Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen, m. in. jämte motioner.

1967-10-26 · 72 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 69 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:53, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen, m. in. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

1

Nr 53

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

uppbördsförordningen, m. in. jämte motioner.

I en den 31 mars 1967 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 130, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr

272);

2) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. förordningen den 23

oktober 1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter;

3) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

4) förordning angående ändrad lydelse av 8 § och 12 § 1 mom. förordningen

den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt;

5) förordning angående ändrad lydelse av 1 § 2 mom. förordningen den

31 december 1945 (nr 903) om utdebitering av tingshusmedel;

6) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

7) lag angående ändring i lagen den 26 oktober 1951 (nr 691) om viss

lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan;

8) förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad

inkomst;

9) förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1952 (nr 410)

med bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall;

10) lag om ändrad lydelse av 72 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr

319);

11) förordning angående ändrad lydelse av 14 § 2 mom. och 20 § förordningen

den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt;

12) förordning angående ändrad lydelse av 55 och 58 §§ förordningen

den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

13) förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 18 december

1959 (nr 551) angående beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt

lagen om allmän försäkring;

14) förordning om ändrad lydelse av 17 och 40 §§ förordningen den 18

december 1959 (nr 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om

allmän försäkring, m. m.;

15) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398)

om finansiering av folkpensioneringen;

16) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 21 maj

1965 (nr 153) om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

På grundval av uppbörasutredningens betänkande »Uppbördsfrågor»

(SOU 1965: 23) framläggs i propositionen ett flertal förslag i syfte att förbättra

skatteuppbörden. Bl. a. föreslås att ett allmänt ombud skall förordnas

i varje län för att föra det allmännas talan i vissa uppbördsmål. Vidare

förordas vidgade möjligheter för de skattskyldiga att få anstånd med

skattebetalning. Förslaget innebär bl. a. att anståndsfrågan i tvistiga taxeringsmål

i motsats till vad nu gäller skall bedömas oberoende av taxeringsintendentens

ställningstagande. Ändrade bestämmelser rörande vissa skatteavdrag

föreslås. Avdrag på retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar

o. d. föreslås ske enligt särskild tabell som fastställs av centrala folkbokförings-

och uppbördsnämnden. Om skattskyldig inte lämnar debetsedel

på preliminär skatt skall avdrag enligt förslaget i allmänhet göras enligt

preliminärskattetabellen på arbetsgivarens hemort, varvid avdragsbeloppet

förhöjs med 10 %. Lämnas inte debetsedel på kvarstående skatt föreslås

skatteavdrag för sådan skatt skola ske med samma belopp som det samtidiga

avdraget för preliminär skatt. Kvarstående och tillkommande skatt

under 10 kr. föreslås inte skola uttas. Likaså avses överskjutande preliminär

skatt under 10 ler. inte skola återbetalas.

Den nuvarande restavgiften, 4 %, som utgår när skatt inte betalas i rätt

tid och ordning, lämnas i propositionen oförändrad. Som komplettering

till restavgiften framläggs dock förslag om en s. k. tilläggsavgift som skall

utgå när fordran på arbetsgivare för arbetstagares skatt varit obetald längre

tid. För att effektivisera skatteuppbörden föreslås bl. a. möjlighet att ta

ut arbetstagares skatt av den som handlar på arbetsgivarens vägnar. I

förenklande och förtydligande syfte föreslås ändrade regler beträffande

omdebitering, avkortning, restitution och preskription av skatt. Räntefrågor

i samband med debitering av skatt behandlas också i propositionen.

Vidare föreslås bestämmelser om skatteavdrag på konkursgäldenärs in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

komst. Även detta förslag grundar sig på ett betänkande av uppbördsutredningen

(Stencil Fi 1966: 7).

I anledning av riksdagens principbeslut år 1963 om övergång till datamaskinsystem

(ADB-system) inom bl. a. taxerings- och uppbördsväsendet föreslås

slutligen ett flertal i huvudsak tekniska ändringar i ett antal andra

författningar som berör taxerings- och uppbördsfrågor.

De ovannämnda författnings för slag en är av följande lydelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

1) Förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, dels att 32 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953

skall upphöra att gälla, dels att 2 § 2 mom., 3 § 2 mom., 4 § 1 mom., 7, 10,

12, 22, 23 och 26 §§, 27 § 3 mom., 28, 31, 33, 35, 37 och 38 §§, 39 § 1 mom.,

40 §, 41 § 1 mom., 44 §, 45 § 1 mom., 48 § 1 och 2 mom., 49 och 50 §§, 53 §

1 och 3 inom., 54 §, 56 § 1 och 4 mom., 57 §, 58 § 1 mom., 68 § 1, 2 och 5

mom., 69 §, 70 § 2 mom., 71, 75, 83 och 84 §§, 85 § 1 mom., 86, 87 och 88 §§,

punkt 5 av anvisningarna till 39 §, anvisningarna till 40 och 41 §§, punkt 1

av anvisningarna till 45 § samt anvisningarna till 49 § samma förordning1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att till 45 § förordningen

skall fogas ett nytt moment, betecknat 3 mom., och till 69 § förordningen

skall fogas ett nytt moment, betecknat 3 mom., av nedan angiven lydelse,

och delsatt i nämnda förordning skall införas två nya paragrafer,

betecknade 72 a och 77 a §§, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

2 mom. I denna förordning förstås med

katt: skatt, som slutlig skatt: skatt som på
-

debiteras på grund av sådant taxeringsbeslut

eller sådan för debitering

överlämnad handling, som kommit

den lokala skattemyndigheten tillhanda

senast den 20 november under

taxeringsåret;

preliminär skatt:---

kvarstående skatt:---

tillkommande skatt: dels

skatt som debiteras på grund av sådant

taxeringsbeslut, som kommit

den lokala skattemyndigheten tillhanda

efter den 20 november under

taxeringsåret, dels skatt som påföres

på grund av eftertaxering, dels ock

skatt som utöver tidigare påförd

förts vid den årliga debiteringen på

grund av taxeringsnämnds beslut eller

på grund av annat beslut som

enligt gällande föreskrifter skall beaktas

vid sådan debitering;

-----slutlig skatt;

----- — slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt

som skall erläggas på grund av eftertaxering

eller enligt beslut om debitering

sedan påföringen av slutlig

skatt avslutats.

1 Senaste [lydelse av 2 § 2 mom., 44 §, 53 § 1 mom., 57 §, 68 § 1 mom. och 83 § se

1966:243, av''3 § 2 mom., 22, 26, 31 och 35 §§, 48 § 1 och 2 mom. samt 84 § se 1954:340,

av 4 § 1 mom. se 1965:80, av 10 § se 1963:300, av 23 och 33 §§ samt punkt 5 av anvisningarna

till 39 § se 1964:354, av 27 § 3 mom. se 1959:558, av 39 § 1 mom. och anvisningarna

till 40 § se 1962:666, av 40 §, 56 § 1 mom. och 68 § 5 mom. se 1958:300, av 49Jj

1 mom. se 1962:194, av 58 § 1 mom. och 69 § 2 mom. se 1959:174, av 68 § 2 mom., 70 §„2

mom. och 86 § se 1961:314 samt av 69 § 1 mom. se 1960:155.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skatt skall erläggas på grund av beslut

rörande ändrad debitering;

inkomstår: det----- •-----föregått taxeringsåret;

uppbördsår: tiden---—----nästföljande år.

3 §■

2 mom. Preliminär skatt----- — preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-s katt-— ----bedriven rörelse.

Med tjänst--------— till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå med Preliminär A-skatt skall utgå enbelopp

som angives i skattetabell, ligt skattetabell, som avses i 4 §, elvarom

i 4 § förmäles, eller med den ler enligt de grunder som angivas i

procent av inkomsten, varom i 7 § 7, 12 eller 40 §. I särskilda fall må

och 40 § andra stycket sägs. I sär- lokal skattemyndighet föreskriva anskilda

fall må lokal skattemyndighet nan beräkningsgrund, exempelvis att

föreskriva annan beräkningsgrund, skatten skall beräknas å viss del av

exempelvis att skatten skall beräknas inkomsten eller å inkomsten minså

viss del av inkomsten eller å in- kad med visst belopp eller att skatten

komsten minskad med visst belopp skall utgå med särskilt angiven proeller

att skatten skall utgå med sär- cent av inkomsten,

skilt angiven procent av inkomsten.

Är den, — —--—--------av tjänst.

Är i--—--— —--—--preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning

av skatteavdrag skall jämnas

till närmast högre hela krontal.

2. Preliminär B-skatt------särskild debitering.

4 §•

1 m o m. Har lokal ------------sådana tabeller.

Skattetabellerna skola —--------— statlig inkomstskatt.

Tabellerna skola icke upptaga

preliminär skatt för belopp, som

motsvarar en till statlig eller kommunal

inkomstskatt taxerad inkomst,

understigande tvåtusenfyrahundra

kronor, eller till sådan skatt

beskattningsbar inkomst understigande

etthundra kronor. Inkomstbelopp

och skattebelopp skola angivas

i helt antal kronor.

Då inkomst av tjänst icke avser

bestämd tidsperiod eller icke uppbäres

vid regelbundet återkommande

tillfällen, skall preliminär A-skatt,

därest annat icke föreskrivits, utgå

med tjugufem procent av inkomsten

För inkomst av tjänst, som icke avser

bestämd tidsperiod eller icke

uppbäres vid regelbundet återkommande

tillfällen, skall utgå preliminär

A-skatt med trettio procent av

inkomsten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

och i förekommande fall avrundas

till närmast lägre hela krontal.

Här avsedd skatt skall icke utgå

å lägre belopp än tio kronor.

/ första stycket omnämnd procentsats

skall angivas i skattetabellerna.

(Föreslagen lydelse)

Uppbäres inkomst som avses i

första stycket jämte inkomst, som

avses i i § 1 mom. första stycket,

skall preliminär A-skatt utgå enligt

grunder som fastställas av centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Skatt enligt första eller andra

stycket uttages icke på belopp under

tio kronor.

Att lokal skattemyndighet äger

föreskriva särskilda grunder för uttagande

av preliminär A-skatt framgår

av 3 § 2 mom.

Bestämmelserna i denna paragraf

gälla icke om annat följer av 40 §.

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas---kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå---allmän försäkring.

Preliminär A-skatt skall vidare

icke utgå å ersättning, som utbetalas

till person, vilken är i konkurs.

12

I fråga om svensk medborgare,

som tillhör svensk beskickning hos

utländsk makt eller lönat svenskt

konsulat eller beskickningens eller

konsulatets betjäning och som på

grund av sin tjänst är bosatt utomlands,

skall preliminär A-skatt avse

allenast å inkomsten av tjänsten

belöpande statlig inkomstskatt jämte

pensionsavgift samt beräknas enligt

av Kungl. Maj:t fastställda

grunder.

22

Det ankommer på lokal skattemyndighet

:

att angiva hur preliminär A-skatt

skall beräknas för skattskyldiga,

som för inkomståret mantalsskrivits

inom myndighetens tjänstgöringsområde;
att

debitera--------

§•

I fråga om svensk medborgare,

som tillhör svensk beskickning hos

utländsk makt eller lönat svenskt

konsulat eller beskickningens eller

konsulatets betjäning och som på

grund av sin tjänst är bosatt utomlands,

skall preliminär A-skatt avse

endast statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift,

som belöper på inkomsten

av tjänsten om icke i lokal

skattemyndighet föreskrivit annat.

§•

Det ankommer på lokal skattemyndighet

:

att angiva hur preliminär A-skatt

skall beräknas för den, som för inkomståret

har att erlägga sådan

skatt i kommun inom myndighetens

tjänstgöringsområde;

--33 § förmäles.

Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet

enligt föreskrifter

som meddelas av Kungl. Maj:t.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Skatt skall — —----

Uppbördsterminerna under

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

må om särskilda omständigheter

därtill föranleda, efter

generalpoststyrelsens hörande, föreskriva

att uppbördstermin under viss

månad skall infalla under annan tid

än nyss sagts.

26

Preliminär B-skatt skall debiteras

i en gemensam post, därvid skattebeloppet

avrundas till det närmast

lägre hela krontal, vilket utan att

öretal uppkommer är jämnt delbart

med antalet av de uppbördsterminer

varunder skatten skall förfalla till

betalning. Preliminär skatt, som icke

uppgår till sextio kronor i hemortskommunen

eller till tvåhundra kronor

i annan kommun än hemortskommunen,

skall icke påföras med

mindre den skattskyldige så begär.

Preliminär B-skatt

3 in o m. överstiger skattskyldigs

Vad i denna förordning stadgas angående

kvarstående skatt skall, där

icke annat angives, äga motsvarande

tillämpning beträffande i föregående

stycke omförmäld ränta.

under uppbördstermin.

mån förskjutes.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

må om särskilda omständigheter

därtill föranleda, efter

poststyrelsens hörande, föreskriva

att uppbördstermin under viss månad

skall infalla under annan tid än

nyss sagts.

§•

Preliminär B-skatt skall debiteras

i en gemensam post. Skattebeloppet

avrundas till det närmast lägre hela

krontal, som utan att öretal uppkommer

är jämnt delbart med antalet

av de uppbördsterminer under

vilka skatten förfaller till betalning.

Skatt som icke uppgår till trehundra

kronor påföres icke.

under uppbördsåret.

— — efter inkomståret.

Har slutlig eller kvarstående skatt

blivit påförd med oriktigt belopp genom

fel vid debiteringen eller har

preliminär skatt blivit tillgodoräknad

med felaktigt belopp eller skall

kvarstående skatt av annan anledning

nedsättas, skall ny beräkning

av ränta göras enligt första stycket.

Bestämmelserna i denna förordning

om kvarstående och tillkommande

skatt äga, där icke annat angives,

motsvarande tillämpning beträffande

ränta enligt detta moment.

23 §.

27 §.

28 §.

Kvarstående skatt, som icke uppgår

till minst fem kronor, skall icke

erläggas.

Kvarstående skatt skall förfalla

till betalning:

om skattens belopp uppgår till

högst femtio kronor, under den förs
-

Kvarstående skatt under tio kronor

uttages icke.

Kvarstående skatt förfaller till betalning:
under

den första uppbördsterminen

under uppbördsåret näst efter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år i967

(Nuvarande lydelse)

ta uppbördsterminen under uppbördsåret

näst efter taxeringsåret;

samt

om skattens belopp överstiger femtio

kronor, med lika belopp under

vardera av de båda första uppbördsterminerna

under nämnda uppbördsår,

dock att belopp, som skall förfalla

under den senare terminen, skall

avrundas till närmast lägre hela antal

kronor, därvid återstoden skall

förfalla under den förra terminen.

31

Debitering av tillkommande skatt

skall ske efter samma grunder, som

gällt för debitering av motsvarande

slutliga skatt, dock att vid debitering

på grund av eftertaxering skall

iakttagas vad i 63 § kommunalskattelagen

finnes stadgat.

Tillkommande skatt---— —

(Föreslagen lydelse)

taxeringsåret, om skatten uppgår till

högst tvåhundra kronor; samt

med lika belopp under vardera av

de båda första uppbördsterminerna

under nämnda uppbördsår, om skatten

överstiger tvåhundra kronor,

dock att belopp, som förfaller under

den förra terminen, avrundas till

närmast lägre hela antal kronor,

varvid återstoden förfaller under den

senare terminen.

§•

Debitering av skatteposter i samband

med uträknande av tillkommande

skatt sker efter samma grunder,

som gällt för debitering av motsvarande

slutliga skatt. Vid debitering

på grund av eftertaxering iakttagas

bestämmelserna i 63 § kommunalskattelagen.

Sänkning av viss skatt vid ändrad

debitering avräknas mot höjning av

annan skatt till följd av ändringen.

Tillkommande skatt under tio kronor

uttages icke.

— -----28 § sägs.

33 §.

För skattskyldig skall utfärdas debetsedel,

särskild för preliminär

skatt, för slutlig skatt samt för tillkommande

skatt. Debetsedel skall

upptaga å uppbördskortet eller i debiteringslängden

angivna uppgifter.

Vid debetsedel skola vara fogade

skatteanvisningar, avsedda för inbetalning

av skatt.

Vid debetsedel, avseende preliminär

skatt, skall därjämte vara fogat

skattekort, upptagande å debetsedeln

angivna uppgifter angående

den skattskyldige och det slag av

skatt, som påförts honom. Upptager

debetsedeln uppgift angående tilllämplig

skattetabell och kolumn i

tabellen, skall jämväl nämnda uppgift

angivas å skattekortet. Vid de
-

För skattskyldig skall utfärdas debetsedel,

särskild för preliminär

skatt, för slutlig skatt och för tillkommande

skatt. Vid debetsedel skola

fogas skatteanvisningar avsedda

för inbetalning av skatt och, om så

är påkallat, skattekort, upptagande

å debetsedeln angivna uppgifter om

den skattskyldige, och skattetabell.

Närmare föreskrifter om debetsedel

och handlingar som skola fogas

till debetsedel meddelas av Kungl.

Maj:t.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

9

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

betsedeln skall i sist angivet fall fogas

ett exemplar av tabellen i fråga.

Debetsedel med---—- ------fastställt formulär.

35

Debetsedel å slutlig skatt skall senast

den 15 december under taxeringsåret

med posten utan kostnad

för den skattskyldige tillställas denne

under adress som är angiven i

mantalslängd, taxering slängd eller

befolkning sregistret eller anmälts

till den lokala skattemyndigheten.

Debetsedel, avseende — -—---

Har skattskyldig tidigare icke haft

inkomst, för vilken preliminär Askatt

skolat utgöras, men börjar han

under inkomståret uppbära sådan

inkomst, skall han ofördröj ligen göra

anmälan därom hos vederbörande

lokala skattemyndighet. Denna har

att under i anmälningen uppgiven

eller eljest känd adress till den skattskyldige

skyndsamt översända debetsedel.

37

Därest skattskyldig som icke senast

fem dagar efter den tidpunkt,

som i 35 § första eller andra stycket

eller i 36 § första stycket angives,

erhållit vederbörlig debetsedel,

hos den lokala skattemyndigheten

gör anmälan härom, åligger det

denna att, om debetsedel bort utfärdas,

under i anmälningen uppgiven

eller eljest känd adress ofördröj ligen

översända sådan till den skattskyldige.

Anmälan, som här avses, bör

göras senast tio dagar efter nyssnämnda

tidpunkt.

38

Skattskyldig äger hos vederbörande

lokala skattemyndighet, då behov

av ytterligare skatteanvisningar föreligger

eller anledning eljest uppkommit,

göra framställning om utfärdande

av duplettdebetsedel. Har

sådan framställning gjorts, skall

duplettdebetsedel skyndsamt över
-

§•

Debetsedel å slutlig skatt skall tillställas

den skattskyldige senast den

15 december under taxeringsåret.

--— under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare

icke haft inkomst för vilken preliminär

A-skatt uttages, sådan inkomst

under inkomståret, skall han

ofördröj ligen göra anmälan därom

hos vederbörande lokala skattemyndighet.

Denna har att skyndsamt

sända debetsedel till den skattskyldige.

§•

Anmäler skattskyldig hos lokal

skattemyndighet, att han icke erhållit

vederbörlig debetsedel sedan

fem dagar förflutit efter den tidpunkt

som angives i 35 § första eller

andra stycket eller i 36 § första

stycket, skall myndigheten ofördröjligen

tillställa den skattskyldige sådan

debetsedel som bort utfärdas.

Anmälan, som här avses, bör göras

senast tio dagar efter nyssnämnda

tidpunkt.

§•

Skattskyldig äger hos vederbörande

lokala skattemyndighet utfå

duplettdebetsedel, då behov av ytterligare

skatteanvisningar föreligger

eller anledning eljest uppkommit.

Duplettdebetsedel skall skyndsamt

sändas till den skattskyldige.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sändas till den skattskyldige under

i framställningen uppgiven eller eljest

känd adress.

39 §.

1 m o m. Vid utbetalning —--erlägga (skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att

vidkännas skatteavdrag för preliminär

A-skatt, att erlägga kvarstående

skatt, som påförts i kommun där

han mantalsskrivits för året näst

före taxeringsåret, är arbetsgivaren

skyldig att vid utbetalning av lön

verkställa skatteavdrag jämväl för

gäldande av sådan skatt. Avdragsskyldighet

föreligger dock icke, därest

anställningen är avsedd att vara

kortare tid än en vecka. För gäldande

av den kvarstående skatten skall

arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle

avdraga belopp, motsvarande

så stor del av den under nästföljande

uppbördstermin förfallande

skatten, som med hänsyn till antalet

utbetalningstillfällen före ingången

av den månad, då nämnda

uppbördstermin infaller, belöper å

utbetalningstillfället. Belopp, som

avdrages vid annat utbetalningstillfälle

än det första, skall dock avrundas

till närmast lägre hela antal

kronor och återstoden avdragas vid

det första utbetalningstillfället.

Kungl. Maj :t----—- ---

Har arbetstagare, vilken har att

vidkännas skatteavdrag för preliminär

A-skatt, att erlägga kvarstående

skatt, som påförts i hans hemortskommun

för året näst före taxeringsåret,

är arbetsgivaren skyldig

att vid utbetalning av lön verkställa

skatteavdrag även för sådan skatt.

Avdragsskyldighet föreligger dock

icke, därest anställningen är avsedd

att vara kortare tid än en vecka.

För betalning av den kvarstående

skatten skall arbetsgivaren vid varje

utbetalningstillfälle avdraga det

belopp, som motsvarar så stor del

av den under nästföljande uppbördstermin

förfallande skatten,

som belöper å utbetalningstillfället

med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen

före ingången av den

månad, då uppbördsterminen infaller.

Belopp, som avdrages vid annat

utbetalningstillfälle än det första,

skall dock avrundas till närmast

lägre hela antal kronor och återstoden

avdragas vid det första utbetalningstillfället.

---stycke sägs.

40 §.

Det åligger arbetstagare, som skall

erlägga preliminär A-skatt, att omedelbart

efter mottagandet av debetsedel

å sådan skatt till arbetsgivaren

överlämna densamma. Har arbetstagare

som nu sagts att gälda kvarstående

skatt, skall han snarast efter

det han mottagit debetsedel å

slutlig skatt överlämna denna eller

vederbörlig del därav till arbetsgivaren.

Tillträder arbetstagaren under

tid, då skatteavdrag skall verkställas,

ny anställning, skall debetsedeln

överlämnas till den nya arbetsgiva
-

1 mom. Arbetstagare, som skall

vidkännas avdrag för preliminär Askatt,

skall överlämna debetsedel å

sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart

efter det han mottagit den.

Annan arbetstagare skall snarast för

arbetsgivaren uppvisa debetsedel å

preliminär B-skatt, påförd i hemortskommunen,

eller skattekort å sådan

skatt eller intyg av lokal skattemyndighet,

att han icke har att erlägga

preliminär A-skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyldighet

enligt första stycket, skall av
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

ren ofördröjligen efter det anställningen

tillträtts.

Arbetstagare, som icke har att gälda

preliminär A-skatt, skall inom i

första stycket angiven tid för arbetsgivaren

uppvisa debetsedel å preliminär

B-skatt, påförd i hemortskommunen,

eller skattekort å sådan

skatt eller intyg av lokal skattemyndighet,

att arbetstagaren icke har

att erlägga preliminär A-skatt. Har

debetsedel, skattekort eller intyg

som nyss sagts ej uppvisats för arbetsgivaren

och har till denne ej

heller överlämnats debetsedel å preliminär

A-skatt eller företetts skattekort

å sådan skatt, skall skatteavdrag

för preliminär A-skatt verkställas

med tjugufem procent av lönebeloppet

vid varje avlöning stillfälle.

Skatteavdrag som nyss sagts skall

vid anställning, avsedd att vara kortare

tid än en vecka, dock icke göras

å dagsinkomst understigande tio

kronor.

Skatteavdrag för kvarstående

skatt verkställes allenast beträffande

skattskyldig, för vilken göres skatteavdrag

för preliminär A-skatt. Har

sådan arbetstagare icke till arbetsgivaren

överlämnat debetsedel å slutlig

skatt eller vederbörlig del av debetsedeln

och har han ej heller för

arbetsgivaren uppvisat debetsedel el
-

(Föreslagen lydelse)

drag för preliminär skatt göras enligt

skattetabellen för den ort, där

arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen

eljest utbetalas, efter följande

grunder, nämligen

1) i fråga om inkomst som avses i

4§ 4 mom.: ett belopp, motsvarande

avdrag enligt skattetabellen för sådan

inkomst jämte tio procent av

nämnda avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses

i 7 § första stycket: ett belopp, motsvarande

avdrag för månadslön enligt

den i 4 § 2 mom. första stycket

vid 4) avsedda kolumnen i skattetabellen

jämte tio procent av nämnda

avdrag;

3) i fråga om inkomst som avses

i 7 § andra stycket: ett belopp, motsvarande

avdrag för sådan inkomst

beträffande skattskyldig, som avses

i 4§ 2 mom. första stycket vid 4),

jämte tio procent av nämnda avdrag;
4)

i övriga fall: ett belopp, motsvarande

avdrag enligt den i 4 § 2

mom. första stycket vid 4) avsedda

kolumnen i skattetabellen jämte tio

procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom

kontant inkomst, naturaförmån som

avses i 8 § första stycket, skall skatteavdraget

enligt andra stycket beräknas

även på naturaförmånens

värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som avses

i andra stycket vid 1)—4) skall

utgöra minst en krona för daglön,

fem kronor för veckolön, tio kronor

för halvmånadslön och tvåveckorslön

samt tjugu kronor för månadslön.

2 mom. Arbetstagare, som skall

vidkännas skatteavdrag enligt 1

mom., skall omedelbart efter det han

mottagit debetsedel å slutlig skatt

överlämna den eller vederbörlig del

därav till arbetsgivaren eller för arbetsgivaren

uppvisa debetsedeln eller

vederbörlig del därav eller intyg

av lokal skattemyndighet att han

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

ler del därav som nyss sagts eller intyg

av lokal skattemyndighet att han

icke har att erlägga kvarstående

skatt, skall under tid, då skatteavdrag

för sådan skatt skall verkställas,

dylikt avdrag ske med tjugufem

procent av lönebeloppet vid varje avlöningstillfälle.

Att skatteavdrag som

nyss sagts icke skall verkställas vid

anställning, som är avsedd vara kortare

tid än en vecka, framgår av 39 §

1 mom.

Därest arbetstagaren åtnjuter jämväl

naturaförmån, varom i 8 § första

stycket sägs, skall skatteavdrag

enligt andra eller tredje stycket beräknas

jämväl i naturaförmånens

värde för den tid löneutbetalningen

avser.

Det belopp, som skall avdragas

enligt andra eller tredje stycket, avrundas

till närmast lägre hela krontal.

(Se vidare anvisningarna.)

41

1 mom. Vill arbetstagare, att

skatteavdrag för gäldande av preliminär

A-skatt skall under inkomståret

eller viss del därav verkställas

med större belopp än som enligt bestämmelserna

bär ovan skall ske,

och gör han anmälan härom hos arbetsgivaren,

är denne skyldig att

från och med det avlöningstillfälle,

som infaller näst efter det två veckor

förflutit från det anmälningen skedde,

verkställa det begärda skatteavdraget.

(Föreslagen lydelse)

icke har att erlägga kvarstående

skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyldighet

enligt första stycket, göres under

tid, då avdrag för kvarstående

skatt skall verkställas, avdrag för

sådan skatt vid varje avlöningstillfälle

med lika stort belopp som skall

avdragas för preliminär A-skatt. Att

skatteavdrag för kvarstående skatt

icke skall verkställas vid anställning,

som är avsedd att vara kortare tid

än en vecka, framgår av 39 § 1 mom.

3 mom. Bestämmelserna om

skatteavdrag när debetsedel icke

lämnats tillämpas icke, om arbetsgivaren

erhållit besked av länsstyrelsen

eller den lokala skattemyndigheten

beträffande vederbörligt skatteavdrag

från arbetstagarens lön. I

sådant fall skall arbetsgivaren göra

skatteavdrag enligt det erhållna beskedet.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

1 m o m. Anmäler arbetstagare

till arbetsgivare att skatteavdrag för

preliminär A-skatt skall göras med

större belopp än som följer av bestämmelserna

i denna förordning eller

eljest föreskrivits, är a\ betsgivaren

skyldig att göra avdrag med det

begärda beloppet från och med det

avlöningstillfälle, som infaller näst

efter det två veckor förflutit från

det anmälningen skedde. Har lokal

skattemyndighet med stöd av 45 §

3 mom. beslutat om minskning av

skatteavdrag, äger arbetsgivaren

dock icke tillmötesgå arbetstagarens

begäran om förhöjt skatteavdrag.

44 §.

Länsstyrelsen skall---enligt bestämmelserna i 39—43 §§.

Det åligger----—---ovannämnda övervakning.

På begäran---av bestämmelserna i 39—43 §§.

Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten

äger på begäran av

arbetsgivare lämna besked beträffande

arbetstagares skatteavdrag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Sedan debetsedel

1) då skattskyldig har att utgöra

preliminär A-skatt och enligt underrättelse

från länsbyrå för folkbokföringen

sådan ändring skett i den

skattskyldiges civilstånd, vartill hänsyn

skall tagas vid taxering under

året näst efter inkomståret;

2) då skattskyldig

3) då skattskyldig

4) då skattskyldig— —

5) då genom

I fall,

Oaktat vad

Erhåller lokal

Innan j ämkning

Jämkning må

(Se vidare anvisningarna.)

48

1 mom. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga

på grund av arbetslöshet

eller sjukdom eller eljest

oförvållat blivit nedsatt, må beviljas

anstånd med erläggande av preliminär

B-skatt, kvarstående skatt eller

tillkommande skatt, som förfaller till

betalning under högst två av de uppbördsterminer,

vilka utlöpa närmast

efter det ansökan om anstånd gjorts.

Anståndet må avse hela skatten eller

del därav. Anståndstiden må bestämmas

till längst ett år efter utgången

(Föreslagen lydelse)

fall, nämligen

1) då skattskyldig har att erlägga

preliminär A-skatt och enligt underrättelse

från länsstyrelsen sådan

ändring skett i den skattskyldiges civilstånd,

vartill hänsyn skall tagas

vid taxering under året näst efter inkomståret;
efter

inkomståret;

slutliga skatt;

--tillämpliga; eller

synes påkallad,

sexhundra kronor,

särskild omständighet.

må erfordras,

är obehövligt,

efter inkomståret.

3 mom. Sker avdrag för preliminär

A-skatt för arbetstagare, som

är försatt i konkurs, och kan det antagas

att avdraget är större än som

fordras för att den preliminära skatten

skall motsvara den slutliga skatten,

må den lokala skattemyndigheten

efter ansökan av konkursboet genom

jämkning förordna om minskning

av skatteavdraget och i samband

därmed meddela beslut om utbetalning

till konkursboet av för

mycket innehållen preliminär skatt.

Motsvarande gäller efter ansökan

av utmätningsman när lön tages i

anspråk genom införsel.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

1 mom. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga

blivit på grund

av arbetslöshet eller sjukdom eller

eljest oförvållat nedsatt, må av lokal

skattemyndighet erhålla anstånd

med erläggande av preliminär Bskatt,

kvarstående skatt eller tillkommande

skatt, som förfaller

till betalning under högst två av de

uppbördsterminer, vilka utlöpa närmast

efter det ansökan om anstånd

gjorts. Anståndet må avse hela skatten

eller del därav. Anståndstiden

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

45 §.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse)

av den månad, varunder den första

av nyssnämnda terminer infaller.

2 m o in. Värnpliktig, som inryckt

till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga

till följd härav

blivit nedsatt, må beviljas anstånd

med erläggande av preliminär Bskatt,

kvarstående skatt eller tillkommande

skatt, som förfaller till

betalning under uppbördstermin,

vilken helt eller delvis infaller under

tiden för militärtjänstgöringen eller

under tiden därefter, dock senast

under tredje kalendermånaden efter

den då tjänstgöringen upphör. Anståndet

må avse hela skatten eller

del därav. Anståndstiden må bestämmas

till längst ett år efter utgången

av den månad, varunder den

uppbördstermin infaller som anståndet

avser, dock att anstånd därutöver

må beviljas för tiden intill dess

den värnpliktige efter beviljad ledighet

för återgång till civil verksamhet

(hempermittering) eller hemförlovning

tre kalendermånader i följd varit

fri från tjänstgöring.

49

1 mom. Skattskyldig, som anfört

besvär över taxeringsnämnds,

prövningsnämnds eller skattedomstols

beslut rörande taxering, må beviljas

anstånd med inbetalning av

skatt på grund av taxeringen, därest

vederbörande taxeringsintendent i

yttrande över den skattskyldiges

framställning om anstånd förklarat

sig icke hava något att erinra mot

bifall, helt eller delvis, till densamma.

Under enahanda förutsättning

må skattskyldig, som hos prövningsnämnd

gjort ansökan om skatteberäkning

för ackumulerad inkomst

eller som anfört besvär över prövningsnämnds

eller skattedomstols

beslut angående dylik skatteberäkning,

beviljas anstånd med inbetal
-

betänkande nr 53 år 1967

(Föreslagen lydelse)

må bestämmas till längst ett år efter

utgången av den månad, under vilken

den första av nyssnämnda terminer

infaller.

2 m o m. Värnpliktig, som inryckt

till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga

till följd härav

blivit nedsatt, må av lokal skattemyndighet

erhålla anstånd med erläggande

av preliminär B-skatt, kvarstående

skatt eller tillkommande

skatt, som förfaller till betalning

under uppbördstermin, vilken helt

eller delvis infaller under liden för

militärtjänstgöringen eller under tiden

därefter, dock senast under tredje

kalendermånaden efter den då

tjänstgöringen upphör. Anståndet må

avse hela skatten eller del därav. Anståndstiden

må bestämmas till längst

ett år efter utgången av den månad,

varunder den uppbördstermin infaller

som anståndet avser, dock att anstånd

därutöver må beviljas för tiden

intill dess den värnpliktige efter beviljad

ledighet för återgång till civil

verksamhet (hempermittering) eller

hemförlovning varit fri från tjänstgöring

tre kalendermånader i följd.

§•

1 m o in. Skattskyldig må av lokal

skattemyndighet erhålla anstånd

med inbetalning av skatt eller ränta

1) om taxering sintendenten anfört

besvär över taxering med yrkande

om ändring till den skattskyldiges

förmån: till belopp som betingas av

taxeringsintendentens yrkande,

2) om den skattskyldige anfört

besvär över taxering och taxeringsintendenten,

helt eller delvis, tillstyrkt

besvären eller ansökan om anstånd:

till belopp som betingas av

taxeringsintendentens yttrande,

3) om taxering blivit oriktig på

grund av felräkning, misskrivning

eller annat uppenbart förbiseende:

till belopp som betingas av förbiseendet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

ning av skatt på grund av taxering,

varigenom den ackumulerade inkomsten

tages till beskattning. Anstånd

må avse skatt till belopp, som

betingas av taxeringsintendentens

yttrande.

Har skattskyldig taxerats å mer

än en ort för samma inkomst, garantibelopp

för fastighet eller förmögenhet,

må anstånd medgivas med inbetalning,

helt eller delvis, av ettdera

eller båda av de skattebelopp,

som påförts i anledning av taxeringen

i fråga.

Anståndet skall gälla till dess två

månader förflutit från dagen för

prövningsnämndens eller vederbörande

skattedomstols beslut i anledning

av besvär eller ansökan som i

första stycket avses.

2 mom. Har dödsbo ansökt om

befrielse från erläggande av skatt,

som påförts den avlidne eller dödsboet,

eller har dödsboet anfört besvär

över beslut i sådan fråga, skall

vad i 1 mom. första och tredje styckena

sägs äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

k) om den skattskyldige taxerats

på mer än en ort för samma inkomst,

garantibelopp för fastighet eller förmögenhet:

till belopp, motsvarande

ettdera av eller båda de skattebelopp

som påförts i anledning av

taxeringen,

5) om skattskyldig gjort ansökan

enligt förordningen den 21 maj 1965

(nr 153) om särskild skatteberäkning

för makar: till belopp som betingas

av ansökningen,

6) om skatt påförts obehörigen

eller med för högt belopp på grund

av fel vid debitering: till belopp som

bettingas av felaktigheten i debiteringen,

7) om preliminär skatt, som enligt

27 § 2 mom. skall gottskrivas den

skattskyldige, kan beräknas överstiga

motsvarande slutliga skatt och

bliva avkortad enligt 65 § samt den

skattskyldige icke erhållit jämkning

inom den i 45 § 1 mom. sista stycket

angivna tiden: till så stor del av

skatten som kan antagas bliva avkortad.

2 m o m. Skattskyldig må av

länsstyrelsen erhålla anstånd med

inbetalning av skatt eller ränta

l) om den skattskyldige anfört

besvär över taxering och erläggandet

av skatt, som påförts i anledning av

den icke lagakraftvunna taxeringen,

skulle för den skattskyldige medföra

betydande skadeverkningar eller eljest

framstå såsom obilligt: till belopp

som betingas av den skattskyldiges

yrkande i fråga om taxeringen,

2) om ansökan gjorts angående

skatteberäkning för ackumulerad inkomst

eller angående befrielse från

erläggande av skatt, som påförts

avliden person eller hans dödsbo,

eller om skattskyldig eller dödsbo

anfört besvär över beslut med anledning

av sådan ansökan: till belopp

som betingas av ansökningen

eller besvären,

3) om ansökan gjorts angående

avkortning enligt förordningen den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

3 m o m. Gör skattskyldig gällande

att han på grund av fel vid debiteringen

påförts skatt obehörigen eller

med för högt belopp och har han

häri sökt rättelse hos lokal skattemyndighet,

må den skattskyldige beviljas

anstånd med erläggande av

skatten eller del därav. Anståndet

skall gälla till dess en månad förflutit

från dagen för den lokala skattemyndighetens

beslut i anledning av

ansökningen om rättelse i debiteringen.

4 mom. Om den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig, kan beräknas

överstiga motsvarande slutliga

skatt och om det överskjutande beloppet

är helt eller delvis oguldet,

må den skattskyldige, därest han försummat

att begära jämkning inom

den i 45 § 1 mom. sista stycket angivna

tiden, beviljas anstånd med

erläggande av så stor del av nämnda

belopp, som kan antagas bliva

avkortat enligt 65 §.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

6 juni 1952 (nr 410) med bestämmelser

om begränsning av skatt i

vissa fall eller angående befrielse

enligt 85 § 2 mom. från erläggande

av ränta å kvarstående skatt eller

om besvär anförts över beslut i anledning

av sådan ansökan: till belopp

som betingas av ansökningen

eller besvären.

Anstånd enligt första stycket vid

1) må medgivas endast om den

skattskyldige ställer nöjaktig säkerhet

hos länsstyrelsen om icke med

hänsyn till anståndstidens varaktighet,

den skattskyldiges förhållanden

och omständigheterna i övrigt kan

antagas, att det belopp som avses

med anståndet ändå kommer att behörigen

erläggas.

3 mom. Anstånd må, utom i fall

som avses i 1 mom. vid 7), meddelas

att gälla längst intill dess två månader

förflutit från dagen för beslut

med anledning av ansökningen eller

besvären. Meddelat anstånd må omedelbart

återkallas, när skäl föreligger.

4 m o m. Den som åtnjutit anstånd

med inbetalning av skatt enligt

2 mom. 1) skall erlägga ränta

efter fem procent för år för den del

av skatten som skall erläggas sedan

anståndet upphört.

Räntan utgår från utgången av det

uppbördsår, då skatten skulle ha erlagts

om anstånd icke medgivits, till

och med den dag då skatten erlägges.

Uppkommer öretal vid ränteberäkningen,

jämnas räntan till närmast

högre hela krontal. Ränta skall ej

utgå, om räntebeloppet skulle understiga

fem kronor. Bifalles den

skattskyldiges besvär, skall erlagd

ränta återbetalas sedan taxeringen

vunnit laga kraft.

Bestämmelserna i denna förord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ning om tillkommande skatt äga

motsvarande tillämpning beträffande

ränta enligt detta moment.

(Se vidare anvisningarna.)

50 §.

Beslut om anstånd, som i 48 och

49 §§ sägs, meddelas, efter skattskyldigs

framställning, av den lokala

skattemyndighet, som utfärdat debetsedel

å den skatt som med anståndet

avses.

Ansökan om —

Beslut om

I fråga —

Beslut om anstånd enligt 48 § och

49 § 1 mom. meddelas av den lokala

skattemyndighet, som utfärdat debetsedel

å den skatt som anståndet

avser.

till prövning.

—----för denne.

--motsvarande tillämpning.

53

1 in o m. Debiterad skatt samt sådan

preliminär A-skatt, som av arbetsgivare

innehållits med ledning av

debetsedel, skall, där ej nedan i denna

paragraf eller i 56 § annorlunda

stadgas, senast under den uppbördstermin,

då skatten förfaller till betalning,

medelst skatteanvisning inbetalas

å fast postanstalt inom riket

eller hos sådan penninginrättning,

varom i 52 § sägs.

Inbetalning, som icke skall ske på

sätt i nästföljande stycke sägs, må

ock kunna fullgöras sålunda, att

skattebeloppet medelst girering överföres

till postgirokontorets skatteavdelning.

För att dylik inbetalning,

avseende viss uppbördstermin, skall

anses fullgjord under denna termin,

skall försändelse innehållande girokort

jämte skatteanvisning eller

skatteanvisningar ävensom, i sistnämnda

fall, summerad förteckning

över de olika skattebeloppen hava

inkommit till postanstalt senast å

terminens sista dag.

Arbetsgivare med minst två arbetstagare

så ock annan arbetsgivare,

beträffande vilken den lokala

skattemyndigheten så förordnat,

skall inbetala under uppbördstermin

förfallande skatt, som innehållits

å arbetstagares lön, sålunda,

att det sammanlagda skattebeloppet

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7

§•

1 in o in. Debiterad skatt samt sådan

preliminär A-skatt, som av arbetsgivare

innehållits med ledning av

debetsedel, skall, där ej nedan i denna

paragraf eller i 56 § annorlunda

stadgas, senast under den uppbördstermin,

då skatten förfaller till betalning,

medelst skatteanvisning inbetalas

å postanstalt inom riket eller

hos sådan penninginrättning, varom

i 52 § sägs.

Inbetalning, som icke skall ske på

sätt i nästföljande stycke sägs, må

ock kunna fullgöras sålunda, att

skattebeloppet medelst girering överföres

till postgirokontorets skatteavdelning.

För att dylik inbetalning,

avseende viss uppbördstermin, skall

anses fullgjord under denna termin,

skall försändelse innehållande gireringskort

jämte skatteanvisning eller

skatteanvisningar ävensom, i sistnämnda

fall, summerad förteckning

över de olika skattebeloppen hava

inkommit till postanstalt senast å

terminens sista dag.

Arbetsgivare med minst två arbetstagare

så ock annan arbetsgivare,

beträffande vilken den lokala

skattemyndigheten så förordnat,

skall inbetala under uppbördstermin

förfallande skatt, som innehållits

å arbetstagares lön, sålunda,

att det sammanlagda skattebeloppet

saml. Nr 53

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

medelst inbetalningskort eller girokort

inbetalas eller överföres till

postgirokontot för skatteavdelningen

vid postkontoret i residensstaden.

Samtidigt skola skatteanvisningar

jämte summerad förteckning över

de olika skattebeloppen insändas till

skatteavdelningen. Dock äger statlig

myndighet efter anmälan till skatteavdelningen

vid postkontoret i residensstaden,

så ock annan arbetsgivare,

om han har minst etthundra

arbetstagare, efter tillstånd av vederbörande

länsstyrelse insända skatteanvisningar

avseende preliminär Askatt

jämte summerad förteckning

över de olika, vid varje uppbördstermin

till skatteavdelningen inbetalda

skattebeloppen allenast en gång om

året i samband med inbetalning av

skatt förfallande till betalning under

uppbördsterminen i januari månad.

I sist avsett fall skall arbetsgivaren

för varje arbetstagare insända allenast

en skatteanvisning på vilken

upptagits sammanlagda beloppet av

de för arbetstagaren gjorda skatteavdragen.

Arbetsgivare, varom i detta

stycke förmäles, må samtidigt

med inbetalning av arbetstagares

skatt inbetala jämväl arbetsgivaren

själv påförd preliminär och kvarstående

skatt. För att inbetalning skall

anses verkställd under uppbördsterminen,

skall inbetalningskortet eller

girokortet ävensom i förekommande

fall försändelsen hava inkommit till

postanstalt senast den 18 i den månad,

under vilken terminen infaller.

Vid inbetalning----— — avräknas härå

3 mom. Då särskilda skäl därtill

äro må Ivungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, generalpoststyrelsen

medgiva dels att viss

arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare

må, utan att gälda sådan

särskild avgift eller restavgift varom

förmäles i 54 eller 58 §, inbetala

arbetstagares under uppbördstermin

förfallande skatt efter utgången av

(Föreslagen lydelse)

medelst inbetalningskort eller gireringskort

inbetalas eller överföres

till särskilt skattepostgirokonto för

länsstyrelsen i länet. Samtidigt skola

skatteanvisningar insändas till länsstyrelsen.

Dock äger statlig eller

kommunal myndighet samt hushållningssällskap

med stadgar, som fastställts

av Kungl. Maj:t eller myndighet

som Kungl. Maj:t bestämmer,

och skogsvårdsstyrelse efter anmälan

till länsstyrelsen, så ock annan arbetsgivare,

om han bär minst femtio

arbetstagare, efter tillstånd av länsstyrelsen

insända skatteanvisningar

avseende preliminär A-skatt allenast

en gång om året i samband med inbetalning

av skatt förfallande till betalning

under uppbördsterminen i

januari månad. I sist avsett fall skall

arbetsgivaren för varje arbetstagare

insända allenast en skatteanvisning

på vilken upptagits sammanlagda beloppet

av de för arbetstagaren gjorda

skatteavdragen. Arbetsgivare, varom

i detta stycke förmäles, må samtidigt

med inbetalning av arbetstagares

skatt inbetala jämväl arbetsgivaren

själv påförd preliminär och kvarstående

skatt. För att inbetalning

skall anses verkställd under uppbördsterminen,

skall inbetalningskortet

eller gir e ring skort et ävensom

i förekommande fall försändelsen

hava inkommit till postanstalt senast

den 18 i den månad, under vilken

terminen infaller.

aro

m o in. Då särskilda skäl därtill

må Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden

medgiva dels att viss arbetsgivare

eller viss grupp av arbetsgivare

må, utan att erlägga sådan

särskild avgift eller restavgift som

avses i 54 eller 58 §, inbetala arbetstagares

under uppbördstermin

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

samma termin eller, beträffande arbetsgivare,

som i 1 mom. tredje stycket

sägs, efter den 18 i den månad,

uppbördsterminen infaller, dels ock

att viss arbetsgivare eller viss grupp

av arbetsgivare må inbetala skatt för

arbetstagare i annan ordning än i

denna förordning sägs.

54

Har skattskyldig eller annan arbetsgivare

än i 53 § 1 mom. tredje

stycket sägs försummat att under

uppbördstermin inbetala därunder

förfallande skatt, äger han att senast

den 18 i den månad, under vilken

terminen infallit, å fast postanstalt

inom riket medelst skatteanvisning

erlägga skatten, därvid han tillika

skall gälda särskild avgift, utgörande

för skattebelopp om

högst 20 kronor —

Oavsett om —--

Inbetalas skatt--

Då särskilda---

(Föreslagen lydelse)

förfallande skatt efter utgången av

samma termin eller, beträffande arbetsgivare,

som i 1 mom. tredje stycket

sägs, efter den 18 i den månad,

uppbördsterminen infaller, dels ock

att viss arbetsgivare eller viss grupp

av arbetsgivare må inbetala skatt för

arbetstagare i annan ordning än i

denna förordning sägs.

§•

Har skattskyldig eller annan arbetsgivare

än i 53 § 1 mom. tredje

stycket sägs försummat att inbetala

skatt under rätt uppbördstermin,

äger han att senast den 18 i den månad,

under vilken terminen infallit,

på postanstalt inom riket betala

skatten med skatteanvisning, varvid

han skall erlägga särskild avgift, utgörande

för skattebelopp om

--hundratal kronor.

--etthundra kronor.

----särskilda avgiften.

---denna paragraf.

56

1 m o m. Inbetalas i annat fall än

i 53 § 1 mom. tredje stycket eller

54 § sägs skatt medelst skatteanvisning

under tiden mellan två uppbördsterminer,

skall skatten anses

vara inbetald under den senare av

dessa terminer, såvida icke av anteckning

å inbetalningskort eller

gir okor t eller eljest framgår att inbetalningen

avser skatt, som förfallit

till betalning under en tidigare

uppbördstermin.

4 mom. Skatt, som inbetalas till

centrala skattekontot, skall anses

vara inbetald den dag då inbetalningskort

eller försändelse innehållande

girokort inkommit till postanstalt.

Vid inbetalningen skall å inbetalningskortet

eller girokortet angivas

den skattskyldiges namn och postadress

ävensom skatteslag, upp
-

§•

1 mom. Inbetalas i annat fall än

i 53 § 1 mom. tredje stycket eller

54 § sägs skatt medelst skatteanvisning

under tiden mellan två uppbördsterminer,

skall skatten anses

vara inbetald under den senare av

dessa terminer, såvida icke av anteckning

å inbetalningskort eller

gir er ing skort eller eljest framgår att

inbetalningen avser skatt, som förfallit

till betalning under en tidigare

uppbördstermin.

4 mom. Skatt, som inbetalas till

centrala skattekontot, skall anses

vara inbetald den dag då inbetalningskort

eller försändelse innehållande

gireringskort inkommit till

postanstalt.

Vid inbetalningen skall å inbetalningskortet

eller gireringskortet angivas

den skattskyldiges namn, debetsedelsnummer

och postadress

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

bördsår och nppbördstermin, samt,

där så kan ske, den skattskyldiges

födelsetid och mantalsskrivningsadress

samt debetsedelns nummer.

Då arbetsgivare inbetalar genom

skatteavdrag innehållen skatt, skall

därjämte arbetsgivarens namn och

adress angivas. Ej må inbetalningseller

girokort avse mer än en skattskyldig

och en skattepost.

Då arbetsgivare--------

bl

Penninginrättning, varom i 52 §

sägs, postanstalt och postgirokontorets

skatteavdelning skola redovisa

inbetald skatt till skatteavdelning

vid postkontor i residensstad i den

ordning Kungl. Maj:t bestämmer.

Skatteavdelning vid postkontor

skall anteckna inbetald skatt å uppbördskort

samt upprätta restlängd i

den ordning Kungl. Maj :t bestämmer.

(Föreslagen lydelse)

ävensom skatteslag, uppbördsår och

uppbördstermin. Saknas uppgift om

debetsedelsnummer beträffande fysisk

person angives den skattskyldiges

mantalsskrivningsadress och

personnummer eller födelsetid. xJå

arbetsgivare inbetalar genom skatteavdrag

innehållen skatt, skall även

arbetsgivarens namn och adress angivas.

Inbetalnings- eller gireringskort

får ej avse mer än en skattskyldig

och en skattepost.

--tillhandahållen blankett.

§•

Penninginrättning, som avses i

52 §, postanstalt och postgirokontorets

skatteavdelning skola redovisa

inbetald skatt till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall i den ordning

Kungl. Maj :t bestämmer anteckna

inbetald skatt för varje skattskyldig

samt upprätta restlängd.

58

1 m o in. Har skattskyldig eller

arbetsgivare som verkställt skatteavdrag

underlåtit att inbetala skatt

i tid och ordning, som i 53 eller 54 §

eller 56 § 3 inom. sägs, skall utgå

restavgift, beräknad efter fyra öre

för varje hel krona av den del av

skatten, som sålunda icke erlagts,

dock ej mindre än en krona. Restavgiften

skall vid öretal över femtio

avrundas uppåt och vid annat

öretal avrundas nedåt till helt krontal.

Vad nu sagts skall i fall, som

avses i 56 § 3 mom. andra stycket,

gälla endast om där angiven inbetalning

icke verkställts senast under

den uppbördstermin, som infaller

närmast efter utgången av den månad,

under vilken skatteavdraget

verkställts, eller, såvitt gäller inbetalning

från arbetsgivare som avses

i 53 § 1 mom. tredje stycket, senast

§•

1 mom. Har skattskyldig eller

arbetsgivare som verkställt skatteavdrag

underlåtit att inbetala skatt

i tid och ordning, som i 53 eller 54 §

eller 56 § 3 mom. sägs, skall restavgift

utgå, beräknad efter fyra öre

för varje hel krona av den del av

skatten, som sålunda icke erlagts,

dock ej mindre än tio kronor, öretal

som uppkommer vid denna beräkning

skall jämnas till närmast högre

hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första

stycket, skall utöver restavgift erlägga

tilläggsavgift för varje påbörjad

tidrymd av sex månader utöver

den första efter utgången av den

uppbördsmånad, under vilken skatten

rätteligen skolat erläggas, intill

dess skatten inbetalas eller ock fastställes

till betalning av den lokala

skattemyndigheten. Tilläggsavgift

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

den 18 i den månad under vilken

nämnda uppbördstermin infaller.

68

1 m o m. Överstiger erlagd preliminär

skatt motsvarande slutliga

skatt eller har genom skatteavdrag

enligt 40 § tredje stycket innehållits

mer än som svarar mot den skattskyldige

påförd kvarstående skatt,

skall länsstyrelsen i det län, där skatten

debiterats, skyndsamt ombesörja

att det överskjutande beloppet återbetalas

till den skattskyldige utan

kostnad för denne. Restitution skall

dock icke ske av belopp understigande

fem kronor.

Sedan beslut, som i 45 § 2 mom.

avses, inkommit till länsstyrelsen,

skall länsstyrelsen utan kostnad för

den skattskyldige till denne återbetala

det belopp, som han enligt beslutet

äger återbekomma.

Finner Kungl. Maj :t-----

2 m o m. Har vid----—_

Finner länsstyrelsen — —----

Envar, som eljest vinner nedsättning

i eller befrielse från honom påförd

slutlig, kvarstående eller tillkommande

skatt eller berättigas

återbekomma ytterligare överskju
-

(Föreslagen lydelse)

skall för varje sådan tidrymd beräknas

till fyra öre för varje hel krona

av den del av skatten, som icke erlagts,

dock ej mer än tolv öre för hel

krona. Bestämmelserna i denna förordning

om restavgift tillämpas även

i fråga om tilläggsavgift.

Vad i första och andra styckena

sägs skall i fall, som avses i 56 § 3

mom. andra stycket, gälla endast om

där angiven inbetalning icke verkställts

senast under den uppbördstermin,

som infaller närmast efter

utgången av den månad, under vilken

skatteavdraget verkställts, eller,

såvitt gäller inbetalning från arbetsgivare

som avses i 53 § 1 mom. tredje

stycket, senast den 18 i den månad

under vilken nämnda uppbördstermin

infaller.

§•

1 mom. Överstiger erlagd preliminär

skatt motsvarande slutliga

skatt eller har genom skatteavdrag

enligt 40 § 2 mom. andra stycket innehållits

mer än som svarar mot

den skattskyldige påförd kvarstående

skatt, skall länsstyrelsen i det län,

där skatten debiterats, skyndsamt

ombesörja att det överskjutande beloppet

återbetalas till den skattskyldige.

Restitution skall dock icke ske

av överskjutande preliminär skatt

under tio kronor.

Sedan beslut, som avses i 45 § 2

mom., inkommit till länsstyrelsen,

skall länsstyrelsen utbetala i beslutet

angivet belopp. Detsamma gäller

belopp, som angives i beslut enligt

45 § 3 mom., i den mån beloppet inbetalats.

---- därom förordna.

--mycket erlagts.

---- erlagt belopp.

Den som eljest vinner nedsättning

i eller befrielse från honom påförd

slutlig, kvarstående eller tillkommande

skatt eller berättigas återbekomma

ytterligare överskjutande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

tande preliminär skatt, äger att genom

länsstyrelsen i det län, där debiteringen

skett, kostnadsfritt återbekomma

vad han för mycket erlagt.

5 m o in. Vad i 3 och 4 mom. sägs

skall äga motsvarande tillämpning,

då den som är berättigad att återbekomma

skatt har att erlägga sjömansskatt.

69

1 m o m. Därest den-----

Ränta som i föregående stycke

sägs skall icke utgå å belopp, varå

i 2 mom. omförmäld ränta tillgodoföres

den skattskyldige.

2 m o m. Den som —-----

Vid beräkning--------

att ränta utgår för skatt, som preliminärt

erlagts under vederbörligt

uppbördsår, från utgången av nämnda

år samt för annan skatt, därest

den erlagts under förra hälften av

ett uppbördsår, från och med den 1

därpå följande september och, därest

den erlagts under senare hälften

av ett uppbördsår, från och med den

1 därpå följande mars;

att, därest--------

(Föreslagen lydelse)

preliminär skatt äger att genom

länsstyrelsen i det län, där debiteringen

skett, återbekomma vad han

erlagt för mycket. Belopp under tio

kronor återbetalas endast när fråga

är om rättelse av felaktighet i debitering

eller avräkning.

5 m o m. Vad i 3 och 4 mom. sägs

äger motsvarande tillämpning, då

den som är berättigad att återbekomma

skatt har att erlägga sjömansskatt

eller bevillningsavgift för särskilda

förmåner och rättigheter eller

kupongskatt.

§•

---preliminär skatt.

Har slutlig eller kvarstående skatt

genom fel vid debiteringen blivit påförd

med oriktigt belopp eller har

preliminär skatt blivit tillgodoräknad

med felaktigt belopp eller skall slutlig

eller kvarstående skatt av annan

anledning nedsättas, göres ny beräkning

av ränta enligt första stycket.

---den skattskyldige.

Ränta enligt första stycket utgår,

förutom å det skattebelopp som

skall återbetalas, även å det belopp

som beräknas enligt 1 mom. andra

stycket.

— skall iakttagas:

att ränta utgår för skatt som preliminärt

erlagts och för ränta enligt

1 mom. andra stycket från utgången

av taxeringsåret samt för annan"

skatt, därest den erlagts under

förra hälften av ett kalenderår, från

och med den 1 därpå följande juli

och, därest den erlagts under senare

hälften av ett kalenderår, från och

med den 1 därpå följande januari;

beloppet återbetalas.

3 mom. Har beslut, som föranlett

ränta enligt 1 mom. andra stycket

eller 2 mom., ändrats på sådant

sätt att ränta icke skulle ha utgått

eller utgått med lägre belopp, om

ändringsbeslutet beaktats vid ränteberäkningen,

är den skattskyldige

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

70

2 m o m. Har vid granskning hos

riksrevisionsverket av verkställd debitering

befunnits, att skatt blivit

från debitering obehörigen utesluten

eller till för ringa belopp påförd eller

att preliminär skatt blivit gottskriven

med för högt belopp, skall vederbörande

länsstyrelse underrättas

härom. Länsstyrelsen har att verkställa

den utredning i ärendet, som

må finnas erforderlig, och att, om

förhållande, som nyss sagts, finnes

föreligga, efter hörande av den skattskyldige

fastställa det belopp denne

har att gälda.

Finner länsstyrelsen efter anmälan

av lokal skattemyndighet eller

eljest sådant förhållande vara för

handen, skall länsstyrelsen likaledes,

efter hörande av den skattskyldige,

fastställa det belopp denne har att

erlägga.

71

Åtgärder för uttagande av skatt

må icke vidtagas senare än fem år

efter utgången av det uppbördsår,

under vilket skatten enligt verkställd

debitering skolat erläggas.

(Föreslagen lydelse)

pliktig återbetala vad han sålunda

uppburit för mycket. Bestämmelserna

i denna förordning om tillkommande

skatt äger därvid motsvarande

tillämpning.

§•

2 mom. Har vid granskning hos

riksrevisionsverket av verkställd debitering

befunnits, att skatt eller

ränta blivit obehörigen utesluten

från debitering eller påförd till för

ringa belopp eller att preliminär

skatt eller ränta blivit gottskriven

med för högt belopp, skall vederbörande

länsstyrelse underrättas härom.

Länsstyrelsen har att verkställa

den utredning i ärendet, som må finnas

erforderlig. Föreligger förhållande,

som nyss sagts, skall länsstyrelsen,

efter hörande av den skattskyldige

när så finnes påkallat, fastställa

det belopp denne har att erlägga.

Finner lokal skattemyndighet efter

anmälan eller eljest sådan felaktighet

som avses i föregående stycke

vara för handen eller att motsvarande

felaktighet föreligger i beslut om

arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares

skatt, skall myndigheten, efter

hörande av den skattskyldige

eller arbetsgivaren när så finnes påkallat,

fastställa det belopp denne

har att erlägga.

§•

1 mom. Åtgärder för uttagande

av skatt må icke vidtagas mot skattskyldig

senare än fem år efter utgången

av det uppbördsår, under vilket

skatten skolat erläggas enligt

verkställd debitering eller, i fråga om

preliminär skatt som avses i 27 §

2 mom. vid 2), fastställts till betalning.

Utan hinder av vad i första stycket

sägs må kammarrättens eller

Kungl. Maj:ts utslag i mål, där anstånd

med betalning av skatt medgivits

i anledning av besvär, verkställas

inom en tid av två år från

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

utgången av det uppbördsår, då utslaget

meddelades.

2 mom. Har arbetsgivare verkställt

skatteavdrag för preliminär

skatt men icke inbetalat det innehållna

beloppet, må lokal skattemyndighet

icke fastställa ansvarighet för

arbetsgivaren senare än fem år efter

utgången av det uppbördsår då sådan

kvarstående skatt skulle ha erlagts,

som svarar mot preliminär skatt för

det inkomstår då skatteavdraget

verkställdes. Avser skatteavdraget

kvarstående skatt, må fastställelsen

icke ske senare än fem år efter utgången

av det uppbördsår, under vilket

skatten skolat erläggas enligt

verkställd debitering.

Åtgärder för indrivning av skatt,

som arbetsgivare innehållit genom

skatteavdrag, må icke vidtagas senare

än fem år efter utgången av det

uppbördsår då beslut om fastställelse

enligt första stycket meddelades.

Har arbetsgivare underlåtit att

verkställa skatteavdrag, må hans ansvarighet

för skatten icke fastställas

och ej heller åtgärder för uttagande

av skatten vidtagas mot honom sedan

arbetstagarens ansvarighet för

skatten upphört enligt 1 mom.

Utan hinder av vad ovan föreskrivits

må kammarrättens eller Kungl.

Maj:ts utslag varigenom arbetsgivare

ålagts ansvarighet för arbetstagares

skatt verkställas inom en tid av två

år från utgången av det uppbördsår

då utslaget meddelades.

72 a §.

Kungl. Maj:t eller myndighet, som

Kungl. Maj:t bestämmer, förordnar i

varje län ett allmänt ombud med

behörighet som nedan sägs samt ersättare

för sådant ombud.

Allmänt ombud äger hos lokal

skattemyndighet yrka att arbetsgivare

alagges ansvarighet för arbetstagares

skatt och må höras över ansökan

eller besvär hos länsstyrelsen

enligt denna förordning. Ombudet

skall yttra sig över besvär i mål en
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967 25

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ligt förordningen hos kammarrätten

och Kungl. Maj:t.

Allmänt ombud skall föra det allmännas

talan och må anföra besvär

till skattskyldigs eller arbetsgivares

förmån. Om allmänt ombuds besvärsrätt

föreskrives i 85 och 86 §§.

75 §.

Underlåter arbetsgivare, som är

skyldig verkställa skatteavdrag, utan

skälig anledning att vederbörligen

fullgöra denna skyldighet, är han

jämte arbetstagaren ansvarig för

skatt, vilken skatteavdraget skolat

avse, till belopp som svarar mot vad

han underlåtit att avdraga. Krav på

erläggande av skattebelopp som nu

sagts må följaktligen riktas mot såväl

arbetsgivaren som arbetstagaren,

dock att därest den sistnämnde vistas

å känd ort inom riket arbetsgivaren

må krävas endast om arbetstagaren

underlåtit att efter anmaning

gälda skattebeloppet i fråga.

Efterkommer arbetsgivaren

Arbetsgivare eller

Har lokal skattemyndighet icke

prövat, om arbetsgivare är skyldig

att svara för arbetstagares skatt,

skall utmätningsmannen, därest arbetsgivaren

bestrider sådan skyldighet,

av den lokala skattemyndigheten

i orten inhämta besked, huruvida arbetsgivaren

är att anse såsom ansvarig

för skatten. Denna må hos arbetsgivaren

uttagas endast därest

sistnämnda myndighet finner sådan

ansvarighet föreligga.

Därest arbetsgivare efter besvär

över lokal skattemyndighets beslut

funnits icke vara ansvarig för arbetstagares

skatt, skall länsstyrelsen

till arbetsgivaren återbetala skatt,

som denne erlagt för arbetstagaren,

Underlåter arbetsgivare utan skälig

anledning att vederbörligen fullgöra

sin skyldighet att verkställa

skatteavdrag, är han jämte arbetstagaren

ansvarig för skatt, vilken

skatteavdraget skolat avse, till belopp

som svarar mot vad han underlåtit

att avdraga. Lokal skattemyndighet

som utfärdat eller haft

att utfärda arbetstagarens debetsedel

beslutar om arbetsgivarens ansvarighet

i nämnda fall.

Sedan beslut fattats enligt första

stycket må krav på erläggande av

skattebeloppet riktas mot såväl arbetsgivaren

som arbetstagaren. Vistas

arbetstagaren på känd ort inom

riket, må arbetsgivaren krävas endast

om det kan antagas att arbetstagaren

underrättats om sin skyldighet

atf erlägga skattebeloppet.

må beviljas,

erlägga restavgift.

Därest arbetsgivare efter besvär

över lokal skattemyndighets beslut

funnits icke vara ansvarig för arbetstagares

skatt, skall länsstyrelsen

till arbetsgivaren återbetala skatt,

som denne erlagt för arbetstagaren,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

jämte erlagd restavgift ävensom ränta

efter fem procent för år.

Har arbetstagares------

77

samt erlagd restavgift och ränta efter

fem procent för år. Häftar arbetsgivare

för restförd skatt eller arbetstagares

skatt, för vilken han

funnits ansvarig, äger han dock utfå

endast vad som överstiger det obetalda

skattebeloppet och restavgift.

Förklaras arbetsgivare enligt senare

meddelat beslut helt eller delvis ansvarig

för skatten, är han skyldig

återbetala uppburen ränta i vad den

avser skattebelopp för vilket han befunnits

ansvarig. Därvid äger tredje

stycket motsvarande tillämpning.

--å indrivningskvittot.

§•

Har den som företräder arbetsgivare,

som är juridisk person, verkställt

skatteavdrag men uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet underlåtit

att betala det innehållna beloppet i

tid och ordning som i 77 § sägs, är

han jämte arbetsgivaren betalningsskyldig

för skattebeloppet. Betalningsskyldigheten

må jämkas eller

eftergivas när särskilda skäl föreligga.

Talan om åläggande av betalningsskyldighet

enligt första stycket föres

vid allmän domstol.

Yrkande om åläggande av betalningsskyldighet

för skattebelopp

som nu sagts må icke framställas

och ej heller åtgärder för indrivning

av beloppet vidtagas sedan arbetsgivarens

ansvarighet för samma

skattebelopp bortfallit på grund av

bestämmelserna i 71 §. Utan hinder

härav må dom, varigenom sådan betalningsskyldighet

ålagts, verkställas

inom en tid av två år från utgången

av det uppbördsår då domen

vunnit laga kraft.

Den som erlagt skattebelopp på

grund av betalningsskyldighet enligt

första stycket äger söka beloppet

åter av arbetsgivaren. Därvid gälla

i tillämpliga delar bestämmelserna i

76 § om uttagande av skatt som arbetsgivare

betalat för arbetstagare.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

27

(Nuvarande lydelse)

83 §.

(Föreslagen lydelse)

Hörsammar icke skattskyldig anmaning

att avlämna preliminär

självdeklaration eller att fullständiga

sådan deklaration eller att för

jämkning inkomma med för den

skattskyldige utfärdad debetsedel å

preliminär skatt, eller

underlåter någon att hörsamma

anmaning enligt 19 §, eller

underlåter arbetsgivare, som är

skyldig verkställa skatteavdrag, att

fullgöra sådan skyldighet eller verkställer

han skatteavdrag med för lågt

belopp, eller

fullgör arbetsgivare icke vad honom

åligger enligt 43 eller 78 §,

äger länsstyrelsen förelägga den

försumlige lämpligt vite.

Om uttagande

Hörsammar icke skattskyldig anmaning

att avlämna preliminär

självdeklaration eller att fullständiga

sådan deklaration eller att för

jämkning inkomma med för den

skattskyldige utfärdad debetsedel å

preliminär skatt, eller

underlåter någon att hörsamma

anmaning enligt 19 §, eller

underlåter arbetsgivare, som är

skyldig verkställa skatteavdrag, att

fullgöra sådan skyldighet eller verkställer

han skatteavdrag med för lågt

belopp, eller

fullgör arbetsgivare icke vad honom

åligger enligt 43 eller 78 §,

äger den lokala skattemyndigheten

eller länsstyrelsen förelägga den

försumlige vite. Vite må ej bestämmas

under etthundra eller över femtusen

kronor.

Vite må icke föreläggas staten,

kommun eller annan menighet och

ej heller tjänsteman i tjänsten.

— lokal skattemyndighet.

Har ändamålet med vitet förfallit,

när fråga uppkommer om utdömande

därav, må vitet ej utdömas. Har

vitesföreläggande iakttagits först efter

det anmälan enligt tredje stycket

inkommit, skall ändamålet med vitet

icke anses hava förfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt

tredje stycket må även bedömas fråga,

huruvida och med vilket belopp

vitet bort erläggas.

84

Förmenar någon, att slutlig, kvarstående

eller tillkommande skatt

blivit genom fel vid debiteringen

obehörigen eller med oriktigt belopp

honom påförd eller att överskjutande

preliminär skatt, varom i 68 § 1

mom. sägs, tillgodoräknats honom

med för lågt belopp eller att felaktighet

ägt rum vid utskrivandet av

hans debetsedel, äger han att däri

söka rättelse hos den lokala skatte
-

§•

Har slutlig, kvarstående eller tillkommande

skatt debiterats med för

högt belopp eller överskjutande

preliminär skatt tillgodoräknats

med för lågt belopp eller föreligger

annan felaktighet till den skattskyldiges

nackdel i hans debetsedel, äger

den lokala skattemyndighet som

utfärdat debetsedeln vidtaga rättelse.

Föreligger motsvarande felaktig
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

myndighet, som verkställt debiteringen.

Ansökan om rättelse skall ingivas

till nämnda myndighet inom

ett år efter det sökanden erhållit vederbörlig

debetsedel.

85

1 mom. Den, som-----—

(Föreslagen lydelse)

het i beslut om arbetsgivares ansvarighet

för arbetstagares skatt, äger

den lokala skattemyndighet som

meddelat beslutet vidtaga rättelse.

§•

— av beslutet.

Allmänt ombud äger anföra besvär

över lokal skattemyndighets

beslut rörande arbetsgivares ansvarighet

för arbetstagares skatt. Besvären

skola hava inkommit till

länsstyrelsen inom två månader

från den dag beslutet meddelades.

Talan må ej föras mot beslut varigenom

vite förelagts.

86 §.

Över länsstyrelses beslut enligt

denna förordning må besvär anföras

hos kammarrätten, dock att

klagan icke må föras över länsstyrelses

beslut rörande preliminär taxering,

sättet för uttagande av preliminär

skatt, debitering eller jämkning

av sådan skatt, verkställande

av skatteavdrag eller anstånd med

inbetalning av skatt. Besvären skola

hava inkommit till länsstyrelsen

inom en månad från den dag, då

klaganden erhöll del av beslutet, vid

påföljd, om den tid försittes, att besvären

icke upptagas till prövning.

Ej må den omständigheten, att besvären

i stället för till länsstyrelsen

ingivits till kammarrätten, utgöra

hinder för deras upptagande till

prövning, därest besvären till kammarrätten

inkommit före utgången

av nyss stadgade besvärstid. I sådant

fall skola besvären av kammarrätten

omedelbart överlämnas till

vederbörande länsstyrelse.

Över länsstyrelses beslut enligt

denna förordning må besvär anföras

hos kammarrätten. Talan får

dock icke föras över länsstyrelses

beslut rörande preliminär taxering,

sättet för uttagande av preliminär

skatt, debitering eller jämkning av

sådan skatt, verkställande av skatteavdrag,

anstånd med inbetalning av

skatt, framställning om försättande

i konkurs, ackordsförslag, avskrivning

av skatt eller föreläggande av

vite.

Besvären skola hava inkommit till

länsstyrelsen inom en månad från

den dag, då klaganden erhöll del av

beslutet vid påföljd att de icke upptagas

till prövning. Den omständigheten

att besvären ingivits till kammarrätten

i stället för till länsstyrelsen

utgör ej hinder för deras prövning,

om de inkommit till kammarrätten

före utgången av besvärstiden.

I sådant fall skall kammarrätten

omedelbart sända besvären till vederbörande

länsstyrelse.

Besvärsrätt tillkommer den som

beslutet avser, så ock, när fråga är

om beslut enligt 68 § 2 mom. eller

70 § 2 mom. i anledning av underrättelse

från riksrevisionsverket,

vederbörande revisor.

Sedan besvären-------giva anledning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

Över kammarrättens utslag må

klagan föras hos Kungl. Maj :t genom

besvär, vilka tillika med bevis

om dagen för utslagets delfående

skola hava inkommit till finansdepartementet

inom två månader från

den dag, då klaganden erhöll del av

utslaget, vid påföljd, om den tid försittes,

att besvären icke upptagas till

prövning.

Vid prövning av besvär över utdömande

av vite må jämväl frågan,

huruvida vitet bort föreläggas, komma

under bedömande.

87

Besvär över beslut enligt denna

förordning eller över taxering befriar

icke klaganden i vidare mån än

i 49 § sägs från att i behörig ordning

erlägga skatt.

(Föreslagen lydelse)

Över kammarrättens utslag får talan

föras hos Kungl. Maj :t genom

besvär, vilka med bevis om dagen

då utslaget delgivits klaganden skola

hava inkommit till finansdepartementet

inom två månader från delgivning

sdagen vid påföljd att besvären

icke upptagas till prövning.

Besvärsrätt tillkommer den som

beslutet eller utslaget avser.

Allmänt ombud äger anföra besvär

över länsstyrelses beslut rörande arbetsgivares

ansvarighet för arbetstagares

skatt, restavgift, ränta å kvarstående

skatt eller iakttagelse vid

riksrevisionsverkets granskning av

verkställd debitering. Ombudet äger

föra talan mot kammarrättens utslag

i mål enligt denna förordning

utan den begränsning som nu sagts.

Ombudet må föra talan även till

skattskyldigs eller arbetsgivares förmån.

§•

Besvär över beslut enligt denna

förordning eller över taxering inverkar

icke på skyldigheten att erlägga

den skatt, som besvären rör.

Åtgärd enligt denna förordning

skall verkställas oavsett att det beslut

eller utslag som föranleder åtgärden

icke vunnit laga kraft. Beslut

eller utslag i taxeringsmål, där taxeringen

fastställts till lägre belopp än

taxeringsintendenten yrkat eller

medgivit, får dock icke föranleda

restitution om taxeringsintendenten

anmält hinder härför. / sistnämnda

fall må länsstyrelsen på ansökan

medgiva restitution, varvid bestämmelserna

i 49 § 2 mom. sista stycket

om ställande av säkerhet tillämpas.

Bestämmelserna i andra stycket

om restitution äga motsvarande tilllämpning

i mål där allmänt ombud

har besvärsrätt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande hjdelse) (Föreslagen Igdelse)

88 §.

Om debitering, uppbörd, indriv- Kungl. Maj:t äger förordna att

ning och redovisning av skatt i uppgift som enligt denna förordning

Stockholm skall gälla, utöver eller i tillkommer länsstyrelse må fullgö
stället

för vad i denna förordning är ras av annan myndighet,

stadgat, vad Kungl. Maj:t därom särskilt

förordnar.

Anvisningar

till

5. Det ankommer-----

till

I 40 § andra och tredje styckena

angivna skatteavdrag med tjugufem

procent av lönebeloppet skola ej

verkställas, då det är för arbetsgivaren

uppenbart att anställningen

hos honom är att anse såsom bisyssla.

Är så ej fallet, må avdrag

underlåtas allenast därest arbetstagaren

med intyg från lokal skattemyndighet

styrker att fråga är om

bisyssla.

Skatteavdrag skall------

Det åligger arbetsgivaren, att senast

en vecka innan i 40 § tredje stycket

angivet avdrag för kvarstående

skatt med tjugufem procent av lönebeloppet

första gången göres genom

skriftlig eller muntlig hänvändelse

till arbetstagaren uppmana denne att

överlämna debetsedel å slutlig skatt

eller vederbörlig del av sådan debetsedel

eller på i sagda paragraf föreskrivet

sätt visa att skatteavdrag för

kvarstående skatt ej skall göras. Därvid

skall arbetsgivaren tillika erinra

arbetstagaren om det skatteavdrag,

som eljest kommer att göras.

39 §.

---skall verkställas.

Nämnden äger medgiva att preliminär

A-skatt, som skall utgå enligt

skattetabell, må beräknas till annat

belopp än som angives i tabellen

under förutsättning att avvikelsen

är ringa.

40 §.

I 40 § 1 mom. andra stycket och

2 mom. andra stycket angivna skatteavdrag

skola ej verkställas, då det

är uppenbart för arbetsgivaren att

anställningen hos honom är att anse

såsom bisyssla. Är så ej fallet, må

avdrag underlåtas allenast därest arbetstagaren

med intyg från lokal

skattemyndighet styrker att fråga är

om bisyssla.

--av anställningen.

Det åligger arbetsgivaren, att senast

en vecka innan i 40 § 2 mom.

andra stycket angivet avdrag för

kvarstående skatt första gången göres

genom skriftlig eller muntlig

hänvändelse till arbetstagaren uppmana

denne att överlämna debetsedel

å slutlig skatt eller vederbörlig

del av sådan debetsedel eller på föreskrivet

sätt visa att skatteavdrag för

kvarstående skatt ej skall göras. Därvid

skall arbetsgivaren tillika erinra

arbetstagaren om det skatteavdrag,

som eljest kommer att göras.

Arbetsgivarens val av skattetabell

för beräkning av förhöjt avdrag enligt

40 § 1 mom. andra stycket bör

godtagas, om skälig anledning får

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse)

Har genom skatteavdrag jämlikt

40 § andra eller tredje stycket innehållits

större belopp än vad enligt debetsedel,

skattekort eller av lokal

skattemyndighet utfärdat intyg, som

arbetstagaren företett efter det avdraget

gjorts, skall vid närmast följande

uppbördstillfälle inbetalas, må

arbetsgivaren mot kvitto tillhandahålla

arbetstagaren vad sålunda för

mycket innehållits.

Kan det--

Vad i---

betänkande nr 53 år 1967

(Föreslagen lydelse)

anses ha förelegat att tillämpa skattetabellen

i fråga.

Har genom skatteavdrag enligt 40

§ 1 mom. andra stycket eller 2 mom.

andra stycket innehållits större belopp

än vad som skall inbetalas vid

närmast följande uppbördstillfälle

enligt debetsedel, skattekort eller av

lokal skattemyndighet utfärdat intyg,

som arbetstagaren företett efter det

avdraget gjorts, eller erhållet besked

om skatteavdrag, skall arbetsgivaren,

om icke särskilda hinder föreligga,

mot kvitto tillhandahålla ar
inne
-

betstagaren vad som sålunda

hållits för mycket.

--lokala skattemyndigheten.

•---så förordnar.

till 41 §.

Då befrielse till fullo, verkställas högst med belopp motsvarande

viss angiven kvotdel av inkomstökningen.

Skatteavdrag för kvarstående

skatt må såsom framgår av 42 §

icke verkställas förrän skatteavdrag

för preliminär skatt till fullo verkställts.

Vid nedsättning av skatteavdraget

för kvarstående skatt på

grund av existensminimum bör den

lokala skattemyndigheten därför taga

hänsyn till dels den skattskyldiges

existensminimum och dels den

preliminära skatt den skattskyldige

har att erlägga. Då särskilda skäl

göra det påkallat, äger den lokala

skattemyndigheten d e 1 s i erforderlig

mån höja det belopp, som enligt

vad nyss sagts skall förbehållas den

skattskyldige, dels ock förordna,

att vid inkomstökning utöver det

förbehållna beloppet skatteavdrag

må verkställas högst med belopp

motsvarande viss angiven kvotdel av

inkomstökningen.

Skatteavdrag för kvarstående

skatt må såsom framgår av 42 §

icke verkställas förrän skatteavdrag

för preliminär skatt till fullo verkställts.

Vid nedsättning av skatteavdraget

för kvarstående skatt på

grund av existensminimum bör den

lokala skattemyndigheten därför taga

hänsyn till dels den skattskyldiges

existensminimum och dels den

preliminära skatt den skattskyldige

har att erlägga. Då särskilda skäl

göra det påkallat, äger den lokala

skattemyndigheten d e 1 s i erforderlig

mån höja det belopp, som enligt

vad nyss sagts skall förbehållas den

skattskyldige, dels ock förordna,

att vid inkomstökning utöver det förbehållna

beloppet skatteavdrag må

verkställas högst med belopp motsvarande

viss angiven kvotdel av inkomstökningen.

1 fråga om skattskyldig

som är försatt i konkurs

skall efter ansökan av den skattskyldige

eller konkursboet tagas hänsyn

även till vad den skattskyldige har

att avstå till konkursboet av sin lön.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 45 8.

1. Har skattskyldig, som skall erlägga

preliminär A-skatt, enligt underrättelse

från länsbyrå för folkbokföringen

ändrat civilstånd under

förra delen av inkomståret, skall

lokal skattemyndighet utan särskild

anmälan från den skattskyldige vidtaga

den jämkning av nämnda skatt,

som av ändringen må betingas.

Lokal skattemyndighet----

1. Har skattskyldig, som skall erlägga

preliminär A-skatt, enligt underrättelse

från länsstyrelsen ändrat

civilstånd under förra delen av inkomståret,

skall lokal skattemyndighet

utan särskild anmälan från den

skattskyldige vidtaga den jämkning

av nämnda skatt, som må betingas

av ändringen.

----- icke uttages.

till 49 8.

1. Lokal skattemyndighets beslut

i anledning av framställning om anstånd

enligt 49 § 1 mom. första stycket

skall grundas på det yttrande

över framställningen, som det åligger

taxeringsintendent att avgiva.

Denne skall, därest detta med hänsyn

till föreliggande omständigheter

är möjligt, i yttrandet tillkännagiva

sitt ställningstagande till de över

taxeringen anförda besvären. Är utredningen

i besvärsärendet icke avslutad

och anser sig taxeringsintendenten

med hänsyn härtill eller av

annat skäl icke kunna göra något

uttalande rörande sitt framtida ställningstagande

till besvären, skall

detta meddelas den lokala skattemyndigheten,

som i sådant fall har

att avslå framställningen om anstånd

med skattens erläggande.

2. I fall som avses i 49 § 1 mom.

andra stycket bör anståndet avse

skatten enligt den taxering, som kan

beräknas skola undanröjas. Har preliminär,

skatt avräknats å slutlig

skatt enligt nämnda taxering, kan

anstånd beviljas även med betalning

av så stor del av skatten på grund av

den å rätt ort påförda taxeringen,

som motsvaras av nämnda preliminära

skatt.

1. När särskilda skäl föreligga må

lokal skattemyndighet begära yttrande

av taxeringsintendenten över ansökan

om anstånd.

2. I fall som avses i 49 § 1 mom.

vid 4) bör anståndet avse skatten enligt

den taxering, som kan beräknas

skola undanröjas. Har preliminär

skatt avräknats å slutlig skatt enligt

nämnda taxering, kan anstånd beviljas

även med betalning av så stor

del av skatten på grund av den å

rätt ort påförda taxeringen, som

motsvaras av nämnda preliminära

skatt.

3. Till ledning för prövning av ansökan

om anstånd enligt 49 § 2 mom.

första stycket vid 1) angives följande.

Om skattebeloppet är förhållandevis

ringa eller om den skattskyldi
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ges ekonomi allmänt sett är god, torde

— om förutsättningar för anstånd

eljest föreligga — anstånd ofta kunna

medgivas utan att säkerhet ställes.

Detsamma är förhållandet om det

kan antagas, att besvären över taxeringen

med hänsyn till bestämmelserna

i 89 § taxeringsförordningen

eller av annan anledning komma att

avgöras inom en nära framtid. Om

så anses lämpligt kan anståndstiden

begränsas; förlängning av anståndstiden

medges då först efter förnyad

ansökan och prövning av den skattskyldiges

förhållanden. Anstånd må

begränsas till att avse en del av skattebeloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968, varvid följande skall

iakttagas.

1. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga

om åtgärder som fordras för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.

2. Bestämmelserna i 77 a § gäller icke i fråga om skatt som arbetsgivare

innehållit före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser gäller efter ikraftträdandet i följande hänseenden,

nämligen

a) 27 § 3 inom., 28 §, 68 § 1 mom. och 69 § i fråga om skatt på grund av

taxering år 1967 eller tidigare år,

b) 40 ''§ och anvisningarna till samma paragraf i fråga om avdrag för

kvarstående skatt som förfaller till betalning under uppbördsterminerna i

mars och maj 1968,

c) 53 § 1 och 3 mom. samt 57 § i fråga om skatt som inbetalas senast den

18 januari 1968,

d) 58 § 1 mom. och 71 § i fråga om skatt som förfaller till betalning eller

skulle ha förfallit till betalning före ikraftträdandet, om skatteavdrag gjorts

i behörig ordning,

e) 85 § 1 mom. och 86 § i fråga om besvär över beslut som meddelats före

ikraftträdandet.

4. Utan hinder av vad ovan under 3. sägs gäller från förordningens ikraftträdande

bestämmelserna i 71 § 1 mom. andra stycket. Från ikraftträdandet

gäller den nya lydelsen av 58 § 1 mom. även beträffande skatt som avses

under 3. d) ovan, om skatten fastställes till betalning efter nämnda tidpunkt,

varvid tilläggsavgiften beräknas som om skatten skulle ha betalats i

januari 1968. Vidare gäller bestämmelsen i 71 § 2 mom. sista stycket och

den nya lydelsen av 85 § 1 mom. och bestämmelserna i 86 § om allmänt

ombuds besvärsrätt från ikraftträdandet i mål och ärende som avgöres efter

sistnämnda tidpunkt.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 53

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

2) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. förordningen den 23 oktober 1908

(nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

Härigenom förordnas, att 5 § 1 mom. förordningen den 23 oktober 1908

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §•

1 mom. I fråga--------— — — i allmänhet.

Har den, som är berättigad att

återfå erlagd bevillningsavgift enligt

denna förordning, i stället att erlägga

skatt som avses i uppbördsförordningen,

skola bestämmelserna i 68 §

3 och 4 mom. sistnämnda förordning

äga motsvarande tillämpning.

Samtidigt med---------— andel därav.

Vid redovisningen------— — dem utbetalta.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.

1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. se 1952:360.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

35

3) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 samt anvisningarna till 19 och 60 §§ samma lag1 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

46

2 m o m. I hemortskommunen —

2) för dels sådan i slutlig eller

tillkommande skatt ingående tillläggspensionsavgift,

som påförts den

skattskyldige under året näst före

det taxeringsår varom fråga är,

dels ock avgift för pensionsförsäkring,

som ej avses i 33 §, därest

avgiften under beskattningsåret erlagts

för försäkring, vilken äges av

den skattskyldige själv eller, i förekommande

fall, hans make eller

hans omyndiga barn;

3) för dels sådan i slutlig eller

tillkommande skatt ingående sjukförsäkringsavgift

enligt 19 kap. 2 §

lagen om allmän försäkring, som

påförts den skattskyldige under året

näst före det taxeringsår varom

fråga är, dels ock premier och

andra avgifter, som skattskyldig erlagt

för försäkringar av följande

slag, vilka ägas av honom själv eller,

i förekommande fall, hans make

eller hans omyndiga barn, nämligen

kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring

samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

därunder inbegripen

avgift till sjukkassa för begravningshjälp,

som ej avses i 33 § och

som ej utgör sjukförsäkring enligt

2''—4 kap. lagen om allmän försäkring;

samt

1 Senaste lydelse av 46 § 2 mom. se 1966:

av anvisningarna till 60 § se 1957:105.

-----— eller uppfostran;

2) för dels sådan tilläggspensionsavgift,

som påförts den skattskyldige

under året näst före det

taxeringsår varom fråga är, dels

ock avgift för pensionsförsäkring,

som ej avses i 33 §, därest avgiften

under beskattningsåret erlagts för

försäkring, vilken äges av den skattskyldige

själv eller, i förekommande

fall, hans make eller hans omyndiga

barn;

3) för dels sådan sjukförsäkringsavgift

enligt 19 kap. 2 § lagen

om allmän försäkring, som påförts

den skattskyldige under året näst

före det taxeringsår varom fråga är,

dels ock premier och andra avgifter,

som skattskyldig erlagt för försäkringar

av följande slag, vilka ägas

av honom själv eller, i förekommande

fall, hans make eller hans omyndiga

barn, nämligen kapitalförsäkring,

arbetslöshetsförsäkring samt

sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring,

därunder inbegripen avgift till

sjukkassa för begravningshjälp, som

ej avses i 33 § och som ej utgör

sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen

om allmän försäkring; samt

274, av anvisningarna till 19 § se 1963:299 och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen Igdelse)

4) för belopp —---------- varje barn.

Har skattskyldig — — —---- eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig —------nämnda tid.

Avdrag, som---------— — 18 ar.

Anvisningar

till 19 §.

Socialhjälp, begravninghjälp — — --— -—influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan------skattepliktig intäkt.

Bestämmelsen att---- ------sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger------

Näringshjälp, som av allmänna

medel utgår till partiellt arbetsföra

med flera, är icke att hänföra till

skattepliktig inkomst, i den mån näringshjälpen

lämnats till bestridande

av kostnader, för vilka rätt till avdrag

icke föreligger vare sig direkt

såsom omkostnad eller i form av årliga

värdeminskningsavdrag.

Skatteplikt föreligger —----

Enligt 46 § —----— och 32

— av motorfordon.

Näringshjälp eller bidrag enligt

57, 58 eller 62 § arbetsmarknadskungörelsen

den 3 juni 1966 (nr 368)

är icke att hänföra till skattepliktig

inkomst, i den mån näringshjälpen

eller bidraget lämnats till bestridande

av kostnader, för vilka rätt till avdrag

icke föreligger vare sig direkt

såsom omkostnad eller i form av årliga

värdeminskningsavdrag.

— mottagarens utbildning.

§§ •

Till ledning-----

1. Ett aktiebolag----

till 60 §.

följande exempel.

--160 000 kronor.

Om den beskattningsbara inkomsten

uppgår till 8 000 kronor, d. v. s.

till belopp motsvarande summan av

garantibeloppen för fastigheterna,

skall den beskattningsbara inkomsten

fördelas på församlingarna med

1 000 kronor, 3 000 kronor och 4 000

kronor. Överstiger den beskattningsbara

inkomsten summa garantibelopp,

skall det överskjutande beloppet

fördelas enligt bestämmelserna i

56—59 §§.

2. I en------ —

A:s beskattningsbara

3. En person

Om den beskattningsbara inkomsten

uppgår till 6 400 kronor, d. v. s.

till belopp motsvarande summan av

garantibeloppen för fastigheterna,

skall den beskattningsbara inkomsten

fördelas på församlingarna med

800 kronor, 2 400 kronor och 3 200

kronor. Överstiger den beskattningsbara

inkomsten summa garantibelopp,

skall det överskjutande beloppet

fördelas enligt bestämmelserna i

56—59 §§.

140 000 kronor.

på municipalsamhället.

— å municipalsamhället.

Denna lag träder i kraft såvitt avser anvisningarna till 19 och 60 §§

dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från

trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas såvitt avser dessa anvisningar

första gången i fråga om 1967 års taxering. I övrigt träder lagen i

kraft den 1 januari 1968 och tillämpas första gången vid 1968 års taxering.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

37

4) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 8 § och 12 § 1 mom. förordningen

den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt

Härigenom förordnas, att 8 § och 12 § 1 inom. förordningen den 12

februari 1943 om kupongskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

8 §•

Kupongskattekontoret skall--—■

Vid försummelse------

Efterkommes icke föreläggande att

inbetala kupongskatt och dröjsmålsränta,

äger länsstyrelsen förordna

om uttagande därav hos bolaget i

den ordning som om indrivning av

kronoutskylder finnes stadgat. Därvid

skall iakttagas, att indrivningsavgift

skall erläggas endast för kupongskattens

kapitalbelopp samt att,

därest indrivningsavgiften inom visst

indrivningsdistrikt för ett och samma

bolag överstiger 100 kronor, det

överskjutande beloppet skall tillfalla

staten.

Besvär över---------

(Föreslagen lydelse)

--därtill föranleda.

— motsvarande tillämpning.

Efterkommes icke föreläggande

att inbetala kupongskatt eller dröjsmålsränta,

skall länsstyrelsen förordna

om uttagande därav hos bolaget.

Därvid tillämpas bestämmelserna

i uppbördsför ordning en om indrivning

och restavgift. Restavgift

uttages dock icke på dröjsmålsränta.

efterkomma förordnandet.

12 §.

— innehållna beloppet.

---— slutligen prövad.

Har den, som är berättigad återfå

kupongskatt, i stället att erlägga

skatt, som avses i uppbördsförordningen,

skola bestämmelserna i 68 §

3 och 4 mom. sistnämnda förordning

äga motsvarande tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Vad hittills föreskrivits

i 8 § om statens andel i indrivningsavgift tillämpas vid indrivning, som

verkställes av exekutiv förrättningsman, vilken erhållit rätt attt uppbära

andel i restavgifter efter den 1 januari 1965.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1957:66 och av 12 § 1 mom. se 1947:579.

1 mom. Har vid

Ansökan om--

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

5) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § 2 mom. förordningen den 31 december

1945 (nr 903) om utdebitering av tingshusmedel

Härigenom förordnas, att 1 § 2 mom. förordningen den 31 december 1945

om utdebitering av tingshusmedel1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

2 m o in. Till ledning för tingshusmedlens

bestämmande skall lokal

skattemyndighet varje år efter slutade

taxeringsförrättningar så fort ske

kan till tingshusbyggnadsskyldige genom

länsstyrelsen insända förteckning,

som för varje kommun summariskt

upptager antalet skattekronor

och skatteören som påförts enligt

kommunalskattelagen.

(Föreslagen lydelse)

2 in o m. Till ledning för tingshusmedlens

bestämmande skall länsstyrelsen

senast den 10 augusti varje

år till tingshusbyggnadsskyldige insända

sammandrag över antalet skattekronor

och skatteören, som på

grund av taxeringsnämndernas beslut

påförts inom ting shusby g gnadsskyldiges

område enligt kommunalskattelagen.

Sammandraget skall

upptaga summan för hela området

och hur mycket som belöper på varje

kommun.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.

1 Senaste lydelse av 1 § 2 mom. se 1954:156.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

39

6) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Från sammanlagda

sådan i slutlig eller tillkommande

skatt ingående allmän kommunalskatt

och, i den mån avdrag icke åtnjutes

enligt nästf oljande stycke,

tilläggspensionsavgift som påförts

den skattskyldige under året näst

före det taxeringsår, varom fråga är.

Skattskyldig, som------

Avdrag enligt--------

Har sådan -----------

(Föreslagen lydelse)

eller lotterivinst;

sådan allmän kommunalskatt och,

i den mån avdrag icke åtnjutes enligt

nästf oljande stycke, tilläggspensionsavgift

som påförts den skattskyldige

under året näst före det

taxeringsår, varom fråga är.

kommunalskattelagen sägs.

---6 § 3 mom.

--i fråga.

4 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1967:40.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

7) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 oktober 1951 (nr 691) om viss lindring i

skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan

Härigenom förordnas, att 1, 2, 4 och 5 §§ lagen den 26 oktober 19ol om

viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Avgifter till svenska kyrkan eller

hennes prästerskap, kyrkomusiker

eller betjäning, vilka efter kyrkostämmas

beslut eller eljest utdebiteras

efter de grunder som för kommunalutskylders

utgörande i allmänhet

äro stadgade, skola efter endast

sextio procent av det belopp för skattekrona

och skatteöre, vilket bestämts

till utdebitering, påföras den,

som är för inkomståret mantalsskriven

här i riket men som vid ingången

av inkomståret icke tillhör svenska

kyrkan.

2

Det åligger----------

Har i stomme till debiteringslängd,

som överlämnats till den lokala skattemyndigheten

från länsbyrå för

folkbokföringen, intagits uppgift att

skattskyldig vid ingången av inkomståret

icke tillhör svenska kyrkan,

skall debiteringen ske i enlighet

med den sålunda lämnade uppgiften.

4

Har rätt till skattenedsättning enligt

1 §, på grund av oriktig uppgift

från länsbyrå för folkbokföringen

eller av annan anledning, icke beak
1

Senaste lydelse av 1 § se 1953:402.

Sådan församlingsskatt enligt lagen

den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse, som efter kyrkofullmäktiges

beslut eller eljest debiteras

efter samma grunder som gälla

för debitering av kommunalskatt,

skall påföras den, som vid ingången

av inkomståret icke tillhörde svenska

kyrkan och som är mantalsskriven

här i riket för inkomståret, efter endast

sextio procent av det för debiteringen

bestämda beloppet.

§•

- — enligt 1 §.

§•

Har rätt till skattenedsättning enligt

1 § icke beaktats vid debiteringen

äger den skattskyldige söka rättelse

hos den lokala skattemyndighet

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

tats vid debiteringen äger den skattskyldige

söka rättelse hos den lokala

skattemyndighet som verkställt

debiteringen; och skall därvid vad i

uppbördsförordningen är stadgat angående

rättelse av felaktig debitering

av slutlig eller tillkommande skatt

äga tillämpning.

5 §.

I denna lag förstås med

taxeringsår: det -----—

inkomstår: det------

Vad i denna lag stadgas angående

länsbyrå för folkbokföringen skall

beträffande stad, där det tryckande

registret föres hos den lokala skattemyndigheten,

avse sistnämnda myndighet.

(Föreslagen lydelse)

som utfärdat debetsedeln. Därvid

tillämpas bestämmelserna i uppbördsförordningen

om rättelse av

felaktig debitering av slutlig eller

tillkommande skatt.

verkställes; samt

föregått taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

8) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 30 november 1951 (nr 763)

angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 30 november 19d1 angående

beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

5

Bifalles ansökan varom i 4 § sägs,

skall länsstyrelsen meddela förordnande

om avkortning eller, där restitution

skall ske, tillställa den skattskyldige

honom tillkommande belopp

över postgiro.

Å restituerat belopp utgår icke

ränta.

(Föreslagen lydelse)

§•

Bifalles ansökan varom i 4 § sägs,

skall länsstyrelsen meddela förordnande

om avkortning eller, där restitution

skall ske, tillställa den skattskyldige

honom tillkommande belopp.

Därvid tillämpas bestämmelserna

i 87 § uppbördsförordningen.

Vid restitution utgår icke ränta

enligt 69 § 2 mom. uppbördsförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämnielser

angående ränta gäller dock i fråga om skatt på grund av 1967 eller tidigare

års taxering.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

43

9) Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1952 (nr 410) med

bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom förordnas, att 3, 4 och 5 §§ förordningen den 6 juni 1952 med

bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

3 §.

Vid tillämpning av denna förordning

skall, där avkortning kan ske,

sådan i första hand äga rum. Kan

avkortning icke ske eller kan sådan

ske allenast till viss del, skall det enligt

2 § beräknade beloppet, i den

mån det ej kunnat avkortas och det

täckes av erlagt skattebelopp, återbetalas

till den skattskyldige. Å sålunda

återbetalat belopp utgår icke ränta.

Den som enligt denna förordning

vill åtnjuta avkortning av påförd

skatt eller restitution av erlagd skatt

eller båda dessa förmåner har att

därom göra ansökan hos länsstyrelsen

i det län, inom vilket han taxerats

till statlig inkomstskatt för det

taxeringsår varom fråga är, eller,

därest han taxerats till sådan skatt

i Stockholms stad, till överståthållarämbetet.

Ansökan skall vara nämnda myndighet

tillhanda före utgången av kalenderåret

näst efter taxeringsåret,

vid äventyr att avkortning eller restitution

enligt denna förordning

icke må beviljas. Därest de i 2 § angivna

förutsättningarna för åtnjutande

av avkortning eller restitution

(Föreslagen lydelse)

Vid tillämpning av denna förordning

skall, där avkortning kan ske,

sådan i första hand äga rum. Kan

avkortning icke ske eller kan sådan

ske allenast till viss del, skall det enligt

2 § beräknade beloppet, i den

mån det ej kunnat avkortas och det

täckes av erlagt skattebelopp, återbetalas

till den skattskyldige. Å sålunda

återbetalat belopp utgår icke ränta

enligt 69 § 2 mom. uppbördsförordningen.

§•

Den som enligt denna förordning

vill åtnjuta avkortning av påförd

skatt eller restitution av erlagd skatt

eller båda dessa förmåner har att

därom göra ansökan hos länsstyrelsen

i det län, inom vilket han taxerats

till statlig inkomstskatt för det

taxeringsår varom fråga är.

Ansökan skall vara länsstyrelsen

tillhanda före utgången av det femte

kalenderåret efter taxeringsåret. Föreligga

de i 2 § angivna förutsättningarna

för åtnjutande av avkortning

eller restitution först efter det

kammarrätten eller Kungl. Maj :t

meddelat utslag angående ifrågava
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

föreligga först efter det kammarrätten

eller Kungl. Maj :t meddelat utslag

angående sökandens taxering

för ifrågavarande år, skall ansökningen

vara myndigheten tillhanda

inom ett år efter det kammarrättens

utslag vunnit laga kraft eller Kungl.

Maj :ts utslag meddelats.

Ansökan göres — -— -------

5

Finnes ansökning böra bifallas,

skall länsstyrelsen eller överståthållarämbetet

antingen meddela förordnande

om avkortning eller tillställa

sökanden honom tillkommande

restituerat belopp över postgiro

eller ock vidtaga båda dessa åtgärder.

(Föreslagen lydelse)

rande taxering eller efter det sökanden

åsatts eftertaxering, skall ansökningen

vara länsstyrelsen tillhanda

inom ett år efter det kammarrättens

utslag vunnit laga kraft eller Kungl.

Maj :ts utslag meddelats eller eftertaxeringen

skett. Har ansökan icke

inkommit till länsstyrelsen inom nu

angiven tid, upptages den icke till

prövning.

- av riksskattenämnden.

§•

Finnes ansökning böra bifallas,

skall länsstyrelsen antingen meddela

förordnande om avkortning eller,

där återbetalning skall ske, tillställa

sökanden honom tillkommande belopp

eller ock vidtaga båda dessa åtgärder.

Därvid tillämpas bestämmelserna

i 87 § uppbördsförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968 och gäller även i fråga

om skatt som påförts dessförinnan. Äldre bestämmelser angående ränta

gäller dock i fråga om skatt på grund av 1967 eller tidigare års taxering.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

45

10) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 72 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 72 § landstingslagen den 14 maj 1954 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

72

Till ledning för landstingsskattens

bestämmande skall lokal skattemyndighet

varje år efter slutade taxeringsförrättningar

så fort ske kan

till förvaltningsutskottet genom länsstyrelsen

insända förteckning, som

för varje kommun summariskt upptager

antalet skattekronor och skatteören,

som påförts enligt kommunalskattelagen.

Förvaltningsutskottet

låter däröver upprätta sammandrag,

upptagande summan för hela

landstingskommunen, samt hur mycket

som belöper på varje kommun.

§•

Till ledning för landstingsskattens

bestämmande skall länsstyrelsen senast

den 10 augusti varje år till förvaltningsutskottet

insända sammandrag

över antalet skattekronor och

skatteören, som på grund av taxeringsnämndernas

beslut påförts inom

landstingskommunens område

enligt kommunalskattelagen. Sammandraget

skall upptaga summan

för hela landstingskommunen och

hur mycket som belöper på varje

kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

11) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 14 § 2 mom. och 20 § förordningen

den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 14 § 2 mom. och 20 § förordningen den 16 maj

1958 om sjömansskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

14

2 mom. Inbetalas sjömansskatt

senare än i 1 mom. sägs, skall restavgift

utgå med fyra öre för varje hel

krona av den del av skatten, som

icke erlagts i rätt tid. Uppkommer

vid beräkningen öretal, iakttages att

öretal över femtio avrundas uppåt

och annat öretal avrundas nedåt till

helt krontal, dock att restavgift icke

i något fall utgår med mindre än en

krona.

20

Åtgärder för uttagande av sjömansskatt

må icke vidtagas senare

än fem år efter utgången av det år,

under vilket skatteavdrag verkställts

eller skolat verkställas.

(Föreslagen lydelse)

§•

2 mom. Inbetalas sjömansskatt

senare än i 1 mom. sägs, skall restavgift

och tilläggsavgift utgå beräknade

enligt bestämmelserna i 58 § 1

mom. första, andra och tredje styckena

uppbördsförordningen. Tillläggsavgiften

bestämmes därvid i

förhållande till det antal tidrymder

av sex månader, utöver den första,

som påbörjats efter utgången av den

tidpunkt, då skatten rätteligen skolat

erläggas, intill dess skatten inbetalas

eller revisionskrav fastställes enligt

17 § 2 mom.

§•

Har redare underlåtit verkställa

avdrag för sjömansskatt, må hans

ansvarighet för skatten icke fastställas

och ej heller åtgärder för uttagande

av skatten vidtagas mot honom senare

än fem år efter utgången av det

år, under vilket skatteavdrag skolat

verkställas.

Revisionskrav mot redare i anledning

av att innehållen sjömansskatt

icke inbetalats må icke fastställas senare

än fem år efter utgången av det

år, under vilket skatteavdraget verkställdes.

Åtgärder för indrivning av innehållen

sjömansskatt må icke vidtagas

senare än fem år efter utgången av

det år, under vilket fråga om faststäl
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

lelse av revisionskravet prövats av

s jömansskattenämnden.

Utan hinder av vad ovan föreskrivits

må kammarrättens eller Kungl.

Maj:ts utslag, varigenom redare

ålagts ansvarighet för sjömansskatt,

verkställas inom en tid av två år från

utgången av det uppbördsår då utslaget

meddelades.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser

gäller dock i fråga om skatt som innehållits eller rätteligen skulle ha innehållits

genom skatteavdrag före ikraftträdandet. Utan hinder härav gäller

den nya lydelsen av 14 § 2 mom. även i fråga om skatt som nyss nämnts,

om skatten fastställes till betalning efter ikraftträdandet, och bestämmelserna

i 20 § sista stycket i mål och ärende som avgöres efter sistnämnda tidpunkt.

Därvid beräknas tilläggsavgiften som om skatten skulle ha betalats i

januari 1968.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

12) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 55 och 58 §§ förordningen den

1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 55 och 58 §§ förordningen den 1 december 1959

om allmän varuskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

55

Skattskyldig, som anfört besvär

över beslut rörande taxering till allmän

varuskatt, må beviljas anstånd

med inbetalning av skatt på grund

av taxeringen. I fråga om sådant anstånd

skola bestämmelserna i 49 §

1 mom. uppbördsförordningen äga

motsvarande tillämpning.

58

Har deklaration ej avgivits och

preliminär allmän varuskatt ej inbetalats

inom föreskriven tid eller

har skattskyldig underlåtit att inom

sådan tid inbetala i avgiven deklaration

angivet belopp, skall restavgift

utgå å icke inbetalat belopp. Vad nu

sagts skall gälla jämväl där preliminär

allmän varuskatt eljest fastställts

till betalning och skatten ej

inbetalats inom i fastställelsebeslutet

angiven tid, så ock där skattskyldig

underlåtit att inbetala kvarstående

eller tillkommande allmän varuskatt

i tid och ordning som i 50

eller 51 § sägs.

Restavgiften utgår efter fyra öre

för varje hel krona av den del av

skatten, som icke erlagts, dock ej

mindre än en krona. Restavgiften

skall vid öretal över femtio avrundas

uppåt och vid annat öretal avrundas

nedåt till helt krontal.

Vad i----------

(Föreslagen lydelse)

§•

Bestämmelserna i 49 § 1 mom. vid

1)—3) samt 2 mom. uppbördsförordningen

om anstånd i vissa fält

med inbetalning av skatt skola äga

motsvarande tillämpning i fråga om

allmän varuskatt.

§-

Har deklaration ej avgivits och

preliminär allmän varuskatt ej inbetalats

inom föreskriven tid eller har

skattskyldig underlåtit att inom sådan

tid betala den skatt som skall utgå

enligt avgiven deklaration, skall

restavgift utgå å icke inbetalat belopp.

Vad nu sagts skall gälla jämväl

där preliminär allmän varuskatt

eljest fastställts till betalning och

skatten ej inbetalats inom i fastställelsebeslutet

angiven tid, så ock där

skattskyldig underlåtit att inbetala

kvarstående eller tillkommande allmän

varuskatt i tid och ordning som

i 50 eller 51 § sägs.

Restavgiften utgår efter fyra öre

för varje hel krona av den del av

skatten, som icke erlagts, dock ej

mindre än tio kronor. Restavgiften

skall vid öretal över femtio avrundas

uppåt och vid annat öretal avrundas

nedåt till helt krontal.

— är fråga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser

i 58 § andra stycket gäller dock i fråga om skatt som förfaller till betalning

före ikraftträdandet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

49

13) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 8 § förordningen den 18 december 1959 (nr 551)

angående beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen

om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 18 december 1959 angående

beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8

Har belopp--------- —

Om pensionsgrundande--— —

Pensionsgrundande inkomst som

lokal skattemyndighet bestämt senast

den 20 november under taxeringsåret

skall, därest debetsedel å

slutlig skatt utfärdas för den försäkrade

angivas å debetsedeln. Har

pensionsgrundande inkomst bestämts

efter nämnda tidpunkt, skall

underrättelse härom sändas till den

försäkrade.

Har verkställd------- —

Underrättelse enligt-----

(Föreslagen lydelse)

§•

stycket sägs.

pensionsgrundande inkomsten.

Pensionsgrundande inkomst skall

angivas på debetsedel å slutlig skatt

när så kan ske. I annat fall skall särskild

underrättelse om den pensionsgrundande

inkomst som bestämts

sändas till den försäkrade.

den försäkrade.

— över beslutet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968.

1 Förordningen omtryckt se 1962:395. Senaste lydelse av 8 § se 1966:244.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 51

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr o3 ar 1967

14) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 17 och 40 §§ förordningen den 18 december 1959

(nr 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen

om allmän försäkring, m. in.

Härigenom förordnas, att 17 och 40 §§ förordningen den 18 december

1959 angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,

m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

17

Arbetsgivaravgift uppgående — - Riksförsäkringsverket skall särskilt

för varje uppbördsdistrikt, såvitt

gäller Stockholm före den 1

augusti och i övrigt före den 1 september

under året näst efter utgiftsåret,

lämna vederbörande lokala

skattemyndighet uppgift om de arbetsgivaravgifter

som skola paföras

i samband med slutlig skatt.

(Föreslagen lydelse)

§•

---därtill föreligga.

Riksförsäkringsverket skall lämna

uppgift om de arbetsgivaravgifter,

som skola påföras i samband med

slutlig skatt, enligt föreskrifter som

meddelas av centrala folkbokföringsoch

uppbördsnämnden efter samråd

med verket.

40

Tilläggspensionsavgift skall vara

erlagd före den 1 oktober året näst

efter taxeringsåret eller, såvitt gäller

i tillkommande skatt ingående tillläggspensionsavgift,

inom fyra månader

efter utgången av den månad,

under vilken den sista av de för

skatteinbetalningen bestämda uppbär

dster miner na infallit.

Har tilläggspensionsavgift,---

§•

Tilläggspensionsavgift som ingår i

slutlig skatt skall vara erlagd före

den 1 oktober året näst efter taxeringsåret.

Avgift som icke ingår i

slutlig skatt skall vara erlagd inom

åtta månader efter utgången av den

månad, då underrättelse om debitering

av avgiften meddelades den försäkrade.

— -— stycket stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser

gäller dock i fråga om tilläggspensionsavgift som debiteras fore ikraftträ
-

dandet.

1 Förordningen omtryckt se

1962:396. Senaste lydelse av 40 § se 1964:158.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

51

15) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om

finansiering av folkpensioneringen

Härigenom för ordnas, att 2 § lagen den 25 maj 1962 om finansiering av

folkpensioneringen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

2

Såsom bidrag till kostnaderna för

folkpensioneringen skall, såvitt ej

annat följer av vad i andra stycket

sägs, envar erlägga folkpensionsavgift

för år, då för honom beräknats

till statlig inkomstskatt beskattningsbar

inkomst, under förutsättning att

han vid utgången av detta år fyllt

minst aderton och högst sextiosex år,

att han varit här i riket mantalsskriven

för året näst före taxeringsåret

samt att han vid tidpunkten för

tryckningen av stomme till inkomstlängd

för taxeringsåret var svensk

medborgare.

Folkpensionsavgift skall—---

(Föreslagen lydelse)

Såsom bidrag till kostnaderna för

folkpensioneringen skall, såvitt ej

annat följer av vad i andra stycket

sägs, envar erlägga folkpensionsavgift

för år, då för honom beräknats

till statlig inkomstskatt beskattningsbar

inkomst, under förutsättning att

han vid utgången av detta år fyllt

minst aderton och högst sextiosex år,

att han varit här i riket mantalsskriven

för året näst före taxeringsåret

samt att han vid ingången av

året näst före taxeringsåret var

svensk medborgare.

-----före taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser gäller

dock beträffande folkpensionsavgift som påföres för år 1967 eller tidigare

år.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1965:74.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

16) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 21 maj 196<j (nr lo3)

om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar

Härigenom förordnas, alt 10 § förordningen den 21 maj 1965 om särskild

skatteberäkning i vissa fall för makar skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Bifalles ansökan om skatteberäkning

enligt denna förordning senast

den 20 november under taxeringsåret,

skall skatteberäkningen iakttagas

vid debitering av slutlig skatt.

Bifalles ansökan om skatteberäkning

senare, skall belopp varmed

skatt nedsättcs avkortas eller, där

restitution skall ske, tillställas den

skattskyldige på sätt som anges i

uppbördsförordningen. På restituerat

belopp utgår icke ränta.

Föranleder skatteberäkning, varom

beslut meddelats efter den 20

november under taxeringsåret att ytterligare

skatt skall uttagas, äga uppbörds

förordningens bestämmelserom

tillkommande skatt tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

10 §.

Beslut om skatteberäkning enligt

denna förordning skall iakttagas vid

debitering av slutlig skatt, när så

kan ske med hänsyn till tidpunkten

för beslutet och debiteringen.

Har beslut om skatteberäkning

icke iakttagits vid debiteringen av

slutlig skatt, skall belopp, varmed

skatt nedsatts, avkortas och tillkommande

skatt debiteras i den mån ytterligare

skatt skall uttagas på grund

av beslutet. Vid restitution utgår icke

ränta enligt 69 § 2 mom. uppbördsförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser

angående ränta gäller dock i fråga om skatt på grund av 1967 eller tidigare

års taxering.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de lilcalydande motionerna I: 865 av herr Enarsson in. fl. samt II: 1070

av herrar Björkman och Lothigius, vari hemställts, »att riksdagen måtte

avslå den föreslagna 77 a § i uppbördsförordningen rörande ställföreträdarens

civilrättsliga ansvar för av arbetsgivare innehållna icke redovisade skattemedel»;

ävensom

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

2) de likalydande motionerna 1:866 av herr Tistad och II: 1071 av herr

Werbro, vari hemställts, att riksdagen måtte, med ändring av vad som

föreslås i proposition nr 130, besluta att 48 § 1 mom. uppbördsförordningen

skall ha följande ändrade lydelse:

48 §.

1 in o in. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga blivit nedsatt på

grund av arbetslöshet eller sjukdom eller eljest oförvållat eller på grund

av studier, må beviljas anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående

skatt eller tillkommande skatt, som förfaller till betalning under

högst två av de uppbördsterminer, vilka utlöpa närmast efter det ansökan

om anstånd gjorts. Anståndet må avse hela skatten eller del därav. Anståndstiden

må bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad,

varunder den första av nyssnämnda terminer infaller.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:159 av herr Lundström och 11:203 av

herr Öhvall, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om utredning rörande förutsättningarna för sådan ändring i gällande

principer om ränta vid skatterestitution, att ränta i möjligaste mån

skall utgå även i fall, som avses i motionerna;

2) de likalydande motionerna 1:331 av herrar Ottosson och Yngve Nilsson

samt II: 424 av herrar Thijlén och Nordgren, vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av möjligheten

för ett vidgat dispensförfarande avseende skatteuppbörd under semesterperiod»

; ävensom

3) de likalydande motionerna 1:615 av herr Harald Pettersson samt

II: 779 av herrar Sundkvist och Josef son i Arrie, vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring i gällande

bestämmelser, att arbetstagare i fall som avses i motionerna äger

företräde till tillgängliga medel och att staten därpå i vanlig ordning må

indriva sin fordran.

1 enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 51 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av förevarande proposition och vid riksdagens

början väckta motioner till innevarande års höstsession.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härför

återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

Inledning, s. 52—54.

Uppbördsutredningen och remissyttrandena, s. 54—113.

Departementschefen, s. 114—145.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Som motivering för yrkandet i motionerna 1:159 och 11:203 anföres

bl. a. Enligt 10 § förordningen om särskild skatteberäkning i vissa fall för

makar utgår inte ränta på belopp som restitueras med anledning av att ansökan

om skatteberäkning enligt förordningens bestämmelser bifallits. Motsvarande

stadgande återfinns i 5 § förordningen angående beräkning av

statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst och i 3 § förordningen med

bestämmelser om begränsning av skatt i vissa fall.

Riksdagen har åren 1965 och 1966 på förslag av bevillningsutskottet avslagit

väckta motioner om att ränta skall utgå för viss tid vid skatterestitution

enligt förordningen om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar.

Som skäl har anförts att ett införande av rätt till restitutionsränta

uppenbarligen skulle strida mot hittills tillämpade principer, nämligen

att sådan ränta inte utgår när särskild skatteberäkning i någon form är

beroende av ansökan från den skattskyldige. I förra årets betänkande medgav

dock utskottet att principen i vissa fall kunde synas orättvis: »Utskottet

vill i och för sig inte förneka att räntegottgörelse i vissa av de av motionärerna

avsedda fallen kan te sig berättigad från rättvisesynpunkt». Å andra

sidan fann utskottet att det skulle vara förenat med betydande svårigheter

att åstadkomma en för praktiskt bruk lämplig gränsdragning mellan fall,

där restitutionsränta bör utgå och där sådan ränta inte kan anses befogad.

Enligt motionärernas mening bör det vara ett allmänt intresse att undersöka

i vad mån en förändring till det bättre av nuvarande bestämmelser kan

ske. I fjolårets motion påvisades, att det kan gälla många års — i det anförda

fallet 8 års — ränteförlust för den skattskyldige. Grunderna för nu

gällande princip att restitutionsränta i berörda fall inte skall utgå synes

motionärerna oklara och bör närmare utredas. Om svårigheterna vid en

ändring är av sådan storlek, som bevillningsutskottet gjort gällande, torde

även de problem utskottet åberopat böra grundligt penetreras. I

I motionerna I: 331 och II: 424 anföres, att skatteuppbörden under vissa

förhållanden kan bli onödigt betungande på grund av systemet med tvåmånadersperioder,

som inte alltid stämmer överens med företagens verksamhet.

Framför allt gäller detta de företag som på grund av semester har

stängt under en längre period under vilken redovisning av preliminär källskatt

eller omsättningsskatt skall ske. För de flesta företag inträffar detta

under juli månad, vilken torde vara den vanligaste semestermånaden för

företagens anställda. De belopp som betalas under juliuppbörden är mycket

stora. Under perioden september 1965—september 1966 utvisade juli

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967 55

månad det högsta beloppet i fråga om preliminärskatt med 3 921 milj. kr.

Under samma månad inbetalades dessutom 895 milj. kr. i varuskatt, som

under tolvmånadersperioden endast överträffades av januari månad, då

varuskatteuppbörden uppgick till 1 036 milj. kr. De stora summor, som

den sammanlagda skatteuppbörden under juli månad uppgår till, medför

att företagen får stora svårigheter med en förskottsbetalning av skatten

före semestermånadens början. Till detta kommer givetvis att arbetet med

redovisning av preliminär skatt och varuskatt medför en stor arbetsbelastning

för företagens ekonomiavdelningar före semestern. Detta har lett till

en uppdelning av semestertiden för kassapersonalen även på de företag

som i övrigt tillämpar stängning under semestertiden. Då även de statliga

uppbördsmyndiglieterna har personalsvårigheter under semestermånaden

är det enligt motionärernas mening önskvärt från såväl enskild som statlig

synpunkt att åtgärder vidtas för att underlätta företagens redovisning av

denna skatteuppbörd. Det borde icke stöta på oöverstigliga administrativa

svårigheter att härvidlag tillämpa någon form av generös dispens under en

tidsperiod av 30 dagar för de företag, som på grund av semesterstängning

ansöker härom.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1: 615 och II: 779 framhålles bl. a.,

att åtskilliga fall förekommer, då arbetsgivaren vid källskatteuppbörden

knappast kan sägas ha obehörigen förfogat över statens medel. Så är förhållandet

om medlen i fråga aldrig funnits hos arbetsgivaren. För arbetsgivare

i likviditetssvåriglieter eller måhända i eller inför likvidation kan det

vara möjligt att uppbringa, ofta genom smålån, just den del av den totala

lönen som skall utbetalas till arbetstagaren. Givetvis kan arbetsgivaren i ett

sådant fall betala en del till arbetstagaren och inleverera skattedelen till

statsverket. Fn sådan åtgärd går emellertid ut över arbetstagaren och står

kanske därjämte i strid mot långivarens önskemål eller kanske t. o. in. mot

dennes villkor.

Här föreligger uppenbarligen en fråga om vem som skall komma i första

hand, den anställde eller staten. Det borde inte råda mer än en mening om

att den anställde bör ha företräde. Den ordning som nu tillämpas ger

emellertid inte arbetstagaren utan staten företräde, varav också följer att

den tredje parten, arbetsgivaren, oförskyllt kommer att framstå som lagöverträdare.

Motionärerna anser det därför påkallat att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhåller om erforderlig rättelse.

Som motivering för yrkandet i motionerna I: 865 och II: 1070 anföres

bl. a. följande. I propositionen föreslås i 77 a § i förslaget till förordning

om ändring i uppbördsförordningen en bestämmelse av innebörd att om

den, som företräder arbetsgivare vilken är juridisk person, verkställt skatteavdrag

men uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala det

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

innehållna beloppet i tid och ordning, som i 77 § sägs, är han jämte arbetsgivaren

betalningsskyldig för skattebeloppet.

Vid remissbehandlingen av uppbördsutredningens betänkande framförde

bl. a. Näringslivets skattedelegation kritik mot förslaget på denna punkt.

Skattedelegationen framhöll bl. a. att behovet av den av utredningen föieslagna

ansvarigheten för arbetsgivarens ställföreträdare måste anses som

mycket ringa. Som skäl för denna uppfattning framfördes bl. a. dels att en

ställföreträdare som överträder bestämmelserna i aktiebolagslagen eller i

bolagsordningen kan åläggas betala oredovisad skatt som skadestånd till

staten, dels att staten kan uttaga skattebeloppet av arbetsgivaren i flertalet

av de fall då skadeståndsansvar anses böra utkrävas. Vidare framhåller delegationen

att genom kronans förmånsrätt enligt 17 kap. 12 § andra stycket

handelsbalken skulle den ansvarighet för ställföreträdaren som föreslagits

minska möjligheterna till utdelning för dennes andra borgenärer, varjämte

ställföreträdaren genom användande av sin regressrätt synes kunna åberopa

kronans förmånsrätt och få fördel därigenom framför andra bolagets borgenärer.

Med hänsyn till det anförda avstyrkte delegationen förslaget. Sveriges

hantverks- och industriorganisation anser det icke lämpligt att vid

sidan av aktiebolagslagens och brottsbalkens regler tillskapa särskilda bestämmelser

i uppbördsförordningen. Från skatteindrivningssynpunkt anser

motionärerna mera vara att vinna genom en effektivisering av själva indrivningsförf

arandet. I

I motionerna 1: 866 och II: 1071 framhålles, att i 48 § uppbördsförordningen

finns bestämmelser som möjliggör anstånd med erläggande av preliminär

B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, då den skattskyldiges

skattebetalningsförmåga blivit nedsatt. Anstånd kan medges i två

fall. Det ena gäller skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga blivit nedsatt

på grund av arbetslöshet eller sjukdom eller eljest oförvållat. Det andra

gäller värnpliktig, som inryckt till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga

blivit nedsatt till följd därav.

Som villkor för anstånd med erläggande av skatt gäller således, att nedsättningen

i skattebetalningsförmågan skall vara oförvållad. En skattskyldig,

vars skattebetalningsförmåga blivit nedsatt på grund av omständigheter

varöver han själv råder, kan alltså inte beviljas anstånd. En kategori

skattskyldiga som har stor olägenhet därav är studerande. Det är numera

tämligen vanligt, att ungdomar, som varit ute i förvärvslivet en tid,

avbryter sitt arbete för att fortsätta sina studier. Om en sådan studerande

under sin yrkesverksamma tid betalat för låg preliminär skatt, påföres han

kvarskatt, vars erläggande — under uppbördsterminerna i mars och maj —

kan bereda honom avsevärda svårigheter. En kortare tids anstånd med skattebetalningen,

t. ex. över sommaren då han kan skaffa sig inkomster på

feriearbete, skulle betyda en väsentlig lättnad. Så som bestämmelserna nu

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967 57

ar utformade — och propositionen innebär ingen ändring härvidlag_kan

anstånd emellertid inte medges, eftersom studierna inte är oförvållade.

Motionärerna anser det vara skäligt, att skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga

blivit nedsatt på grund av studier, skall kunna beviljas anstånd

med skattebetalning enligt samma grunder som gäller vid arbetslöshet och

sjukdom.

Utskottets yttrande

I den förevarande propositionen framläggs på grundval av uppbördsutredningens

betänkande »Uppbördsfrågor» (SOU 1965:23) olika förslag i

syfte att förbättra och effektivisera skatteuppbörden.

Sålunda föreslås att ett allmänt ombnd och en ställföreträdare för denne

skall förordnas i varje län för att bevaka kronans intressen i vissa uppbördsmål.

Enligt förslaget skall allmänna ombudet äga rätt att anföra besvär

över lokal skattemyndighets och länsstyrelses beslut rörande arbetsgivares

ansvar för arbetstagares skatt samt över länsstyrelses beslut angående

restavgift, ränta på kvarstående skatt och riksrevisionsverkets anmärkningar

mot debitering. Utan ovannämnda begränsningar skall ombudet

även äga rätt att föra talan mot kammarrättens ntslag i uppbördsmål.

Avsaknaden av särskilda bestämmelser i uppbördsförordningen om vem

som har att företräda det allmänna i uppbördsmål har otvivelaktigt framstått

som cn brist i uppbördssystemet. Utskottet delar därför uppfattningen,

att tillskapandet av särskilda befattningshavare med uppgift att tillvarata

det allmännas intressen i de viktigare uppbördsmålen är en angelägen reform.

Såsom framhållits i propositionen är avsikten med förslaget inte att

införa ett generellt partsförhållande i uppbördsprocessen mellan kronan

och de skattskyldiga eller arbetsgivarna. Allmänna ombudets uppgift skall

1 stället vara att granska och överväga fullföljd i sådana uppbördsmål, där

tillämpningen av bestämmelserna föranlett tvekan eller där avgörandet är

av intresse från prejudikatssynpunkt. Det bör i sammanhanget uppmärksammas

att ombudet enligt uttrycklig bestämmelse också äger rätt att föra

talan till skattskyldigs eller arbetsgivares förmån. Utskottet har för sin del

inte funnit anledning till erinringar mot förslaget och tillstyrker således

bifall till propositionen i denna del.

I propositionen framläggs vidare förslag om vidgade möjligheter för skattskyldig

att erhålla anstånd med betalning av skatt. Anstånd i samband

med taxeringsbesvär skall således — i motsats till vad som nu är fallet —

kunna meddelas oberoende av taxeringsintendentens ställningstagande i

besvärsfrågan. Förutsättningen för anstånd skall vara att erläggandet i behörig

tid av skatten för den skattskyldige medför betydande skadeverkningar

eller eljest framstår som obilligt. Som villkor för beviljandet av an5

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 53

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

stånd skall vidare gälla att den skattskyldige ställer nöjaktig säkerhet, om

det inte med hänsyn till anståndstidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden

och omständigheterna i övrigt kan antas att skatten ändå kommer

att erläggas i behörig tid. Beslut om anstånd i samband med besvär

över taxering skall meddelas av länsstyrelsen, som även har att för\alta

ställd säkerhet. I övrigt innebär förslaget i fråga om anstånd endast mindre

justeringar. Länsstyrelsen skall sålunda kunna meddela anstånd också när

skattskyldig gjort framställning om tillämpning av den s. k. 80 %-regeln

eller ansökt om befrielse från erläggande av ränta på kvarstående skatt.

Vidare föreslås, att lokal skattemyndighet skall få meddela anstånd, då

taxeringsintendenten anfört besvär till den skattskyldiges förmån och när

taxeringen blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat

uppenbart förbiseende samt när skattskyldig yrkat nedsättning i taxeringen

enligt reglerna för frivillig särbeskattning.

Skattskyldig, som på grund av arbetslöshet eller sjukdom eller eljest oförvållat

fått sin skattebetalningsförmåga nedsatt, kan enligt nuvarande bestämmelse

i 48 § 1 mom. uppbördsförordningen erhålla anstånd under

högst ett år med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt och

tillkommande skatt. Enligt 48 § 2 mom. samma förordning kan anstånd

med inbetalning av skatt dessutom meddelas värnpliktig, som inryckt till

militärtjänstgöring och på grund därav tatt sin skattebetalningsförmaga

nedsatt.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 1: 866 och II:

1071 har hemställts att också skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga blivit

nedsatt på grund av studier skall kunna beviljas anstånd med skattebetalning

enligt samma grunder som gäller vid arbetslöshet och sjukdom.

Enligt uppbördsförordningen gäller som allmän regel, att besvär över

taxering eller yrkande om nedsättning av skatt inte fritar från skyldighet

att i föreskriven tid inbetala den skatt, som debiterats på grund av taxeringen.

Denna regel har uppenbarligen goda skäl för sig. Mot bakgrunden

härav är det enligt utskottets mening nödvändigt, att möjligheterna till anstånd

med skattens betalning blir relativt begränsade. Såvitt utskottet

kunnat finna är de förslag till vidgade anståndsmöjligheter, som framlagts

i propositionen, väl avvägda och ägnade att så långt det är möjligt tillgodose

de krav, som under senare år, bl. a. i motioner i riksdagen, framförts i

syfte att avhjälpa bristerna i nu gällande bestämmelser om anstånd. Med

det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna ändringarna

av reglerna om anstånd med inbetalning av skatt och avstyrker således bifall

till motionerna I: 866 och II: 1071.

Propositionen innehåller också förslag till ändrade regler om skatteavdrag

för preliminär A-skatt och kvarstående skatt. I fråga om engångsbelopp

utöver lön, exempelvis ackordsersättning och retroaktiv lön, föreslås

att avdrag för preliminär skatt skall ske enligt särskild tabell som fastställs

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Avdrag för preliminär

skatt på engångsbelopp i andra fall föreslås höjt från 25 till 30 %. Om debetsedel

på preliminär skatt inte lämnas till arbetsgivaren skall enligt nuvarande

bestämmelser skatteavdrag göras med 25 % av inkomsten. Enligt

förslaget i propositionen skall sådant avdrag på lön för vecka eller längre tid

göras med 110 % av skattebeloppet enligt kolumn 1 i skattetabellen på den

ort, där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas, och vid

korttidsanställning (daglön) med 110 % av tabellbeloppet. I fråga om engångsbelopp

utöver lön skall det ovannämnda skatteavdraget höjas med

10 %, om debetsedel på preliminär skatt inte företes. I stället för avdrag

med 30 % skall avdrag göras med 110 % av skattebeloppet enligt kolumn 1

på övriga engångsbelopp, om debetsedel uteblir. Förhöjningen av det preliminära

skatteavdraget skall dock alltid ske med minst 1 kr. för daglön, 5 kr.

för veckolön, 10 kr. för halvmånadslön och 20 kr. för månadslön. Skattea\drag

för kvarstående skatt, som f. n. görs med 25 % av inkomsten, när

debetsedel på slutlig skatt inte lämnas, skall enligt förslaget göras med

samma belopp som preliminärskatteavdraget utom när fråga är om korttidsanställning.

Vidare föreslås att kvarstående och tillkommande skatt under

10 kr. inte skall uttas och överskjutande preliminär skatt under samma

belopp inte återbetalas. Därjämte förordas höjning av gränsen för påföring

av preliminär B-skatt från nuvarande 60 kr. i hemortskommunen och 200

kr. i annan kommun till generellt 300 kr. samt höjning av gränsen för uppdelning

av kvarstående skatt på två uppbördsterminer från 50 till 200 kr.

En grundläggande princip i det nuvarande uppbördssystemet är att avdrag

för preliminär skatt på inkomsten skall göras i anslutning till inkomstförvärvet

med belopp, som beräknas i så nära överensstämmelse med den

slutliga skatten som möjligt. Av gjorda undersökningar framgår, att arbetsgivarna,

särskilt när det gäller tillfälliga arbetsanställningar, haft svårigheter

att infordra debetsedlar eller skattekort från de anställda. Dessa har

nämligen i många fall på grund av inkomstutvecklingen funnit det fördelaktigt

att erhålla skatteavdrag enligt 25-procentsregeln. Detta har medfört

olägenheter för arbetsgivarna vid skatteredovisningen och för uppbördsmyndigheterna

vid identifieringen av de skattskyldiga. Detta är givetvis

inte tillfredsställande och inte heller att skattskyldiga kan komma i åtnjutande

av en inte avsedd räntefri skattekredit under avsevärd tid genom att

underlåta att uppvisa sina debetsedlar för arbetsgivaren. Utskottet biträder

därför de av departementschefen föreslagna ändringarna av skatteavdragsreglerna.

I detta sammanhang vill utskottet endast tillägga följande. Enligt

den nya bestämmelsen i 40 § 3 mom. uppbördsförordningen skall förhöjt

skatteavdrag inte göras, om arbetsgivaren erhållit besked av länsstyrelsen

eller den lokala skattemyndigheten om vilket avdrag som skall göras från

arbetstagarens lön. Nämnda bestämmelse får också anses tillämplig, om

arbetsgivaren erhållit uppgifter direkt från det av centrala folkbokförings
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

och uppbördsnämnden fr. o. m. årsskiftet 1967/68 inrättade centrala förfrågningsregistret.

Förslagen om höjda beloppsgränser föranleder inte erinringar

från utskottets sida.

Om skattskyldig eller arbetsgivare underlåter att inbetala skatt i föreskriven

tid och ordning är han enligt gällande bestämmelser skyldig att betala

restavgift med 4 % av det inte inbetalade skattebeloppet. I propositionen

föreslås att arbetsgivare, som inte betalt innehållen skatt skall, utöver restavgift,

erlägga en särskild tilläggsavgift fr. o. in. sjunde månaden efter uppbördsmånaden.

Tilläggsavgiften skall för varje sexmånaderspenod beräknas

till 4 % av det icke inlevererade skattebeloppet. Restavgift och tilläggsavgift

skall dock tillsammans inte överstiga 16 % av den obetalda skatten.

Den straffpåföljd i form av dagsböter eller fängelse, vilken en arbetsgivare,

som försummat att i rätt tid redovisa innehållen skatt kan ådra sig enligt

uppbördsförordningens bestämmelser, har i praktiken inte visat sig

vara ett tillräckligt snabbt verkande påtryckningsmedel för att förmå arbetsgivare

att fullgöra sina skyldigheter. I likhet med departementschefen

anser utskottet det befogat att av sådana försumliga arbetsgivare — utöver

restavgift — utta en särskild tilläggsavgift, som successivt ökar ju längre

dröjsmålet med skatteinbetalningen varar. Mot en på angivet sätt konstruerad

restavgift och tilläggsavgift kan givetvis invändas att årsräntan på det

icke inbetalade skattebeloppet härigenom blir osedvanligt hög. Syftet med

tilläggsavgiften är emellertid inte endast att kompensera det allmänna

för ränteförluster utan också att förmå arbetsgivaren att inbetala den oredovisade

skatten i rätt tid. Avgiften skall även ersätta statsverket för de

extra kostnader, som restföring av skatt m. in. medför. Med det anförda

tillstyrker utskottet propositionen i berörda del.

En nyhet i propositionen är förslaget att den, som företräder juridisk

person och av uppsåt eller grov oaktsamhet underlåter att redovisa innehållet

skattebelopp skall, på därom särskilt förd talan, kunna förpliktas

att solidariskt med den juridiska personen svara för beloppet. När särskilda

skäl föreligger skall ställföreträdares betalningsskyldighet dock kunna jämkas

eller efterges. För att förmå försumliga arbetsgivare att tillhandahålla

bokföring in. in. förordas dessutom att, förutom länsstyrelse, även lokal

skattemyndighet skall få rätt att förelägga vite.

I motionerna I: 865 och II: 1070 har hemställts om avslag på propositionen

i denna del.

Avsaknaden av bestämmelser i uppbördsförordningen om ekonomisk ansvarighet

för arbetsgivares ställföreträdare vid försummad skatteredovisning

har varit särskilt framträdande i fråga om de s. k. fåmansbolagen. Verkställande

direktören eller annan som företräder sådant bolag kan genom

bristande skatteredovisning ådra sig straffansvar. Trots att bolaget helt

saknat tillgångar har emellertid ställföreträdaren i allmänhet inte kunnat

åläggas att med egna medel ersätta den innehållna men inte inlevererade

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967 61

skatten. En sådan ordning är självfallet inte tillfredsställande. Som departementschefen

framhållit är avsikten med förslaget inte att införa en ny

straffsanktion utan endast att skapa möjlighet för det allmänna att utkräva

ett solidariskt ekonomiskt ansvar av en försumlig ställföreträdare och den

juridiska person, som han företräder. Några allvarligare invändningar från

rättssäkerhetssynpunkt kan enligt utskottets mening inte riktas mot den

föreslagna kompletteringen av lagstiftningen. Utskottet vill dessutom erinra

om att betalningsskyldigheten kan jämkas eller efterges när särskilda skäl

därtill föreligger. Några principiella invändningar kan enligt utskottets

mening inte heller göras mot förslaget att lokal skattemyndighet ges rätt

att förelägga tredskande arbetsgivare vite för att få tillgång till de handlingar,

som erfordras för kontrollen av skatteredovisningen. Med det anförda

tillstyrker utskottet propositionen även i dessa delar och avstyrker

således bifall till motionerna I: 865 och II: 1070.

De räntor som utgår enligt uppbördsförordningen är dels ränta på kvarstående

skatt (kvarskatteränta), dels ränta på överskjutande preliminär

skatt, som beräknas vid debitering av slutlig skatt (ö-skatteränta), och dels

restitutionsränta, som tillgodoförs då återbetalning av för mycket inbetald

skatt eljest sker.

I propositionen framläggs förslag till ändrade bestämmelser rörande ränteberäkningen

i syfte att åstadkomma mer enhetliga och rättvisa bestämmelser

än som nu gäller. Bl. a. föreslås ändringar av räntebestämmelserna

vid restitution av skatt i samband med tillämpningen av reglerna i förordningen

angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

förordningen om begränsning av skatt i vissa fall och förordningen om

särskild skatteberäkning i vissa fall för makar. Enligt gällande bestämmelser

i dessa författningar utgår inte ränta på belopp som restitueras. I propositionen

föreslås att skattskyldig skall tillgodoföras ö-skatteränta men

inte restitutionsränta, när skatten nedsätts med tillämpning av sistnämnda

författningar.

I de vid riksdagens början väckta motionerna I: 159 och II: 203 har hemställts

om utredning rörande ändrade principer för beräkning av ränta vid

restitution av skatt i sådana fall, då skatterestitutionen är beroende av ansökan

från den skattskyldige.

Genom de ovan redovisade förslagen i propositionen har motionärernas

yrkande delvis blivit tillgodosett. Enligt utskottets mening är det emellertid

inte tillfredsställande att en skattskyldig inte är berättigad till restitutionsränta

i de i motionerna avsedda fallen. Det är inte rimligt att en skattskyldig,

som fått sitt yrkande bifallet, inte skall få kompensation för den ränteförlust

han gör under processtiden. Avsaknaden av bestämmelser om restitutionsränta

är särskilt påtaglig i sådana fall, då fråga är om betydande

skattebelopp och vederbörande taxeringsintendent utan framgång fört talan

i högsta instans för att erhålla ett prejudicerande avgörande. Utskottet

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

är medvetet om att det är förenat med vissa svårigheter att göra en lämplig

gränsdragning mellan fall, då restitutionsränta bör utgå, och fall, då sådan

ränta kan anses mindre befogad. Det av motionärerna aktualiserade

spörsmålet har emellertid fått ökad betydelse genom utvidgningen av tilllämpningsområdet

för förordningen om ackumulerad inkomst och tillkomsten

av bestämmelserna om särskild skatteberäkning för makar. Utskottet

vill därför förorda, att riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj :t begär utredning

om ändrade principer för beräkning av ränta vid skatterestitution i

fall, då restitutionen är beroende av ansökan från den skattskyldige. Med

det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna I: 159 och II: 203.

Utöver vad ovan anförts har utskottet inte funnit anledning till erinringar

mot de av departementschefen föreslagna reglerna för beräkning av

ränta och tillstyrker således propositionen i nämnda delar.

På grundval av uppbördsutredningens betänkande »Skatteavdrag på konkursgäldenärs

inkomst» (Stencil Fi 1966: 7) har i propositionen även föreslagits

upphävande av stadgandet i 10 § uppbördsförordningen om förbud

mot avdrag för preliminär A-skatt på konkursgäldenärs inkomst. För att

konkursgäldenären inte skall kunna begära för högt skatteavdrag och därigenom

undandra konkursboet den del av lönen som tillkommer boet föreslås

vidare att lokal skattemyndighet skall kunna minska avdraget på ansökan

av boet, som då äger rätt till den skatt som inbetalts för mycket.

Enligt gällande rättspraxis är konkursgäldenär skattskyldig för arbetsinkomst.

Under remissbehandlingen har allmänt vitsordats att gällande förbud

mot skatteavdrag på konkursgäldenärs inkomst haft otillfredsställande

verkningar för konkursgäldenären, som efter konkursens avslutande blir

skyldig att erlägga hela den skatt, som belöper på hans inkomst under konkursen.

På grund härav och då förslaget innebär en anpassning av uppbördssystemet

till gällande rättspraxis beträffande skattskyldigheten samt

förslaget helt överensstämmer med de uttalanden, som gjorts av lagberedningen

i betänkandet »Utsökningsrätt III» (SOU 1964: 57) har utskottet ansett

sig böra biträda departmentschefens förslag.

De ändringar i uppbördsreglerna av i huvudsak teknisk natur, som föreslås

i anledning av övergången till automatisk databehandling inom uppbördsväsendet

vid årsskiftet 1967/68, liksom övriga i propositionen behandlade

detaljfrågor, vilka av utskottet i det föregående inte närmare berörts,

har inte föranlett erinran eller eljest särskilt yttrande från utskottets sida.

Vid sin granskning av de framlagda författningsförslagen har utskottet

uppmärksammat vissa inadvertenser i bestämmelserna om avjämning av

örelal och föreslår därför i förenhetligande syfte ändringar i 6 § tredje stycket

uppbördsförordningen och 58 § andra stycket förordningen om allmän

varuskatt. Genom departementschefens förslag har vidare vissa hänvisningar

i 35 § andra stycket och 36 § första stycket uppbördsförordningen

blivit överflödiga och bör därför utgå. En bestämmelse om att allmänt om
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

63

bud äger föra talan även till skattskyldigs eller arbetsgivares förmån finns

intagen i den nya 72 a § i uppbördsförordningen. Motsvarande bestämmelse

i 86 § sista stycket samma förordning bör med hänsyn därtill utgå.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även vissa andra vid riksdagens

början motionsvis framförda förslag om ändringar av uppbördsreglerna.

I motionerna I: 331 och II: 424 har hemställts om utredning av möjligheterna

till ett vidgat dispensförfarande vid skatteuppbörd under semesterperiod.

Till stöd för yrkandet har åberopats företagens svårigheter att göra

förskottsinbetalningar av skatt före juli månads ingång och att kvarhålla

personal för skatteredovisningen under semestermånaden.

Enligt 23 § uppbördsförordningen förfaller skatt till betalning under eu

eller flera uppbördsterminer. Dessa omfattar tiden fr. o. m. den 6 t. o. m.

den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari. Då

särskilda skäl föreligger kan jämlikt 53 § 3 mom. uppbördsförordningen

viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare medges rätt att, utan att

erlägga särskild avgift eller restavgift, inbetala arbetstagares skatt, som förfaller

under viss termin, efter utgången av samma termin eller, i fråga om

arbetsgivare med minst två arbetstagare eller därmed likställd arbetsgivare,

efter den 18 i den månad, varunder uppbördsterminen infaller.

Jämlikt bestämmelser i 21 och 46 §§ förordningen om allmän varuskatt

skall skattskyldig efter varje redovisningsperiod, som i regel omfattar två

månader, inbetala den på den skattepliktiga omsättningen belöpande preliminära

skatten. Skatteinbetalningen skall göras senast den 18 i månaden

närmast efter utgången av den redovisningsperiod som skatten avser. För

första redovisningsperioden skall skatten sålunda inbetalas senast den 18

mars, för andra redovisningsperioden senast den 18 maj o. s. v. Kungl.

Maj :t äger i förekommande fall medge att viss skattskyldig eller vissa grupper

av skattskyldiga, utan påföljd av restavgift, får inbetala preliminär allmän

varuskatt efter det skatten förfallit till betalning. Kvarstående allmän

varuskatt förfaller enligt bestämmelse i 50 § förordningen om allmän varuskatt

till betalning den 18 januari året efter taxeringsåret.

Enligt vad utskottet erfarit har man hittills varit mycket restriktiv när

det gällt att meddela dispenser från att inbetala skatt inom föreskriven tid.

En vidgad dispensrätt under den uppbördstermin, som infaller i jub månad,

skulle otvivelaktigt innebära förskjutningar i skatteuppbörden och medföra

avsevärda administrativa svårigheter för uppbördsmyndigheterna. På grund

härav anser utskottet sig inte kunna biträda motionärernas utredningsyrkande

och avstyrker således bifall till motionerna I: 331 och II: 424.

I motionerna I: 615 och II: 779 har framhållits att en arbetsgivare i likviditetssvårigheter

ofta endast har medel att finansiera arbetstagarnas nettolöner

men inte de på lönerna belöpande preliminära skatterna. Under sådana

förhållanden kan arbetsgivaren enligt motionärernas mening knappast

anses ha obehörigen förfogat över statens medel. Motionärerna anser det

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

otillfredsställande att staten i förevarande fall äger företräde framför arbetstagarna

till arbetsgivarens medel och begär därför utredning av detta

spörsmål.

Källskattesystemet bygger på medverkan från arbetsgivarnas sida på det

sättet, att arbetsgivarna i uppbördsförordningen ålagts att verkställa avdrag

för preliminär och kvarstående skatt på arbetstagarnas löner. För att förmå

arbetsgivarna att fullgöra dessa skyldigheter har de, som tidigare nämnts,

ålagts både ett ekonomiskt och ett straffrättsligt ansvar. Den ekonomiska

ansvarigheten innebär, att arbetsgivare, som utan skälig anledning underlåter

att verkställa skatteavdrag, är solidariskt ansvarig med arbetstagaren

för den skatt som rätteligen bort innehållas. Om arbetsgivare underlåter att

redovisa verkställt skatteavdrag, är arbetstagaren däremot fri från betalningsskyldighet

och arbetsgivaren således ensam ansvarig för det innehållna

skattebeloppet.

Ett bifall till motionärernas yrkande skulle innebära ett avsevärt avsteg

från principerna för källeskattesystemet. Om det från samhällets synpunkt

är angeläget, att ett företag i likviditetssvårigheter fortsätter sin verksamhet,

bör enligt utskottets uppfattning stödet till företaget lämnas i form av

direkta bidrag och inte genom att åsidosätta principerna för skatteuppbörden.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:615 och

II: 779.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 130 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas och med avslag på de likalydande motionerna

1:865 av herr Enarsson m. fl. samt 11:1070 av

herrar Björkman och Lothigius ävensom de likalydande

motionerna I: 866 av herr Tistad och II: 1071 av lierr Werbro

— måtte antaga följande vid propositionen fogade förslag

till

1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5

juni 1953 (nr 272) med de ändringar och tillägg att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Härigenom förordnas, dels att

32 § uppbördsförordningen den 5

juni 1953 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 2 mom., 3 § 2 inom.,

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, dels att

32 § uppbördsförordningen den 5

juni 1953 skall upphöra att gälla,

dels att 2 § 2 mom., 3 § 2 inom.,

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Kungt. Maj.ts förslag)

4 § 1 mom,, 7, 10, 12, 22, 23 och

26 §§, 27 § 3 inom., 28, 31, 33, 35,

37 och 38 §§, 39 § 1 inom., 40 §,

41 § 1 inom., 44 §, 45 § 1 inom.,

48 § 1 och 2 inom., 49 och 50 §§,

53 § 1 och 3 inom., 54 §, 56 § 1 och

4 inom., 57 §, 58 § 1 mom., 68 § 1,

2 och 5 mom., 69 §, 70 § 2 mom., 71,

75, 83 och 84 §§, 85 § 1 mom., 86,

87 och 88 §§, punkt 5 av anvisningarna

till 39 §, anvisningarna till 40

och 41 §§, punkt 1 av anvisningarna

till 45 § samt anvisningarna till 49 §

samma förordning1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges,

dels att till 45 § förordningen

skall fogas ett nytt moment, betecknat

3 inom., och till 69 § förordningen

skall fogas ett nytt moment, betecknat

3 mom., av nedan angiven

lydelse, och dels att i nämnda förordning

skall införas två nya paragrafer,

betecknade 72 a och 77 a §§,

av nedan angiven lydelse.

(Utskottets förslag)

4 § 1 mom., 6, 7, 10, 12, 22, 23 och

26 §§, 27 § 3 mom., 28, 31, 33, 35,

36, 37 och 38 §§, 39 § 1 mom., 40 §,

41 § 1 mom., 44 §, 45 §1 inom., 48 §

1 och 2 inom., 49 och 50 §§, 53 §

1 och 3 mom., 54 §, 56 § 1 och 4

inom., 57 §, 58 § 1 mom., 68 § 1, 2

och 5 mom., 69 §, 70 § 2 mom., 71,

75, 83 och 84 §§, 85 § 1 inom., 86,

87 och 88 §■§, punkt 5 av anvisningarna

till 39 §, anvisningarna till 40 och

41 §§, punkt 1 av anvisningarna till

45 § samt anvisningarna till 49 § samma

förordning1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges, dels

att till 45 § förordningen skall fogas

ett nytt moment, betecknat 3 inom.,

och till 69 § förordningen skall fogas

ett nytt moment, betecknat 3

inom., av nedan angiven lydelse, och

dels att i nämnda förordning skall

införas två nya paragrafer, betecknade

72 a och 77 a §§, av nedan angiven

lydelse.

dels ock att 6, 35, 36 och 86 §§ nämnda förordning erhål

ler följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

6

Preliminär A-skatt-----

Beträffande inkomst-----

År anställningen annan än sådan,

varom i 4 § 4 mom. sägs, skall gälla

att, därest inkomsten avser annan

tidsperiod än som är i skattetabellen

upptagen, först uträknas huru mycket

av inkomsten som belöper på en

i tabellen upptagen tidsperiod av

minst en veckas längd. Skatten beräknas

därefter med utgångspunkt

från det skattebelopp, som skulle utgå

för sådan del av inkomsten, och

efter förhållandet mellan, å ena sidan,

längden av den tidsperiod den

uppburna inkomsten avser och, å

andra sidan, den i tabellen angivna

tidsperiodens längd. Ingår härvid i

skattebelopp öretal, skall beloppet

§•

---fråga är.

---för dagsinkomst.

Är anställningen annan än sådan,

varom i 4 § 4 mom. sägs, skall gälla

att, därest inkomsten avser annan

tidsperiod än som är i skattetabellen

upptagen, först uträknas huru

mycket av inkomsten som belöper

på en i tabellen upptagen tidsperiod

av minst en veckas längd. Skatten

beräknas därefter med utgångspunkt

från det skattebelopp, som skulle utgå

för sådan del av inkomsten, och

efter förhållandet mellan, å ena sidan,

längden av den tidsperiod den

uppburna inkomsten avser och, å

andra sidan, den i tabellen angivna

tidsperiodens längd. Uppbäres vid

anställning varom nu är fråga in
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

(Nuvarande lydelse)

avrundas till närmast lägre hela

krontal. Uppbäres vid anställning

varom nu är fråga inkomst för kortare

tidsperiod än en vecka, skall

preliminär skatt icke utgå mer än

en gång i veckan. Därvid skola de

under samma vecka uppburna inkomstbeloppen

sammanräknas och

anses på en gång utbetalda.

(Utskottets förslag)

komst för kortare tidsperiod än en

vecka, skall preliminär skatt icke utgå

mer än en gång i veckan. Därvid

skola de under samma vecka uppburna

inkomstbeloppen sammanräknas

och anses på en gång utbetalda.

(Kungl. Maj:ts förslag)

(Utskottets förslag)

35 §.

Debetsedel å--------

Debetsedel, avseende preliminär

A-skatt, skall i den ordning, som i

nästföregående stycke sägs, översändas

till skattskyldig senast den 18

januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig,------

--under taxeringsåret.

Debetsedel, avseende preliminär

A-skatt, skall översändas till skattskyldig

senast den 18 januari under

inkomståret.

---den skattskyldige.

(Nuvarande lydelse)

36

Debetsedel, upptagande preliminär

B-skatt, skall i den ordning, som

i 35 § första stycket sägs, översändas

till skattskyldig senast den 25

februari under inkomståret.

Debetsedel å---------

(Utskottets förslag)

§•

Debetsedel, upptagande preliminär

B-skatt, skall översändas till

skattskyldig senast den 25 februari

under inkomståret.

--- ske kan.

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

86 §.

Över länsstyrelses---------~ av vlte.

Besvären skola — — — — — — — — vederbörande länsstyrelse.

Sedan besvären--------giya anledning.

Över kammarrättens — --------till prövning.

Besvärsrätt tillkommer---------utslaget avser.

Allmänt ombud----- -------1111 sagts.

Ombudet må föra talan även till

skattskyldigs eller arbetsgivares förmån.

2) förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 mom. förordningen

den 23 oktober 1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter;

3) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967 67

4) förordning angående ändrad lydelse av 8 § och 12 §

1 mom. förordningen den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt;
5)

förordning angående ändrad lydelse av 1 § 2 mom. förordningen

den 31 december 1945 (nr 903) om utdebitering

av tingshusmedel;

6) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

;

7) lag angående ändring i lagen den 26 oktober 1951 (nr

691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke

tillhör svenska kyrkan;

8) förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den

30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av statlig

inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

9) förordning angående ändring i förordningen den 6 juni

1952 (nr 410) med bestämmelser om begränsning av skatt

i vissa fall;

10) lag om ändrad lydelse av 72 § landstingslagen den

14 maj 1954 (nr 319);

11) förordning angående ändrad lydelse av 14 § 2 mom.

och 20 § förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt;
12)

förordning angående ändrad lydelse av 55 och 58 §§

förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt

med den ändringen att 58 § erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

58

Har deklaration------

Restavgiften utgår efter fyra öre

för varje hel krona av den del av

skatten, som icke erlagts, dock ej

mindre än tio kronor. Restavgiften

skall vid öretal över femtio avrundas

uppåt och vid annat öretal avrundas

nedåt till helt krontal.

Vad i—-------

(Utskottets förslag)

§•

---51 § sägs.

Restavgiften utgår efter fyra öre

för varje hel krona av den del av

skatten, som icke erlagts, dock ej

mindre än tio kronor, öretal som

uppkommer vid denna beräkning

skall jämnas till närmast högre hela

krontal.

------är fråga.

13) förordning om ändrad lydelse av 8 § förordningen

den 18 december 1959 (nr 5ol) angående beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen om allmän försäkring;
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

14) förordning om ändrad lydelse av 17 och 40 §§ förordningen

den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd

av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, in. m.;

15) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 25 maj

1962 (nr 398) om finansiering av folkpensioneringen;

16) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen

den 21 maj 1965 (nr 153) om särskild skatteberäkning

i vissa fall för makar;

B) att riksdagen -— med bifall till de likalydande motionerna

I: 159 av herr Lundström och II: 203 av herr Öhvall

_ måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

rörande ändrade principer för beräkning av ränta vid

skatterestitution i fall, då sådan restitution är beroende av

ansökan från den skattskyldige;

C) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:331 av herrar Ottosson

och Yngve Nilsson samt II: 424 av herrar Thylén och Nordgren,

ävensom

2) de likalydande motionerna I: 615 av herr Harald Pettersson

samt II: 779 av herrar Sundkvist och Josefson i

Arrie,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 oktober 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Einar Eriksson (s), Yngve Nilsson (h),

Stefanson (fp), Wärnberg (s), Gösta Jacobsson (h), Wirmark (s), Paul

Jansson (s), Sundin (ep), Tistad (fp) och Stadling (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Allard* (s),

Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik* (s), fru Nettelbrandt* (fp), herrar

Eriksson i Bäckmora (ep), Enskog (fp), Kristenson (s), Carlsson i Västerås

(s) och Carlstein (s).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

69

Reservationer

1) av herrar Stefanson (fp), Gösta Jacobsson (h), Sundin (ep), Tistad

(fp). Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar Eriksson i Bäckmora (ep)

och Enskog (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 58, som börjar med orden

»Enligt uppbördsförordningen» och slutar med orden »och II: 1071», bort

ha följande lydelse:

»Med hänvisning till vad som anförts i motionerna tillstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 866 och II: 1071.»;

dels ock att utskottet under punkt A 1 hort hemställa,

att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts proposition

nr 130 icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas

— måtte med bifall till de likalydande motionerna

I: 866 av herr Tistad och II: 1071 av herr Werbro besluta

att 48 § 1 mom. uppbördsförordningen skall ha följande lydelse:
-

48 §.

1 in o in. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga blivit nedsatt på

grund av arbetslöshet eller sjukdom eller eljest oförvållat eller på grund av

studier, må av lokal skattemyndighet erhålla anstånd med er läggande av

preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller

till betalning under högst två av de uppbördsterminer, vilka utlöpa närmast

efter det ansökan om anstånd gjorts. Anståndet må avse hela skatten

eller del därav. Anståndstiden må bestämmas till längst ett år efter utgången

av den månad, under vilken den första av nyssnämnda terminer infaller.

2) av herrar Yngve Nilsson (h), Stefanson (fp), Gösta Jacobsson (h),

Tistad (fp), Magnusson i Borås (h), fru Nettelbrandt (fp) och herr Enskog

(fp), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 60 med orden

»Avsaknaden av» och slutar på s. 61 med orden »därtill föreligger.», bort ha

följande lydelse:

»Principiella invändningar kan riktas mot den rättsliga konstruktionen

av den under 77 a § föreslagna bestämmelsen av innebörd, att den, som företräder

arbetsgivare, som är juridisk person, under vissa förutsättningar

kan åläggas ett civilrättsligt personligt betalningsansvar, solidariskt med arbetsgivaren,

för innehållna, ej redovisade källskattemedel. Ett dylikt betalningsansvar

synes i första hand oförenligt med arbetsgivarens rättsliga ställning

inom uppbördssystemet när det gäller dylika medel.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

Det är nämligen att märka att de medel, som en arbetsgivare avdrager som

A-skatt vid utbetalning av lön till anställda, icke blir rättsligen avskilda från

arbetsgivarens egna tillgångar. De står till arbetsgivarens förfogande, kan

användas i företagets drift och ingår i dettas allmänna kassarörelse. Kronan

har allenast en fordran gentemot arbetsgivaren på den innehållna skatten,

och det är med egna medel som arbetsgivaren har att i sinom tid under

vederbörande uppbördstermin varannan månad betala denna kronans fordran.

När arbetsgivaren i samband med källskattesystemets införande ålades

besväret med uppbörden av de anställdas skatter, åberopades uttryckligen

i regeringspropositionen förmånen för arbetsgivaren att få förfoga över

medlen fram till nästa uppbördstermin med rätt att draga ränta å medlen

i fråga som skäl för att särskild ersättning av statsmedel för detta besvär

icke skulle utgå till arbetsgivaren.

Om förslaget genomföres skulle frågan om arbetsgivarens resp. ställföreträdarens

ansvar komma att i praktiken aktualiseras vid uppkomna betalningssvårigheter

för arbetsgivaren och ställas på sin slutliga spets i dennes

konkurs. Av naturliga skäl betalar denne vid försämrad likviditet först de

mest nödvändiga, omedelbart till betalning förfallna utgifterna för driften,

främst de anställdas löner — eftersom de anställda eljest nedlägger arbetet

och driften stoppas — och fakturor å för driften erforderliga råvaruleveranser.

För källskattemedlen åtnjuter arbetsgivaren däremot kredit intill

förfallodagen. Vid inträffad konkurs kan ställföreträdaren till äventyrs —

rättspraxis är här icke alldeles entydig — bli dömd till ansvar för mannamån

mot borgenärer jämlikt 11 kap. 4 § brottsbalken, om han tillgodoser

kronan framför övriga borgenärer. Här föreligger redan nu en kollision mellan

olika lagregler; den accentueras emellertid ytterligare genom den föreslagna

nya regeln. Det är att notera att det — i motsats till vad som föreslås

för källskattemedlens del — icke föreligger något personligt betalningsansvar

för ställföreträdaren när det gäller arbetsgivarens löneskulder till de

anställda.

En viss modifiering i den ovan omnämnda principen, att kronans rätt inskränker

sig till en civilrättslig fordran, inträder förvisso därigenom att arbetsgivarens

underlåtenhet att betala denna kronans fordran under uppbördsterminen

kan vid uppsåt eller grov vårdslöshet för ställföreträdaren

medföra straff jämlikt 80 § uppbördsförordningen. Detta förändrar emellertid

icke den civilrättsliga situationen såsom sådan. I brist på uttryckligt

stadgande har vid brott enligt nämnda lagrum i rättspraxis skadeståndsskyldighet

icke ansetts kunna åläggas ställföreträdaren.

Den föreslagna utvidgningen av det civilrättsliga ansvaret till den som

företräder arbetsgivaren står vidare mindre väl i överensstämmelse med

den grundläggande principen för de juridiska personernas, d. v. s. aktiebolagens

och de ekonomiska föreningarnas rättsliga ställning. Enligt gällande

lagstiftning svarar nämligen de juridiska personerna för sina skulder en
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967 71

dast med de egna tillgångarna, medan däremot något personligt betalningsansvar

för delägare eller anställd icke är för handen.

Det är icke utan vidare klart vilka befattningshavare, som i förevarande

sammanhang innefattas under begreppet ställföreträdare. Av propositionen

framgår icke om begreppet omfattar endast verkställande direktör eller

även avser ekonomidirektör eller kamrer eller annan befattningshavare i

jämställd ställning. Att ställföreträdaren är ekonomiskt intresserad i företaget

förutsättes uppenbarligen icke. Han kan vara enbart anställd.

Gentemot de anförda invändningarna kan visserligen anföras att den ekonomiska

räckvidden av den föreslagna lagregeln i viss mån är begränsad

därigenom att förutsättningen för att vederbörande skall kunna åläggas

personligt betalningsansvar är att uppsåt eller grov oaktsamhet konstaterats.

Men det föreligger oklarhet om vad som i förevarande sammanhang

förstås med uppsåt eller grov vårdslöshet. Anses det subjektiva rekvisitet

enbart vid det förhållande, att arbetsgivarens ekonomiska situation

varit sådan, att han — genom att ha betalt andra skulder — på förfallodagen

faktiskt saknat medel för betalning av innehållna källskattemedel? Detta är

uppenbarligen det vanligaste fallet när staten lider förlust.

Den omständigheten att enligt förslaget betalningsskyldigheten må jämkas

eller eftergivas minskar icke de principiella betänkligheterna. Att en

bestämmelse av sagda innebörd ansetts behövlig illustrerar snarare rättslägets

oklarhet.

Med hänsyn till de anförda principiella betänkligheterna och till de svårbedömbara

praktiska konsekvenserna av den föreslagna lagregeln tillstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 865 och II: 1070.»;

dels ock att utskottet under punkt A 1 bort hemställa,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr

130 i vad den avser 77 a § i förslaget till förordning om

ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

avseende ställföreträdares personliga ansvar för innehållna,

ej redovisade källskattemedel samt att författningsförslaget

måtte ändras i enlighet härmed.

3) av herrar Einar Eriksson (s), Wärnberg (s), Wirmark (s), Paul Jansson

(s), Stadling (s), Allard (s), Andersson i Essvik (s), Kristenson (s),

Carlsson i Västerås (s) och Carlstein (s), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 61 börjar med orden

»Genom de» och på s. 62 slutar med orden »och II: 203», bort ha följande

lydelse:

»Genom de ovan redovisade förslagen i propositionen har motionärernas

yrkande delvis blivit tillgodosett. Enligt utskottets mening är det inte tillfredsställande

att en skattskyldig, på sätt föreslagits i propositionen, endast

skall vara berättigad till ö-skatteränta men inte till restitutionsränta i

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande nr 53 år 1967

de i motionerna avsedda fallen. Det är inte rimligt att en skattskyldig, som

fått sitt yrkande bifallet, inte skall få kompensation för den ränteförlust han

gör under processtiden. Avsaknaden av bestämmelser om restitutionsränta

är särskilt påtaglig i sådana fall, då fråga är om betydande skattebelopp.

Utskottet är medvetet om att det är förenat med vissa svårigheter att göra

en lämplig gränsdragning mellan fall, då restitutionsränta bör utgå, och fall,

då sådan ränta kan anses mindre befogad. Det av motionärerna aktualiserade

spörsmålet har emellertid fått ökad betydelse genom utvidgningen av

tillämpningsområdet för förordningen om ackumulerad inkomst och tillkomsten

av bestämmelserna om särskild skatteberäkning för makar. Departementschefen

har i propositionen uppgivit, att frågan om skyldighet

för lokal skattemyndighet att ex officio göra beräkning av kvarskatteränta

gemensamt för samtaxerade makar kommer att tas upp till prövning av centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden snarast efter ADB-systemets

införande. Utskottet förutsätter att frågan om ändrade principer för ränteberäkning,

när tillämpningen av en speciell författningsbestämmelse är beroende

av särskild ansökan tas upp till prövning i detta sammanhang. Med

det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionerna I: 159

och II: 203.»;

dels ock att utskottet under punkt B bort hemställa,

att de likalydande motionerna I: 159 av herr Lundström

och II: 203 av herr Öhvall icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

4) av herrar Yngve Nilsson (h), Stefanson (fp), Gösta Jacobsson (h) och

Magnusson i Borås (h), vilka — under åberopande av innehållet i de likalydande

motionerna I: 331 av herrar Ottosson och Yngve Nilsson samt II: 424

av herrar Thylén och Nordgren — ansett att utskottet under punkt C 1 bort

hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 331 av herrar Ottosson och Yngve Nilsson samt II: 424 av

herrar Thylén och Nordgren, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning av möjligheten för ett vidgat

dispensförfarande avseende skatteuppbörd under semesterperiod.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av viss staten tillhörig mark. a1 i texten