Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av motion om rätt till skattefri avsättning av medel till egen pensionsfond.

1967-10-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:57, Betänkande i anledning av motion om rätt till skattefri avsättning av medel till egen pensionsfond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967

1

Nr 57

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av motion om rätt till skattefri

avsättning av medel till egen pensionsfond.

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, 11:701, av herrar Björkman och

Magnusson i Borås, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära, att Kungl. Maj :t, med beaktande av vad i motionen II:747 anförts, företar

utiedning och framlägger förslag om rätt för arbetsgivare att — utöver de årliga

avgifterna för tilläggspensioneringen — skattefritt avsätta medel till egen pensionsfond

i syfte att göra pensionsutfästelserna fullt säkra.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda yrkandet,

får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen 11:747.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 51 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av förevarande motion till innevarande års höstsession.

Genom beslut av 1967 års vårriksdag har en fullständig omläggning skett av reglerna

för pensionering i företagens egen regi. De nya bestämmelserna gäller fr. o. m.

1969 års taxering och innebär i korthet följande.

De nuvarande pensionsstiftelserna av reverstyp avskaffas och ersätts med en särskild

skuldpost i arbetsgivarens balansräkning, benämnd Avsatt till pensioner. Härigenom

kommer 7 000 av f. n. totalt ca 9 000 pensionsstiftelser att försvinna. Alla

arbetsgivare, således även enskilda företagare, äger rätt att genom skuldredovisning

i räkenskaperna trygga pensionsutfästelser, vilka ingår i central överenskommelse

mellan arbetsmarknadens parter (s. k. allmän pensionsplan). Aktiebolag, ömsesidiga

försäkringsbolag, ekonomiska föreningar och liknande rättssubjekt samt — efter

dispens av Kungl. Maj:t — också annan arbetsgivare kan, med rätt till skatteavdrag,

härutöver reservera medel i bokföringen för i princip all skuld för privata

pensioner. Skuldföringssystemet får även användas av familjebolag då det gäller att

trygga pension åt huvuddelägare. Förutsättning härför är dock att pensionen ingår

i allmän pensionsplan.

Pensionsstiftelser med andra tillgångar än reversfordran (realstiftelser) skall bestå

och nya sådana får också bildas. Avsättning till sådan stiftelse får dock inte ske

genom överlämnande av revers. Dock har arbetsgivaren, om betryggande säkerhet

ställs, möjlighet att återlåna medel från stiftelsen. Avsättning till pensionsstiftelse

får även ske för att trygga utfästelse till huvuddelägare i familjebolag. Den utfästa

pensionen får emellertid inte överstiga vad som kan anses sedvanligt för arbetstagare

med motsvarande uppgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 sand. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967

De nya bestämmelserna innebär som synes en inte oväsentlig utvidgning av rätten

till avdrag för pensionskostnader. I kommunalskattelagen har bestämmelserna utformats

på följande sätt.

Om posten Avsatt till pensioner är större än motsvarande post vid utgången av

föregående beskattningsår, äger arbetsgivaren rätt till avdrag för skillnaden mellan

de båda beloppen. Överstiger posten vid beskattningsårets utgång pensionsreserven

skall avdraget dock minskas med överskjutande belopp (disponibla pensionsmedel).

Detta belopp skall enligt särskild föreskrift återföras till beskattning, dock inte i

vidare mån än som svarar mot vad som under året avsatts till pensionsstiftelse och

vad som erlagts i engångspremie för pensionsförsäkring jämte en tiondel av disponibla

pensionsmedel vid beskattningsårets ingång. Avtappning kan givetvis inte ske

med större belopp än som motsvarar disponibla medel vid beskattningsårets utgång.

Arbetsgivare är berättigad till avdrag för medel, som avsatts dels till personalstiftelse

och dels till pensionstiftelse för att uppbringa stiftelsens tillgångar till vad

som motsvarar kapitalvärdet av intjänad pensionsrätt, som stiftelsen skall trygga.

Gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare erhåller från pensions- eller

personalstiftelse skall liksom f.n. utgöra skattepliktig intäkt för arbetsgivaren i den

förvärvskälla, i vilken avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits. Har avdrag inte

erhållits för avsättning till stiftelsen, skall det gottgjorda beloppet dock inte upptas

som intäkt. Finns i stiftelsen medel, för vilka avdrag inte medgivits vid taxeringen,

skall dessa medel i första hand tas i anspråk, när stiftelsen lämnar gottgörelse. Uttrycket

”vid första tillfälle” i 19 § och 28 § 1 mom. kommunalskattelagen innebär

således att, så snart beskattade medel finns i pensions- eller personalstiftelse eller

under posten Avsatt till pensioner i balansräkningen, dessa medel skall användas för

pensionsändamål före obeskattade medel.

Ersättning, som en arbetsgivare erhåller, när han övertar ansvaret för pensionsutfästelser

i samband med övertagande av näringsverksamhet, skall utgöra skattepliktig

intäkt. Att överlåtaren är berättigad till avdrag för den ersättning han lämnat efterträdaren

för att denne övertar pensionsskulden har ansetts så självklart, att särskilt

stadgande därom inte intagits i kommunalskattelagen. Efterträdaren äger med avdragsrätt

vid taxeringen göra avsättning i bokföringen eller till pensionsstiftelse för

hela den pensionsskuld han övertagit från företrädaren.

Om posten Avsatt till pensioner i balansräkningen är mindre än motsvarande post

vid utgången av föregående beskattningsår, skall skillnaden upptas som intäkt.

Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet eller om arbetsgivaren

träder i likvidation eller dödsbo efter honom skiftas, skall disponibla pensionsmedel

samma år tas till beskattning. Upphör arbetsgivaren med sin verksamhet utan att

ansvaret för pensionsutfästelserna överflyttas på efterträdaren, är arbetsgivaren skyldig

att trygga upplupen del av pensionsutfästelserna genom att köpa pensionsförsäkringar.

Kostnaderna härför utgör självfallet avdragsgilla omkostnader i näringsverksamheten.

Övertar efterträdaren företrädarens pensionsutfästelser, blir alla de

medel som finns på posten Avsatt till pensioner hos företrädaren disponibla pensionsmedel.

Dessa återförs då till beskattning hos företrädaren men denne erhåller,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967

som ovan framhållits, avdrag för den ersättning han lämnat efterträdaren för att

denne övertagit pensionsutfästelserna.

En arbetsgivare, som har anställda i jordbruk, i annan fastighet eller i rörelse, kan

trygga pensionsutfästelse genom att redovisa skuld på posten Avsatt till pensioner

eller genom att göra avsättning till pensionsstiftelse. Detta gäller oberoende av om

arbetsgivaren redovisar inkomsten av förvärvskällan enligt bokföringsmässiga grunder

eller enligt kontantprincipen. Med hänsyn härtill har föreskrivits att bestämmelserna

i 28 § 1 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

i fråga om rörelse skall äga tillämpning vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet

och av annan fastighet.

1966 ars bevillningsutskott, som hade att pröva samma motionsyrkande som det

nu förevarande, avstyrkte detta i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 20.

Utskottet hänvisade därvid bl. a. till innehållet i pensionsstiftelseutredningens betänkande

”Pensionsstiftelser II” (SOU 1965:41), vilket legat till grund för de nya

bestämmelserna om företagspensionering.

Motiveringen för yrkandet i motionen 11:701 återfinns i motionen 11:747.

Häri framföres ett förslag till blandat system med delvis centraliserad och delvis

decentraliserad förvaltning av ATP-medlen. Motionärerna erinrar om att den obligatoriska

tilläggspensioneringen bygger på fördelningsprincipen, innebärande att

varje års utgifter skall täckas av de avgifter och andra inkomster som belöper på

året. Farhågorna för att ett strikt tillämpande av fördelningsprincipen skulle leda till

ett avsevärt sparandebortfall har gjort att man för åren till och med 1969 beslutat

och för framtiden planerat avgifter som kan beräknas leda till en högst betydande

central fondering. Uppenbarligen innebär en sådan central fondering en oerhörd

maktkoncentration. Den enskilda kapitalmarknaden skulle i huvudsak förlora sin betydelse,

och näringslivet för sin framtida utveckling och rationalisering i det väsentliga

vara i händerna på de tillfälligt makthavande.

Motionärerna framhåller att tidigare lagstiftning medgivit företagen möjligheter

att till särskilda pensionsfonder avsätta en del av årets vinst för att säkerställa sådana

utfästelser om framtida pension som företagen gjort. Denna fondering har nu

måst upphöra, och dessutom måste en minskning av fonderna i vissa fall göras

genom den s. k. avtappningsregeln. En uppbyggnad av ett pensionssparande — utöver

det som sker inom AP-fonderna — förekommer dock genom det s. k. PRI-systemet.

Därigenom kommer det väsentliga av nysparandet att stanna kvar hos företagen

under den tid då behovet av utbetalningar enligt systemet inte är så stort. Systemet

bygger även på en kollektiv säkerhet i det att de i försäkringen samgående företagen

gemensamt ansvarar för pensioner inom sådana företag som eventuellt inte blir i

stånd att fullgöra sina förpliktelser. Enligt motionärernas mening borde prövas,

huruvida icke ett liknande system skulle kunna tillämpas i fråga om ATP-pensionerna

och deras fondering. Systemet skulle innebära att den del av fastställda avgifter,

som icke erfordras för täckande av AP-fondernas utgifter under året, skulle på ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967

betryggande sätt avsättas inom företagen för att tagas i anspråk vid den tidpunkt

då AP-fondernas utgifter stigit. Det föreslagna systemet skulle innebära a ena sidan

samma totala sparande och å andra sidan samma trygghet för pensionstagarna som

enligt nuvarande system. Den jättestora ansamlingen av medel som nuvarande ordning

innebär skulle undanröjas.

Enligt motionärernas mening är det av yttersta vikt att pensionssystemet kompletteras

med åtgärder som ger detta en högre grad av säkerhet. I detta syfte förordas

att arbetsgivare — inom såväl större som mindre företag — får rätt att till egen pensionsstiftelse

göra avsättningar upp till visst maximibelopp per år. Maximibeloppet bör

vara den mot pensionsförpliktelserna svarande genomsnittliga verkliga årskostnaden

enligt försäkringsmatematiska beräkningar och avsättningen under året kunna uppgå

till skillnaden mellan detta maximibelopp och de avgifter arbetsgivaren har att

inbetala för sina anställda. Bestämmelser angående fondernas avskiljande och dessas

säkerställande bör utfärdas i analogi med vad som hittills gällt i fråga om pensionsavsättningar

inom eget företag.

För genomförande av en sådan ordning talar främst följande omständigheter.

Företagssparandet spelar för närvarande en mycket stor roll och skulle vid den

föreslagna fondbildningen utan tvivel påverkas i gynnsam riktning. Genom att på

detta sätt främja företagssparandet skulle man underlätta lösningen av vissa av företagens

kreditproblem och skapa förutsättningar för en större produktionsökning med

därav följande standardökning i samhället. För de anställda skulle en frivillig fondering

inom företagen innebära att pensionsutfästelserna gjordes säkrare. Högre

avgiftsbelopp skulle finnas avsatta, samtidigt som den ökade produktionen skulle

förstärka säkerheten. Företagen skulle få möjligheter till en såväl för företagen

själva som för samhället lönande resultatutjämning. På grund härav får man förutsätta,

att företagen skulle finna det förenligt med sina intressen att i största möjliga

utsträckning begagna rätten till frivillig avsättning till egen pensionsfond. Den övervältring

av kostnaderna för pensionerna som förekommer i nuvarande system är från

såväl principiella som rättvisesynpunkter i högsta grad otillfredsställande.

Det föreslagna systemet kan ej genomföras utan utredning. Det är bl. a. angeläget

att en realistisk beräkning med hänsynstagande till uppskattad dödlighet, produktionsutveckling,

ränteläge m. m. göres angående de verkliga genomsnittliga årskostnaderna

för de utfästa pensionsförpliktelserna.

Utskottet

Motionärerna har i en till bankoutskottet hänvisad motion (11.747) förordat ett

system med delvis centraliserad, delvis decentraliserad förvaltning av ATP-medlen,

innebärande att skillnaden mellan de faktiska avgifter företagen hai att erlägga

för ATP och de avgifter som behövs för att täcka AP-fondernas utgifter under visst

år skall få avsättas inom företagen för att tas i anspråk vid den tidpunkt då APfondernas

utgifter stigit. Enligt motionärernas mening är det av största vikt att

denna avsättning kan ske på ett betryggande sätt och att pensionssystemet erhåller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967

den högsta grad av säkerhet. De har därför i den till bevillningsutskottet hänvisade

motionen 11:701 framställt ett utredningsyrkande, som syftar till införande av en

bestämmelse om rätt för arbetsgivare inom såväl större som mindre företag att —

utöver de årliga avgifterna till ATP — skattefritt avsätta medel till egen pensionsstiftelse.

Avsättningen bör maximeras till skillnaden mellan å ena sidan den mot

pensionsstiftelserna svarande genomsnittliga årskostnaden enligt försäkringsmatematiska

beräkningar och å andra sidan de ATP-avgifter arbetsgivaren har att betala

för sina anställda.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har genom beslut vid

årets vårriksdag skett en så gott som fullständig omläggning av reglerna för den

privata tjänstepensioneringen. Bestämmelserna skall gälla fr. o. m. 1969 års taxering

och innebär i förhållande till kommunalskattelagens nuvarande regler en viss utvidgning

av rätten till avdrag för pensionskostnader. F. n. krävs för sådant avdrag

att arbetsgivaren bildar en pensionsstiftelse och dit avsätter erforderliga medel antingen

genom utfärdande av revers eller genom överlämnande av andra tillgångar.

I fortsättningen skall alla arbetsgivare — således även enskilda företagare — genom

en särskild spärrad skuldpost i bokföringen kunna, med rätt till avdrag vid beskattningen,

reservera medel för pension som ingår i en central överenskommelse mellan

arbetsmarknadens parter (allmän pensionsplan). Aktiebolag, ekonomisk förening

och liknande rättssubjekt samt — efter dispens av Kungl. Maj: t — även annan arbetsgivare

skall härutöver genom en sådan skuldföring i räkenskaperna kunna reservera

medel för i princip all skuld för privata pensioner. Skuldföringssystemet får

användas även av familjebolag för att trygga pension åt huvuddelägare, förutsatt

att pensionen ingår i allmän pensionsplan.

Systemet med skuldföring i räkenskaperna ersätter de nuvarande reversstiftelserna.

Härigenom kommer ca 7 000 pensionsstiftelser att försvinna. Däremot skall

realstiftelserna, d.v.s. pensionsstiftelser med andra tillgångar än reversfordringar,

bestå, och nya sådana stiftelser får också bildas. Avsättning till sådan stiftelse får inte

ske med revers. Avsättningen får emellertid avse tryggande även av pension till

huvuddelägare i familjebolag. Härvid gäller endast den begränsningen att den utfästa

pensionen inte får överstiga vad som kan anses sedvanligt för en arbetstagare

med motsvarande arbetsuppgifter. Om bankmässig säkerhet ställs äger arbetsgivare

återlåna medel som avsatts till pensionsstiftelse.

Den nya lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. innebär enligt utskottets

mening en avsevärd förenkling i förhållande till nu gällande regler, inte minst därigenom

att bestämmelserna om skuldföring av pensionskostnader i räkenskaperna och

om avsättning till pensionsstiftelse utformats på ett sådant sätt att de kan tillämpas

också på beskattningsområdet. Härigenom kommer de olikheter som f. n. föreligger

mellan civilrättslig och skatterättslig pensionsreserv i princip att försvinna, och

detta i sin tur kan underlätta fusioner och andra former av samgående mellan

företag. Samtidigt skapas ett bättre underlag för myndigheternas tillsyn och kontroll.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang framhållit att den omständigheten, att

finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen uppbyggts på den s. k. för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967

delningsprincipen, innebär att ett företag som inte utfäst sig att betala pensioner

vid sidan av ATP inte kan anses ha någon pensionsskuld utöver de författningsenligt

föreskrivna avgifterna för denna pensionering. Motionärerna anser att arbetsgivarna

bör tillerkännas rätt att — utöver de årliga avgifterna till ATP — skattefritt

avsätta medel till egen pensionsfond.

Ett bifall till detta yrkande förutsätter att rådande olikheter mellan civilrättslig

och skatterättslig pensionsreserv skall bestå och avdrag för pensionskostnader medges

med belopp, som väsentligt överstiger vad som enligt civilrättsliga regler bör

erfordras för tryggande av ett företags pensionsutfästelser.

Som framgår av det föregående kan enligt de nya bestämmelserna pension åt

huvuddelägare i ett företag tryggas såväl genom skuldföring i räkenskaperna som

genom avsättning till pensionsstiftelse. Härigenom har en av de väsentligaste olägenheterna

med nu gällande bestämmelser undanröjts.

De möjligheter till återlån ur pensionsstiftelse som en arbetsgivare har enligt de

nya reglerna är enligt utskottets mening ägnade att tillgodose önskemål av den art

som motionärerna framfört i motionen II :747.

På grund av det anförda och då enligt utskottets uppfattning gällande skattelagstiftning

erbjuder företagen tillräckliga möjligheter till konsolidering och självfinansiering

avstyrker utskottet motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:701 av herrar Björkman och Magnusson i Borås

om rätt till skattefri avsättning av medel till egen pensionsfond

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Einar Eriksson (s), Yngve Nilsson (h), Stefanson

(fp), Wärnberg (s), Gösta Jacobsson (h), Wirmark (s), Paul Jansson (s),

Sundin (ep), Tistad (fp) och Stadling* (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s), Vigelsbo

(ep), Andersson i Essvik (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Eriksson i Bäckmora*

(ep), Forsberg (s), Enskog (fp), Kristenson (s) och Carlsson i Västerås (s).

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57 år 1967 7

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i Borås (h),

vilka — under åberopande av innehållet i motionen 11:747 — ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till motionen II: 701 av herrar Björkman

och Magnusson i Borås, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att Kungl. Maj :t, med beaktande av vad i motionen

11:747 anförts, låter företaga utredning och för riksdagen framlägger

förslag om rätt för arbetsgivare att — utöver de årliga avgifterna

för tilläggspensioneringen — skattefritt avsätta medel till

egen pensionsfond i syfte att göra pensionsutfästelserna fullt säkra.

2) av herrar Stefanson (fp), Sundin (ep), Tistad (fp), Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt

(fp), herrar Eriksson i Bäckmora (ep) och Enskog (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.