Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse från Nordiska rådets femtonde session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet jämte motioner.

1967-11-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:61, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse från Nordiska rådets femtonde session, såvitt skrivelsen hänvisats till bevillningsutskottet jämte motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1967

l

Nr 61

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

skrivelse till riksdagen med redogörelse från Nordiska

rådets femtonde session, såvitt skrivelsen hänvisats

till bevillningsutskottet jämte motioner.

Genom en den 12 maj 1967 dagtecknad skrivelse, nr 133, har Kungl.

Maj :t under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för samma dag lämnat riksdagen redogörelse

för Nordiska rådets femtonde session i Helsingfors den 1_den 6

april 1967.

Av de under avdelning II behandlade sakerna har punkterna C 8, D 7 och

E 2 i sin helhet samt punkten A 8, såvitt gäller avdragsregler vid inkomstbeskattningen,

hänvisats till bevillningsutskottet.

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 51 har riksdagen beslutat

uppskjuta behandlingen av föreliggande skrivelse i ovan berörda delar

till innevarande års höstsession.

Under punkten A 8 anmäls bl. a. att rådet, efter att ha tagit del av regeringsmeddelandena

angående en vid rådets session i Köpenhamn år 1961

antagen rekommendation (nr 11/1961) om samordning av vissa avdragsregler

vid inkomstbeskattningen m. m., beslutat lägga meddelandena till

handlingarna och anse rekommendationen såsom slutbehandlad.

Under punkten C 8 behandlas en av rådet på förslag av socialpolitiska

utskottet antagen rekommendation, nr 17, enligt vilken regeringarna rekommenderas

»undersöka förutsättningarna för ett förenhetligande av bestämmelserna

om befrielse för handikappade av tull- och andra avgifter

vid anskaffande av motorfordon».

Under punkten D 7 anmäls att rådet etter att ha inhämtat regeringsmeddelanden

angående rekommendationerna nr 23/1966 om resandes rätt

till tullfri varuinförsel och nr 24/1966 om enhetliga bestämmelser för resenärers

tullfria införsel av sprit och tobak beslutat lägga meddelandena

till handlingarna i avvaktan pa nya meddelanden till nästa session.

Under punkten E 2 behandlas två av rådet på förslag av ekonomiska utskottet

antagna rekommendationer, nämligen

dels nr 21, i vilken rådet rekommenderar regeringarna att gemensamt

låta företaga en vetenskaplig studie av de grundläggande värderingar, som

bildar underlag för fördelningen av skattebördan mellan olika grupper i

1 Bihang till riksdagens protokoll 1067. 7 samt. Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 61 ur 1967

samhället och för valet mellan olika sätt för skatternas uttagande samt

att åstadkomma en förbättrad information och fastare organiserad kontakt

mellan länderna rörande planerade och pågående utredningar på skatteområdet,

dels nr 22, där rådet rekommenderar regeringarna att införa liberala

regler för tull- och avgiftsfri införsel av motorfordon, som införes av den

som har motorfordonet registrerat i hemlandet och tar arbete i annat nordiskt

land.

Av samma punkt framgår att ekonomiska utskottet i anledning av regeringarnas

meddelanden om rådets rekommendation nr 28/1964 angående

harmonisering av vissa skatter och avgifter understrukit önskvärdheten

av en koordinering av fordonsbeskattningen och av en utrensning

av en rad av de punktskatter vilka f. n. är i bruk samt bl. a. i anledning

av regeringarnas meddelanden om rekommendation nr 27/1964 angående

harmonisering av huvudformerna för indirekt beskattning konstaterat att

frågan om den indirekta beskattningens utformning är föremål för undersökningar

i flera av de nordiska länderna och att enligt regeringarnas upplysningar

en kontinuerlig kontakt förekommer mellan berörda departement

och ämbetsmän i frågan.

Rådet har beslutat lägga meddelandena angående rekommendationerna

nr 27/1964 och nr 28/1964 till handlingarna i avvaktan på nya meddelanden

till nästa session.

Till bevillningsutskottet har hänvisats de med anledning av den ifrågavarande

skrivelsen väckta likalydande motionerna I: 86/ av herr Holmberg

m.fl. och II: 1073 av herr Björkman, vari hemställts, att riksdagen vid sin

behandling av skrivelsen måtte anhålla att Kungl. Maj :t ville taga initiativet

till en gemensam nordisk undersökning rörande förutsättningarna

för en gemensam anpassning av de nordiska systemen för indirekt beskattning

till det system för denna beskattning som förbereds inom EEC.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Motionärerna framhåller att det av regeringarnas meddelanden till rådet

i anledning av rekommendationen nr 27/1964 framgår, att frågan om

den indirekta beskattningens utformning är föremål för fortsatta undersökningar

i flera av de nordiska länderna.

Någon gemensam nordisk undersökning har emellertid ännu inte kommit

till stånd. Danmark har fr. o. m. den 3 juli 1967 infört en mervärdeskatt

av i princip samma konstruktion som den mervärdeskatt varom

principbeslut fattats inom EEC. I Norge är man inriktad på att under

1968 förelägga stortinget en s. k. stortingsmelding om införande av mervärdeskatt.

Om denna tanke därvid vinner stortingets godkännande, torde

mervärdeskatten vara en realitet i Norge om något år. I Finland anses

det gällande varubeskattningssystemet förete likheter med principen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1967 3

om mervärdebeskattning. I Sverige framlades förslag om mervärdeskatten

redan 1964 av skatteberedningen. Ett överarbetat förslag har i dagarna

framlagts inom finansdepartementet.

Med hänsyn till den nordiska varumarknadens snabba tillväxt är en

harmonisering av huvudformerna för indirekt beskattning i Norden nära

nog i och för sig en nödvändighet. Därtill kommer europamarknadsfrågans

nuvarande läge, då tre av de nordiska länderna begärt förhandlingar med

EEC om anslutning till denna organisation. Det är enligt motionärernas

mening angeläget att de nordiska länderna snarast gemensamt prövar hur

en anpassning till EEC:s system för mervärdebeskattning skall kunna ske.

I den män ett nationellt utredningsarbete pågår på området, är det desto

angelägnare att nordiska överläggningar snarast kommer till stånd, så att

de noi diska grannarnas synpunkter kan vinna ömsesidigt beaktande i utredningsarbetet.

— Sverige är koordinerande land för detta spörsmål. Det

bör därför ankomma på Sverige att ta initiativ i saken.

Utskottet. I de delar av redogörelsen för Nordiska rådets femtonde session,

vilka hänvisats till bevillningsutskottet, redovisas bl. a. tre av rådet

antagna rekommendationer. Av dessa syftar nr 17/1967 till ett förenlielligande

av de nordiska ländernas bestämmelser om befrielse för handikappade

från tull- och andra avgifter vid anskaffande av motorfordon och nr

22/1967 till en liberalisering av reglerna om tull- och avgiftsfri införsel av

motorfordon, som brukas i förvärvsarbete i ett land men är registrerat i ett

annat. Genom rekommendationen nr 21/1967 vill rådet åstadkomma ett vidgat

nordiskt samarbete på skatteområdet. Detta bör enligt rådets mening

lämpligen ske dels genom att regeringarna gemensamt låter företa en vetenskaplig

studie av de grundläggande värderingar som bildar underlag för fördelningen

av skattebördan mellan olika grupper i samhället och för valet

mellan olika sätt för skatternas uttagande, dels genom en förbättrad information

och en fastare organiserad kontakt mellan regeringarna i fråga om

såväl planerade och pågående utredningar som genomförda lagändringar

m. m.

Med anledning bl. a. av ett av regeringarna gemensamt lämnat meddelande

om en av Nordiska rådet år 1964 antagen rekommendation nr 27 angående

harmonisering av huvudformerna för indirekt beskattning har rådets

ekonomiska utskott uttalat, att frågan om den indirekta beskattningens

utformning för närvarande är föremål för undersökningar i flera av de

nordiska länderna och att enligt regeringarnas upplysningar en kontinuerlig

kontakt i frågan förekommer mellan berörda departement och ämbetsmän.

Rådet har med anledning härav på utskottets förslag beslutat lägga meddelandet

angående nämnda rekommendation till handlingarna i avvaktan på

nya meddelanden till nästa ordinarie session.

Enligt motionerna I: 867 och II: 1073 bör Sverige ta initiativ till en gemensam

nordisk undersökning rörande förutsättningarna för en anpassning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1967

av de nordiska systemen för indirekt beskattning till det system för denna

beskattning som förbereds inom EEG.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att den utredning som haft

att överse allmänna skatteberedningens förslag angående bl. a. mervärdeskatt

nyligen avlämnat ett betänkande angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter

(stencil Fi 1967: 10). Vid utarbetandet av detta förslag,

som f. n. är föremål för remissbehandling, har utredningen, enligt vad

utskottet erfarit, vederbörligen beaktat de krav på en mervärdeskatts utformning,

vilka framförts inom EEC. Av det föregående framgår att redan

nu en kontinuerlig kontakt förekommer mellan departement och ämbetsmän

i de nordiska länderna rörande den indirekta beskattningens utformning.

Med hänsyn härtill och till den vid rådets session innevarande år antagna

rekommendationen om vidgat nordiskt skattesamarbete är enligt utskottets

mening motionärernas krav på en smidig övergång till en eventuell

mervärdeskatt redan i huvudsak tillgodosett. Utskottet kan därför inte biträda

framställningen i motionerna.

Utskottet finner inte skäl till erinran mot någon av de i detta betänkande

redovisade punkterna i redogörelsen för Nordiska rådets femtonde session.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte lägga förevarande delar av Kungl.

Maj :ts skrivelse nr 133 med redogörelse från Nordiska rådets

svenska delegation till handlingarna;

B) att de likalydande motionerna 1:867 av herr Holmberg

in. fl. och 11:1073 av herr Björkman måtte, i den

män de icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 21 november 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

Närvarande:

från första kammaren: herr Einar Eriksson (s), fröken Ranmark*

(s), herrar Yngve Nilsson (h), Stefanson* (fp), Wärnberg (s), Gösta

Jacobsson (h), Wirmark* (s), Paul Jansson (s), Sundin (ep) och Tistad

(fp); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),

Allard (s), Vigelsbo* (ep), Andersson i Essvik (s), Forsberg (s), Enskog

(fp), Carlsson i Västerås* (s), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping* (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i

Borås (h).

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.