vill utskottet

vidare erinra om det omfattande utredningsarbete, som f. n. pågår inom

området för den direkta beskattningen och socialförsäkringen. Motionärernas

krav på fortsatt reformarbete måste därför enligt utskottets mening redan

anses tillgodosett. Det torde emellertid vara uppenbart, att det med

hänsyn till omfattningen av de olika utredningarna inte är möjligt att

framlägga ett enhetligt reformprogram redan till nästa års riksdag.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 421 och

II: 529 samt I: 558 och II: 708 i berörda hänseenden ävensom till motionen

II: 738.

Det i motionerna I: 588 av herr Werner och II: 709 av herr Hermansson

in. fl. framställda yrkandet om riksdagsskrivelse med begäran om utredning

angående beskattning av reklamutgifter anges vara ett led i ansträngningarna

att öka det allmännas tillgångar och att befordra en bättre disposition

av landets ekonomiska resurser.

I anledning av vad i motionerna anförts vill utskottet framhålla att en

vidare bedömning av reklamens verkningar skall göras av särskilda år 1986

tillkallade sakkunniga, varför det enligt utskottets mening finns anledning

avvakta resultatet av denna utredning, innan ställning tas till frågan om

särskild beskattning av reklamen.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 588 och

II: 709 i vad avser utredning om beskattning av reklam.

Bevillningarna

De i proposition nr 125 framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar

i förhållande till statsverkspropositionen en minskning med 345 milj.

kr. Därvid har inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. in. vid

den i kompletteringspropositionen föreslagna uttagsprocenten upptagits till

13 700 milj. kr. mot i statsverkspropositionen 13 815 milj. kr. Nedjusteringen

är helt en följd av den nu beräknade större inkomstminskningen

för bolagen.

Inkomsttiteln allmän varuskatt har med hänsyn till en något lägre uppbörd

i början av innevarande år nedjusterats med 150 milj. ler., dvs. från

6 950 milj. till 6 800 milj. kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Vidare har nedräkning skett av bl. a. inkomsttitlarna tullmedel, omsättningskatt

på motorfordon och tobaksskatt. Dessa inkomsttitlar beräknas

ge minskade inkomster uppgående till 50, 25 resp. 25 milj. kr. Den vidtagna

nedjusteringen av inkomsttiteln tullmedel är bl. a. föranledd av att tulluppbörden

under perioden november 1966—februari 1967 visat en mer

vikande tendens än som tidigare förutsatts.

I övrigt föreslås i kompletteringspropositionen vissa smärre ändringar av

de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna av statsverkets inkomster.

De i proposition nr 125 gjorda beräkningarna av bevillningarna föranleder

inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 125, såvitt densamma hänvisats till

bevillningsutskottet — måtte besluta att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,

skall för budgetåret 1967/68 ingå i preliminär skatt med

100 procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 225 av fröken Stenberg

m. fl. samt II: 288 av herr Ringaby och fröken Ljungberg,

2) de likalydande motionerna 1:421 av herr Holmberg

m. fl. och II: 529 av herr Bohman m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 558 av herrar Dahlén

och Bengtson samt II: 708 av herrar Hedlund och Ohlin,

4) de likalydande motionerna I: 588 av herr Werner och

II: 709 av herr Hermansson m. fl., i vad motionerna behandlas

i detta betänkande,

5) de likalydande motionerna I: 589 av herr Werner och

II: 717 av herr Karlsson i Huddinge m. fl., i vad motionerna

hänvisats till bevillningsutskottet, samt

6) motionen II: 738 av herr Sjöholm,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd;

G) att bevillningarna för budgetåret 1967/68 måtte beräknas

sålunda:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt på inkomst och förmögenhet in. in. 13 700 000 000

Kupongskatt ........................ 15 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt . . 2 000 000

Skogsvårdsavgift .................. 10 200 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter................... 4 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt .............. 210 000 000

Lolterivinstskatt..................... 95 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift ...... 200 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ........................ 940 000 000

Bensin- och brännoljeskatt............ 1 760 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .......................... 950 000 000

Allmän varuskatt.................... 6 800 000 000

Särskilda varuskatter ................ 365 000 000

Omsättningsskatt på motorfordon..... 350 000 000

Regleringsavgift och accis på fettvaror

in. m............................... 1 000 000

Tobaksskatt......................... 1 500 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

........................... 25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj
handelsbolag

........................ 50 000 000

Skatt på sprit....................... 1 800 000 000

Skatt på vin ........................ 175 000 000

Skatt på malt- och läskedrycker ...... 335 000 000

Energiskatt ......................... 870 000 000

Särskild skatt på motorbränslen....... 215 000 000

Investeringsavgilt .................... 1 000 000

Postverket (överskott) ...............................

14 236 200 000

2 700 000 000

13 437 000 000

17 000 000

Utskottet hemställer att förevarande betänkande måtte företagas till avgörande

efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 23 maj 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Einar Eriksson, Wärnberg, Tage Johansson,

Gösta Jacobsson, Lundström, Enarsson, Sundin, Arne Pettersson*,

Stadling och Ahlmark; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson

i Göteborg, Vigelsbo, Forsberg, Carlsson i Västerås, Franzén i Träkumla*,

Hammarsten, Sterne och Wikner.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

Beträffande skatteskalorna

I) av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson och Magnusson i Borås, vilka

dels anfört följande:

Sambandet mellan lönekostnadernas utveckling och den fortgående inflationen

blir alltmer uppenbart. I proposition nr 125 framhålles sålunda,

att »prishöjningarna i år liksom 1966 till stor del härrör från stegrade lönekostnader».

Det finns därför anledning att understryka uttalandet i propositionen,

att den ekonomiska politiken måste drivas så att förutsättningarna

för en mera balanserad löneutveckling föreligger.

Situationen är emellertid ej ny. Från högerpartiets sida har under flera

år krävts, att de orimliga marginalskattesatserna skulle justeras just för

att skapa ett gynnsamt klimat för löneförhandlingarna. Så länge löntagarorganisationerna

har att räkna med att marginalskatterna — tillsammans

med penningvärdeförsämringen — äter upp löneförbättringarna och stundom

mer än så, är det orealistiskt att av löntagarna kräva sådan återhållsamhet

att kostnadsökningen för företagen skall kunna hållas inom ramen

för produktionsökningen i samhället. De statliga skattesatsernas inflationsdrivande

verkningar fick en klar belysning under 1966 års löneförhandlingar.

Därest det legat allvar bakom regeringens tal om att den ekonomiska

politiken bör skapa förutsättningar för en mera balanserad löneutveckling,

borde regeringen följaktligen ha framlagt förslag om lindring av

progressiviteten i de statliga skatteskalorna. I avsaknad av sådant initiativ

har högerpartiet i motionerna 1:421 och 11:529 lagt fram förslag härom.

Förslaget innebär en högsta skattelättnad på 230 kr. för ensamstående

och 900 kr. för äkta makar. Lättnaderna för de enskilda skattebetalarna är

alltså relativt blygsamma. De kan emellertid få en betydande psykologisk

effekt, helst om — som förutsättes i motionerna — det framgår av riksdagsbeslutet

att detta skall innebära inledningen till ett fullföljande av

allmänna skatteberedningens förslag om en väsentlig reformering av skatteskalorna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Vi tillstyrker av dessa skäl bifall till förevarande motioner på denna

punkt.

I proposition nr 125 säges ytterligare beträffande den ekonomiska politiken

att ett centralt mål för denna är att »skapa balans i de utrikes betalningarna».

Även här vill vi helt ansluta oss till den uttalade målsättningen och

samtidigt beklaga, att regeringen underlåtit att vidtaga den mest närliggande

åtgärden i detta syfte, nämligen införande av en mervärdeskatt

i stället för nuvarande omsättningsskatt. Såsom framhållits i motionerna

1:421 och 11:529 är omsättningsskatten ägnad att försämra utgångsläget

för de svenska företagen vad avser deras möjligheter att konkurrera med

utländska företag. Detta sammanhänger med att svenska företag — i motsats

till utländska — får vidkännas kostnader till följd av att omsen

drabbar även investeringar och en del omsättningstillgångar.

En mervärdeskatt är ej kumulativ. Den är konkurrens- och prisneutral.

Den påverkar ej valet av företagsform. Hur många led en vara passerar

innan den når den slutliga konsumenten är likgiltigt. Väsentligast i dagens

situation torde emellertid vara att en omläggning till mervärdeskatt förbättrar

våra företags möjligheter att konkurrera med utländska företag.

Våra exportföretag behöver ej längre räkna in skatten som en omkostnad.

De kan därmed hålla lägre priser än med nuvarande oms och får därmed

lättare att hålla sina marknader i andra länder liksom att finna nya

sådana. Även de på den interna marknaden arbetande svenska företagen

kan hålla lägre priser exklusive skatt och därmed nå bättre avsättning av

sina varor i konkurrensen med utländska företag. I förhållande till nuvarande

oms skulle alltså en mervärdeskatt främja exporten och verka

återhållande på importen — till fördel för vår bytesbalans liksom för den

inhemska sysselsättningen.

Alltsedan allmänna skatteberedningen 1964 lade fram sitt förslag om införande

av en mervärdeskatt har denna fråga varit föremål för översyn

inom finansdepartementet. Uppenbarligen hade det varit möjligt att göra

denna översyn och redovisa resultaten härav på betydligt kortare tid, om

viljan varit god. Trots frågans oerhörda vikt och trots den för hela vår

ekonomi så ytterst besvärande bristen i vår bytesbalans har finansministern

emellertid fördröjt frågans lösning. Det föreligger därför starka skäl

för ett uttalande från riksdagens sida med krav på införande av mervärdeskatt.

Såsom framhållits i motionerna 1:421 och 11:529 är staten ansvarig

för den fortgående inflationen ej blott därför att skattesystemet —- den

direkta såväl som den indirekta beskattningen — driver företagens omkostnader

i höjden utan även därför att statsutgifterna tillåtes expandera

väsentligt mer än som motsvarar produktionsökningen i landet. Om hänsyn

tages till att av utgifterna för 1966/67 340 milj. kr. hänför sig till retro
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

39

aktiva löner belöpande på budgetåret 1965/66, ligger utgifterna för 1967/68

reellt 3 150 milj. kr. eller 9,5 % högre än nu beräknas för löpande budgetår,

detta trots en otillbörlig nedskärning av försvarsutgifterna.

Högerpartiet har även här velat bidraga till en dämpning av inflationen.

Dess budgetalternativ framgår av följande sammanställning över de inkomst-

och utgiftsförändringar högerpartiet föreslagit under innevarande

riksdag.

Milj. kr

Inkomständringar

Ändrade skatteskalor............................... — 225

Höjda ortsavdrag för folkpensionärer.................. — 15 —240

Försäljning av LKAB-aktier ........................ -j- 100

Riksbanksfonden................................... -j- 50 -f- 150

Totalt — 90

Utgifts ändringar

Försvaret.......................................... -f- 300

Lokaliseringslån.................................... -j- 100

Industriell forskning................................ -j- 100

Hantverks- och industrilånefonden.................... -)- 25

Diverse ........................................... + 7 -j- 532

Investeringsbanken ................................ — 500

Lånefonden för bostadsbyggande (höjda ränteinkomster

175, förvaltningsavgift 7, indragna topplån 40) ...... —222

Räntebidrag ....................................... —130

Investeringsplan för kommunikationsverken (105) och

televerkets fond (51)............................. —156

Uppskov med program 2 i TV........................ — 21

Bidrag till sjukförsäkringen ........................ — 35

Bidrag till politiska partier.......................... — 23

»Småanslagen» .................................... — 48

Diverse anslag..................................... — 32 — 1 167

Totalt — 635

Högerpartiets totalbudget för 1967/68 får följande utseende (milj. kr.):

Statsinkomster .................................... 34 566

Statsutgifter ...................................... 35 541

Beräknat totalbudgetsaldo .......................... — 975

Lånebehovet är sålunda 545 milj. kr. lägre än enligt regeringens budget.

dels ansett att utskottet under punkt B 2 bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr

Bohman in. fl., antaga det vid motionerna fogade förslaget

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 inom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Beträffande indexreglering av skattesystemet

II) av herrar Gösta Jacobsson, Lundström, Encirsson, Sundin, Ahlmark,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Yigelsbo, Franzén i Träkumla

och Sterne, vilka ansett, att utskottet under punkterna B 2 och 3 i vad

gäller inflationens verkningar vid beskattningen bort hemställa,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna

I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr Bohman

in. fl. ävensom de likalydande motionerna I: 558 av herrar

Dalilén och Bengtson samt II: 708 av herrar Hedlund och

Ohlin, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att undersökningar

kommer till stånd rörande metoder att undvika

inflationens verkningar vid beskattningen, samt att

förslag i anledning härav förelägges riksdagen.

Beträffande tidpunkten för förslag om införande av mervärdeskatt

III) av herrar Gösta Jacobsson, Lundström, Enarsson, Sundin, Ahlmark,

Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Franzén i Träkumla

och Sterne, vilka ansett, att utskottet under punkterna B 2, 3 och 6 i vad

avser tidpunkten för förslag om införande av mervärdeskatt bort hemställa,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna

I: 421 av herr Holmberg m. fl. och II: 529 av herr Bohman

in. t’l., de likalydande motionerna I: 558 av herrar Dahlén

och Bengtson samt 11:708 av herrar Hedlund och Ohlin

ävensom motionen II: 738 av herr Sjöholm, måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t planerar utredningsarbetet

för den fortsatta reformverksamheten på skatteområdet

så att förslag om införande av mervärdeskatt

kan framläggas för 1968 års vårriksdag.

Beträffande fortsatt reformering av beskattningssystemet

IV) av herrar Lundström, Sundin, Ahlmark, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo,

Franzén i Träkumla och Sterne, vilka

dels anfört följande:

Den samhällsekonomiska situationen — inte minst den svaga produktionstillväxten

— har accentuerat ett redan tidigare föreliggande behov av

reformer inom skattelagstiftningens ram. Underlåtenheten att i tid sörja för

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

41

en genomgripande skattereform efter i huvudsak de riktlinjer som allmänna

skatteberedningen förordade 1964 ter sig i dagens läge som ett allvarligt

misstag. Den ekonomiska situationen skulle ha varit bättre om åtgärder

i enlighet med vad som krävts från oppositionen vidtagits på ett tidigare

stadium.

Det nuvarande skattesystemet är invecklat och svåröverskådligt. Det har

i vissa avseenden direkt negativa verkningar. Den höga marginalbeskattningen

och bristen på sparstimulerande inslag i skattereglerna verkar hindrande

på enskilda människors vilja att arbeta och spara. Den indirekta

beskattningen drabbar onödigtvis de utvecklingsbefrämjande investeringarna

och försvårar — liksom energiskatten — dessutom för näringslivet att

på hemmamarknaden och utomlands effektivt konkurrera i kostnadshänseende

med utländska företag. Företagsbeskattningen ger inte företagen

möjligheter att upprätthålla en tillräckligt hög självfinansieringsgrad. De

har nu en otillfredsställande konsolidering. Följderna har visat sig på senare

tid bl. a. i ett snabbt ökat antal företagsnedläggelser och driftsinskränkningar.

I kompletteringspropositionen ges uttryck för allvarliga bekymmer

för näringslivets situation.

En skattereform bör genomföras efter de riktlinjer som anges i motionerna

I: 558 och II: 708. Riktlinjerna innebär bl. a.:

Omläggning av den nuvarande allmänna varuskatten till en generell indirekt

skatt (mervärdeskatt) som i förhållande till skatteberedningens

förslag är förenklad vad gäller omfattning och administration. I samband

härmed försvinner den kostnadsdrivande extrabeskattningen på investeringar.

Införandet av mervärdeskatt sker samtidigt med en förstärkning av

stödet åt ekonomiskt svaga grupper.

I samband med övergång till mervärdebeskattning avvecklas flertalet

punktskatter (utom skatter med speciell motivering).

Den direkta personliga inkomstskatten sänkes. Skalorna för marginalbeskattningen

justeras nedåt, i första hand genom en breddning av skatteskalornas

proportionella skikt och lättnader i marginalbeskattningen i angränsande

skikt. Grundavdragen reformeras för att ge skattesänkningar

åt personer med låga inkomster.

Vidgade sparstimulerande åtgärder infogas i den direkta beskattningen.

Ett system införes som förhindrar automatisk skatteskärpning, när inflationen

höjer inkomsterna.

Särbeskattning av äkta makar som princip. Vid utformningen av reglerna

skall hänsyn tas till att gifta kvinnor ibland saknar reella möjligheter

till yrkesarbete utanför hemmet. Stödet till barnfamiljerna förstärkes. Omskolning

och utbildning av gifta kvinnor ges väsentligt utökade resurser.

Möjligheterna till skattemässig utjämning mellan olika år förbättras

genom rätt till progressionsutjämning och rätt till avsättning till resultatutjämningskonto.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 50 år 1967

Företagsbeskattningen reformeras i syfte att främja investering och rationalisering

inom näringslivet. Tillgången på riskvilligt kapital ökas genom

förbättrade möjligheter till internt företagssparande. Rätt till avskrivning

av varaktiga maskiner och inventarier till deras återanslcaffningsvärde

är en målsättning som bör förverkligas på längre sikt. Utan dröjsmål bör

dessutom en ändring göras i beskattningsreglerna beträffande avskrivning

på byggnader, som används i rörelse eller jordbruk, så att i första hand

större avskrivning medges under de första åren av byggnadens ekonomiska

användning.

Statsfinansiella och samhällsekonomiska förutsättningar för en omedelbar

sänkning av marginalbeskattningen föreligger inte f. n. Eu ändring

i detta hänseende bör komma till stånd i samband med en allmän skattereform

i enlighet med vad som föreslagits i motionerna I: 558 och II: 708.

dels ansett, att utskottet under punkt B 3 bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 558 av herrar Dahlén och Bengtson samt It: 708 av herrar

Hedlund och Ohlin i vad avser fortsatt reformering av

beskattningssystemet, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

begära att förslag framlägges för 1968 års riksdag om eu

allmän skattereform, innebärande

a) lättnader i den personliga inkomstskatten genom

sänkning av marginalskatterna och sänkt skatt för lägre

inkomster;

b) att den nuvarade omsättningsskatten ersättes med en

konsumtionsneutral och i förhållande till skatteberedningens

förslag vad gäller omfattning och administration förenklad

mervärdeskatt samt att en utrensning sker bland

punktskatterna, varigenom bl. a. åstadkommes att exporten

befrias från de olika indirekta skatter, som belastar

produktionen, och att inhemska varor likställes med importerade;

samt

c) reformering av beskattningen av företag och enskilda

i syfte att främja enskilt sparande och ekonomisk expansion.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:309 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för budgetåret 1967168. a1 i texten