Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tulltaxa, m. m., jämte motioner.

1967-11-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:63, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tulltaxa, m. m., jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

1

Nr 63

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till tulltaxa, m. m., jämte

motioner.

I eu den 13 oktober 1967 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 150, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr

391),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till

propositionen (s. 2—242).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser

om åtaganden på tullområdet, grunder för ett internationellt spannmålsarrangemang

och åtgärder mot dumping som för Sveriges del träffats i

Ivennedyronden inom GATT åren 1963—1967. Förslag framläggs också till

ny tulltaxa med de nya tullsatser som överenskommelserna påkallar som

forsta steg vid genomförandet av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens

bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som senare

behövs för att genomföra åtagandena om successiva tullsänkningar

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 901 av herr Torsten Hansson och II: 1115

av herr Arvidson, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.

Maj :t begära sådan översyn av tulltaxan, att bijouteri varor och guldsmedsvaror

och delar därtill av ädel metall eller av metall med plätering av ädel

metall, vilka utgör produkter av konstnärligt ädelsmide, föres till tulltaxans

kapitel om konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

2) motionen I: 902 av herr Lundberg, vari hemställts, att riksdagen med

ändring av Kungl. Maj :ts proposition nr 150 måtte besluta att tullen på

blekt linolja, stat. nr 15.07.510, samt på kokt, oxiderad eller på annat sätt

modifierad linolja, stat. nr 15.08.210, måtte sänkas till två kronor per 100

kg i stället för föreslagna tre kronor samt att de ändrade tullsatserna för

ifrågavarande produkter samt för linolj ef ettsyra, stat. nr 15.10.501, skall

träda i kraft den 1 januari 1968; samt

3) motionen II: 1116 av herr Jansson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

vid behandling av proposition nr 150 med förslag till tulltaxa måtte besluta

a) att slopa tullen på rostat och orostat kaffe, kakaomassa, kakaosmör

och kakaopulver;

b) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag till

slopande av tullar på industrivaror från u-länder samt förslag till möjliga

former för överflyttning till u-länder av viss import av jordbruksvaror och

frukt som nu sker från industriländer.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Inledning, s. 243—244.

Överenskommelserna i Kennedyronden, s. 244—271.

Förslag och yttranden om ändringar i tulltaxan, s. 271—277.

Departementschefen, s. 277—284.

Av innehållet i motionerna återges här följande.

I de likalydande motionerna 1:901 och 11:1115 erinras om att frågan

rörande särskild varuskatt på konstnärligt ädelsmide behandlats i motioner

till 1965 års riksdag och att bevillningsutskottet då ställde sig positivt

till en reform med sikte på lindring av skatteuttaget på dessa produkter.

Under hand har det emellertid visat sig att definitionen av dessa produkter

varit ett problem för de handläggande myndigheterna. Någon annan officiell

definition på begreppet »konst» än tulltaxans kapitelindelning finns inte.

Med anledning härav finner motionärerna det angeläget att få denna grupp

av ädelsmidesprodukter överförda till tulltaxans 99 kap.

I motionen I: 902 behandlas frågan om tullen på linolja och linoljeprodukter

m. in. Motionären erinrar om att Kungl. Maj :t genom förordnande

om tullfrihet jämlikt 13 § tulltaxeförordningen fr. o. m. den 1 augusti i år

befriat oblekt linolja, stat. nr 15.07.010, från tidigare utgående tull om sju

kronor per 100 kg. Någon ändring av tullsatserna för blekt linolja, stat. nr

15.07.510, samt för kokt, oxiderad eller på annat sätt modifierad linolja,

stat. nr 15.08.210, skedde däremot inte. Dessa produkter är sålunda alltjämt

underkastade den tullsats som gällde för dem före den 1 augusti eller nio

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

kronor per 100 kg. Detsamma är fallet beträffande linolj ef ettsyra, stat. nr

15.10.501, för vilken tullen för närvarande uppgår till sju kronor per 100 kg.

Härigenom har det inbördes förhållandet mellan sistnämnda varor å ena

sidan och oblekt linolja å andra sidan kommit att rubbas, vilket påverkat

konkurrensförhållandet mellan importen av bearbetad linolja och linoljefettsyra

samt den inhemska produktionen av blekt och kokt eller på annat sätt

modifierad linolja till nackdel för den förstnämnda.

I förevarande proposition har departementschefen på förord av kommerskollegium

föreslagit att tullen för blekt samt för kokt eller på annat sätt

modifierad linolja sänks från nio till tre kronor per 100 kg och att ingen

tull skall utgå på linolj ef ettsyra. Då de föreslagna ändringarna, om de antas

av riksdagen, skall träda i kraft först den 1 juli 1968 kommer sålunda

manufaktureringsskyddet att uppgå för bearbetad linolja till nio kronor

och för linolj ef ettsyra till sju kronor per 100 kg i ännu drygt ett halvt år,

vilket motionären befarar medföra en kraftigt reducerad import av bearbetad

linolja och linolj ef ettsyra med en minskad konkurrens som följd

till förfång för den svenska industri som använder ifrågavarande produkter.

Den främsta orsaken till u-ländernas minskade andel i den internationella

handeln anser motionärerna i motionen II: 1116 vara de rika ländernas

skyddsmurar av tullar, skatter, avgifter och regleringar. Dessa försvårar de

fattiga ländernas import av kapitalvaror, som är oundgängligen nödvändiga

för att påskynda industrialiseringen, liksom de försvårar deras utbud

av råvaror på världsmarknaden. Huvuddelen av dessa länders export utgörs

av råvaror, vilkas pris ofta faller samtidigt som de industrivaror de importerar

från i-länderna stiger. Resultatet av skuldbelastningen och den ogynnsamma

handelsutvecklingen blir, att det saknas pengar till investeringar

och att många u-länder upplever en ekonomisk katastrof.

Den nuvarande trenden i den internationella handeln måste brytas. Om

de rika länderna i Väst-Europa fortsätter sin protektionistiska politik kommer

detta att få allvarliga, ännu oöverblickbara konsekvenser. En stabilisering

av råvarupriserna står främst på de fattiga ländernas önskelista. I-länderna

bör avskaffa tullar och importrestriktioner för varor från de fattiga

länderna. Sådana beslut måste göras utan något krav på motsvarande prestation

från u-länderna. Tullarna bör i främsta hand avskaffas när det gäller

jordbruksprodukter, men nolltullar bör även eftersträvas när det gäller uländernas

industrivaror.

Sverige bör bli ett av de länder som först bryter med den hittillsvarande

handelspolitiken gentemot de fattiga länderna. Även om endast 1 procent

av deras totala export går till vårt land, är våra ståndpunktstaganden på

detta område av stor betydelse. Beslutet att ta bort kaffeskatten, liksom

beslutet att från den 1 juli 1966 slopa drygt halva kaffetullen, var positiva åtgärder.

Det är emellertid nödvändigt att gå vidare på denna väg. Kaffetullen

bör helt avskaffas på såväl rostat som orostat kaffe. Likaså bör

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 63

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver befrias från tull. Jordnötter, som

är tullfria om de inte är rostade eller saltade medan de däremot ålägges

tull om nötterna är behandlade i moderlandet, bör även bli tullfria liksom

övriga tropiska produkter som importeras.

Då Sverige har en betydande import av jordbruksvaror och frukt från

andra industriländer är det angeläget att denna import länkas över till uländerna.

Det gäller såväl spannmål som socker, vegetabiliska oljor och råvaror

till sådana oljor, oljekraftfoder och foderblandningar etc. Den nuvarande

jordbruksregleringens gränsskydd mot konkurrens utifrån utgör

ett hinder för angelägen import från u-länder.

Utskottets yttrande

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner de överenskommelser

som träffades vid Kennedyronden inom GATT. Dessa gäller åtaganden på

tullområdet, grunder för ett internationellt spannmålsarrangemang och åtgärder

mot dumping. Förslag framläggs också till ny tulltaxa med de nya

tullsatser som överenskommelsen påkallar som första steg vid genomförandet

av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens bemyndigande för Kungl.

Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som senare behövs för att genomföra

åtagandena om successiva tullsänkningar.

Förhandlingsresultatet i Kennedyronden innebär att industriländerna åtagit

sig att genomföra tullsänkningar som berör huvuddelen av deras tullbelagda

import. Gällande tullfrihet har i stor utsträckning bundits genom

överenskommelserna i GATT. Tullsänkningarna medför för en stor del av

handeln halvering av nu gällande tullar. I fråga om vissa branscher har

dock endast uppnåtts mindre tullsänkningar.

På industriområdet blir maskiner, transportmedel och instrument i stor

utsträckning föremål för tullhalvering. 4 ullarna för kemiska produkter halveras

också i många länder men endast på villkor att USA avskaffar vissa

tullvärderegler, som anses ha starkt handelshindrande effekt. För papper

sker tullsänkningar av storleksordningen 25 % och för järn och stål har

eftersträvats en liarmonisering av tullarna på en nivå mellan 5 och 10 %.

Inom jordbruksområdet är det viktigaste förhandlingsresultatet principöverenskommelsen

om handeln med vete. Den innebär höjda minimipriser

och åtaganden om livsmedelshjälp till u-länderna. Överenskommelsen har

lagts till grund för ett arrangemang för vetehandeln, varom avtal träffats i

Rom i augusti innevarande år. Övriga åtaganden på jordbruksområdet är

mindre betydande.

För u-länderna har Kennedyronden medfört betydande fördelar beträffande

exporten av industrivaror. Huvuddelen av exporten från u-länderna

består emellertid av råvaror som i stor utsträckning redan tidigare varit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967 5

tullfria. Vissa tullar kvarstår dock fortfarande hos industriländerna bl. a.

för tropiska produkter såsom kaffe.

För Sveriges del innebär åtagandena på tullområdet tullsänkningar med

50 % eller mer för en fjärdedel av den totala importen. En nästan lika stor

del av importen blir föremål för mindre tullsänkningar. För 30 % av importen

har nu rådande tullfrihet bundits, och för ytterligare 10 % har tullen

bundits vid nuvarande nivå utan sänkningar. Bland de varor som undantagits

från åtaganden kan nämnas jordbruksreglerade varor samt också

tullfria varor för vilka tullfriheten redan förut är bunden i GATT.

Genomförandet av åtagandena om tullsänkningar kan enligt överenskommelsen

ske antingen i fem lika steg den 1 januari 1968, 1969, 1970, 1971

och 1972 eller med två tullsänkningssteg fr. o. m. den 1 juli 1968 och de

återstående tre stegen den 1 januari 1970, 1971 och 1972. I propositionen

föreslås att Sverige liksom de övriga nordiska länderna, EEC och Storbritannien

följer den sistnämnda metoden och således inleder tullsänkningarna

den 1 juli 1968. De återstående tullsänkningarna avses bli genomförda

successivt den 1 januari 1970, 1971 och 1972 enligt den plan som redovisas

i propositionen. För vissa varor av intresse för u-länderna föreslås dock att

tullåtagandena genomförs helt redan den 1 juli nästa år.

På grundval av importen förra året beräknas den lägre tullnivån som åtagandena

innebär medföra ett årligt bortfall av tullintäkter om ca 300 milj.

kr. För budgetåret 1968/1969 beräknas tnllbortfallet till 120 milj. kr. vid

genomförandet av åtagandena i den takt som föreslås i propositionen.

Departementschefen har karaktäriserat det ingångna avtalet som väl balanserat

i fråga om förmåner och uppoffringar och rimligt med hänsyn till

de förutsättningar under vilka det tillkommit. Utskottet, som ansluter sig

till detta uttalande, finner den träffade överenskommelsen innebära ett väsentligt

framsteg, som helt ligger i linje med våra traditionella handelspolitiska

strävanden. I sammanhanget bör uppmärksammas att förhandlingsresultatet

för vår del i hög grad uppnåtts genom ett fruktbärande nordiskt

samarbete, som manar till efterföljd. Avtalet torde få betecknas som ett av

de mest betydelsefulla stegen under senare tid på vägen mot en friare världshandel.

Utskottet tillstyrker propositionen med en viss teknisk ändring i

förslaget till tulltaxa.

I anslutning till propositionen har i motioner framförts yrkanden berörande

vissa detaljer i förslaget till tulltaxa. Även mycket långtgående krav

för att förbättra u-ländernas ekonomiska villkor har framställts i motionen

II: 1116 avseende dels avveckling av tullarna på kaffe samt vissa kakaoprodukter,

dels utredning i syfte att avveckla tullarna på industrivaror från

u-länder och att överflytta viss del av vår import av jordbruksvaror och

frukt från industriländer till u-länder.

Beträffande frågan om tullen på kaffe vill utskottet endast erinra om att

den tidigare skatten på denna vara avvecklats och att tullen avsevärt redu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

cerats som ett led i ansträngningarna att tillmötesgå u-ländernas önskemål.

Den kvarstående tullen på kaffe är inte av sådan höjd att den kan antas ha

någon betydelse för konsumtionens storlek. I sammanhanget kan också erinras

om att den viktigaste frågan för de kaffeproducerande u-länderna

torde vara att de får ut ett tillfredsställande pris på varan. Strävandena på

denna punkt har samordnats i ett särskilt internationellt organ. I fråga

om de i motionen avsedda kakaoprodukterna kan nämnas att samtliga är

manufakturerade och således även faller in under motionärernas utredningsyrkande.

Beträffande denna del av yrkandet vill utskottet hänvisa till sitt

tidigare uttalande beträffande ett likartat motionsyrkande, då utskottet

framhöll att en ytterligare avveckling av tullar och handelshinder till förmån

för u-ländernas export inte är utesluten men att den liksom hittills bör

genomföras som ett led i eller som ett resultat av internationella överläggningar

på detta område. Härigenom kan svenska tullättnader medverka till

att större marknader än den svenska öppnas för dessa varor, vilka torde

gagna u-länderna mer än en isolerad tullavveckling. Resultatet av Kennedyronden,

som inte får betecknas som obetydligt för u-ländernas del, motsäger

inte detta antagande. Omkring 80 procent av vår import från u-länderna är

i växlande grad berörd av de överenskommelser som där träffats.

Vad gäller förslaget att omdirigera importen av vissa varor till förmån för

u-länderna finner utskottet att även denna fråga bör lösas i sitt större sammanhang.

I motionerna I: 901 och II: 1115 begärs en översyn av tulltaxan i syfte att

undanta konstnärligt ädelsmide från försäljningsskatt. Motionärerna anser

att sådana varor bör hänföras till tulltaxans kapitel 99, som omfattar bl. a.

konstverk. Utan att i detta sammanhang ta ställning till beskattningen av det

konstnärliga ädelsmidet, anser utskottet sig kunna konstatera att motionärerna

felaktigt angriper problemet. Beskattningens räckvidd är i detta fall

inte bestämd av tulltaxan utan genom att i skatteförfattningen anges som

skattepliktiga vissa varor, hänförliga till särskilda tulltaxenummer. Om det

konstnärliga ädelsmidet från början hade hänförts till kapitel 99 och man

avsett att det skulle beskattas, hade förteckningen över de skattepliktiga varorna

även upptagit varor hänförliga till detta kapitel. Vidare vill utskottet

erinra om att tulltaxans uppbyggnad är bestämd genom en internationell

konvention till vilken Sverige anslutit sig. Det härmed förenade åtagandet att

tillämpa den s. k. brysselnomenklaturen innebär att ensidiga ändringar av

denna är uteslutna.

I motionen 1:902 behandlas bl. a. tullen på linolja. Utskottet bortser i

sammanhanget från vissa närstående produkter som också behandlas i motionen.

Enligt nu gällande tulltaxa utgår, räknat per kg, tull med 7 öre för

oblekt linolja och med 9 öre för bearbetad linolja. Enligt våra åtaganden i

Kennedyronden skall råvaran oblekt linolja, som huvudsakligen är en ulandsvara,

från och med den 1 juli vara tullfri, medan tullen på den bearbe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967 7

tade varan skall halveras och således utgå med 4,5 öre per kg. Av propositionen

framgår emellertid att departementschefen på förslag av kommerskollegium

förordat att tullen på den bearbetade varan nedsätts till 3 öre per

kg. Motionären konstaterar dels att detta innebär en höjning av manufaktureringsskyddet

men också att det fram till den nya tulltaxans ikraftträdande

den 1 juli 1968 kommer att föreligga en ännu större skillnad genom

att tullfriheten för råvaran i praktiken genomförts redan fr. o. m. den 1 augusti

1967 med tillämpning av 13 § tulltaxeförordningen. Yrkandet går därför

ut på att tullen på bearbetade linoljeprodukter skall bestämmas till 2 öre

per kg och gälla redan från och med den 1 januari 1968. Utskottet finner

det svårt att med ledning av tillgängliga uppgifter ta en bestämd ställning

till frågan om inanufaktureringsskyddet för bearbetad linolja bör vara 2

eller 3 öre. Skäl kan anföras för båda värdena. Kommerskollegium har ansett

det nuvarande skyddet vara förhållandevis lågt och denna uppfattning

delas av Kemikontoret med vilket kommerskollegium samrått. Motionärerna

anser det nuvarande skyddet tillräckligt. Utskottet vill erinra om att departementschefen

i propositionen meddelat att han avser att i annat sammanhang

återkomma till de punktvisa ändringar i tulltaxan som kan visa sig

nödvändiga. Utskottet förutsätter därför att den i motionen aktualiserade

frågan då kommer att i vederbörlig mån uppmärksammas. Med hänsyn härtill

är utskottet inte heller berett att förorda en från och möd den 1 januari

1968 gällande ändring på denna punkt. Till stöd härför vill utskottet också

åberopa det förhållandet att likartade problem torde kunna påvisas beträffande

andra varor. Det synes utskottet mindre tillfredsställande att på

ett så begränsat område som det här gäller och med så osäkert underlag som

här föreligger, förorda ändringar i tulltaxan samtidigt som andra frågor av

i många fall större betydelse — exempelvis de snedvridningar i fråga om

bilar och bildelar som kommerskollegium påpekat — fortfarande är olösta

i avvaktan på ytterligare utredning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till de här behandlade

motionerna.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 150 och med avslag på de likalydande

motionerna I: 901 av herr Torsten Hansson och II: 1115 av

herr Arvidson, motionen 1: 902 av herr Lundberg samt motionen

II: 1116 av herr Jansson m. fl. — måtte

A) godkänna

1) Genéveprotokollet (1967) till det allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT),

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

2) överenskommelse om grunderna för förhandling om

ett världsvitt spannmålsarrangemang,

3) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det

allmänna tull- och handelsavtalet,.

B) anta förslag till

1) tulltaxa, med den ändringen att 7 kap. erhåller följande

lydelse:

7 kap. Köksväxter m. m.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,

rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel,

dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02—07.04 tulltaxeras

alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. kål:

1. blomkål:

a. under tiden 1 maj—31 juli................. 100 kg 35: —

b. under tiden 1 augusti—30 november........ 100 kg 25: —

c. under tiden 1 december—30 april.................. fri

2. vitkål och rödkål ..........................100 kg 10: —

3. annan:

a. under tiden 1 mars—31 december ..........100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari................ fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september......... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................... fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september.......... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni.................... fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december............... 100 kg 20: -—

2. under tiden 1 januari—29 februari............. 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni......................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli.......... 100 kg 20: —

2. annan............................................. fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni................... 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april.......................... fri

F. svampar...................................... 100 kg 75: —-

G. tomater:

1. under tiden 7 maj—18 november.............. 100 kg 50: —

2. under tiden 19 november—6 maj ..................... fri

s. 9 Kontrollera mot PDF

7 kap.

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

9

H. sallad:

1. under tiden 1 mars—31 december............. 100 kg 40: —

2. under tiden 1 januari—29 februari.................... fri

IJ. baljfrukter:

1. ärter:

a. under tiden 1 mars—31 december...........100 kg 20: —

b. under tiden 1 januari—29 februari................. fri

2. andra:

a. under tiden 1 mars—31 december.......... 100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari ............... fri

K. sötpaprika ........................................ fri

L. rotfrukter:

1. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni....... 100 kg 20: —

2. andra ..................................... 100 kg 10: —

M. andra slag:

1. under tiden 26 mars—18 december............ 100 kg 40: —

2. under tiden 19 december—25 mars .................. fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar men icke särskilt beredda för

direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade

eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda .... 100 kg 25: —

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig använd
ning

som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och

kluvna.................................................. fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)

och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med

hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, även sönderdelade

i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor................................. 100 kg 10: —

B. andra slag............................................ fri

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13

maj 1960 (nr 391),

C) bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och

ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar i

tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 till bilaga 5 i propositionen

samt att under de förutsättningar som angivits

i propositionen genomföra de ändringar av tullsatserna för

vissa kemiska produkter som redovisas i bilagan.

Stockholm den 21 november 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 63 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Einar Eriksson (s), Yngve Nilsson (h),

Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (h), Lundström (fp), Arne Pettersson

(s), Tistad (fp) och Stadling (s); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),

Allard (s), Engkvist (s), Asp (s), Andersson i Essvik (s), fru Nettelbrandt*

(fp), herrar Eriksson i Bäckmora (ep) och Enskog (fp).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:348 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 a1 i texten