Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1967-12-06 · 102 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 97 av 102 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:64, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

1

Nr 64

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m. jämte motioner.

I en den 20 oktober 1967 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 153, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) la8 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november

1956 (nr 623);

3) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953

(nr 272);

4) förordning om andrad lydelse av 3 § 4 mom. förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst;

5) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond

för återanskaffning av fastighet;

6) förordning angående ändrad lydelse av 3 § och punkt 1 av anvisningarna

till 2 § förordningen den 8 april 1960 (nr 63) om rätt till förlustutjämning

vid taxering för inkomst;

7) förordning angående upphävande av 23 § förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning;

8) förordning angående upphävande av 9 § förordningen den 7 april

1967 (nr 96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild

nyanskaffningsfond, m. m.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen föreslås på grundval av markvärdekommitténs betänkande

(SOU 1966: 23 och 24) att vinst som uppkommer vid icke yrkesmässig

avyttring av fastighet inkomstbeskattas såsom realisationsvinst oberoende

av den tid fastigheten innehafts. Vinsten föreslås vara skattepliktig även

om fastigheten förvärvats genom arv, testamente eller gåva eller på jämförligt

sätt utan vederlag. Har fastigheten innehafts mindre än två år skall

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 64

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967

liksom nu hela vinsten beskattas. Har fastigheten innehafts två år eller

längre föreslås 75 % av vinsten vara skattepliktig.

Vid vinstberäkningen skall enligt propositionen inköpspriset för fastigheten

(ingångsvärdet) liksom årliga förbättringskostnader som uppgått

till mer än 3 000 kr. omräknas efter det allmänna prisläget när avyttringen

sker. Omräkningen skall ske med ledning av en indexserie, grundad på

konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med år 1914 som basår.

Vid långa innehav får skattskyldig enligt förslaget som ingångsvärde,

i stället för köpeskillingen vid förvärvet, välja ett belopp motsvarande 150 %

av det taxeringsvärde som gällde för fastigheten 20 år före avyttringen eller

150 % av fastighetens för år 1914 gällande taxeringsvärde. Har fastigheten

förvärvats genom arv eller liknande fång får den skattskyldige såsom ingångsvärde,

i stället för den köpeskilling eller det motsvarande vederlag

som erlagts för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed

jämförliga fång, även välja 150 % av fastighetens taxeringsvärde vid dödsfallet

eller annat i arvsskattehänseende gällande värde.

Förbättringskostnader föreslås vara avdragsgilla endast för år då de

uppgått till minst 3 000 kr.

Har den avyttrade fastigheten omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd

att användas för bostadsändamål, föreslås vidare att från försäljningsvinsten

får dras av ett belopp av 3 000 kr. för varje påbörjat kalenderår

som bostadsbyggnaden funnits på fastigheten under innehavstiden.

Möjlighet till uppskov med realisationsvinstbeskattningen föreslås vid

expropriation eller tvångsöverlåtelse och när överlåtelsen är ett led i jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering. Förslag till bestämmelser

härom avses skola framläggas senare. Vidare föreslås möjlighet för rörelseidkare

som avyttrar fastighet i rörelsen att erhålla avdrag vid inkomsttaxeringen

för avsättning till återanskaffningsfond. Fonden skall kunna användas

för avskrivning på byggnad som anskaffas i stället för den avyttrade

fastigheten.

I propositionen föreslås också vissa regler angående beskattningen av

tomtrörelse. De föreslagna reglerna avser att klargöra när tomtrörelse

föreligger i beskattningshänseende. Tomtrörelse genom försäljning av mark

för bebyggelse anses föreligga i första hand när fastigheten uppenbarligen

förvärvats för att ingå i ju-kesmässig tomtrörelse, t. ex. när fastigheten köpts

av ett s. k. tomtbolag e. d. eller när förvärvet avsett fastighet som enligt fastställd

stadsplan eller byggnadsplan är avsedd för bebyggelse. I övrigt skall

tomtrörelse anses föreligga om den skattskyldige under tio kalenderår avyttrat

minst 15 byggnadstomter.

De nya reglerna föreslås bli tillämpliga på avyttringar som äger rum

fr. o. in. den 1 januari 1968.

De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967

3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19, 35, 36, 54, 58 och 61 §§ kommunalskattelagen

den 28 september 1928 samt punkterna 4 och 5 av anvisningarna till

22 §, punkt 5 av anvisningarna till 25 §, anvisningarna till 27 §, punkt 1 av

anvisningarna till 28 §, punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 35 § och

anvisningarna till 36 § samma lag1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §.

Till skattepliktig —-------eller gåva;

. vinst å icke yrkesmässig avytt- vinst å icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom i ring av lös egendom i andra fall än

andra fall än som avses i 35 §; som avses i 35 § 3 eller 4 mom;

vinst i-----------i stiftelsen.

(Se vidare anvisningarna.)

35 §.

1 mom. Till intäkt--------av kapital.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet

räknas även lotterivinst,

som icke är frikallad från beskattning

enligt 19 §, och belopp, som

motsvarar restituerad, avkortad eller

avskriven folkpensionsavgift, tillläggspensionsavgift

eller sjukförsäkringsavgift,

i den mån beloppet

påverkat storleken av avdrag enligt

46 § 2 mom. som åtn jutits vid

tidigare års taxering.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet

räknas vidare i den omfattning

som angives i 2—4 mom.

vinst genom icke yrkesmässig avyttring

(realisationsvinst).

1 Senaste lydelse av 19 § se 1967:546, av 35 § 1 och 3 mom., punkt 2 av anvisningarna

till 35 § och punkt 2 av anvisningarna till 36 § se 1951:761, av 35 § 2 mom. se 1966:729

av 35 § 4 mom. se 1967:161, av 35 § 5 mom. se 1966:274, av 54 § se 1967:95, av 58 § sé

J.®''303'' av Punkt 4 av anvisningarna till 22 § se 1965:571, av punkt 5 av anvisningarna

till 22 § se 1959:127, av punkt 5 av anvisningarna till 25 § se 1960:129, av punkt 1 av anvisningarna

till 28 § se 1966:724, av punkt 4 av anvisningarna till 35 § se 1946:109, av punkt

1 av anvisningarna till 36 § se 1960:64, av punkt 3 av anvisningai na till 36 § se 1945-408

samt av punkt 4 av anvisningarna till 36 § se 1948:204.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967

(Nuvarande lydelse)

2 m o in. Till intäkt som i 1 mom.

avses räknas, i den omfattning nedan

sägs, vinst å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller läs

egendom, som förvärvats genom köp,

byte eller därmed jämförligt fång

och varit i den skattskyldiges ägo

under nedan angiven tid (r e a lisatio

n svin st).

Har egendom, som skattskyldig erhållit

såsom gåva av make eller skyldcman,

av givaren förvärvats^ genom

fång, som ovan sägs, skall frågan om

och i vad mån skattepliktig realisationsvinst

skall anses föreligga bedömas

med hänsyn till sistnämnda

fång. Motsvarande skall gälla om make

vid bodelning i anledning av andra

makens död erhållit egendom, som

förstnämnda make, före äkenskapets

ingående eller under äktenskapet

förvärvat genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, eller om make

vid bodelning av annan anledning

än andra makens död erhållit egendom,

som någondera maken före äktenskapets

ingående eller under äktenskapet

förvärvat genom köp, byte

eller därmed jämförligt fång. Har

även den skattskyldiges fångesman

erhållit egendomen såsom gåva av

make eller skyldeman eller vid sådan

bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen

ske, som om avyttringen

verkställts av den som närmast dessförinnan

förvärvat egendomen på annat

sätt än genom sådan gåva eller

bodelning. Egendom som avses i c)

nedan och som skattskyldig erhållit

genom arv, testamente, gåva, bodelning

eller annat fång, vilket icke är

jämförligt med köp eller byte, anses

alltid förvärvad genom det köp, byte

eller därmed jämförliga fång som

skett närmast dessförinnan.

Såsom skattepliktig realisationsvinst

skall, med i 3 och b mom. angivna

undantag, räknas:

a) då fråga är om vinst

genom avyttring av fasti

g h e t:

(Föreslagen lydelse)

2 in o in. Avyttras fastighet,

som innehafts mindre än två år, är

hela realisationsvinsten skattepliktig

utom i fall som avses i nästa

stycke. Har fastigheten vid avyttringen

innehafts två år eller mera

är endast 75 procent av vinsten

skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk genom

expropriation eller liknande förfarande

eller eljest avyttrats under

sådana förhållanden, att tvångsförsäljning

måste anses vara för handen,

och kan det icke skäligen antagas,

att avyttringen skulle ha ägt

rum även om tvång icke förelegat,

är endast 75 procent av vinsten

skattepliktig även om fastigheten

innehafts mindre än två år. Detsamma

gäller i fråga om fastighets försäljning,

som utgör led i åtgärder för

jordbrukets eller skogsbrukets yttre

rationalisering, och sådan avyttring

av fastighet till staten som ägt rum,

därför att fastigheten på grund av

flygbuller icke kan bebos utan påtaglig

olägenhet.

Har avyttrad fastighet förvärvats

av den skattskyldige genom arv, testamente,

gåva, bodelning eller annat

fång söm icke är jämförligt med köp

eller byte, anses fastigheten förvärvad

genom det köp, byte eller därmed

jämförliga fång som skett närmast

dessförinnan.

Vad som sägs om realisationsvinst

genom avyttring av fastighet gäller

oavsett om fastigheten är belägen

inom eller utom riket och äger tilllämpning

även på tomträtt, strömfall

och rättighet till vattenkraft.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om den innehafts

mindre än 7 år..........100 % av

vinsten

7 år men mindre än 8 år . . 75 % av

vinsten

8 år men mindre än 9 år .. 50 % av

vinsten

9 år men mindre än 10 år .. 25 % av

vinsten

b) d å fråga är om vinst

genom avyttring av annan

egendom än fastighet eller

egendom som avses i

c) nedan:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år ........ 100 % av

vinsten

2 år men mindre än 3 år . . 75 % av

vinsten

3 år men mindre än 4 år . . 50 % av

vinsten

4 år men mindre än 5 år . . 25 % av

vinsten

c) d å fråga är om vinst

genom avyttring av aktie,

andel i aktiefond, fondandel

eller teckningsrätt

till aktie eller av andel i

ekonomisk förening eller

handelsbolag eller av annan

rättighet som är jämförlig

med här avsedd a ndelsrätt

eller aktie, dock

ej av aktie eller andel i

bostadsaktiebolag eller

bostadsförening som avses

i 2 4 § 3 mom.:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år ........ 100 % av

vinsten

2 år men mindre än 3 år . . 75 % av

vinsten

3 år men mindre än 4 år . . 50 % av

vinsten

4 år men mindre än 5 år. . 25 % av

vinsten

Avyttrar skattskyldig egendom som

avses i c) och som den skattskyldige

innehaft fem år eller mera och framstår

det icke som sannolikt att av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967

(Nuvarande hjdelse)

yttringen skett utan vinst eller med

vinst ej överstigande 5 procent av

vad den skattskyldige erhåller för

egendomen, skall som skattepliktig

realisationsvinst räknas ett belopp

motsvarande 10 procent av vad han

erhåller för egendomen efter avdrag

för kostnad för avyttringen. Från

sammanlagda beloppet av skattepliktig

realisationsvinst enligt detta stycke

under ett beskattningsår äger

skattskyldig åtnjuta avdrag med 500

kronor. Har den skattskyldige under

beskattningsåret varit gift och levt

tillsammans med andra maken, får

nu avsett avdrag för dem båda gemensamt

åtnjutas med 500 kronor.

I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta

avdrag med högre belopp ån

som svarar mot sammanlagda beloppet

av skattepliktig realisationsvinst

enligt detta stycke.

Kan tillämpning av föregående

stycke antagas hindra strukturrationalisering

som är önskvärd från allmän

synpunkt, äger Konungen eller

myndighet som Konungen bestämmer

medgiva befrielse därifrån helt eller

delvis, om företag som beröres av

strukturrationaliseringen gör framställning

därom senast den dag avyttringen

sker.

Vad ovan sagts beträffande fastighet

skall gälla oavsett om fastigheten

är belägen inom eller utom riket och

även äga tillämpning å tomträtt.

Har jordbruksfastighet eller del

därav avyttrats såsom led i åtgärder

för jordbrukets eller skogsbrukets

yttre rationalisering och har i samband

därmed inom två år annan jordbruksfastighet

eller del därav förvärvats,

skall, om den sist förvärvade

egendomen därefter avyttrats, frågan

huruvida denna förvärvats genom sådant

fång och varit i den skattskyldiges

ägo under sådan tid, att vinst

vid avyttringen utgör skattepliktig

realisationsvinst, bedömas med hänsyn

till det fång, varigenom den först

(Föreslagen lydelse)

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

7

(Nuvarande lydelse)

avyttrade egendomen förvärvats.

Om allenast en del av den sist avyttrade

egendomen kan anses ha ersatt

den först avyttrade, skall vad nu

sagts gälla nämnda del.

3 m o m. Såsom skattepliktig realisationsvinst

vid avyttring av strömfall

eller rättighet till vattenkraft

skall räknas:

om egendomen innehafts

mindre än 12 år........ 100 % av

vinsten

12 år men mindre än 13 år 75 % av

vinsten

13 år men mindre än 14 år 50% av

vinsten

14 år men mindre än 15 år 25 % av

vinsten

(Föreslagen lydelse)

3 m o m. A vyttras aktie, andel

1 aktiefond, fondandel eller

teckningsrätt till aktie

eller andel i ekonomisk

förening eller i handelsbolag

eller avyttras annan

rättighet som är jämförlig med här

avsedd andelsrätt eller aktie, dock

ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag

eller i bostadsförening som avses

i 24 § 3 m o m., räknas som skattepliktig

realisationsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år......... 100 % av

vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av

vinsten

3 år men mindre än 4 år 50 % av

vinsten

4 år men mindre än 5 år 25 % av

vinsten

Avyttrar skattskyldig egendom

som här avses och som den skattskyldige

innehaft fem år eller mera

och framstår det icke som sannolikt

att avyttringen skett utan vinst eller

med vinst ej överstigande 5 procent

av vad den skattskyldige erhåller för

egendomen, skall som skattepliktig

realisationsvinst räknas ett belopp

motsvarande 10 procent av vad han

erhåller för egendomen efter avdrag

för kostnad för avyttringen. Från

sammanlagda beloppet av skattepliktig

realisationsvinst enligt detta stycke

under ett beskattningsår äger

skattskyldig åtnjuta avdrag med 500

kronor. Ilar den skattskyldige under

beskattningsåret varit gift och levt

tillsammans med sin make, får sådant

avdrag åtnjutas för dem båda

gemensamt med 500 kronor. I intet

fall får dock skattskyldig åtnjuta

avdrag med högre belopp än som

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

svarar mot sammanlagda beloppet

av skattepliktig realisationsvinst enligt

detta stycke.

Kan tillämpning av föregående

stycke antagas hindra strukturrationalisering

som är önskvärd från allmän

synpunkt, äger Konungen eller

myndighet som Konungen bestämmer

medgiva befrielse därifrån helt

eller delvis, om företag som beröres

av strukturrationaliseringen gör

framställning därom senast den dag

avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta

moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2

mom. andra stycket, beräknas skattepliktig

realisationsvinst icke till

högre belopp än som motsvarar 10

procent av vad den skattskyldige erhåller

för egendomen efter avdrag

för kostnad för avyttringen.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje

stycket äger motsvarande tillämpning

på egendom som avses i detta

moment.

Från skatteplikt enligt detta moment

undantages vinst som uppkommer,

när aktie i aktiebolag eller andel

i handelsbolag, ekonomisk förening

eller utländskt bolag överlåtes mellan

sådana företag inom samma koncern,

om moderföretaget i koncernen är

aktiebolag eller ekonomisk förening

och den överlåtna aktien eller andelen

innehaves som ett led i annan

koncernens verksamhet än förvaltning

av fastighet, värdepapper eller

annan därmed likartad lös egendom.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,

handelsbolag eller ekonomisk

förening efter den 31 december 1967

av någon som bär ett bestämmande

inflytande över bolaget eller föreningen,

beräknas realisationsvinst

vid hans avyttring av aktie eller andel

i bolaget eller föreningen som

om avyttringen avsett mot aktien

eller andelen svarande andel av fastigheten.

Vad nu sagts får icke föranleda

att realisationsvinst beräknas

lägre eller att realisationsförlust be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse)

4 m o m. Vinst, som uppkommit

genom att fast egendom eller annan

lös egendom än sådan som avses i 2

mom. tredje stycket c) tagits i anspråk

genom expropriation eller liknande

förfarande eller eljest avyttrats

under sådana förhållanden, att

tvångsförsäljning som nyss sagts

måste anses vara för handen, är icke

i något fall att anse som skattepliktig

realisationsvinst, dock att skatteplikt

enligt eljest gällande regler föreligger

därest det skäligen kan antagas,

att avyttringen skulle ägt rum även

om tvång icke förelegat. Vad nu sagts

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande realisationsvinst vid upplåtelse

av nyttjanderätt eller servitutsrätt

till fastighet för obegränsad

tid mot engångsersättning. Avyttras

egendom som avses i 2 mom. tredje

stycket c) under förhållanden som

anges ovan, skall skattepliktig realisationsvinst

icke beräknas till högre

belopp än 10 procent av vad den

skattskyldige erhåller för egendomen

efter avdrag för kostnad för avyttringen.

Såsom skattepliktig realisationsvinst

skall ej heller anses vinst, vilken

uppkommit genom sådan avyttring

av fastighet eller fastighetsdel

som utgör led i åtgärder för jordbrukets

eller skogsbrukets yttre rationalisering,

eller vinst som uppkommit

när staten förvärvat fastighet därför

att den icke kan bebos utan påtaglig

olägenhet på grund av flygbuller.

Skattepliktig realisationsvinst enligt

2 mom. fjärde stycket anses icke

(Föreslagen lydelse)

räknas högre än enligt reglerna i deU

ta moment. Bestämmelserna i detta

stycke gälla endast om sådan fastighet

utgör bolagets eller föreningens

väsentliga tillgång. De gälla dock

icke vid avyttring av aktie i sådant

bostadsaktiebolag eller andel i sådan

bostadsrättsförening som avses i 24 §

3 mom., om avyttringen avser endast

rätt till viss eller vissa men ej

alla bostadslägenheter i fastigheten.

4 mom. A vyttras annan egendom

än som avses i 2 eller 3

m o m., räknas som skattepliktig realisationsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år ........ 100 % av

vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av

vinsten

3 år men mindre ån 4 år 50 % av

vinsten

4 år men mindre än 5 år 25 % av

vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder

endast om den skattskyldige

förvärvat den avyttrade egendomen

genom köp, byte eller därmed jämförligt

fång. Har han förvärvat egendomen

genom gåva av make eller

skyldeman och har egendomen av givaren

förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, skall

dock frågan om och i vad mån skattepliktig

realisationsvinst skall anses

föreligga bedömas med hänsyn till

sistnämnda fång. Motsvarande skall

gälla om make vid bodelning i anledning

av andra makens död erhållit

egendom, som förstnämnda make

före äktenskapets ingående eller under

äktenskapet förvärvat genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, eller om make vid bodelning av

annan anledning än andra makens

död erhållit egendom, som någondera

maken före äktenskapets ingående

eller under äktenskapet förvärvat genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång. Har även den skattskyldiges

fångesman erhållit egendomen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse)

föreligga när aktie i aktiebolag eller

andel i handelsbolag, ekonomisk förening

eller utländskt bolag överlåtes

mellan sådana företag inom samma

koncern, om moderföretaget i koncernen

är aktiebolag eller ekonomisk

förening och den överlåtna aktien eller

andelen innehaves som ett led i

annan koncernens verksamhet än

förvaltning av fastighet, värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom.

5 m o m. Till intäkt som i 1 mom.

avses räknas jämväl dels lotterivinstt

därest densamma icke jämlikt

19 §’ är frikallad från beskattning,

dels ock belopp som motsvarar

restituerad, avkortad eller avskriven

folkpensionsavgift, tilläggspensionsavgift

eller sjukförsäkringsavgift i

den mån beloppet påverkat storleken

av avdrag enligt 46 § 2 mom., som

åtnjutits vid tidigare års taxeringar.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

såsom gåva av make eller skyldeman

eller vid sådan bodelning som nyss

nämnts, skall bedömningen ske som

om avyttringen verkställts av den

som närmast dessförinnan förvärvat

egendomen på annat sätt än genom

sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta

moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2

mom. andra stycket är vinsten skattepliktig

endast om det skäligen kan

antagas, att avyttringen skulle ha ägt

rum även om tvång icke förelegat.

(Se vidare anvisningarna.)

36 §.

Från bruttointäkten------i förvärvskällan.

Att särskilda bestämmelser gälla

för beräkning av vinst genom avyttring

av fastighet framgår av anvisningarna.

(Se vidare anvisningarna.)

54 §.

Från skattskyldighet

Aktiebolag och--

Aktiebolag eller ekonomisk förening,

som driver byggnadsrörelse,

tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter, åtnjuter

icke skattefrihet enligt första

stycket a) för utdelning på aktie eller

andel som utgör lagertillgång i

rörelsen.

Aktiebolag eller------

Om aktierna--------

--ett år.

bolagens verksamhet.

Aktiebolag eller ekonomisk förening,

som driver byggnadsrörelse,

tomtrörelse eller yrkesmässig handel

med fastigheter, åtnjuter icke

skattefrihet enligt första stycket a)

för utdelning på aktie eller andel

som utgör lagertillgång i rörelsen.

en fjärdedel,

lös egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 H

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Om särskilda-------icke föras.

Förvärvar svenskt------inbetald insats.

Att personer, -— -------samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

58 §.

Där inkomst-------influtna bruttointäkterna;

jords ty c k ningsf ör etag

till fem procent i kommun, där huvudkontor

funnits, samt i övrigt i

kommun, där fastighet, som varit

föremål för styckning, är belägen,

eller, därest fastigheter i olika kommuner

varit föremål för styckning,

i en var av dessa kommuner till så

stor del, som belöper å köpeskillingarna

för inom kommunen belägna,

under beskattningsåret försålda fastigheter

i förhållande till köpeskillingarna

för samtliga under samma

år försålda fastigheter;

rörelse, som avser att--

61

Såsom fast driftställe i rörelse

skall anses plats, å vilken för

stadigvarande bruk vid rörelsens utövande

funnits särskild anläggning

eller vidtagits särskild anordning,

såsom kontor, fabrik, verkstad,

verk, bruk, handelsbod eller annat

stadigvarande försäljningsställe. Med

fast driftställe likställes gruva eller

annan fyndighet, som varit föremål

för bearbetning, stenbrott eller torvmosse,

fastighet, som varit föremål

för jordstyckning, samt plats, där

entreprenadarbete av större omfattning

drivits under lokal ledning.

tomtrörelse till fem procent

i kommun, där huvudkontor funnits,

samt i övrigt i kommun, där

fastighet, som tomtrörelsen omfattat,

är belägen, eller, om tomtrörelsen

omfattat fastigheter i olika kommuner,

i envar av dessa kommuner

till så stor del, som belöper å köpeskillingarna

för inom kommunen belägna,

under beskattningsåret försålda

fastigheter i förhållande till

köpeskillingarna för samtliga under

samma år försålda fastigheter;

-----inom kommunen.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

Såsom fast driftställe i rörelse

skall anses plats, å vilken för

stadigvarande bruk vid rörelsens utövande

funnits särskild anläggning

eller vidtagits särskild anordning,

såsom kontor, fabrik, verkstad, verk,

bruk, handelsbod eller annat stadigvarande

försäljningsställe. Med fast

driftställe likställes gruva eller annan

fyndighet, som varit föremål för

bearbetning, stenbrott eller torvmosse,

fastighet, som omfattats av tomtrörelse,

samt plats, där entreprenadarbete

av större omfattning drivits

under lokal ledning.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog - - -—- -----—- — gällande ingångsvärde.

Med skogs ingångsvärde förstås Med skogs ingångsvärde förstås

det värde, varmed växande skog kan det värde, varmed växande skog kan

anses hava ingått i fastighetens vär- anses hava ingått i fastighetens värde

vid den tidpunkt, då ägaren för- de vid den tidpunkt, då ägaren förvärvade

fastigheten. Har egendom, värvade fastigheten. Har egendom,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967

(Nuvarande lydelse)

som skattskyldig erhållit såsom gåva

av make eller skyldeman, av givaren

förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, skall i

berörda hänseende sistnämnda fång

vara avgörande. Motsvarande skall

gälla, om make vid bodelning i anledning

av andra makens död erhållit

egendom, som förstnämnda make

före äkenskapets ingående eller under

äktenskapet förvärvat genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, eller om make vid bodelning

av annan anledning än andra makens

död erhållit egendom, som någondera

maken före äktenskapets

ingående eller under äktenskapet

förvärvat genom köp, byte eller därmed

jämförligt fång.

Såsom fastighetens------

Med ingående virkesförråd förstås

den växande skogens kubikmassa

i fast mått på bark vid den tidpunkt,

då fastigheten förvärvades.

Med det för ägaren gällande

ingående virkesförrådet

förstås virkesförrådet vid ägarens

förvärv av fastigheten med avdrag

för det virkesförråd, för vilket

ägaren må hava njutit avdrag

vid tidigare taxeringar. Har avdrag

tidigare skett för minskning i ingångsvärde,

skall ingående virkesförrådet

anses därigenom hava nedgått

i samma proportion som ingångsvärdet.

Har efter avverkning

eller upplåtelse av avverkningsrätt

det återstående virkesförrådet nedgått

under det för ägaren gällande

ingående virkesförrådet, får avdrag

(Föreslagen lydelse)

som skattskyldig erhållit såsom gåva

av make eller skyldeman, av givaren

förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, skall i

berörda hänseende sistnämnda fång

vara avgörande. Motsvarande skall

gälla, om make vid bodelning i anledning

av andra makens död erhållit

egendom, som förstnämnda make

före äktenskapets ingående eller under

äktenskapet förvärvat genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, eller om make vid bodelning

av annan anledning än andra makens

död erhållit egendom, som någondera

maken före äktenskapets ingående

eller under äktenskapet förvärvat

genom köp, byte eller därmed

jämförligt fång. Har även den skattskyldiges

fångesman erhållit egendomen

såsom gåva av make eller

skyldeman eller vid sådan bodelning

som nyss nämnts, skall bedömningen

av skogens ingångsvärde ske, som

om avverkningen eller avyttringen

av skogen verkställts av den som

närmast före den skattskyldiges

fångesman förvärvat egendomen på

annat sätt än genom sådan gåva eller

bodelning.

- nämnda likvid.

Med ingående virkesförråd förstås

den växande skogens kubikmassa

i fast mått på bark vid den tidpunkt,

då fastigheten förvärvades.

Med det för ägaren gällande

ingående virkesförrådet

förstås virkesförrådet vid ägarens

förvärv av fastigheten med avdrag

för det virkesförråd, för vilket

ägaren må hava njutit avdrag

vid tidigare taxeringar. Har avdrag

tidigare skett för minskning i ingångsvärde,

skall ingående virkesförrådet

anses därigenom hava nedgått

i samma proportion som ingångsvärdet.

Har efter avverkning

eller upplåtelse av avverkningsrätt

det återstående virkesförrådet nedgått

under det för ägaren gällande

ingående virkesförrådet, får avdrag

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 dr 1967 13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ske med den på minskningen pro- ske med den på minskningen proporportionellt

belöpande delen av in- tionellt belöpande delen av ingångs
gångsvärdet.

värdet. Föreskriften i andra stycket

äger motsvarande tillämpning.

Vare sig------- ursprungliga ingångsvärdet.

Är det----- samma tid.

Om avdrag----------— av skogen.

Om moderbolag------övertagande föreningen.

Exempel å-------ingående virkesförråd:

A. försäljer--------erlagda köpeskillingen.

Det för--------- 10 200 kronor.

Exempel å----------i ingångsvärde:

B. försäljer ----------- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har--------det ursprungliga.

5. Har växande skog avyttrats i 5. Har växande skog avyttrats i

samband med avyttring samband med avyttring

av marken i annat fall än då av marken i annat fall än då

vinst på avyttringen skall beskattas vinst på avyttringen skall beskattas

enligt 27 § såsom inkomst av han- enligt 27 § såsom inkomst av handelsrörelse

eller enligt 35 § såsom delsrörelse eller enligt 35 § såsom

realisationsvinst, får avdrag enligt realisationsvinst, får avdrag enligt

den skattskyldiges val åtnjutas med den skattskyldiges val åtnjutas med

ett av följande belopp, nämligen: ett av följande belopp, nämligen:

ett belopp motsvarande så stor del ett belopp motsvarande så stor del

av köpeskillingen eller den eljest av köpeskillingen eller den eljest ererhållna

valutan för skogen, som hållna valutan för skogen, som vid

vid en proportionell fördelning be- en proportionell fördelning belöper

löper å det för ägaren gällande in- å det för ägaren gällande ingående

gående virkesförrådet (varigenom virkesförrådet (varigenom beskattbeskattningen

kommer att avse alle- ningen kommer att avse allenast skönast

skogens tillväxt, i kubikmassa gens tillväxt, i kubikmassa räknat,

räknat, utöver det för honom gäl- utöver det för honom gällande inlande

ingående virkesförrådet); gående virkesförrådet), så beräknat

som i punkt 4 här ovan sägs;

eller ett belopp motsvarande eller ett belopp motsvarande

värdet av det för skogen beräknade värdet av det för skogen beräknade

minsta producerande skogskapita- minsta producerande skogskapitalet;

let;

eller skogens för ägaren gällan- eller skogens för ägaren gällande

ingångsvärde, så beräknat som i de ingångsvärde, så beräknat som i

punkt 4 här ovan sägs. punkt 4 här ovan sägs.

Härvid ialcttages--------valutans belopp.

Är skattskyldig —--------vid denna.

Såsom värde--------omloppstid 18.

Exempel:

1) A. inköper —-------- 750 kronor.

Samma skogsmark —--------400 kronor.

2) C. ärver ---------skogens försäljning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b- år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 25 §.

5. Den omständigheten----------—i fråga.

Har skattskyldig-------eller bidraget.

Ränta på statligt bostadslån eller

räntelån skall, till den del räntan

lagts till låneskulden, anses betald

då den debiterats. 1 den mån ränta

på bostadslån eller annat statligt lån

erlagts med hjälp av räntelån anses

räntan betald då räntelånet betalats

ut.

till 27 8.

Av punkt 2 av anvisningarna till

21 § framgår, att en förvärvsverksamhet,

som utövas vid sidan av

jordbruk, i vissa fall är att anse som

en jordbrukets binäring, eventuellt

som skogsbruk, men i andra fall bör

räknas som särskild rörelse.

1. Av punkt 2 av anvisningarna

till 21 § framgår, att en förvärvsverksamhet,

som utövas vid sidan av

jordbruk, i vissa fall är att anse som

en jordbrukets binäring, eventuellt

som skogsbruk, men i andra fall bör

räknas som särskild rörelse.

2. Tomtrörelse anses föreligga, när

någon bedriver verksamhet som huvudsakligen

avser försäljning av

mark för bebyggelse (byggnadstomt)

från fastighet, som uppenbarligen

förvärvats för att ingå i yrkesmässig

markförsäljning, såsom när fastighet

köpts av ett tomtbolag eller

dylikt eller när förvärvet avsett mark

som enligt fastställd stadsplan eller

byggnadsplan är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av byggnadstomt

ingå i tomtrörelse, om den

skattskyldige under tio kalenderår

•— frånsett överlåtelse som avses i

35 § 2 mom. andra stycket — avyttrat

minst femton byggnadstomter.

Detsamma gäller om makar under

äktenskapet sålt tillhopa minst femton

byggnadstomter under angivna

tid. Har försäljning av byggnadstomter

skett från olika fastigheter

eller från olika delar av en fastighet,

medräknas vid beräkningen av antalet

tidigare sålda byggnadstomter endast

sådana tomter som med hänsyn

till deras inbördes läge normalt kan

anses ingå i en och samma tomtrörelse.

Vid beräkning av antalet tidi
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967

15

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gare sålda byggnadstomter likställes

med försäljning upplåtelse av mark

i och för bebyggelse, utom då fråga

är om kommuns upplåtelse av tomträtt.

Har fastighet genom köp, byte

eller därmed jämförlig överlåtelse

eller genom gåva överförts till föräldrar,

far- eller morföräldrar, make,

avkomling eller avkomlings make,

till dödsbo, vari den skattskyldige eller

någon av nämnda personer är

delägare, eller till aktiebolag, handelsbolag

eller ekonomisk förening,

vari den skattskyldige ensam eller

tillsammans med sådana personer

på grund av det samlade innehavet

av aktier eller andelar har ett bestämmande

inflytande, anses tomtrörelse

föreligga, om överlåtaren och

den nye ägaren sammanlagt avyttrat

minst femton byggnadstomter. Tomtrörelsen

anses taga sin början i och

med avyttringen av den femtonde

byggnadstomten.

Tomtrörelse föreligger icke, när

företag som har till ändamål att driva

tomtrörelse, byggnadsrörelse eller

handel med fastigheter, avyttrar

byggnadstomt till anställd för att bereda

honom bostad eller avyttrar

byggnadstomt som är avsedd att huvudsakligen

användas av de anställda

för gemensamt ändamål.

Säljes byggnadstomt av någon som

bedriver byggnadsrörelse eller handel

med fastigheter, anses försäljningen

ingå i den övriga verksamheten,

om icke tomtrörelse utgör den

huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make,

om de med hänsyn till antalet tomtförsäljningar

enligt andra stycket

anses ha drivit tomtrörelse, icke under

de senaste tio kalenderåren före

taxeringsåret sålt någon byggnadstomt,

anses avyttring av byggnadstomt

som därefter sker ej som tomtrörelse,

om icke byggnadstomten ingår

i fastställd stadsplan eller byggnads

plan eller avyttringen skett under

sådana förhållanden att tomtrö
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

relse på nytt anses föreligga enligt

bestämmelserna i första eller andra

stycket. Överlåtelse som avses i 35 §

2 mom. andra stycket verkar icke

avbrytande på uppehåll som nu

nämnts.

Avyttrar skattskyldig återstoden

av lagret i sådan tomtrörelse som avses

i andra stycket, anses vinsten av

denna avyttring —- utom den del av

vinsten som belöper på mark inom

fastställd stadsplan eller byggnadsplan

— icke som inkomst av rörelse

utan som realisationsvinst. Som skattepliktig

intäkt av rörelse räknas likväl

belopp, varmed egendomens värde

nedskrivits i rörelsen och som

icke återförts till beskattning tidigare.

Vad som sagts om försäljningsvinstens

beskattning som realisationsvinst

gäller icke, om avyttringen

kan antagas ha skett väsentligen i

syfte att bereda den skattskyldige eller

egendomens förvärvare eller annan,

med vilken någondera är i intressegemenskap,

obehörig skatteförmån.

Frågan om oskiftat dödsbos avyttring

av byggnadstomt är att hänföra

till tomtrörelse eller ej bedömes

på samma sätt som om den avlidne

verkställt avyttringen.

till 28 6.

1. Till intäkt av rörelse hänföras —

Till intäkt av rörelse hänföres — —

I enlighet med det anförda skall en

skattskyldig, som driver jordstyckningsrörelse

eller eljest idkar handel

med fastigheter, såsom intäkt av rörelsen

upptaga vad som influtit vid

försäljning av sådan fastighet eller

del därav, oberoende av sättet för

fastighetens förvärvande och tiden

för dess innehavande, varefter frågan

om och i vad mån nettointäkt

uppstått genom försäljningen kommer

att bero på resultatet av rörelsen

i dess helhet under beskattningsåret.

Om en skattskyldig, som utövar

industriell verksamhet, avyttrar

någon för denna verksamhet avsedd

- — stadgade grunder.

---goodwills natur.

Skattskyldig, som driver tomtrörelse,

byggnadsrörelse eller handel

med fastigheter, skall såsom intäkt

av rörelsen upptaga vad som influtit

vid försäljning av sådan fastighet

eller del därav, oberoende av sättet

för fastighetens förvärvande och tiden

för innehavet, varefter frågan

om och i vad mån nettointäkt uppstått

genom försäljningen kommer

att bero på resultatet av rörelsen i

dess helhet under beskattningsåret.

Därvid iakttages utöver vad som

gäller enligt anvisningarna till 27 §

följande. Om fastighet, som utgör lagertillgång

i tomtrörelse, byggnads
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse)

fastighet, skall vad av försäljningssumman

belöper å sådana till fastigheten

hörande maskiner och andra

inventarier, vilka icke vid beräkning

av värdeminskningsavdrag hänföras

till byggnad, upptagas såsom intäkt

av rörelse, varemot återstående delen

av försäljningssumman skall

upptagas såsom intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet, därest de i 35 §

angivna förutsättningarna för skattepliktig

realisationsvinst föreligga.

Utskiftar svenskt-------— vi

(Föreslagen lydelse)

rörelse eller handel med fastigheter,

förvärvats innan rörelsen påbörjats,

beräknas fastighetens värde vid tiden

för rörelsens påbörjande på samma

sätt som vid beräkning av realisationsvinst

enligt punkterna 1 och

2 av anvisningarna till 36 §. Detta

värde utgör fastighetens uppräknade

ingångsvärde i rörelsen även vid senare

års taxeringar. Om en skattskyldig,

som utövar industriell verksamhet,

avyttrar någon för denna

verksamhet avsedd fastighet, skall

vad av försäljningssumman belöper

a sådana till fastigheten hörande

maskiner och andra inventarier, vilka

icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

hänföras till

byggnad, upptagas såsom intäkt av

rörelse, varemot återstående delen

av försäljningssumman skall upptagas

såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet,

i den mån de i

35 § angivna förutsättningarna för

skattepliktig realisationsvinst föreligga.

1 utskiftningen.

2. Idet — —

Exempel:

En skattskyldig försäljer nio år

efter förvärvet en jordbruksfastighet

med därå växande skog. Han erhåller

därvid en realisationsvinst å

5 000 kronor. Av denna utgör 25

procent eller 1 250 kronor skattepliktig

realisationsvinst. Om den å skogen

belöpande delen av köpeskillingen

i stället upptages såsom intäkt av

skogsbruk, skulle för den skattskyldige

efter åtnjutande av bl. a. avdrag,

som avses i 22 § 1 mom. tredje

stycket, uppkomma en behållen intäkt

av skogsbruk å 4 000 kronor.

Under sådana förhållanden skall den

skattskyldige uppgiva 1250 kronor

såsom skattepliktig realisationsvinst

och 2 750 kronor såsom intäkt av

j ordbruksfastighet.

pel:

En skattskyldig försäljer nio år

efter förvärvet en jordbruksfastighet

med därå växande skog. Därvid uppkommer

en realisationsvinst, som enligt

de i punkterna 1 och 2 av anvisningarna

till 36 § angivna grunderna

uppgår till 5 000 kronor. Av denna

utgör 75 procent eller 3 750 kronor

skattepliktig realisationsvinst. Om

den å skogen belöpande delen av

köpeskillingen i stället upptages såsom

intäkt av skogsbruk, skulle för

den skattskyldige efter åtnjutande

av bl. a. avdrag, som avses i 22 § 1

mom. tredje stycket, uppkomma en

behållen intäkt av skogsbruk å 4 000

kronor. Under sådana förhållanden

skall den skattskyldige uppgiva 3 750

kronor såsom skattepliktig realisationsvinst

och 250 kronor såsom intäkt

av jordbruksfastighet.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 61

till 35 §.

— — dess helhet.

Exem

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967

(Nuvarande lydelse)

Om den behållna intäkten av

skogsbruk i stället uppgått till 6 000

kronor, skulle den skattskyldige i

det angivna exemplet uppgiva 1 250

kronor såsom skattepliktig realisationsvinst

och 3 750 kronor såsom intäkt

av skogsbruk.

4. Lika med avyttring av fast

egendom skall anses upplåtelse av

nyttjanderätt eller servitutsrätt till

fastighet för obegränsad tid mot engångsersättning,

vilken därvid är

att betrakta som köpeskilling (jfr

punkt 5 andra meningen av anvisningarna

till 21 §). Avyttringen skall

i sådant fall anses hava omfattat så

stor del av fastigheten som ersättningsbeloppet

utgör av fastighetens

hela värde vid tiden för upplåtelsen.

Därest förutsättningar därför i övrigt

föreligga skall alltså i dylikt fall

skattepliktig realisationsvinst respektive

avdragsgill realisationsförlust

anses hava uppkommit.

till

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages såsom intäkt vad som

erhållits för den avyttrade egendomen.

Avdrag får ske för alla omkostnader

för förvärvet och avyttringen,

således för erlagd köpeskilling, för

vad som nedlagts på förbättring av

egendomen, för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader

in. in. Hit räknas jämväl kostnad,

som under tid, då intäkt av avyttrad

annan fastighet eller i förekommande

fall del därav beräknats enligt

24 § 2 eller 3 mom. nedlagts på reparation

och underhåll av fastigheten

eller fastighetsdelen, i den mån

den avyttrade egendomen på grund

därav vid avyttringen befunnit sig

i bättre skick än vid förvärvet. Har

den skattskyldige tidigare fått åtnjuta

avdrag för värdeminskning av

den avyttrade egendomen eller dyl.,

skall å andra sidan, i den mån ej vad

som vid avyttringen återbekommits

av de avskrivna beloppen inräknas i

(Föreslagen lydelse)

Om den behållna intäkten av

skogsbruk i stället uppgått till 6 000

kronor, skulle den skattskyldige i

det angivna exemplet uppgiva 3 750

kronor såsom skattepliktig realisationsvinst

och 1250 kronor såsom

intäkt av skogsbruk.

4. Lika med avyttring av fastighet

anses marköverföring enligt 8 kap.

4 a § eller 13 kap. 2 b § lagen den 18

juni 1926 (nr 326) om delning av

jord å landet. Upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastighet

för obegränsad tid mot engångsersättning

anses som avyttring av fastighet

när upplåtelsen framstår som

ett fullständigt ianspråktagande av

mark, t. ex. upplåtelse av mark till

väg. I övriga fall anses upplåtelsen

som avyttring av lös egendom. Engångsersättningen

är att betrakta

som köpeskilling (jfr punkt 5 andra

meningen av anvisningarna till 21 §).

36 §.

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages, utom i fall som avses

i 35 § 3 mom. andra stycket, såsom

intäkt vad som erhållits för den

avyttrade egendomen. Avdrag får —

med iakttagande dock av de särskilda

föreskrifter som enligt punkt 2

nedan gäller beträffande fastighet —

ske för alla omkostnader för förvärvet

och avyttringen, således för erlagd

köpeskilling, för vad som nedlagts

på förbättring av egendomen,

för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader m. m. Hit

räknas jämväl kostnad, som under

tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet

eller i förekommande fall del

därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3

mom. nedlagts på reparation och underhåll

av fastigheten eller fastighetsdelen,

i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav vid avyttringen

befunnit sig i bättre skick än

vid förvärvet. Har den skattskyldige

tidigare fått åtnjuta avdrag för vär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse)

intäkt av rörelse, omkostnadsbeloppet

minskas med detta avdrag, därvid

stadgandet i 29 § 1 mom. andra

stycket angående i beskattningsavseende

åtnjutet värdeminskningsavdrag

skall äga motsvarande tillämpning.

Vidare får vid vinstberäkningen

den skattskyldige åtnjuta avdrag

för under beskattningsåret utbetalda

förvaltningskostnader och räntor,

därest dessa ej böra hänföras

till annan förvärvskälla.

2. För att förlust å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom

skall få avdragas erfordras, att

förlusten under beskattningsåret

uppkommit genom avyttring av fast

eller lös egendom, som förvärvats genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång och varit i säljarens ägo,

om det är fastighet, under mindre

än tio år och eljest under mindre än

fem år, eller, i fråga om strömfall

eller rättighet till vattenkraft, under

mindre än femton år. Realisations
-

(Föreslagen lydelse)

deminskning av skog eller annan naturtillgång

på avyttrad fastighet,

skall å andra sidan omkostnadsbeloppet

minskas med sådant avdrag.

På samma sätt minskas omkostnadsbeloppet

med avdrag som för tidigare

beskattningsår atnjutits för värdeminskning

av byggnad och sådana

inventarier vilkas värde inräknas i

fastighetens taxerade byggnadsvärde,

dock icke för år då åtnjutet avdrag

understigit 3 000 kronor. I intet

fall skall dock omkostnadsbelopp

minskas med avdrag för värdeminskning

som åtnjutits för år före år

1914. Beräknas anskaffningskostnad

för fastighet enligt punkt 2 första

eller andra stycket på grundval av

visst års taxeringsvärde minskas omkostnadsbeloppet

endast med värdeminsknings

av drag för skog, byggnader

m. m. som åtnjutits från och med

nämnda år. Har den skattskyldige tidigare

åtnjutit avdrag för värdeminskning

eller dylikt av lös egendom,

minskas omkostnadsbeloppet

med sådant avdrag, i den mån vid avyttringen

återvunna avskrivningar

icke skola upptagas som intäkt av rörelse.

Vad som förstås med i beskattningsavseende

åtnjutet värdeminslcningsavdrag

framgår au 29 § 1 mom.

andra stycket. Vidare får vid vinstberäkningen

den skattskyldige åtnjuta

avdrag för under beskattningsåret

utbetalda förvaltningskostnader

och räntor, därest dessa ej böra hänföras

till annan förvärvskälla.

2. Har fastighet vid avyttringen

innehafts mer än tjugo år får den

skattskyldige vid vinstberäkningen,

i stället för köpeskillingen vid förvärvet,

avdraga ett belopp motsvarande

150 procent av det taxeringsvärde

som gällde för fastigheten tjugo

år före avyttringen. Har fastigheten

förvärvats år 1914 eller tidigare

får den skattskyldige även välja att

som ingångsvärde för fastigheten

räkna 150 procent av fastighetens

taxeringsvärde för år 1914. Fanns

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lijdelse) (Föreslagen lydelse)

förlust beräknas efter samma regler,

som gälla för beräkning av realisationsvinst.

Har den avyttrade egendomen innehafts

under sådan tid, att därest

vinst uppstått vid avyttringen, vinsten

jämlikt 35 § skolat allenast till

viss del hava räknats till skattepliktig

realisationsvinst, må avdrag åtnjutas

endast för däremot svarande

del av förlusten.

Avdrag må i intet fall ske för realisationsförlust,

som uppkommit då

egendom avyttrats eller då upplåtelse

av nyttjanderätt eller servitutsrätt

till fastighet skett under sådana

förhållanden, att därest vinst i

stället uppstått, denna enligt bestämmelserna

i 35 § 4 mom. icke

skulle hava utgjort skattepliktig realisationsvinst.

Avdrag är icke i något fall medgivet

för utgifter för inköp av lottsedlar

eller för andra liknande insatser

i lotteri.

taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före

avyttringen eller för år 1914, får

motsvarande värde uppskattas med

ledning av taxeringsvärdet för fastighet,

i vilken den avyttrade egendomen

ingått, eller närmast därefter

åsatta taxeringsvärde.

Har avyttrad fastighet förvärvats

genom arv eller testamente eller genom

bodelning i anledning av makes

död, får den skattskyldige, i stället

för köpeskilling eller motsvarande

vederlag för fastigheten vid närmast

föregående köp, byte eller därmed

jämförliga fång eller i stället för

ett med stöd av föregående stycke

framräknat värde, avdraga 150 procent

av fastighetens taxeringsvärde

året före det år då dödsfallet inträffade

eller motsvarande i arvsskattehänseende

gällande värde, förutsatt

att dödsfallet ägt rum efter år 1914.

Fanns sådant taxeringsvärde ej åsatt

får motsvarande värde uppskattas

på sätt som angives i första stycket

sista meningen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet

— antingen detta utgör

köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet

tjugo år före avyttringen,

taxeringsvärdet för år 1914 eller

taxeringsvärdet året före dödsfallet

eller motsvarande värde — liksom

de förbättrings- eller därmed jämförliga

reparations- och underhållskostnader,

för vilka avdrag får ske, skola

omräknas till de belopp vartill de

skulle ha uppgått efter det allmänna

prisläget under det år då avyttringen

skedde.

Omräkningen sker med ledning av

en indexserie, grundad på konsumentprisindex

och levnadskostnadsindex,

med år 1914 som basår. Om

ingångsvärdet avser år före år 1914

sker omräkningen som om fastigheten

förvärvats år 1914. Riksskattenämnden

fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat

byggnad, som i huvudsak är av
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

21

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sedd att användas för bostadsändamål,

avdrages ytterligare ett belopp

av 3 000 kronor för varje påbörjat

kalenderår före taxeringsåret som

bostadsbyggnaden under innehavstiden

funnits på fastigheten, dock icke

för tidigare år än år 1914. Finnes på

fastigheten mer än en bostadsbyggnad

beräknas nu avsett avdrag endast

för fastighetens huvudbyggnad.

Sker vinstberäkningen med utgångspunkt

från taxeringsvärdet tjugo år

före avyttringen enligt första stycket

ovan eller från taxeringsvärdet året

före dödsfallet enligt andra stycket

ovan eller motsvarande värden, får

avdrag enligt detta stycke ej ske för

tidigare år än tjugo år före avyttringen

eller året före dödsfallet.

Förbättringskostnad eller därmed

jämförlig reparations- och underhållskostnad,

som den skattskyldige

haft för den avyttrade fastigheten

under innehavstiden, inräknas i de

avdragsgilla omkostnaderna enligt

punkt 1 ovan endast för år då de

nedlagda kostnaderna uppgått till

minst 3 000 kronor. Avdrag för förbättringskostnad

får icke i något fall

tillgodoräknas för tid före år 1914.

Sker vinstberäkningen med utgångspunkt

från taxeringsvärdet tjugo år

före avyttringen enligt första stycket

ovan eller från taxeringsvärdet året

före dödsfallet enligt andra stycket

ovan eller motsvarande värden, får

avdrag ej ske för förbättringskostnad

som uppkommit tidigare än

tjugo år före avyttringen eller tidigare

än året före dödsfallet.

Kostnad för förbättringsarbete eller

därmed jämförligt reparationsoch

underhållsarbete, för vilket ersättning

på grund av skadeförsäkring

utgått, beaktas icke vid beräkning

av realisationsvinst i vidare mån än

kostnaden överstigit ersättningen.

Har ersättning på grund av skadeförsäkring

uppburits med större belopp

än det som gått åt för skadans

avhjälpande gäller följande. Fastig
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse)

3. I punkt 6 av anvisningarna till

18 § angives vad som beträffande

icke yrkesmässig avyttring av fast

eller lös egendom ävensom deltagande

i lotteri utgör en särskild förvärvskälla.

Avdrag enligt punkt 2

här ovan för realisationsförlust får

göras från realisationsvinst eller lotterivinst,

som uppkommit i samma

förvärvskälla som realisationsförlusten.

Av 46 § 1 mom. framgår,

att, om härvid underskott uppstår,

detta icke får avdragas från inkomst

av annan förvärvskälla.

(Föreslagen lydelse)

hetens ingångsvärde, uppräknat enligt

tredje och femte styckena till

tiden för skadetillfället, minskas

med skillnaden mellan ersättningen

och kostnaden för skadans avhjälpande.

För tid efter skadetillfället

ligger återstoden av det uppräknade

ingångsvärdet till grund för uppräkning

enligt tredje stycket.

3. Förlust genom icke yrkesmässig

avyttring (realisationsförlust)

får avdragas vid inkomstberäkningen

i enlighet med punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas på

samma sätt som realisationsvinst enligt

punkterna 1 och 2. Vid förlustberäkningen

får dock fastighets ingångsvärde

icke beräknas på grundval

av taxeringsvärde enligt punkt 2

första eller andra stycket. Ej heller

får omräkning göras enligt punkt 2

tredje stycket eller tillägg enligt

punkt 2 femte stycket. Har den med

förlust avyttrade egendomen innehafts

under sådan tid att, om vinst i

stället uppstått vid avyttringen, endast

del av vinsten skulle ha räknats

till skattepliktig realisationsvinst,

medgives avdrag endast för motsvarande

del av förlusten. I fall då motsvarande

realisationsvinst skulle ha

beräknats med tillämpning av 35 §

3 mom. andra stycket får dock ingen

del av förlusten avdragas.

4. I punkt 6 av anvisningarna

till 18 § angives vad som beträffande

icke yrkesmässig avyttring av

egendom ävensom deltagande i lotteri

utgör en särskild förvärvskälla.

Avdrag enligt punkt 3 här ovan för

realisationsförlust får göras från realisationsvinst

eller lotterivinst, som

under samma beskattningsår uppkommit

i samma förvärvskälla som

realisationsförlusten. Avdrag för realisationsförlust

vid avyttring av fastighet

får dock utnyttjas även genom

avdrag från realisationsvinst under

senare beskattningsår än det varunder

förlusten uppkommit, dock senast

under det beskattningsår för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

23

(Nuvarande lydelse)

4. Därest sådan organisation, varom

förmäles i punkt 13 av anvisningarna

till 29 §, bedrivit verksamhet

av det slag, som i nämnda anvisningspunkt

avses, och intäkten

därav är hänförlig till intäkt av

tillfällig förvärvsverksamhet, må

från bruttointäkten av verksamheten

avdrag njutas enligt de i samma

anvisningspunkt angivna grunder.

(Föreslagen lydelse)

vilket taxering sker sjätte kalenderåret

efter det då taxering för förluståret

ägt rum.

5. Avdrag är icke i något fall medgivet

för utgifter för inköp av lottsedlar

eller för andra liknande insatser

i lotteri.

6. Därest sådan organisation, varom

förmäles i punkt 13 av anvisningarna

till 29 §, bedrivit verksamhet

av det slag, som i nämnda

anvisningspunkt avses, och intäkten

därav är hänförlig till intäkt av

tillfällig förvärvsverksamhet, må

från bruttointäkten av verksamheten

avdrag njutas enligt de i samma

anvisningspunkt angivna grunder.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968 och tillämpas första gången

vid 1969 års taxering.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avyttring av fastighet

som ägt rum under år 1967 eller tidigare år.

3. Äldre bestämmelser gäller även i fråga om expropriation eller liknande

förfarande om talan i expropriationsmålet väckts före den 1 januari 1968

eller om den exproprierande tagit egendomen i besittning före nämnda dag.

4. Den som före de nya bestämmelsernas ikraftträdande bedrivit sådan

verksamhet som enligt de äldre bestämmelserna varit hänförlig till jordstyckningsrörelse

får, om han efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande

som ett led i samma verksamhet avyttrar fastighet i tomtrörelse, som ingångsvärde

(anskaffningskostnad) för de fastigheter som finns kvar i rörelsen

vid tidpunkten för ikraftträdandet räkna fastigheternas taxeringsmässiga

restvärde vid utgången av det beskattningsår som ligger till grund för

1968 års taxering.

5. Den som före de nya bestämmelsernas ikraftträdande bedrivit sådan

verksamhet, som enligt de äldre bestämmelserna varit hänförlig till jordstyclcningsrörelse,

och som efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande

verkställer sådan avyttring av fastighet, som icke är att hänföra till tomtrörelse

enligt de nya bestämmelserna men som enligt de äldre bestämmelserna

kan anses innebära en fortsättning av den tidigare bedrivna rörelsen,

får efter eget val avyttringen behandlad antingen enligt de äldre bestämmelserna

eller enligt de nya bestämmelserna.

6. Har skattskyldig förvärvat fastighet enligt 7 § förordningen den 21 maj

1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt), skall fastigheten

vid tillämpning av de bestämmelser om realisationsvinstbeskattning

som gäller från och med den 1 januari 1968 anses ha anskaffats till det vid

förvärvet från företaget bestämda beloppet men vid tidpunkten för företagets

förvärv av fastigheten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxermgsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§, 11 § 1 mom., 12 § 1 mom., 34 §

2 inom., 42 § 1 inom., 57 § 1 mom. samt 134 § taxermgsförordningen den 23

november 19561 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges samt att

efter 25 a § samma förordning skall införas en ny paragraf, 25 b §, av nedan

angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3 §.

Där ej annat angives eller av sammanhanget

framgår, förstås i denna

förordning med l ä n jämväl Stockholms

stad, med länsstyrelse

jämväl överståthållarämbetet samt

med landskamrerare jämväl

skattedirektören hos överståthållarämbetet.

Med vederbörande länsstyrelse

avses, såvitt angår den mellankommunala

prövningsnämnden,

överståthållarämbetet.

Med förste

För Stockholms län gäller bestämmelse

i denna förordning om

landskamrerare landskamreraren

vid prövningsnämndsavdelningen

och bestämmelse om

förste taxering sintendent

taxeringsdirektören, om annat

icke angives. Taxeringsdirektören

äger uppdraga åt förste taxering

sintendent, som icke är chef för

kontor, att fullgöra uppgift som ankommer

på honom enligt denna förordning.

Med vederbörande länsstyrelse

avses, såvitt angår den mellankommunala

prövningsnämnden,

länsstyrelsen i Stockholms län.

ankommande göromål.

4 §.

— lokalt taxeringsdistrikt.

I län —--särskilda taxeringsdistrikt

Lokalt taxeringsdistrikt —

För varje----— paragraf sägs.

I fögderi — —----invecklad beskaffenhet.

I län--—--och familjestiftelser.

En taxeringsnämnd i Stockholm

förordnas årligen av överståthållarämbetet

att, utöver nämnden eljest

tillkommande göromål, såsom en för

riket gemensam taxeringsnämnd

(den gemensamma taxe
-

En taxeringsnämnd i Stockholms

län förordnas årligen av länsstyrelsen

att, utöver nämnden eljest tillkommande

göromål, såsom en för riket

gemensam taxeringsnämnd

(den gemensamma taxe
-

1 Senaste lydelse av 3 §, 34 § 2 mom. och 57 § 1 mom. se 1965:753 samt av 4 $ se 1967:

199.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

25

(Nuvarande lydelse)

ringsnämnden) verkställa dels

taxering till statlig inkomstskatt och

statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga,

som sakna hemortskommun

i riket, ävensom av sådana i

17 § förordningen om statlig inkomstskatt

och 17 § förordningen

om statlig förmögenhetsskatt omförmälda

skattskyldiga, som jämlikt 20

och 39 §§ folkbokföringsförordningen

skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen

i Stockholm, dels ock

taxering till kommunal inkomstskatt,

som skall ske för gemensamt kommunalt

ändamål.

Taxering som

(Föreslagen lydelse)

ringsnämnden) verkställa dels

taxering till statlig inkomstskatt och

statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga,

som sakna hemortskommun

i riket, ävensom av sådana i

17 § förordningen om statlig inkomstskatt

och 17 § förordningen

om statlig förmögenhetsskatt omförmälda

skattskyldiga, som jämlikt

20 och 39 §§ folkbokföringsförordningen

skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen

i Stockholm, dels

ock taxering till kommunal inkomst
-

skatt, som skall ske för gemensamt

kommunalt ändamål.

--särskilt taxeringsdistrikt.

11

1 m o m. Varje län--— — ett p r ö

För varje------en prov

Efter framställning av länsstyrelsen

må Kungl. Maj :t medgiva, att

pr övning snämnd sammanträder å

två avdelningar. Då fråga är om beslut

av principiell innebörd, så ock

eljest, då särskilda skäl därtill föranleda,

må nämnden i dess helhet företaga

mål eller ärende till avgörande.

§•

vningsdistrikt.

ningsnämnd.

I Stockholms län sammanträder

pr övning snämnd en på fem avdelningar.

Kungl. Maj :t må efter framställning

av länsstyrelse i annat län

medgiva, att prövningsnämnden i länet

sammanträder på två avdelningar.

Då fråga är om beslut av principiell

innebörd, så ock eljest, då särskilda

skäl därtill föranleda, må

nämnden i dess helhet företaga mål

eller ärende till avgörande.

12 §.

1 mom. I länen är landskamre- 1 mom. I länen är landskamreraren

prövningsnämndens ordföran- raren prövningsnämndens ordförande.

de. I Stockholms län förordnar läns
styrelsen

förste länsassessor vid

prövningsnämndsavdelningen att

vara ordförande på avdelning inom

prövningsnämnden.

Prövningsnämnd i-----fyra år.

För den--—---hos nämnden.

I länen------inom prövningsdistriktet.

Av ledamöter-----i taxeringsnämnd.

25 b §.

Har den skattskyldige under beskattningsåret

avyttrat fastighet,

skall han vid självdeklarationen fo
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ga erforderlig utredning på fastställt

formulär för beräkning av

skattepliktig realisationsvinst. Detsamma

gäller, om skattskyldig under

beskattningsåret överfört eller

upplåtit egendom under sådana förhållanden

att överföringen eller upplåtelsen

enligt 35 § 2 mom. sista

stycket eller punkt 4 sista stycket

av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

är i fråga om realisationsvinst

jämställd med fastighet.

2 mom. På ansökan

34 §.

---vara avlämnad.

Ansökan som i första stycket avses

göres hos förste taxeringsintendenten

i det län, där sökanden är

skattskyldig till statlig inkomstskatt

eller statlig förmögenhetsskatt. Föreligger

ej sådan skattskyldighet för

sökanden, göres ansökningen hos

förste taxeringsintendenten i det län,

där självdeklarationen skall avlämnas.

I Stockholm göres ansökningen

hos taxeringsintendenten å vederbörande

taxeringskontor.

Mot taxeringsintendentens---

Ansökan som i första stycket avses

göres hos förste taxeringsintendenten

i det län, där sökanden är

skattskyldig till statlig inkomstskatt

eller statlig förmögenhetsskatt. Föreligger

ej sådan skattskyldighet för

sökanden, göres ansökningen hos

förste taxeringsintendenten i det län,

där självdeklarationen skall avlämnas.

I Stockholms län göres ansökningen

hos förste taxeringsintendenten

å vederbörande taxeringskontor.

--ej föras.

42

1 mom. Har medlem av bostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag

under hela eller

större delen av beskattningsåret helt

eller till övervägande del till annan

upplåtit honom i nämnda egenskap

tillkommande lägenhet, skall till

ledning för medlemmens eller delägarens

taxering varje år av föreningen

eller bolaget lämnas uppgift

om beloppet av medlemmens

eller delägarens inbetalningar till

föreningen eller bolaget och huru

mycket därav som utgör kapitaltillskott

ävensom angående värdet av

medlemmens eller delägarens andel

i föreningens eller bolagets behållna

förmögenhet. Omförmälda uppgift

skall utan anmaning avlämnas se
-

§■

1 mom. Har medlem av bostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag

under hela eller

större delen av beskattningsåret helt

eller till övervägande del till annan

upplåtit honom i nämnda egenskap

tillkommande lägenhet, skall till

ledning för medlemmens eller delägarens

taxering varje år av föreningen

eller bolaget lämnas uppgift

om beloppet av medlemmens

eller delägarens inbetalningar till

föreningen eller bolaget och huru

mycket därav som utgör kapitaltillskott

ävensom angående värdet av

medlemmens eller delägarens andel

i föreningens eller bolagets behållna

förmögenhet. Motsvarande gäller beträffande

sådan ekonomisk förening

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse)

nast den 15 februari under taxeringsåret

i den ordning, som gäller

för avlämnande av självdeklaration.

Uppgiften skall---fastställt

(Föreslagen lydelse)

eller sådant aktiebolag som enligt

punkt 3 av anvisningarna till 24 §

kommunalskattelagen likställes med

bostadsförening och bostadsaktiebolag

vid inkomstbeskattningen. Omförmälda

uppgift skall utan anmaning

avlämnas senast den 15 februari

under taxeringsåret i den ordning,

som gäller för avlämnande av

sj älvdeklaration,

formulär.

57

1 mom. Beslut om taxeringsrevision

meddelas av förste taxeringsintendenten,

dock att i Stockholm

denne må uppdraga åt revisionsintendenten

att meddela beslut som nu

sagts.

Finner förste--------

Taxeringsrevision skall----— a

§•

1 mom. Beslut om taxeringsrevision

meddelas av förste taxeringsintendenten.

I Stockholms län får

uppdragas åt förste revisionsintendenten

att meddela beslut som nu

sagts,

det länet,

v länsstyrelsen.

134 §.

Fastighetsprövningsnämnd i---om fastighetsvärdering.

Enligt samma —-----för dem.

Pr övning snämnden i Stockholm är

tillika fastighetsprövningsnämnd i

staden.

Vadi----gälla fastighetsprövningsnämnd.

Ordföranden i---fastighetsprövningsnämndens ordförande.

Fastighetsprövningsnämnd biträdes---omförmälda kansliet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969 såvitt avser 25 b § och

i övrigt den 1 januari 1968.

Uppdrag för ledamot och suppleant i prövningsnämnderna i Stockholms

stad och Stockholms län skall upphöra vid utgången av år 1967. Uppdrag

att vara ledamot eller suppleant i den nya prövningsnämnden i Stockholms

län skall första gången avse tiden till och med den 30 juni 1969.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att till 48 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953

skall fogas ett nytt moment, betecknat 4 mom., av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

48 §.

4 mom. Skattskyldig, som avyttrat

fastighet eller rörelse eller del

av sådan tillgång mot betalning under

minst tre år, kan, om till följd

härav hans till statlig inkomstskatt

taxerade inkomst blivit mer än dubbelt

så stor som medeltalet av hans

motsvarande taxerade inkomster för

närmast föregående tre beskattningsår,

efter ansökan beviljas anstånd

av lokal skattemyndighet med

erläggande av kvarstående skatt för

det taxeringsår, då försäljningen

tagits till beskattning. Anstånd får

avse högst två tredjedelar av den

kvarstående skatten. Det belopp, för

vilket anstånd medges, skall erläggas

med halva beloppet före utgången

av april månad under ettvart av

de två år, som följer närmast efter

det år, då den kvarstående skatten

enligt debiteringen skolat erläggas.

Har avyttringen föranlett debitering

av tillkommande skatt, får anstånd

medges efter motsvarande

grunder.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första

gången med avseende på kvarstående och tillkommande skatt med anledning

av 1969 års taxering.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

29

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 4 mom. förordningen den 30 november 1951

(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § 4 mom. förordningen den 30 november

1951 angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3

4 mom. I fråga om inkomst av

tillfällig förvärvsverksamhet

gälla förordningens bestämmelser,

såvitt avser realisationsvinst,

endast intäkt genom vinst, beräknad

enligt 35 § 2 mom. fjärde

stycket kommunalskattelagen, vid

avyttring av aktie eller andel i bolag

vars aktier eller andelar vid tiden

för avyttringen ägdes eller innehades

på sätt som anges i 54 § tredje

stycket nämnda lag.

(Se vidare anvisningarna.)

§■

4 mom. I fråga om inkomst av

tillfällig förvärvsverksamhet

gälla förordningens bestämmelser,

såvitt avser realisationsvinst,

endast intäkt genom vinst, beräknad

enligt 35 § 3 mom. andra

stycket kommunalskattelagen, vid

avyttring av aktie eller andel i bolag

vars aktier eller andelar vid tiden

för avyttringen ägdes eller innehades

på sätt som anges i 54 § tredje

stycket nämnda lag samt sådan

vinst vid avyttring av fastighet som

till mer än hälften utgöres av återvunna

avdrag för värdeminskning av

den avyttrade fastigheten.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Förordningen äger

icke tillämpning beträffande realisationsvinst som uppkommit under tidigare

beskattningsår än det för vilket taxering i första instans verkställes år

1969.

1 Senaste lydelse av 3 § 4 mom. se 1966:216.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Förslag

till

Förordning

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för

återanskaffning av fastighet

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Rörelseidkare som avyttrar fastighet får vid beräkning av nettointäkt av

rörelsen enligt kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) och

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt avdrag för

belopp som avsättes till fond för återanskaffning av fastighet.

2 §.

Avdrag erhålles endast om den avyttrade fastigheten använts i rörelsen

och den skattskyldige har för avsikt att anskaffa annan fastighet för användning

i rörelse.

Avdrag får, om ej annat följer av 4 § andra eller tredje stycket, för ett

beskattningsår icke överstiga dubbla det belopp för vilket garanti ställts

enligt 3 §. Avdraget får ej heller överstiga beloppet av den vid taxering till

statlig inkomstskatt skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit genom

avyttringen och som belöper på den i rörelsen använda delen av fastigheten.

3 §•

Som förutsättning för avdrag gäller, om ej annat följer av 4 § andra eller

tredje stycket, att den skattskyldige till länsstyrelsen i det län, där han

taxeras till statlig inkomstskatt, överlämnat en av svensk bank eller, efter

länsstyrelsens medgivande, annan svensk kreditinrättning utfärdad garantiförbindelse

i vilken kreditinrättningen förklarat sig intill angivet belopp

svara för den kvarstående eller tillkommande skatt som den skattskyldige

kan ha att erlägga för beskattningsår under vilket fondmedel, som icke tagits

i anspråk för sitt ändamål, återföres till beskattning. I fråga om handels-

eller kommanditbolag skall garantiförbindelsen avse den kvarstående

eller tillkommande skatt som alla delägare i bolaget kan ha att erlägga för

sådant beskattningsår. Förbindelsen överlämnas i sådant fall till länsstyrelsen

i det län där någon delägare i bolaget taxeras till statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen utfärdar intyg om överlämnad garantiförbindelse. Den

skattskyldige skall foga intyget vid sin självdeklaration för det beskattningsår,

för vilket avdrag yrkas.

Garantiförbindelse skall gälla till utgången av andra taxeringsåret efter

det beskattningsår då avsatta medel senast skall tagas i anspråk. Förbindelsen

skall vara utfärdad enligt formulär som riksskattenämnden fastställer.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

31

4 §.

Avsatta medel får tagas i anspråk för avskrivning av byggnad som anskaffats

under beskattningsåret av den skattskyldige och är avsedd för användning

i hans rörelse. Till byggnaden räknas icke sådana fasta maskiner

och andra till byggnaden hörande inventarier, som skall åsättas särskilt maskinvärde

vid fastighetstaxering.

Har den skattskyldige avyttrat och anskaffat fastighet under samma beskattningsår,

får medel som kunnat avsättas till återanskaffningsfond i

första hand tagas i anspråk för avskrivning av byggnad som hör till den

nya fastigheten. Därvid anses som om medlen avsatts till återanskaffningsfond

och därefter omedelbart tagits i anspråk för sitt ändamål. Garantiförbindelse

enligt 3 § fordras icke i sådant fall.

Har den skattskyldige anskaffat fastighet efter utgången av det beskattningsår

då han avyttrat sådan fastighet men före den 1 april taxeringsåret,

och ger omständigheterna skälig anledning antaga att fonden kommer

att tagas i anspråk för sitt ändamål, kan länsstyrelsen medge, att garanti

icke ställes eller ställes för belopp motsvarande skälig del av anskaffningskostnaden.

5 §•

Har svenskt aktiebolag i direkt ägo aktier motsvarande mer än nio tiondelar

av aktiekapitalet i ett eller flera svenska aktiebolag, kan Konungen

eller myndighet som Konungen bestämmer, om särskilda skäl föreligger,

medge att återanskaffningsfond hos ett av bolagen vid tillämpningen av

denna förordning helt eller delvis övertages av ett annat av bolagen. Därvid

anses fondens medel avsatta i det övertagande bolagets rörelse det år då

det överlåtande bolaget avsatte medlen.

6 §•

Vid taxering för beskattningsår, då avsatta medel tages i anspråk, medges

icke avdrag för sådan avskrivning som avses i 4 § i den mån avskrivningen

motsvaras av belopp som sålunda tagits i anspråk. Den anskaffade

fastigheten anses dock nedskriven med detta belopp.

7 §•

Medel som avsatts till återanskaffningsfond skall tagas i anspråk enligt

4 § senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under tredje

taxeringsåret efter det år då avdrag för avsättningen medgavs. Medel som

ej tagits i anspråk på detta sätt skall tagas upp som skattepliktig intäkt

inom samma tid. Om den skattskyldige har svårighet att taga medlen i anspråk

inom nämnda tid, får Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer

förlänga denna tidsfrist med ytterligare högst tre år.

Avsatta medel, som återföres till beskattning, ökas därvid med belopp

motsvarande ränta efter tre procent om året för varje taxeringsår som förflutit

efter det år, då avdrag för avsättningen medgavs, till och med det

taxeringsår då de avsatta medlen återföres till beskattning.

Vid den taxering då avsatta medel återföres till beskattning får varken

nettointäkten eller den till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten

av rörelsen upptagas till lägre belopp än beloppet av de till beskattning återförda

fondmedlen jämte ränta.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

8 §•

Har skattskyldig tagit avsatta medel i anspråk i annan ordning än enligt

4 § eller har den skattskyldige trätt i likvidation eller skattskyldigt

dödsbo skiftats, återföres de avsatta medlen till beskattning för det beskattningsår,

då medlen togs i anspråk eller beslutet om likvidationen fattades

eller skiftet ägde rum. Till beloppet lägges därvid ränta enligt de grunder

som anges i 7 §. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan efter

endast två procent.

Uppgår genom fusion aktiebolag eller förening (dotterföretag) i annat

aktiebolag respektive annan förening (moderföretag) upptages medel, som

dotterföretaget avsatt till återanskaffningsfond, till beskattning hos dotterföretaget

för det beskattningsår, då rättens tillstånd till fusionen registreras,

i den mån fonden icke övertagits enligt tredje stycket. Till beloppet

lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de grunder som anges

i 7 §.

Vid fusion som avses i 28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

får moderföretaget vid tillämpning av denna förordning övertaga

återanskaffningsfonden hos dotterföretaget. Därvid anses som om fondens

medel avsatts hos moderföretaget under det år då dotterföretaget avsatte

medlen.

När medel upptages till beskattning enligt denna paragraf, äger 7 § tredje

stycket motsvarande tillämpning.

9 §.

Vid tillämpning av denna förordning anses tidigare till återanskaffningsfond

avsatta medel ha tagits i anspråk före senare avsatta medel.

10 §.

Har medel återförts till beskattning enligt 7 eller 8 §, skall taxeringsnämnden

lämna annan taxeringsnämnd de underrättelser som fordras för

tillämpning av denna förordning vid taxeringen inom den senare nämnden.

I varje taxeringsdistrilct upprättas förteckning över dem som taxeras till

statlig inkomstskatt där och som under beskattningsåret avsatt medel till

eller övertagit återanskaffningsfond eller tagit avsatta medel i anspråk. I

förteckningen skall anges beloppen av medgivna avdrag, gjorda fondavsättningar

och avlämnade garantiförbindelser enligt 3 § andra stycket. Vidare

skall däri uppges storleken av belopp, som tagits i anspråk enligt 4 § första

stycket eller som återförts till beskattning enligt 7 eller 8 §. Förteckningen

sändes till länsstyrelsen sedan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete.

11 §•

Länsstyrelsen upprättar förteckning över återanskaffningsfonder enligt

denna förordning. I förteckningen antecknas de uppgifter, som fordras för

taxeringskontrollen, såsom medgivna avdrag, ianspråktagna eller till beskattning

återförda fondmedel och överlämnade garantiförbindelser.

Har avsatta medel tagits i anspråk för sitt ändamål, skall underrättelse

därom av länsstyrelsen tillställas den kreditinrättning som utfärdat garantiförbindelse

enligt 3 § andra stycket. Har avsatta medel endast delvis tagits

i anspråk, skall uppgift dessutom lämnas om det garantibelopp som därefter

fordras.

Har skattskyldig träffat avtal om uppförande av byggnad, vilken enligt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 33

avtalet skall färdigställas inom den tid som enligt 7 § första stycket gäller

för ianspråktagande av avsatta medel, och styrker den skattskyldige att

han efter den avyttring som föranlett fondavsättningen fullgjort förskottseller

dellikvid i enlighet med avtalet, kan länsstyrelsen medge att det belopp

för vilket ställd garanti gäller nedsättes med högst hälften av likviden. Sådant

medgivande får lämnas endast om det med hänsyn till den skattskyldiges

förhållanden skäligen kan antagas att de avsatta medlen kommer att

tagas i anspråk för sitt ändamål. Underrättelse om dylikt medgivande skall

av länsstyrelsen tillställas den kreditinrättning, som utfärdat garantiförbindelsen,

med uppgift om det garantibelopp som därefter fordras.

Har avsatta medel delvis tagits i anspråk för sitt ändamål eller fordras

av annan anledning garantiförbindelse endast för mindre belopp än tidigare

och överlämnas garantiförbindelse för detta belopp, skall den ursprungliga

förbindelsen återställas. Har de avsatta medlen i sin helhet tagits i anspråk

för sitt ändamål, skall garantiförbindelsen återställas. Har den skattskyldige

anskaffat fastighet med byggnad och motsvarar anskaffningskostnaden

för byggnaden lägst beloppet av medel som innestår i fonden, får länsstyrelsen

återställa garantiförbindelsen, även om fonden ännu icke tagits i anspråk

för sitt ändamål. Är anskaffningskostnaden för byggnaden lägre, får

förbindelsen återställas, om den skattskyldige överlämnar ny garantiförbindelse

som lyder på belopp motsvarande lägst hälften av vad som beräknas

innestå i fonden, sedan denna tagits i anspråk för avskrivning på

byggnaden.

Länsstyrelse, till vilken garantiförbindelse överlämnats, skall tillse att förbindelsen

utnyttjas för sitt ändamål. Förbindelsen får dock ej tagas i anspråk

för större belopp än som motsvarar hälften av fondavsättning som

återförts till beskattning. Garantiförbindelse återställes när den inte behövs

längre.

12 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning till återanskaffningsfond eller övertagit

sådan fond, skall vid självdeklaration för det beskattningsår, då avsättningen

eller övertagandet ägt rum, och för varje påföljande beskattningsår,

till dess de avsatta medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt

fastställt formulär om de medel som avsatts till fonden, om fondens användning

och avveckling samt om beloppet av garantiförbindelse enligt 3 §

andra stycket.

13 §.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas

av Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall tillämpas första gången vid 1969 års taxering.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 64

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § ocli punkt 1 av anvisningarna till 2 §

förordningen den 8 april 1960 (nr 63) om rätt till förlustutjämning

vid taxering för inkomst

Härigenom förordnas, att 3 § och punkt 1 av anvisningarna till 2 § förordningen

den 8 april 1960 om rätt till förlustutjämning vid taxering för

inkomst1 skall erhålla ändrad lydelse

(Nuvarande hjdelse)

3

Förlustavdrag må--------

Rätten till förlustavdrag bortfaller,

om den skattskyldige för förluståret

åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar

inkomst fastställts.

Vad nu sagts har dock ej avseende

å fall, där fastställandet av den beskattningsbara

inkomsten berott på

att investeringsfond eller särskild

nyanskaffningsfond återförts till beskattning

eller, såvitt fråga är om

taxering till kommunal inkomstskatt,

garantibelopp för fastighet

upptagits såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts----

Har skattskyldig eller ----— -

på sätt nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

l

--kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bortfaller,

om den skattskyldige för förluståret

åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar

inkomst fastställts.

Vad nu sagts har dock ej avseende

å fall, där fastställandet av den beskattningsbara

inkomsten berott på

att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond

eller fond för återanskaffning

av fastighet återförts till

beskattning eller, såvitt fråga är om

taxering till kommunal inkomstskatt,

garantibelopp för fastighet

upptagits såsom skattepliktig inkomst.

----eller tidigare.

------att hänföra.

Anvisningar

till 2 §.

1. Förlust, som-------

Har investeringsfond eller särskild

nyanskaffningsfond återförts

till beskattning, skall vid beräkning

av den förlust, som berättigar till

förlustavdrag, bortses från det belopp,

som på grund av återföringen

upptagits såsom skattepliktig intäkt,

dock endast i den mån detta

— skogs ingångsvärde.

Har investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond

eller fond för återanskaffning

av fastighet återförts till

beskattning, skall vid beräkning av

den förlust, som berättigar till förlustavdrag,

bortses från det belopp,

som på grund av återföringen upptagits

såsom skattepliktig intäkt,

1 Senaste lydelse av 3 § och punkt 1 av anvisningarna till 2 § se 1967:98.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

(Nuvarande lydelse)

belopp inrymmes i den för förluståret

fastställda beskattningsbara inkomsten

minskad, i förekommande

fall, med garantibelopp för fastighet.

(Föreslagen lydelse)

dock endast i den mån detta belopp

inrymmes i den för förluståret fastställda

beskattningsbara inkomsten

minskad, i förekommande fall, med

garantibelopp för fastighet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

darå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967

Förslag

till

Förordning

angående upphävande av 23 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)

om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 23 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder

för konjunkturutjämning skall upphöra att gälla vid utgången

av år 1967. Den upphävda förordningen skall dock fortfarande tillämpas

i fråga om sådan avyttring av fastighet som skett dessförinnan.

Förslag

till

Förordning

angående upphävande av 9 § förordningen den 7 april 1967 (nr 96)

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild

nyanskaffningsfond, m. m.

Härigenom förordnas, att 9 § förordningen den 7 april 1967 om avdrag

vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond,

m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1967. Den upphävda förordningen

skall dock fortfarande tillämpas i fråga om sådan avyttring av

fastighet som skett dessförinnan.

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:907 av herr Svenungsson och 11:1120

av herr Oskarson m. fl., vari hemställts, att skattskyldig vid beräkning av

vinst på avyttrad fastighet får göra avdrag för förbättringskostnad eller

härmed jämförlig reparations- och underhållskostnad, då denna under en

tidsperiod av tre år uppgått till minst 3 000 kronor samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta erforderlig lagtext;

II) de likalydande motionerna I: 909 av herr Dablén m. fl. och II: 1130

av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,

dels att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition 1967:

153 måtte

A. i skrivelse till Kungl. Maj :t begära

1. att en utredning tillsättes med uppgift dels att framlägga förslag om

lämplig samordning av aktievinst- och kapitalvinstbeskattning, dels att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

37

uppmärksamma förhållandena mellan kapitalvinstbeskattningen samt förmögenhets-,

arvs- och gåvobeskattningen,

2. att Kungl. Maj :t återkommer till riksdagen med förslag att vinst, som

uppkommer vid försäljning av villa på grund av ägarens förflyttning från

orten, inte skall beskattas om han inom viss tid på den nya orten köper

ny bostadsfastighet,

3. att Kungl. Maj :t ålägger länsstyrelserna att besvara frågor från de

skattskyldiga om metoderna för beräkning av skatten vid fastighetsförsäljning

enligt denna lag;

B. uttala som sin uppfattning att skattemyndigheterna, när bevisning

avseende tid före lagens ikraftträdande ifrågakommer, vid sin bedömning

bör beakta svårigheterna för sådan bevisning;

C. besluta

1. att — med ändring av den föreslagna lagtexten — förordningen om

ackumulerad inkomst i tillämpliga delar skall gälla i fråga om realisationsvinst

vid försäljning av fastighet där fastigheten innehafts i fem eller flera

år — dock att skatteberäkningen skall ske som om inkomsten hänför sig

till tre år,

2. att — med ändring av de föreslagna övergångsbestämmelserna — införa

en alternativregel av innebörd att som ingångsvärde får väljas ett belopp

motsvarande 150 % av taxeringsvärdet vid den nya lagens ikraftträdande;
dels

att vederbörande utskott utarbetar förslag till erforderlig lagtext;

III) de likalydande motionerna I: 910 av herrar Enarsson och Sveningsson

samt II: 1131 av herr Ringabg m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte

1) avslå Kungl. Maj :ts proposition 1967: 153 till de delar den avser beskattning

av växande skog samt

2) hos Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag i enlighet med

vad i motionerna anförts i fråga om samordning och förenkling av skogsbeskattningen;
IV)

de likalydande motionerna I: 911 av herr Einar Eriksson och II: 1122

av herr Brandt, vari hemställts, att riksdagen med ändring av Kungl.

Maj :ts förslag måtte ge 35 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 ändrad lydelse enligt följande:

(Kungl. Maj :ts förslag)

(Motionärernas förslag)

35 §.

2 in o m. Avyttras fastighet—

Har fastighet-----påtaglig

Har avyttrad fastighet förvärvats

av den skattskyldige genom arv,

testamente, gåva, bodelning eller annat

fång som icke är jämförligt med

köp eller byte, anses fastigheten förvärvad

genom det köp, byte eller

--vinsten skattepliktig.

olägenhet.

Har avyttrad fastighet förvärvats

av den skattskyldige genom arv, testamente,

gåva, bodelning eller annat

fång som icke är jämförligt med köp

eller byte, anses fastigheten förvärvad

genom det köp, byte eller där
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr år 1967

(Kungl. Maj :ts förslag) (Motionärernas förslag)

därmed jämförliga fång som skett med jämförliga fång som skett närnärmast

dessförinnan. mast dessförinnan. Motsvarande gäl
ler

om den skattskyldige förvärvat

den avyttrade fastigheten före ingången

av år 1968 genom köp, byte

eller därmed jämförligt fång, när

lagfart på fånget sökts efter den 8

november 1967 och

antingen den skattskyldige

förvärvat fastigheten från föräldrar,

far- eller morföräldrar, make, avkomling

eller avkomlings make eller

från aktiebolag, handelsbolag eller

ekonomisk förening, vari den skattskyldige

ensam eller tillsammans

med sådana personer, direkt eller

indirekt, på grund av det samlade

innehavet av aktier eller andelar

har ett bestämmande inflytande

eller fastigheten genom fånget

övergått på aktiebolag, handelsbolag

eller ekonomisk förening, vari

säljaren ensam eller tillsammans

med nämnda personer, direkt eller

indirekt, har ett sådant inflytande,

eller på dödsbo, vari säljaren eller

sådan person är delägare. 1 dessa

fall beräknas realisationsvinsten med

utgångspunkt från det köp, byte eller

därmed jämförliga fång, som

närmast dessförinnan skett från annan

än här angiven person.

Vad som----—----till vattenkraft.

3 m o m. Avyttras aktie------25 % av vinsten.

Avyttrar skattskyldig--------detta stycke.

Kan tillämpning---------avyttringen sker.

Har egendom —--—---för avyttringen.

Bestämmelsen i-------—---detta moment.

Från skatteplikt —-----— — lös egendom.

Har fastighet överlåtits på aktie- Har fastighet överlåtits på aktiebolag,

handelsbolag eller ekonomisk bolag, handelsbolag eller ekonomisk

förening efter den 31 december 1967 förening genom fång på vilket lagav

någon som har ett bestämmande fart sökts efter den 8 november 1967

inflytande över bolaget eller för- av någon som har ett bestämmande

eningen, beräknas realisationsvinst inflytande över bolaget eller förvid

hans avyttring av aktie eller an- eningen, beräknas realisationsvinst

del i bolaget eller föreningen som om vid hans avyttring av aktie eller anavyttringen

avsett mot aktien eller del i bolaget eller föreningen som om

andelen svarande andel av fastighe- avyttringen avsett mot aktien eller

ten. Vad nu sagts får icke föranleda andelen svarande andel av fastighe
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967

39

(Kungl. Maj :ts förslag)

att realisationsvinst beräknas lägre

eller att realisationsförlust beräknas

högre än enligt reglerna i detta moment.

Bestämmelserna i detta stycke

gälla endast om sådan fastighet

utgör bolagets eller föreningens väsentliga

tillgång. De gälla dock icke

vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag

eller andel i sådan

bostadsrättsförening som avses i

24 § 3 inom., om avyttringen avser

endast rätt till viss eller vissa men

ej alla bostadslägenheter i fastigheten.

(Motionärernas förslag)

ten. Vad nu sagts får icke föranleda

att realisationsvinst beräknas lägre

eller att realisationsförlust beräknas

högre än enligt reglerna i detta moment.

Bestämmelserna i detta stycke

gälla endast om sådan fastighet utgör

bolagets eller föreningens väsentliga

tillgång. De gälla dock icke vid avyttring

av aktie i sådant bostadsaktiebolag

eller andel i sådan bostadsrättsförening

som avses i 24 § 3

mom., om avyttringen avser endast

rätt till viss eller vissa men ej alla

bostadslägenheter i fastigheten.

V) de likalydande motionerna I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121

av herr Bohman m. fl., vari hemställts,

A. att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 153 måtte

a. besluta,

1) att skattskyldig skall som ingångsvärde, i stället för köpeskillingen

vid förvärvet — utöver i propositionen angivna alternativ —- få välja ett

belopp motsvarande 150 % av taxeringsvärdet för fastigheten enligt 1965

års allmänna fastighetstaxering;

2) att för skattskyldig, vilken som ingångsvärde väljer 150 % av det taxeringsvärde

som gällde för fastigheten 20 år före avyttringen eller vid arv

eller liknande fång 150 % av fastighetens taxeringsvärde året före dödsfallet,

bestämmelserna rörande indexberäkning, fast årligt avdrag, avdrag för

förbättringar samt värdeminskningsavdrag skall tillämpas med utgångspunkt

från året före den allmänna fastighetstaxering eller, i förekommande

fall, särskild fastighetstaxering, på vilken taxeringsvärdet grundar sig;

3) att i fråga om fastighet, som omfattar flera byggnader avsedda för

bostadsändamål, skall för varje sådan byggnad utöver en från försäljningsvinsten

avdragas ett belopp av 1 000 kr. för varje påbörjat kalenderår som

bostadsbyggnaden funnits på fastigheten under innehavstiden;

4) att i övergångsbestämmelserna skall införas en punkt av följande lydelse:
Har

den skattskyldige före ikraftträdandet innehaft fastighet tio år eller

mera eller förvärvat fastighet genom arv eller testamente eller ock genom

gåva eller bodelning under andra förhållanden än som angivas i 35 § 4

mom. andra stycket i dess nya lydelse, skall vinst, som uppkommer vid

avyttring av fastigheten under 1968 eller 1969, icke beskattas. Avyttras

sådan fastighet senare, skall till erlagd köpeskilling för fastigheten, utöver

tillägg enligt punkt 2 första, andra och tredje styckena av anvisningarna

till 36 §, läggas ett belopp av 40 000 kr., varjämte vid tillämpning av

andra stycket av nämnda anvisningspunkt beräkningen skall grundas på

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

där avsett taxeringsvärde, förhöjt med 100 procent i stället för med hälften.

5) att bestämmelserna i förordningen angående beräkning av statlig

inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall göras tillämpliga vad gäller

intäkt genom realisationsvinst vid avyttring av fastighet;

b. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad i motionerna anförts

angående angelägenheten av fortsatta skyndsamma utredningar beträffande

realisationsvinstbeskattningens omfattning och utformning m. m.;

ävensom

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de ändringar av

författningstexten som föranledes av yrkandena under A a ovan;

VI) de likalydande motionerna 1:914 av herr Thorsten Larsson och

II: 1127 av herr Jos ef son i Arrie, vari hemställts,

A) att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 153

måtte besluta

att under en övergångsperiod av tio år tillämpa en uppräkning av taxeringsvärdet

med 100 % vid tillämpning av 20-årsregeln för de fall som

med nuvarande realisationsvinstbeskattning är skattefria samt

att 3 000 kr. undantages vid beräkning av skattepliktigt belopp årligen

då värdeminskningsavdraget överstiger nämnda belopp;

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext;

VII) de likalydande motionerna I: 915 av herrar Thorsten Larsson och

Svanström samt II: 1129 av herr Larsson i Borrby, vari hemställts,

A) att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 153

måtte besluta komplettera de i propositionen framlagda förslagen om ändrade

regler för realisationsvinstbeskattning med en särregel som från beskattning

undantar realisationsvinst vid villaförsäljning med åtföljande

^investering på annan ort orsakad av påtvingad förflyttning utanför den

enskildes kontroll, samt

B) att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext;

VIII) de likalydande motionerna I: 916 av herr Yngve Nilsson m. fl. och

II: 1134 av fru Sundberg, vari hemställts, att riksdagen i anslutning till

proposition nr 153 måtte hos Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning av

frågan om införande i lagstiftningen av en särskild justeringsfaktor till

skydd mot en överbeskattning av effektiva jordbruksenheter, så att förslag

i ämnet kan föreläggas 1968 års riksdag;

IX) de likalydande motionerna I: 917 av herrar Yngve Nilsson och Sveningsson

samt II: 1133 av fru Sundberg, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att vid försäljning av fast egendom till make, barn, styvbarn

eller avkomling till barn eller styvbarn samma beräkningsgrunder för fastighetens

ingångsvärde må tillämpas som då fastigheten förvärvats genom

arv eller gåva;

X) de likalydande motionerna I: 918 av herr Sundin m. fl. och II: 1123

av herr Eriksson i Bäckmora m. fl., vari hemställts,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967 41

A. att riksdagen vid sill behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 153

måtte besluta

att s. k. återvunna värdeminskningsavdrag skall återföras till beskattning

också för skogsvägar och täckdiken,

att överlåtelse till taxeringsvärdet mellan nära släkt under en tjugoårsperiod

före lagens ikraftträdande måtte jämställas med arv eller gåva,

att under en övergångstid av fem år ett fast tillägg på 40 000 kr. lägges

till den faktiska eller enligt alternativregeln beräknade anskaffningskostnaden

för de fastigheter som vid lagens ikraftträdande är skattefria enligt

nu gällande realisationsvinstbeskattningsregler;

B. att riksdagen måtte uttala sig för

att det fasta tillägget på 3 000 kr. per år tillämpas också för mindre rörelseidltare

med bostad och verkstadslokaler i samma byggnad i enlighet

med vad som anförts i motionen,

att anskaffningskostnaden vid delförsäljningar proportioneras enligt försäljningsobjektets

aktuella värderelationer; samt

C. att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig lagtext;

XI) de likalydande motionerna 1:919 av herr Wallmark samt 11:112b

av herrar Fridolfsson i Stockholm och Nordgren, vari hemställts, att befrielse

från realisationsvinstbeskattning regelmässigt skall medges då fastigheten

helt eller delvis överlåtes genom expropriation eller hot därom

eller över huvud taget under tvång;

XII) de likalydande motionerna I: 920 av herrar Wallmark och Strandberg

samt II: 1132 av herrar Ringaby och Nordstrandh, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att sådana en- och tvåfamilj sfastigheter vilka

inkomsttaxeras enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen skall vara undantagna

från realisationsvinstbeskattning;

XIII) motionen 1:908 av herr Ahlmark, vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 153 måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära att en utredning snarast tillsättes för att

1) samordna skilda former av kapitalvinstbeskattning,

2) undersöka ett ytterligare närmande mellan kapitalvinstbeskattning

och inkomstbeskattning;

XIV) motionen I: 913 av herr Hiibinette, vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 153;

XV) motionen II: 1125 av herrar Hedin och Nordgren, vari hemställts, att

anvisningarna till 36 § i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ändras så att förbättringskostnad eller därmed

jämförlig reparations- och underhållskostnad får inräknas i de avdragsgilla

omkostnaderna för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 1 000

kr.;

XVI) motionen II: 1126 av herr Hermansson m.fl., vari hemställts,

1) att riksdagen vid behandling av proposition nr 153 bifaller förslaget

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

om slopande av tidsgränsen för beskattning av realisationsvinst genom avyttring

av fastighet,

2) att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om nytt förslag beträffande

övriga delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 vilka

gäller beskattningen av realisationsvinst genom avyttring av fastighet varvid

hänsyn tas till de i denna motion framförda synpunkterna;

3) att riksdagen — därest ovanstående yrkanden icke skulle bifallas —

beslutar sådan ändring av 35 § 2 mom. i kommunalskattelagen som framgår

av följande lagförslag:

Förslag

till

ändrad Igdelse i förhållande till förslaget i prop. 1967: 153 av 35 § 2 mom.

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

2 mom. Avyttras fastighet är hela realisationsvinsten skattepliktig utom

i fall som avses i nästa stycke.

Har fastighet -—• --påtaglig olägenhet.

Har avyttrad ----närmast dessförinnan.

Vad som -— — — till vattenkraft.

ävensom

XVII) motionen II: 1128 av herr Jönsson i Ingemarsgården, vari hemställts,

»att riksdagen — med ändring av övergångsbestämmelserna i punkten

3 till proposition 1967: 153 — måtte besluta att det klargöres att äldre

bestämmelser skall gälla för att ersättning på grund av tvångsförfarande

skall utgå, då talan i målet väckts före den 1 januari 1968 eller då den till

tvångsrättigheten berättigade tagit egendomen eller rättigheten i besittning

före nämnda dag».

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härför återfinns

under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Gällande

rätt, s. 39—47.

Kommitténs förslag, s. 47-—58.

Remissyttrandena, s. 58—119.

Departementschefen, s. 120—171.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

43

Motionerna

Avslag på propositionen helt eller delvis och ny utredning

Enligt motionen I: 913 löser inte propositionen det prinrära kravet på en

beskattning som kan anses rimlig i förhållande till den uppkomna vinsten

och sättet för dess tillkomst. I fråga om beskattningens inverkan på utbudet

av mark delar motionären den uppfattning som kommit till uttryck i vissa

remissuttalanden om att införandet av en beskattning enligt den föreslagna

ordningen snarare kan få negativa verkningar från markpolitisk synpunkt.

De skattekonsekvenser som propositionen kommer att medföra i fråga om

fastigheter med växande skog är enligt motionärens mening inte godtagbara.

Eftersom f. n. en kommitté håller på att överse bestämmelserna rörande

skogsbeskattningen är det i högsta grad angeläget att denna får slutföra sitt

arbete innan beslut fattas om realisationsvinstbeskattningen.

Motionären anser en förnyad bearbetning av tillgängligt material och ytterligare

överväganden böra komma till stand sa att förslag till en markpolitiskt

mer realistisk beskattning kan framläggas.

I motionen 11: 1126 kritiseras förslaget i propositionen att såväl anskaffningskostnader

som förbättringskostnader skall få uppräknas på grundval

av konsumentprisindex. Något sådant får inte ske enligt nu gällande regler.

Varken markvärdeutredningen eller propositionen har enligt motionärernas

mening lämnat tillfredsställande motivering varför markägarna i motsats

till de flesta andra grupper i samhället skall inflationsskyddas. Det kan givetvis

anföras att endast »verkliga vinster» och inte »inflationsvinster» bör beskattas,

men det är synnerligen tvivelaktigt om metoden att uppräkna anskaffningsvärden

på fastigheter på grundval av konsumentprisindex kan

tillmätas någon som helst relevans när det gäller att bestämma vad som bör

beskattas vid en fastighetsavyttring. I varje fall gäller detta vid större försäljningar.

Det finns enligt motionärernas mening ingen som helst anledning

att ge markspekulanter och stora markägare fördelar i form av ett

inflationsskydd. Ett sådant skydd kan det finnas skäl att över huvud taget

tillämpa endast i fråga om skatter och olika sociala bidrag.

Om uppräkning i förhållande till konsumentprisindex skall tillåtas borde

i varje fall denna uppräkning inte få ske längre än till den 1 januari 1968

d. v. s. då den nya lagen träder i kraft. Att utsträcka en sådan uppräkning

även efter detta datum är enligt motionärernas mening att direkt stimulera

en stegring av markpriserna.

Motionärerna gör ingen erinran mot det i propositionen föreslagna fasta

tillägget till anskaffningskostnaden. Detta system anser de införa ett visst

progressivt inslag i beskattningen. De anser emellertid att detta progressiva

inslag bör förstärkas och att det bör prägla även de regler som gäller viss

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

hänsyn till förändringar i penningvärdet. Detta syfte skulle enligt motionärernas

mening bäst kunna uppnås genom att det fasta tillägget förhöjdes.

Genom en lämplig avvägning av tillägget skulle ägare av egnahem o. s. v.

kunna beredas visst skydd.

I avbidan på resultatet av den av motionärerna begärda utredningen anser

motionärerna förslaget i propositionen om slopande av tidsgränsen för

beskattning av fastighetsförsäljningsvinst böra genomföras.

Utredning av kapitalvinstbeskattningen m. m.

I motionerna I: 909 och II: 1130 understryks angelägenheten av en samordning

av kapitalvinstbeskattningen. Vid denna samordning bör också

uppmärksammas förhållandena mellan kapitalvinstbeskattning samt förmögenhets-

resp. arvs- och gåvobeskattning.

Ett centralt inslag i en kapitalvinstbeskattning bör enligt motionärernas

mening vara hänsynen till penningvärdeförändringar. En fiktiv realisationsvinst

som uppkommit genom inflationen bör inte beskattas.

Motionärerna framhåller vidare att det är ett betydande samhällsekonomiskt

intresse att realisationsvinstbeskattningen inte utformas så att den

försvårar en motiverad strukturrationalisering. Denna grundsyn har giltighet

såväl för industri- som för jord- och skogsbruksfastigheter. Den

motiverar också förslag som syftar till att åstadkomma en beskattning som

inte i onödan hindrar arbetskraftens rörlighet. Enligt motionärernas uppfattning

bör den utredning de förordat även fästa stor vikt vid kapitalvinstbeskattningarnas

samhällsekonomiska verkningar ■— och då inte minst

ta sikte på att strukturrationaliseringar inte motverkas.

Enligt motionerna 1:912 och II: 1121 bör skogsskattekommitténs arbete

påskyndas och resultatet därav göras till föremål för en översyn, därvid

också de skogliga synpunkterna får komma till tals. Möjligheterna att vid

en evig realisationsvinstbeskattning bättre tillgodose önskemålen rörande

den yttre rationaliseringen bör undersökas såväl beträffande jordbruk som

skogsbruk liksom andra spörsmål rörande dessa förvärvskällor. Därvid

bör också frågan om uppskov med beskattningen vid försäljningar i rationaliseringssyfte

— även tvångsförsäljningar — och rätten att avskriva beloppet

vid återanskaffning i form av egethem komma under prövning.

Även andra frågor kan behöva närmare beaktas. Det är enligt motionärernas

mening också lämpligt att undersöka, huruvida ej någon grupp av

fastighetsförsäljningar kan undantas utan men för lagstiftningens syfte

och om det kan vara motiverat att beskatta vinsten efter en proportionell

i stället för en progressiv skattesats.

Motionären i motionen I: 90S erinrar om att en rad remissinstanser med

anledning av markvärdekommitténs förslag till markvinstbeskattning un
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

45

derstrukit angelägenheten av en samordning mellan olika slag av kapitalvinstbeskattning.

Att — som i propositionen utlovas — »i belysning av gjorda

erfarenheter så småningom» se över lagstiftningen anser motionären

inte vara tillräckligt, eftersom det enligt hans mening är olämpligt att

under lång tid ha skiftande regler för olika slag av kapitalvinster. Det är

visserligen inte säkert att det kommer att visa sig möjligt att göra reglerna

helt enhetliga. Man bör dock sträva åt det hållet och snarast tillsätta

en utredning med den uppgiften. Den bör både gå igenom utländska förslag

och erfarenheter och belysa frågorna med ledning av de praktiska

följderna i Sverige av den nya aktievinstbeskattningen och den markvinstbeskattning,

som nu kommer att genomföras.

En annan viktig principfråga som utredningen bör granska är de nuvarande

skillnaderna mellan kapitalvinstbeskattning och inkomstbeskattning.

Motionären delar den i propositionen uttalade uppfattningen att ett benhårt

fasthållande av den ursprungliga skillnaden mellan inkomst och

kapitalvinst kan synas strida mot skatteförmågeprincipen, särskilt i ett

läge, när samhället begär att medborgarna skall avstå en förhållandevis

stor del av sina årliga arbetsinkomster till det allmänna i form av skatt.

Motionären anser det förståeligt om många löntagare frågar sig varför

kapitalvinster, som ofta erhållits utan vare sig risker eller arbete, endast

delvis beskattas medan deras egna inkomster är skattepliktiga helt och

fullt.

Om ett närmande mellan kapitalvinst- och inkomstbeskattning skall

kunna uppnås fordras att flera problem vid kapitalvinstbeskattningen,

inte minst de samhällsekonomiska effekterna, noga analyseras. Inflationsproblemet

måste lösas också för andra former av kapitalvinstbeskattning

än markvinstbeskattningen. Skatteberäkning för ackumulerad inkomst bör

ges en vidgad tillämpning också för realisationsvinst. Likaså bör man söka

uppnå större parallellitet mellan rätten att dra av förluster och plikten att

skatta för vinster.

Vid en annan beskattning av aktievinster är det angeläget att se till att

företagens kostnader för finansiering med eget kapital inte ökar i förhållande

till finansiering med främmande kapital. Lösningen på detta problem

kan sökas inom ramen för företagsbeskattningen. De problem som

hör samman med dubbelbeskattningen av utdelad aktiebolagsvinst bör —

om det är möjligt — utredas i samverkan med den nu sittande företagsskatteutredningen.

Andra komplicerade problem kommer naturligtvis också

att aktualiseras.

Visar det sig svårt att lösa dessa och andra frågor bör utredningen ges

frihet att också undersöka om samordningen av olika slag av kapitalvinstbeskattning

kan uppnås på annat sätt. En utredning som koncentrerar

sig på de skilda slag av samordningsfrågor, som motionären skisserat,

bör enligt hans mening kunna ge underlag för ytterligare reformer.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Vinstprocenten

Motionärerna i motionen II: 1126 har av skäl, som redovisas ovan under

rubriken »Avslag på propositionen helt eller delvis och ny utredning»,

yrkat en översyn av de i propositionen föreslagna bestämmelserna. Därest

detta yrkande inte vinner riksdagens bifall hemställer motionärerna i andra

hand om sådan ändring av 35 § 2 mom. kommunalskattelagen att

100 % — i stället för i propositionen föreslagna 75 % — av vinsten vid

fastighetsförsäljning blir skattepliktig oavsett innehavstiden.

Indexberäkning

Enligt motionerna 1:912 och 11:1121 bör indexberäkningen av ingångsvärde

enligt 20-årsregeln och alternativregeln vid arv ske med utgångspunkt

från den prisnivå som tillämpats vid ifrågavarande allmänna fastighetstaxering

och inte på grundval av taxeringsvärdet 20 år före avyttringen

resp. vid dödsfallet.

Fast tillägg

Motionärerna i motionerna 1:912 och 11:1121 finner det otillfredsställande

att det fasta tillägg, som enligt propositionen skall få ske för varje år

fastigheten innehafts, begränsats till 3 000 kr. oavsett antalet bostadshus på

fastigheten. Detta kan — menar motionärerna — leda till otillfredsställande

resultat t. ex. vid fastighetssammanläggningar och då personalbostäder finns

på en fastighet. Motionärerna föreslår ett fast avdrag med 1 000 kr. per år

för varje bostadshus på en fastighet utöver ett.

I motionerna 1:918 och II: 1123 kritiseras förslaget i propositionen att det

fasta tillägget på 3 000 kr. endast skall medges för bebyggda fastigheter och

att det i fråga om dessa knutits till den väsentliga bostadsbyggnaden. Propositionen

lämnar inte klart besked på frågan när bostadsdelen skall anses

inte vara »obetydlig i förhållande till hela byggnaden». Motionärerna anser

med hänsyn till att många mindre rörelseidkare har bostad och verkstadslokaler

i samma byggnad, att det fasta tillägget på 3 000 kr. per år bör åtnjutas

även i de fall då bostaden utgör en mindre del av byggnaden.

Förbättringskostnader

Den i propositionen föreslagna gränsen på 3 000 kr. för att förbättringskostnader

skall få avräknas vid realisationsvinstberäkningen anser motionärerna

i motionen II: 1125 vara för låg. Motionärerna hänvisar till markvärdekommitténs

förslag att samtliga förbättringskostnader borde få dras

av och framhåller att förslaget i propositionen missgynnar villaägare och

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 47

innehavare av andra mindre fastigheter, för vilka de årliga förbättringskostnaderna

oftast inte uppgår till 3 000 kr. Motionärerna föreslår att gränsen

för att förbättringskostnader skall medräknas vid vinstberäkningen sättes

till 1 000 i stället för 3 000 kr.

Motionärerna i motionerna 1:907 och II: 1120 påtalar att enligt förslaget

i propositionen förbättringskostnader får dras av från försäljningssumman

endast i de fall dessa kostnader inom ramen för ett år överstiger 3 000 kr.

Detta kommer för många fastighetsägare att medföra en avsevärd försämring

i förhållande till nu gällande bestämmelser. I princip har nämligen den

skattskyldige nu rätt att vid beräkning av realisationsvinst avräkna alla

omkostnader för den avyttrade egendomen. Markvärdekommittén har i sitt

betänkande inte föreslagit någon begränsning i rätten att tillgodoräkna

förbättringskostnader. Därutöver anser den en sexprocentig uppräkning böra

få ske vid sådana förbättringar, som kostat 5 000 kr. eller mer per år.

Fastighets- och egnahemsägare, vilka av kapitalbrist eller andra skäl

tvingas kontinuerligt verkställa förbättringar under en följd av år för årliga

kostnader understigande 3 000 kr., kommer att missgynnas i förhållande

till den som har möjlighet att genomföra en större förbättring under ett år.

Från rättvisesynpunkt kan enligt motionärernas mening detta förhållande

inte godtagas. Den ambitiöse och sparsamme ägaren av ett egethem eller en

sommarbostad genomför oftast förbättringar på sin fastighet i den takt som

tillgång på eget kapital och egen arbetsinsats tillåter. Det synes motionärerna

skäligt att likvärdiga förbättringar av en fastighet antingen dessa är

utförda som punktinsatser med kostnader över 3 000 kr. per år eller utförda

under ett antal år med lägre belopp per år bör ge samma avdragsrätt vid

försäljning. Det avgörande bör vara de totala kostnader som nedlagts på

förbättring av fastigheten under jämförbar tid.

Motionärerna förordar att bestämmelserna för avdragsrätt för förbättringskostnader

ändras så att dessa får avdragas om de under en tidsperiod

av tre år uppgår till sammanlagt 3 000 kr. Några större tillämpningssvårigheter

i förhållande till propositionens förslag bör enligt deras mening detta

inte medföra.

Det förhållandet att kostnaderna för tidigare utförda grundförbättringar

inte får medtas, då ingångsvärdet skall beräknas med utgångspunkt från

visst års taxeringsvärde, kan enligt motionerna 1:912 och II: 1121 innebära

en orättvisa för en skattskyldig som, efter det år på vilket den allmänna

fastighetstaxeringen grundar sig men före det ifrågavarande taxeringsåret,

gjort grundförbättring vilken ej varit av den betydelse att särskild fastighetstaxering

ägt rum. Motionärerna anser därför, att man vid tillämpning

av 20-årsregeln och den alternativa arvsregeln bör få avräkna förbättringskostnad

om minst 3 000 kr. som avser tiden före det fiktiva förvärvsåret

men efter det år, på vilket den allmänna fastighetstaxeringen grundar sig.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Förutsättning härför bör dock vara att förbättringen inte föranlett höjning

av taxeringsvärdet vid särskild fastighetstaxering.

I motionerna 1:916 och 11:1134 anser motionärerna att ett stort antal

jordbruk, i vilka produktivitetsutvecklingen varit större än den ordinära

och där det inte varit fråga om spekulativa investeringar, vid försäljning

kommer att mer eller mindre hårt drabbas av realisationsvinstbeskattning.

Detta sammanhänger med en på dessa jordbruk intensivt bedriven odling

de senaste båda årtiondena, vilken lett till en ovanligt stor värdestegring.

Gjorda beräkningar ger vid handen att i Skåne flertalet jordbruk som är

större än 60—80 tunnland kommer att drabbas hårt av markvärdeskatten.

Samma är förhållandet i andra slättbygder under hög jordbrukskultur. Värdestegringen

har berott på vidtagna strukturrationaliseringsåtgärder och

sammanslagning till större enheter, mekanisering av driften i förening med

ekonomisk driftplanering, rationella arbetsprocesser och en rationell gödsling

av jorden. I den mån vederbörande vidtagit grundförbättring, för vilka

kostnaderna inte tidigare avdragits vid den årliga inkomsttaxeringen, är han

enligt propositionen berättigad till förbättringskostnadsavdrag. Men denna

möjlighet är ofta inte till fyllest, eftersom värdestegringen i mycket stor utsträckning

är resultat antingen av egna arbetsinsatser, som inte kan uppskattas

i pengar, eller av kostnader, som varit avdragsgilla vid den årliga

inkomstbeskattningen, och därför inte berättigar till avdrag vid vinstberäkningen.

De kostnader för vilka avdrag åtnjutits har å andra sidan resulterat

i höjda intäkter, vilka i sin tur i vanlig ordning inkomstbeskattats. Det ena

har i detta fallet vägt upp det andra.

Kvar står en av de egna arbets- och kapitalinsatserna framkallad värdestegring,

som icke berättigar till förbättringskostnadsavdrag och därför

drabbas fullt ut av realisationsvinstbeskattningen. Det är här i realiteten

fråga om ett i jordbruksdriften nedlagt sparkapital, som kommer till uttryck

i ett högre försäljningsvärde den dag egendomen avyttras. Att staten

lägger beslag på den därigenom uppkomna vinsten i form av realisationsvinstskatt

måste enligt motionärernas mening ligga utanför lagstiftningens

syfte. Också den omständigheten att jordbruksregleringen på sina håll

kapitaliserats i höjda jordvärden ligger utanför lagstiftningens ram. I den

mån vederbörande egendom har växande skog tillkommer ytterligare andra

problem sammanhängande med skogsbeslcattningen.

En framkomlig väg för att undanröja den orättvisa som förslaget i propositionen

innebär synes enligt motionärernas mening vara att åt ett opartiskt

organ, t. ex. vederbörande lantbruksnämnd, överlåta att fastställa den kulturförbättring

som ägaren på olika sätt åstadkommit på egendomen och

det odlingsavdrag som till följd av dylika åtgärder bör åtnjutas. Detta avdrag

bör stå i visst förhållande till den brukade arealen. Andra möjligheter

kan kanske också föreligga. Införandet av odlingskostnadsavdrag torde vara

erforderligt också för att lagstiftningen inte skall motverka effektivitets
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 49

strävandena inom jordbruket och skogsskötseln. För skogens del är av samma

anledning en ändrad skogsbeskattning oundgängligen nödvändig.

Särskilt hårt drabbas -— menar motionärerna — de egendomar vilka varit

att hänföra till fideikommiss eller förvärvats till billigt pris genom släktlcöp.

Eftersom dessa egendomar aldrig gått i allmänna handeln, och egentlig

valfrihet mellan olika metoder för beräkning av ingångsvärdet saknas, är

taxeringsvärdet i allmänhet den enda utgångspunkten. På många av dessa

egendomar är taxeringsvärdet lågt och ingångsvärdet därför oförmånligt,

medan den beskattningsbara realisationsvinsten blir i motsvarande mån

högre.

Alternativa regler för beräkning av ingångsvärdet

Den i propositionen föreslagna alternativregeln, innebärande att som ingångsvärde

skall räknas taxeringsvärdet 20 år före försäljningen, förhöjt

med 50 %, kan enligt motionerna I: 912 och II: 1121 visa sig otillräcklig,

särskilt i fråga om fastigheter utan bostad. Framför allt torde skogsfastigheter

komma att missgynnas. Hänsyn bör beträffande dessa tas till att taxeringsvärdet

på den växande skogen skall anknytas till värdet på skogen

vid uthålligt skogsbruk. En skog med ett betydande överbestånd skall alltså

normalt ha ett inte oväsentligt lägre taxeringsvärde än det s. k. slaktvärdet.

Motionärerna pekar också på att normerna för fastighetstaxering av skog

undergick en högst väsentlig förändring inför 1957 års allmänna fastighetstaxering,

vilken ledde till höjningar av skogsvärdena ofta på mellan 50 och

100 % och inte sällan mer. Motionärerna föreslår som ytterligare ett alternativ

för ingångsvärdet det taxeringsvärde som gäller enligt 1965 års fastighetstaxering,

uppräknat med 50 %.

Förvärv från nära anförvant

Motionärerna i motionerna I: 917 och II: 1133 anser det otillfredsställande

att propositionen jämställer vissa släktförsäljningar med onerösa överlåtelser

trots att släktförsäljningar inte sällan är till viss del benefika.

Anledningen till överlåtelsens benefika del är ofta att man vill bevara

egendomen inom släkten. Detta har inte minst för jordbruksfastigheternas

del medfört att ägosplittringar kunnat undvikas. Genom den nu föreslagna

realisationsvinstbeskattningen kan emellertid det förhållandet uppstå att

vinsten vid en framtida försäljning blir föremål för en betydligt hårdare

beskattning än om fastigheten erhållits som gåva. Det är enligt motionärernas

mening därför rimligt att vid försäljning till make, barn, styvbarn eller

avkomling till barn eller styvbarn samma beräkningsgrunder får utnyttjas

som då förvärvet skett genom arv eller gåva.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 64

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Inom jordbruket förekommer det ofta — framhåller motionärerna i

motionerna I: 918 och II: 1123 — att fastighet överlåtes t. ex. mellan far och

son för en köpeskilling, som motsvarar det åsatta taxeringsvärdet. En sådan

överlåtelse är delvis att jämställa med gåva. I propositionen ges emellertid

inte utrymme för en sådan tolkning av beskattningsreglerna. Ägaren

är således bunden av den kontrakterade köpeskillningen vid kortare innehavstid

än 20 år. Eftersom den nu föreslagna lagstiftningen inte kunde

förutses när dessa kontrakt skrevs, måste denna nya situation anses vara

otillfredsställande. Motionärerna föreslår därför, att sådana överlåtelser

under en 20-årsperiod före lagens ikraftträdande mellan nära släkt, som

sker till taxeringsvärdet eller anskaffningsvärdet, jämställs med gåva eller

arv och att man vid realisationsvinstberäkning i sådant fall således får

rätt att tillämpa motsvarande regler.

Värdeminskningsa vdrag

Enligt motionerna 1:914 och 11:1127 bör — om tröskeleffekter skall

kunna undvikas — vid beräkning av skattepliktigt belopp värdeminskningsavdrag

återföras till beskattning endast i den mån de överstiger 3 000

kronor per år.

Motionärerna i motionerna I: 918 och II: 1123 anser det bero på ett förbiseende

att propositionen i fråga om objekt, där tillämpning av bestämmelserna

om beskattning av återvunna värdeminskningsavdrag kan vara

aktuell, inte nämner skogsvägar och täckdiken. För att undvika betydande

utredningssvårigheter bör man enligt motionärernas mening på avskrivningsplanen

ej skilja mellan ny- och omdikning. Motionärerna föreslår att

propositionen kompletteras i nämnda avseende.

Proportionering av anskaffningskostnad

Motionärerna i motionerna 1:918 och 11:1123 beklagar att lagtexten i

propositionen saknar föreskrifter om proportioneringen av anskaffningskostnaden

vid delförsäljning av fastighet. Enligt departementschefens

uppfattning bör sådan proportionering ske med utgångspunkt från den

ursprungliga värdenivån. I praktiken kan detta — menar motionärerna

— få mindre önskvärda och inte heller avsedda konsekvenser. I de fall

då en kommun genom sin expansion förvärvar en jordbruksfastighet med

undantag för mangårdsbyggnaden med tillhörande tomtområde blir ofta

följden att markförsäljningen medför realisationsvinst, medan däremot

en senare försäljning av byggnaden innebär en motsvarande realisationsförlust.

Den föreslagna förlustutjämningsperioden på sex år förmår inte eliminera

denna olägenhet i normalfallet. I synnerhet gäller detta i fråga om

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 51

äldre människor, som inte längre har någon inkomst att avräkna realisationsförlusten

mot. En möjlig lösning är ibland att hela fastigheten försäljs

och att återköp av byggnaden därefter äger rum. En sådan väg är

emellertid inte alltid möjlig att praktiskt genomföra och kan också ifrågasättas

som metod från mera allmän synpunkt.

Motionärerna anser att anskaffningskostnaden vid delförsäljningar i

princip skall få proportioneras enligt de aktuella värderelationerna. I de

fall då förskjutningar äger rum mellan olika delar av en fastighet till följd

av åtgärder som ligger inom fastighetsägarens kontroll och ej är att hänföra

till upptäckt av naturtillgångar inom fastigheten, är en sådan syn

speciellt befogad. Det bör ankomma på riksskattenämnden att avge förhandsmeddelande

inför en försäljning, om sådan begäres.

Tvångsförsäljningar m. in.

Motionärerna i motionerna I: 919 och II: 1124 anser det obilligt att jämställa

expropriationsförfarande med frivillig försäljning. Expropriationsförfarandet

innebär inte endast att ägaren till den fasta egendomen måste

avstå från denna utan också att man genom domstolsförfarande fastställer

den ersättning som skall utgå. Det torde knappast vara fråga om att expropriation

förekommer i andra fall än då fastighetsägaren normalt icke

skulle avyttra egendomen. Den ersättning som av domstolen fastställes utgör

således en skadegottgörelse för åsamkad olägenhet. Det förhållandet

att egendomen ianspråktagits mot ägarens vilja och till ett pris som fastställes

av en opartisk instans gör att den föreslagna beskattningen av realisationsvinsten

i dessa fall framstår som särskilt obillig. Den tidigare regeln

om befrielse från beskattning då fastigheten avyttras genom expropriation

eller säljes under hot om sådan förefaller motionärerna därför

rimlig.

Enligt motionerna I: 920 och II: 1132 innebär förslaget i propositionen

ett väsentligt avsteg från principen att endast oförtjänt markvärdestegring

hör beskattas. Genom de föreslagna bestämmelserna kommer emellertid i

hög grad även vanliga en- och tvåfamilj sfastigheter att bli föremål för

beskattning. Detta kommer med största sannolikhet att leda till att presumtiva

säljare söker gottgöra sig för det förmögenhetsbortfall som en

beskattning av försäljningen kommer att medföra. Det finns anledning förmoda

att detta på relativt kort tid kommer att medföra en höjning av salupriset

på fastigheter. Detta kan knappast anses motiverat då en sådan

höjning kommer att pressa det allmänna hyresläget uppåt. Den nuvarande

formen för beskattning av en- och tvåfamilj sfastigheter innebär att fastighetens

avkastning alltid beräknas till en viss procent av fastighetens

taxeringsvärde. Eftersom det inte är tillåtet att vid beräkning av avkast
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskottets betänkande nr 6k år 1967

ningen tillgodogöra sig kostnader för reparationer och underhåll eller för

ny-, till- eller ombyggnad har det inte funnits något skattemässigt incitament

för en mer noggrann bokföring av de i fastigheten nedlagda kostnaderna.

Oftast torde det därför bli utomordentligt svårt att rätt beräkna

fastighetens investeringsavdrag. Lagstiftningen kommer att medföra att

ägare till villafastigheter i fortsättningen i praktiken blir bokföringsskyldiga.

Detta synes enligt motionärernas mening framhäva önskvärdheten

av att inte göra en- och tvåfamilj sfastigheter till föremål för realisationsvinstbeskattning.

I motionerna 1: 915 och II: 1129 påtalas att propositionen saknar bestämmelser,

vilka skulle kunna skydda dem, som på grund av ändrade arbetsförhållanden

tvingas flytta till annan ort och där skaffa sig ny bostad. I

propositionen avvisas tanken på dylika särregler med hänvisning till att

den föreslagna lagstiftningen genom dess grundläggande utformning innebär

ett skydd också i sådana fall. Enligt motionärernas mening finns det

emellertid ingen garanti för att så är fallet, eftersom innehavstiden varierar

högst avsevärt. Följden kan lätt bli att den som har att flytta till annan

ort i stället byter till annat arbete, eventuellt med lägre lön — for att

slippa den förlust som försäljning och nytt köp av villa kan medföra. Det

förhållandet att flyttningen går från en mindre ort till en större accentuerar

svårigheterna. Sådana påtvingade förflyttningar förekommer inte

minst bland personalen vid statens järnvägar. Den snabba strukturomvandlingen

inom näringslivet verkar i samma riktning. Gemensamt för

dessa fall är att flyttningarna tvingas fram på grund av yttre förhållanden

som den enskilde inte råder över. Därför borde någon form av alternativregel

gälla i dessa situationer.

Enligt motionerna 1:909 och II: 1130 borde särregler ha skapats för de

fall då en villaägare tvingas sälja sin fastighet på grund av flyttning från

orten och sedan på inflyttningsorten skaffar en ny villa. Även om i de

flesta hithörande fall någon skattepliktig vinst inte uppkommer, befarar

motionärerna att »lagstiftningens grundläggande utformning» inte resulterar

i skattefrihet i samtliga fall där en villa säljes på grund av forflyttning

till annan ort och motsvarande ^investering sedan sker. Helt oberoende

av om flyttningen beror på driftinställelse eller om fråga är om en

frivillig förflyttning, stämmer det enligt motionärernas mening illa med

den föreslagna lagstiftningens syfte att realisationsvinstbeskattning i dessa

fall skall kunna ifrågakomma. En beskattning motverkar här direkt den

rörlighet på arbetsmarknaden som är ett av syftena med arbetsmarknadspolitiken.

Departementschefen har aviserat en proposition till nästa års riksdag

med förslag om uppskov vid beskattning av vinst som uppkommit vid vissa

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967

53

tvångsförsäljningar. Motionärerna förordar att Kungl. Maj :t i det sammanhanget

återkommer med förslag att vinst som uppkommer vid försäljning

av villa på grund av ägarens förflyttning från orten inte skall

vara skattepliktig, om han inom viss tid på den nya orten köper ny villa.

Om den nyanskaffade fastigheten är avsevärt mindre eller av avsevärt

sämre kvalitet kan övervägas om endast reduktion i beskattningen bör ske.

Ackumulerad inkomst

Enligt förslaget i propositionen skall bestämmelserna angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst vara tillämplig

endast i de fall då vinsten till mer än hälften utgöres av återvunna avdrag

för värdeminskning av den avyttrade fastigheten. Motionärerna i

motionerna I: 912 och II: 1121 finner denna restriktivitet obillig. Resultatet

måste enligt deras mening bli att presumtiva säljare i många fall söker

fördela försäljningen under flera år.

Den värdestegring som tages till beskattning har endast undantagsvis

uppkommit under beskattningsåret och hänför sig i allmänhet till en följd

av år.

Motionärerna i motionerna I: 909 och II: 1130 anser vinst vid försäljning

av fastighet vara ett typiskt exempel på inkomst som intjänats under

flera år. Den skattemässiga behandlingen av sådan vinst har dock hittills

— till skillnad från vad som gäller vid försäljning av skog — inte

medgivit någon progressionsutjämning. Förordningen angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst har inte heller varit tilllämplig.

Någon ändring i detta avseende innebär inte propositionen. Med departementschefens

förslag kommer alltså den inkomsttagare som regelmässigt

har en mycket liten inkomst att träffas med full kraft av den progressiva

beskattningen det år han med vinst avyttrar sin fastighet. Enligt motionärernas

uppfattning är det inte förenligt med den progressiva beskattningens

uppgift att i ett sådant fall inte låta den ackumulerade inkomsten

fördelas över flera beskattningsår. Med propositionens regler måste man

räkna med, att presumtiva säljare söker fördela försäljningen under flera

år för att undvika de starkt progressiva verkningar av inkomstbeskattningen

som skulle inträda om hela fastigheten försålts under ett beskattningsår.

Detta kan hämma markutbudet och motverka kommunernas markförvärv.

Motionärerna anser alltså att förordningen om ackumulerad inkomst bör

vara tillämplig på vinst vid försäljning av fastighet som innehafts fem eller

flera år. Skatteberäkningen bör dock alltid ske som om inkomsten hänför

sig till tre år.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Skogsbeskattningen

Motionärerna i motionerna 1:910 och 11:1131 framhåller att den i propositionen

föreslagna metoden för beskattning av realisationsvinst skall

löpa parallellt med gällande skogsbeskattningsmetod. Detsamma gäller visserligen

även nu då innehavstiden understiger 10 år. Tidsbegränsningen

gör dock att antalet fall blir väsentligt mindre. Dessutom är beskattningsfrågan

lättare att lösa på grund av att innehavstiden varit relativt kort.

Då utredning måste ske efter två olika system i alla uppkommande fall

medför detta uppenbarligen ökade svårigheter för den skattskyldige i

fråga om möjligheten att anskaffa nödiga uppgifter för utredningsarbetet

och förebringa bevisning av sådan art att han inte försättes i ett läge

som är sämre än det verkliga sakläget.

I anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen lämnas exempel på beräkning

av vinst som delvis är skattepliktig som realisationsvinst och

delvis skall beskattas som intäkt av skogsbruk. Exemplet avser försäljning

inom en tioårsperiod. I propositionens lagförslag lämnas ett motsvarande

exempel men vid en försäljning som är skattepliktig oavsett tidsgräns.

Exemplet kan vid ett flyktigt bedömande förefalla oskyldigt, men för var

och en som närmare sysslat med dess problem inger det en obehaglig känsla

av vanmakt inför den många gånger nästan omöjliga uppgiften att komma

till rätta med uppkommande problem, då det blir fråga om tidsperioder

på 40—50 år tillbaka i tiden. Redan nu är det i många fall mycket svårt att

få uppgifter om avverkningar under innehavet, vilket enbart detta leder till

att en skattskyldig i vissa fall åsättes för hög taxeiäng. Utöver uppgifter och

utredningar enligt den gällande metoden kommer nu utredningskravet för

beskattning av realisationsvinst, varvid blir fråga om att på ett godtagbart

sätt styrka kostnader för under innehavet gjorda förbättringar på fastigheten,

vilket kan beröra byggnader, vägar, dikning, skogsplantering på icke

skogsmark osv. Särskilt vid långa innehavstider innebär de båda parallellt

löpande skattesystemen utrednings- och bevissvårigheter, som enligt

motionärernas uppfattning sätter den skattskyldiges rättssäkerhet i fara.

Skogsskattekommittén, som enligt 1967 års riksdagsberättelse beräknas

slutföra sitt arbete under år 1967, har att utreda frågor som i hög grad sammanhänger

med propositionens frågeställningar. Enligt motionärernas mening

bör resultatet av denna utrednings arbete avvaktas innan ställning tas

till förslaget i propositionen. Motionärerna anser att en förenklad och mer

tidsenlig skogsbeskattning snarast bör åstadkommas.

Bestämmelser mot skatteflykt

I motionerna I: 911 och II: 1122 understryks att en proposition om skärpt

beskattning av vinst vid fastighetsförsäljning annonserades redan i våras.

Det stod alltså på ett tidigt skede klart att en proposition skulle komma till

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 55

höstriksdagen. Detta har lett till att under framför allt hösten ett stort antal

försäljningar skett för att undgå de skattekonsekvenser som den väntade

propositionen kan innebära.

Sådana försäljningar som inneburit att markägaren avhänt sig fastigheten

tidigare än han annars tänkt sig och att äganderätten således verkligen

övergått i ny ägares hand kan enligt motionärernas mening accepteias.

Emellertid har det också förekommit försäljningar av principiellt annan

art. Det gäller här försäljningar som är mer eller mindre formella och

inte syftar till en egentlig avhändelse av egendomen utan till att ernå fördelar

i framtiden. Det är fråga om skatteflyktstransaktioner och liknande

handlingar utan någon egentlig ändring av äganderättsförhållandena. Försäljningar

av denna art är sådana som sker till aktiebolag, handelsbolag

eller ekonomisk förening, där säljaren har ett dominerande inflytande. Ofta

gäller det försäljning till en särskilt för ändamålet bildad juridisk person.

Tanken är då att i framtiden i stället för att sälja fastigheten överlåta aktierna

eller andelarna i denna juridiska person. Ett annat typexempel på

försäljningar av denna art är sådana försäljningar som sker inom familjen.

Man kan t. ex. sälja till sin hustru, sina föräldrar, sina barn eller barnbarn

osv. Här gäller det ofta försäljningar där man endast åsyftat att den nye

ägaren skall få ett bättre ingångsvärde och därigenom en lägre realisationsvinst

när fastigheten en gång i framtiden kommer att överlåtas på en utomstående.

När det gäller försäljningar inom familj och också försäljningar

till en juridisk person, som domineras av säljaren, kan ofta vara förutsatt

att säljaren skall få köpa tillbaka fastigheten inom en snar framtid.

I propositionen finns (35 § 3 mom. sista stycket) en bestämmelse som tar

sikte på fastighet som överlåtits på en juridisk person, i vilken säljaren har

ett dominerande inflytande. Bestämmelsen säger att vinst vid en framtida

överlåtelse av aktie eller andel i juridiska personen skall beskattas såsom

avyttring av en motsvarande andel av fastigheten. Bestämmelsen är försedd

med den begränsningen att den bara gäller om fastigheten överlåtits på

den juridiska personen etter den 31 december 1967. Bestämmelsen är alltså

otillräcklig när det gäller sådana försäljningar till juridisk person som ägt

rum före årsskiftet 1967/68.

Eu regel som förhindrar transaktioner av berörd art kan utformas på i

huvudsak följande sätt.

Försäljning som skett före den 1 januari 1968 till bolag eller familjemedlem

accepteras i realisationsvinsthänseende bara om ansökan om lagfart

inkommit till inskrivningsdomaren den 8 november 1967 eller tidigare.

Har ansökan inkommit senare bortses vid en framtida realisationsvinstberäkning

från köpeskillingen vid detta fång. Ingångsvärdet beräknas

då som om 1967 års säljare alltjämt ägde fastigheten.

Med bolag bör i dessa sammanhang avses aktiebolag, handelsbolag eller

ekonomisk förening vari säljaren har ett bestämmande inflytande. Såsom

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

familjemedlem torde få räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling

eller avkomlings make liksom även dödsbo vari säljaren eller någon

av nämnda personer är delägare. Motsvarande definitioner finns redan

förut i propositionen (p. 2 andra stycket anvisningarna till 27 §).

Vissa fördelar är förknippade med att knyta avgörandet till dagen för ingivande

till inskrivningsdomaren av lagfartsansökan. Dagen är lätt att bestämma.

Man torde också genom denna anknytning just fånga upp skatteflylctsfallen.

Typiskt för dessa fall kan nämligen sägas vara alt man vid propositionens

avlämnande inte kunnat definitivt bestämma försäljningsformen.

Man har ju inte vetat hur lagstiftningen skulle komma att utformas.

I många fall torde affären ha gjorts upp med alternativa köpehandlingar

för att alltid någon skulle passa in på den nya lagstiftningen. Man har då

icke kunnat ansöka om lagfart eftersom man inte vetat vilka handlingar

som skulle lagfaras.

I och för sig är det naturligtvis tänkbart att i stället för dagen för ingivande

av ansökan om lagfart fästa avseende vid dagen för köpekontraktet.

En sådan regel lämnar emellertid fältet fritt, åtminstone för mindre nogräknade

personer, att antedatera köpehandlingar. En sådan antedatering

torde ställa sig betydligt svårare sedan väl ansökan om lagfart gjorts.

Kontrollfrågor m. m.

Motionärerna i motionerna I: 909 och II: 1130 framhåller att det framför

allt för säljare som länge innehaft sin fastighet inte sällan kan vara svårt

att styrka anskaffningskostnader och förbättringskostnader. Motionärerna

förordar därför att skattemyndigheterna är liberala i sin bedömning av bevisning

avseende förfluten tid.

I sistnämnda motioner föreslås också med hänvisning till att den nya lagstiftningen

är mycket komplicerad, att länsstyrelserna skall åläggas att besvara

enklare och för skatteexperter mer rutinmässiga frågor från de skattskyldiga

om metoderna för beräkning av skatten vid fastighetsförsäljning

enligt de nya reglerna. — Frågor av principiell räckvidd eller av komplicerad

natur bör dock riksskattenämnden besvara.

Övergångsbestämmelserna

I motionerna 1:912 och 11:1121 understryks angelägenheten av att den

nya lagstiftningen inte får uppenbart retroaktiva verkningar. Tiden fram

till årsskiftet är för kort för de skattskyldiga att ens nödtorftigt sätta sig in

i den nya lagstiftningen och bedöma dess verkningar. Motionärerna föreslår

att i övergångsbestämmelserna intas en regel av innebörd att fastigheter som

vid utgången av 1967 innehafts 10 år eller mer får säljas under 1968 och

1969 skattefritt. Fr. o. m. 1970 skall enligt motionärernas förslag vid för
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 57

säljning av sådana fastigheter från köpeskillingen få dras av ytterligare

40 000 kr. Den som grundar sitt ingångsvärde på taxeringsvärdet 20 år före

förvärvet bör få räkna upp detta med 100 i stället för med 50 %.

Motionärerna i motionerna 1:914 och 11:1127 erinrar om att markvärdekommittén

i sitt betänkande föreslog, att i fråga om fastigheter som innehafts

mer än 20 år, det 20 år före avyttringen gällande taxeringsvärdet

skulle få uppräknas med 100 % jämfört med 50 % i normalfallet. Detta

förslag var enligt motionärernas mening ägnat att i högre grad än propositionen

tillgodose kravet på en mjuk övergång och att stimulera till ett

ökat utbud av mark och därmed större konkurrens. Motionärerna anser

att vid tillämpning av 20-årsregeln en uppräkning av taxeringsvärdet skall

ske under en 10-årsperiod med 100 % av taxeringsvärdet i de fall då försäljningarna

enligt nuvarande bestämmelser är skattefria.

I motionerna 1:918 och 11:1123 föreslås att under en övergångstid av

5 år det av markvärdekommittén förordade fasta tillägget om 40 000 kr.

skall få göras beträffande sådana fastigheter som vid lagens ikraftträdande

är skattefria. En dylik regel är enligt motionärernas mening motiverad med

hänsyn till kravet på en mjuk övergång till de nya bestämmelserna. Den

samordning som kommer att inträda efter den senaste tidens stora försäljningar

kräver också viss utbudsstimulans.

Den i propositionen föreslagna alternativregel för beräkning av anskaffningskostnaden,

som utgår från taxeringsvärdet 20 år före försäljningen,

anser motionärerna i motionerna 1:909 och 11:1130 inte vara till nåson

o

nytta i fråga om sådana fastighetsinnehav som varat mindre än 20 år. Om

man inför ännu en alternativregel för beräkning av ingångsvärde kan enligt

motionärernas mening utredningssvårigheterna ytterligare reduceras.

Motionärerna föreslår därför en alternativregel som innebär att ingångsvärdet

får beräknas till 150 % av taxeringsvärdet vid den föreslagna lagstiftningens

ikraftträdande med sedvanlig indexbehandling. Ett sådant alternativ

har enligt motionärernas mening också den fördelen att det i

många fall, där ett taxeringsvärde omkring tjugo år före avyttringen faktiskt

finns, ger ett väsentligt mer rättvisande värde än departementschefens

alternativregel. Det den 1 januari 1968 gällande taxeringsvärdet torde i regel

vara mer realistiskt än tjugo år gamla värden. — Den av motionärerna

förordade alternativregeln är givetvis av övergångskaraktär; departementschefens

alternativregel att anskaffningskostnad kan beräknas med hjälp

av taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen kommer efter hand att göra

motionärernas alternativregel överflödig.

De fall torde inte vara fåtaliga, där den faktiska anskaffningskostnaden

är mycket låg på grund av att fastighetsinnehavaren köpt fastigheten av

en nära släkting — vanligen sina föräldrar — till ett pris inte oväsentligt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

under marknadsvärdet. Också här torde — menar motionärerna — den

alternativa regel de föreslår i många fall medverka till en materiellt rimligare

skattebehandling.

Motionären i motionen 11:1128 framhåller att propositionen inte lämnar

tillfredsställande svar på frågan vad som menas med den i punkt 2 av

förslaget till övergångsbestämmelser intagna definitionen »liknande förfarande».

Såvitt motionären kan finna ger propositionen inte något klart

svar på frågan om vägrättsersättning omfattas av nämnda definition. Vad

som händer i vägrättsmål är ofta detsamma som händer i expropriationsmål.

Detta har särskilt påtalats av Advokatsamfundet i dess remissyttrande.

Enligt 18 § lagen om allmänna vägar är ägare av fastighet pliktig att upplåta

för vägen erforderlig mark, då arbetsplan fastställts. Det kan sedan

gå flera år, innan uppgörelse träffas eller ersättning fastställs av ägodelningsrätt.

Det bör då observeras, att forum för ersättningsanspråk normalt

är ägodelningsrätt. Ersättningsprocessen är formellt sett inte ett expropriationsmål.

Men enligt 24 § kan ersättningsärendet handläggas såsom

expropriationsmål av expropriationsdomstol, nämligen om vägs framdragande

över fastighet medför synnerligt men och en lösensituation anses

föreligga. I det sista fallet blir det alltså också formellt fråga om talan

i expropriationsmål och då stämmer det hela bättre med punkten tre i

övergångsbestämmelserna. Man kan fråga sig, om det finns någon vettig

anledning till olika behandling i skattehänseende, om väghållaren före

den 1 januari 1968 tagit egendomen i besittning och ersättningen sedermera

fastställts i normalfallet av ägodelningsrätt och i det kvalificerade

fallet av expropriationsdomstol.

Enligt motionärens mening är det mest motiverat att i övergångsbestämmelsen

göra klart att äldre bestämmelserna skall gälla för all ersättning

på grund av tvångsförfarande, då talan i målet väckts före den 1

januari 1968 eller då den till tvångsrättigheten berättigade tagit egendomen

eller rättigheten i besittning före nämnda dag.

Utskottets yttrande

I den förevarande propositionen föreslås på grundval av förslag, som

framlagts i markvärdekommitténs betänkande »Markfrågan» (SOU 1966:

23), ändrade regler för beskattningen av vinster vid avyttring av mark och

annan fast egendom. Förslagen berör såväl realisationsvinstbeskattningen

som beskattningen av yrkesmässig avyttring av fastighet. Vidare föreslås

vissa ändringar i och kompletteringar av kommunalskattelagen, som inte

har direkt samband med markvärdebeskattningen, nämligen beträffande

den s. k. skyldemansregeln vid skogsbeskattningen samt ränta på statliga

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

59

bostadslån och räntelån. Dessutom föreslås vissa ändringar i taxeringsförordningen

av i huvudsak formell natur bl. a. med anledning av den beslutade

sammanslagningen av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms

län till en länsstyrelse.

Utskottet behandlar först frågan om ändrade regler för beskattningen av

realisationsvinst vid avyttring av fastighet.

Enligt förslaget skall vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet

beskattas vid inkomsttaxeringen oavsett innehavstidens längd och det sätt

på vilket fastigheten förvärvats. Har fastigheten innehafts mindre än två

år skall i regel hela vinsten beskattas. Om fastigheten innehafts två år

eller mera och — oberoende av innehavstiden — vid tvångsavyttring eller

liknande avyttring skall 75 % av vinsten beskattas.

Fastighet, som förvärvats genom benefikt fång, skall vid realisationsvinstbeskattningen

anses förvärvad genom det onerösa fång, som skett närmast

dessförinnan.

Vid beräkning av realisationsvinstens storlek skall inköpspriset för

fastigheten eller det på nedan angivet sätt beräknade ingångsvärdet liksom

årliga förbättringskostnader, vilka överstigit 3 000 kr., uppräknas

med ledning av en av riksskattenämnden årligen fastställd indexserie,

grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med år 1914

som basår.

I stället för köpeskillingen vid förvärvet äger den skattskyldige vid vinstberäkningen

som ingångsvärde välj a

om fastigheten innehafts mer än 20 år: 150 % av fastighetens taxeringsvärde

20 år före avyttringen,

om fastigheten förvärvats år 1914 eller tidigare: 150 % av fastighetens

taxeringsvärde för år 1914 eller

om fastigheten förvärvats genom arv, testamente eller bodelning i anledning

av makes död: 150 % av fastighetens taxeringsvärde året före dödsfallet.

Har den avyttrade fastigheten omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd

att användas för bostadsändamål, får vid vinstberäkningen avdrag göras

med ett belopp av 3 000 kr. för varje påbörjat kalenderår, som bostadsbyggnaden

funnits på fastigheten under innehavstiden dock icke för tidigare

år än år 1914.

Vid vinstberäkningen skall vidare sådana återvunna värdeminskningsavdrag

på skog och naturtillgångar, som åtnjutits efter år 1914, i sin helhet

återföras till beskattning. Detsamma skall gälla återvunna värdeminskningsavdrag

för byggnader och i byggnader ingående fasta inventarier för

år då avdraget uppgått till eller överstigit 3 000 kr.

Förordningen om ackumulerad inkomst föreslås bli tillämplig på sådan

vinst vid avyttring av fastighet, som till mer än hälften utgörs av återvunna

värdeminskningsavdrag.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Faktisk realisationsförlust får avräknas från realisationsvinst något av

de sex närmaste beskattningsåren.

Enligt en i propositionen föreslagen särskild förordning skall rörelseidkare,

som avyttrat fastighet i rörelsen, kunna erhålla avdrag vid inkomsttaxeringen

för avsättning till återanskaffningsfond. Avsatta fondmedel får

inom viss tid tas i anspråk för avskrivning av byggnad som anskaffats i

stället för den avyttrade fastigheten. I proposition till 1968 års riksdag avser

departementschefen att framlägga förslag till bestämmelser om rätt till

uppskov med realisationsvinstbeskattningen bl. a. vid expropriation eller

annan tvångsavyttring och vid fastighetsförsäljning, som utgjort led i åtgärder

för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering eller som

skett till staten på grund av flygbuller, om ersättningsfastighet av jämförligt

slag anskaffats inom tre år.

Gällande regler för realisationsvinstbeskattning av fast egendom är utformade

utan hänsynstagande till den värdestegring, som egendomen på

grund av penningvärdeförändringen undergått under innehavstiden. Att beskattningen

sker efter en fallande skala är motiverat av att den helt upphör

efter viss tid. Det har med fog ifrågasatts om den skattefrihet, som inträder

vid avyttring av fastighet efter tio års innehav, står i överensstämmelse med

den för vårt skattesystem grundläggande skatteförmågeprincipen. Det är vidare

en allmänt utbredd uppfattning att realisationsvinstbeskattningens nuvarande

utformning verkat hämmande på utbudet av fastigheter och i stor utsträckning

inbjudit till markspekulationer på längre sikt. Detta i förening

med den pågående industri- och befolkningskoncentrationen till tätorterna

inom vissa delar av landet och den ökade efterfrågan på fritidsfastigheter

har lett till att priserna på mark och byggnader stigit oproportionerligt

mycket under de senaste decennierna. Härigenom har den kommunala

markplaneringen försvårats och såväl enskilda som samhället förorsakats

betydande utgiftsökningar.

Sedan 1900-talets början har frågan om beskattningen av markvärdestegring

varit föremål för utredning och debatt, men de förslag som tidigare

framlagts har av olika skäl inte föranlett lagstiftningsåtgärder. Mot bakgrunden

av vad ovan anförts har det emellertid framstått som alltmer angeläget

att söka åstadkomma en från samhällssynpunkt mer ändamålsenlig

utformning av reglerna för realisationsvinstbeskattningen vid fastighetsavyttring.

Det måste därför hälsas med tillfredsställelse att denna komplicerade

fråga på grundval av det förslag som framlagts av markvärdekommittén

nu kunnat lösas på ett ändamålsenligt sätt.

Det nu framlagda förslaget om en av innehavstidens längd oberoende beskattning

av vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet, som bör ses

i samband med det i prop. 1967:90 framlagda förslaget till förköpslag,

syftar till att åstadkomma ett ökat utbud på fastighetsmarknaden och därigenom

motverka omotiverade prisstegringar på fastigheter. Beskattningen

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

61

har utformats så att den i första hand träffar vinster på spekulativa kapitalinvesteringar

i mark och fastigheter. Däremot drabbas inte ordinära

eller av penningvärdets fall förorsakade vinster vid avyttring av egnahem,

villor, hyreshus, industribyggnader och jordbruksfastigheter av beskattningen.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot en utformning

av beskattningsreglerna efter dessa principer. I de i anledning av propositionen

väckta motionerna har motionärerna i allt väsentligt också anslutit

sig till den angivna målsättningen. Den kritik som framförts i motionerna

riktar sig företrädesvis mot den tekniska utformningen av bestämmelserna

och verkningarna av vissa föreslagna schablonregler. Utskottet är

i och för sig medvetet om att den förordade lagstiftningen från de skattskyldigas

synpunkt kan te sig komplicerad och svåröverskådlig till sina

verkningar. Om man emellertid vill tillgodose de allmänt accepterade förutsättningarna

för lagstiftningen och inte vill komplicera den mer än nödvändigt,

måste bestämmelserna utformas efter relativt schablonartade grunder

och med bortseende i viss mån från kravet på absolut rättvisa och likformighet.

Utskottet anser den föreslagna reformen så angelägen att den bör genomföras

utan tidsutdräkt trots att den från tekniska och praktiska synpunkter

med nödvändighet medför vissa komplikationer. Utskottet tillstyrker

därför med vissa justeringar departementschefens förslag. Av det anförda

framgår att utskottet inte kan biträda den i motionen I: 913 av herr Htibinette

och i motionen II: 1126 av herr Hermansson m. fl. ävensom i motionerna

I: 910 av herrar Enarsson och Sveningsson samt II: 1131 av herr

Ringaby m. fl. uttalade uppfattningen att propositionen bör avslås helt eller

delvis och nytt förslag föreläggas riksdagen efter ytterligare utredning av

frågan.

Yrkanden om ytterligare utredning avseende samordning av olika former

av realisationsvinstbeskattning ävensom förhållandena mellan kapitalvinstbeskattning

och annan inkomstbeskattning samt förmögenhets-, arvs- och

gåvobeskattning framställs i motionerna I: 909 av herr Dahlén m. fl. och

11:1130 av herr Ohlin m. fl., i motionerna 1:912 av herr Holmberg m. fl.

och II: 1121 av herr Bohman m. fl. samt i motionen I: 908 av herr Ahlmark.

I propositionen uttalar departementschefen, att kapitalvinstbeskattningen

senare bör överses och samordnas i belysning av gjorda erfarenheter. Vidare

erinras om att kapitalskatteberedningen skall pröva frågan om avdrag för

latent skatteskuld vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen.

Utskottet vill för sin del understryka nödvändigheten av att de föreslagna

beskattningsreglerna liksom de år 1966 införda bestämmelserna rörande beskattning

av försälj ningsvinster på aktier blir föremål för överarbetning

och samordning med de förslag som är att vänta från företagsskatteutred
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

ningen, skogsskattekommittén och kapitalskatteberedningen. Eftersom systemet

med en till tiden obegränsad kapitalvinstbeskattning av fastigheter och

aktier är en nyhet i vår skattelagstiftning bör man enligt utskottets mening

först avvakta verkningarna av lagstiftningen i olika hänseenden, innan nya

utredningar påbörjas. Det finns enligt utskottets uppfattning inte anledning

att redan innan erfarenhet vunnits från den praktiska tillämpningen av

lagstiftningen överväga mera genomgripande ändringar och kompletteringar.

Beträffande några detalj spörsmål förordar utskottet emellertid i det

följande viss ytterligare utredning. Utskottet avstyrker således bifall till

yrkandena om omedelbar utredning i motionerna I: 909 och II: 1130, I: 912

och II: 1121 samt i motionen I: 908.

Utskottet behandlar härefter de i motionerna framställda yrkandena om

vissa ändringar i departementschefens förslag.

Frågan om vinstprocentens storlek har aktualiserats i motionen II: 1126

av herr Hermansson m. fl. Motionärerna hemställer att — om deras förstahandsyrkande

om delvis avslag på propositionen och begäran om ny utredning

inte bifalles — hela realisationsvinsten skall beskattas oberoende av

innehavstidens längd utom vid tvångsavyttring, då i enlighet med förslaget

i propositionen 75 % av vinsten skall beskattas.

Utskottet delar departementschefens mening att hela den framräknade

realisationsvinsten bör beskattas om avyttringen sker inom två år från förvärvet.

Härigenom erhålles enhetliga regler vid realisationsvinstbeskattningen

av fast och lös egendom. Vid försäljning efter längre tids innehav

måste emellertid beaktas att procentsatsen inte sättes så hög att beskattningen

motverkar det markpolitiska syftet att främja ett tidigt utbud av

fastigheter. Härtill kommer att en viss beskattning av kapitalvinster sker

genom arvs- och gåvobeskattningen samt förmögenhetsbeskattningen. Genom

att förordningen om ackumulerad inkomst i normalfallet inte skall

äga tillämpning på realisationsvinster kommer fysiska personer med ordinära

inkomster, åtminstone när det gäller mera betydande vinster, att drabbas

relativt hårt av progressionens verkningar vid den statliga inkomstbeskattningen.

På grund härav kan utskottet inte tillstyrka att större del av

realisationsvinsten än 75 % beskattas vid senare avyttring än två år från

förvärvet. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen II: 1126

även i denna del.

Enligt förslaget i propositionen skall vid inkomstberäkningen avräknas

ett fast tillägg på 3 000 kr. för varje år, som byggnad, vilken i huvudsak

varit avsedd för bostadsändamål, under innehavstiden funnits på fastigheten.

Finns flera byggnader på fastigheten beräknas avdraget endast för

huvudbyggnaden.

I motionerna I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121 av herr Bohman

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 63

in. fl. yrkas att om flera bostadsbyggnader finns på fastigheten, vid vinstberäkningen

för varje sådan byggnad utöver en skall avdras 1 000 kr.

Syftet med det fasta tillägget är att från beskattning undanta mindre

realisationsvinster vid försäljning av egnahem, villor, hyreshus och jordbruksfastigheter.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att vid

en kapitalvinstbeskattning av detta slag särskilt gynna ägare av fastigheter

med mer än en bostadsbyggnad. Genom motionärernas förslag skulle skillnaderna

vid beskattningen av vinster på bebyggda och obebyggda fastigheter

än mer accentueras. På grund härav och då förslaget ytterligare skulle

komplicera vinstberäkningen är utskottet inte berett tillstyrka bifall till

motionerna I: 912 och II: 1121 i denna del.

I motionerna I: 918 av herr Snndin m. fl. och II: 1123 av herr Eriksson i

Bäckmora m. fl. begärs ett riksdagsuttalande, att det fasta tillägget skall

tillämpas för mindre rörelseidkare med bostad och verkstadslokal i samma

byggnad även i de fall då bostaden utgör en mindre del av byggnaden.

Departementschefen har i propositionen uttalat, att fast tillägg bör beräknas

för exempelvis byggnad, som innehåller butik i bottenplanet och bostad

för ägaren en trappa upp. I de fall då fastigheten inrymmer verkstadslokal

och bostad under motsvarande förhållanden som i det ovan angivna exemplet

bör givetvis säljaren vara berättigad till fast tillägg vid vinstberäkningen.

Om bostadsdelen är obetydlig i förhållande till hela byggnaden, vilket

endast undantagsvis torde vara fallet i sådana fastigheter, som motionärerna

åsyftar, bör emellertid fast tillägg inte beräknas. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionerna I: 918 och II: 1123.

I vissa motioner har kritik riktats mot förslaget att vid vinstberäkningen

endast förbättringskostnader och reparationskostnader för schablontaxerad

fastighet får avräknas för år, då kostnaderna uppgått till minst 3 000 kr.

Motionärerna anser att förslaget missgynnar fastighetsägare, som verkställt

smärre förbättringar under en följd av år, i förhållande till sådana, som

haft möjlighet att göra större förbättringar under ett år. I motionerna I: 907

av herr Svenungsson och II: 1120 av herr Oskarson in. fl. yrkas därför att

vid vinstberäkningen skall beaktas förbättringskostnad och därmed jämförlig

reparationskostnad, som under en tidsperiod av tre år uppgått till

minst 3 000 kr., medan i motionen II: 1125 av herrar Hedin och Nordgren

yrkas att dylik kostnad skall få avräknas vid vinstberäkningen för varje år,

då kostnaden uppgått till minst 1 000 kr.

I det praktiska taxeringsarbetet har det varit förenat med betydande svårigheter

att vid realisationsvinstbeskattningen utreda och fastställa smärre

förbättringar, som utförts lång tid före avyttringen. Storleken av det fasta

tillägget bär därför avvägts så att det inkluderar sådana mindre förbättringskostnader,

som motionärerna avser. Från rättvisesynpunkt hade det

givetvis varit mest tilltalande att såsom för närvarande vid vinstberäkning
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

en ta hänsyn till alla förbättringskostnader och därmed jämförliga reparationskostnader.

För att i en så relativt komplicerad lagstiftning som det

här gäller i möjligaste mån underlätta redovisningen och kontrollen har det

som tidigare nämnts varit nödvändigt att göra vissa avsteg från eljest vedertagna

principer vid beskattningen. Med hänsyn till de svårigheter från redovisnings-

och kontrollsynpunkt, som är förenade med motionärernas förslag,

kan utskottet därför inte tillstyrka bifall till motionerna 1:907 och

II: 1120 eller till motionen II: 1125.

I motionerna I: 916 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 1134 av fru Sundberg

begärs skyndsam utredning av frågan om införande i lagstiftningen

av en särskild justeringsfaktor till skydd mot en överbeskattning av effektiva

jordbruksenheter. Som motivering för yrkandet framhåller motionärerna,

att ett stort antal jordbruk — i vilka produktivitetsutvecklingen varit

större än den ordinära och där det inte varit fråga om spekulativa investeringar

— vid framtida försäljning kommer att mer eller mindre hårt

drabbas av den föreslagna realisationsvinstbeskattningen. Detta sammanhänger

med en på dessa jordbruk bedriven intensiv odling de senaste årtiondena,

vilken föranlett en ovanligt stor värdestegring. Värdestegringen

har uppkommit bl. a. genom vidtagna strukturrationaliseringsåtgärder, mekanisering

av driften och en rationell gödsling av jorden.

Genom den skattefrihet som inträder efter tioårstidens utgång har det

i motionerna behandlade spörsmålet hittills varit av underordnad betydelse.

Vid införandet av en evig realisationsvinstbeskattning av fastigheter

blir förhållandena annorlunda. Åtskilliga av de direkta och indirekta förbättringskostnader,

som berörs i motionerna, har inte varit avdragsgilla

vid inkomsttaxeringen och skall enligt förslaget i propositionen inte heller

beaktas vid realisationsvinstberäkningen. Den värdeökning, som dylika jordbruksfastigheter

undergått, är till väsentlig del resultatet av vidtagna planeringsåtgärder

och gjorda investeringar i syfte att erhålla ett förbättrat

ekonomiskt resultat av näringsverksamheten. Avsikten med den förevarande

lagstiftningen är emellertid i första hand att beskatta oförtjänt markvärdestegring,

som väsentligen beror på samhällets egna insatser. Från

markpolitisk synpunkt är det därför enligt utskottets uppfattning inte angeläget

att beskatta sådana realisationsvinster, som avses i motionerna. Fn

omotiverat hög beskattning av dylika vinster är dessutom ägnad att motverka

den från samhällssynpunkt önskvärda rationaliseringen inom jordbruket.

Utskottet vill inte bestrida att det är förenat med vissa svårigheter

att finna en lämplig lösning på problemet. En möjlighet synes, såsom motionärerna

också framhållit, vara att fastställa jordförbättringen efter schablonmässiga

grunder. Även andra lösningar är givetvis tänkbara. Utskottet

vill därför förorda, att Kungl. Maj :t tar frågan under övervägande och

efter erforderlig utredning för riksdagen framlägger förslag till bestämmelser

i ämnet. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionerna

I: 916 och II: 1134.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

65

De föreslagna alternativreglerna för beräkning av ingångsvärdet har uppmärksammats

i några motioner. Sålunda yrkas i motionerna I: 912 av herr

Holmberg m. fl. och 11:1121 av herr Bohman m. fl. att för skattskyldig,

vilken som ingångsvärde väljer 150 % av det taxeringsvärde, som gällde

för fastigheten 20 år före avyttringen, eller vid arv eller liknande fång 150 %

av fastighetens taxeringsvärde året före dödsfallet, bestämmelserna rörande

indexberäkning, fast årligt tillägg, förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag

skall tillämpas med utgångspunkt från året före den allmänna

fastighetstaxering eller, i förekommande fall, särskilda fastighetstaxering,

på vilken taxeringsvärdet grundar sig. Under hänvisning till att de föreslagna

alternativreglerna för beräkning av ingångsvärdet inte alltid är ändamålsenliga

föreslås i sistnämnda motioner dessutom att —- utöver i propositionen

angivna alternativ — som ingångsvärde skall få väljas ett belopp

motsvarande 150 % av 1965 års taxeringsvärde för fastigheten. I motionerna

I: 909 av herr Dalilén m. fl. och II: 1130 av herr Ohlin m. fl. yrkas att i övergångsbestämmelserna

intas en regel att som ingångsvärde även får användas

150 % av fastighetens taxeringsvärde vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

Under senare år har man från statsmakternas sida eftersträvat att i möjligaste

mån förenkla inkomstbeskattningen av främst fysiska personer. Som

utskottet redan framhållit är det ett nödvändigt krav att man vid införandet

av en till tiden obegränsad kapitalvinstbeskattning av fastigheter konstruerar

reglerna så, att tillämpningen av bestämmelserna och taxeringskontrollen

på allt sätt underlättas. Från dessa utgångspunkter innebär förslagen

i propositionen vissa fördelar. Det ligger i sakens natur att en schablonmässig

vinstberäkning slår mer eller mindre ojämnt i det enskilda

fallet. Sådana beräkningsmetoder är i och för sig inte någon nyhet i vår

skattelagstiftning, och de nackdelar, som kan vara förenade därmed, får

vägas mot de förenklingar för de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna,

som dylika metoder medför. De föreslagna schablonreglerna, som är avsedda

att tillämpas när fastigheten avyttras efter en lång innehavstid, är i många

fall mycket förmånliga. På grund härav och då ytterligare en alternativregel

för bestämmande av ingångsvärdet skulle komplicera lagstiftningen

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 909 och II: 1130 samt I: 912 och

II: 1121 i berörda delar.

Frågan om beskattningen av realisationsvinst, när fastighet förvärvats

från nära anförvant, har behandlats i motionerna 1:917 av herrar Yngve

Nilsson och Sveningsson samt II: 1133 av fru Sundberg ävensom i motionerna

I: 918 av herr Sundin in. fl. och II: 1123 av herr Eriksson i Bäckmora

in. fl. Motionärerna i de förstnämnda motionerna yrkar att vid fastighetsförsäljning

till make, barn, styvbarn eller avkomling till barn eller styvbarn

samma beräkningsgrunder för ingångsvärdet skall tillämpas som då fastigheten

förvärvats genom arv eller gåva. I motionerna 1:918 och II: 1123

5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 64

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

hemställs att överlåtelse till taxeringsvärdet mellan nära släktingar under

en 20-årsperiod före ikraftträdandet skall jämställas med överlåtelse genom

arv eller gåva. Som motivering för yrkandena anförs att överlåtelse till nära

anförvant ofta sker för en köpeskilling som understiger det allmänna saluvärdet

och därför delvis är att jämställa med gåva.

Ett bibehållande av den nuvarande skillnaden mellan onerösa och icke

onerösa förvärv vid en evig realisationsvinstbeskattning är enligt utskottets

mening inte motiverad. Det får nämligen anses ligga i linje med beskattningens

syfte att ingen del av värdestegringen på en fastighet undantas

från beskattning. En skattskyldig, som förvärvar en fastighet för en köpeskilling,

vilken understiger gällande marknadsvärde, övertar samtidigt i

princip den skatteskuld som till följd av markvärdeutvecklingen under föregående

ägares innehav åvilar fastigheten. När den nye ägaren i sin tur avyttrar

fastigheten för en köpeskilling, som överensstämmer med fastighetens

allmänna saluvärde, är det därför skäligt att han beskattas inte bara för

den värdestegring, som ägt rum under hans egen innehavstid, utan i princip

också för den värdestegring, som kvarstår obeskattad från förre ägarens

innehavstid. Genom 20-årsregeln har tillsetts att uppenbart obilliga konsekvenser

inte uppstår. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna

1:917 och II: 1133 samt 1:918 och II: 1123 i berörda hänseende.

Enligt förslaget i propositionen skall vid vinstberäkningen till beskattning

återföras dels värdeminskningsavdrag på skog eller annan naturtillgång

i sin helhet och dels värdeminskningsavdrag på byggnader och fasta

inventarier, dock ej för år då avdraget understigit 3 000 kr.

I motionerna I: 918 av herr Sundin in. fl. och II: 1123 av herr Eriksson i

Bäckmora in. fl. yrkas att också återvunna värdeminskningsavdrag på täckdikningsanläggningar

och skogsvägar skall återföras till beskattning.

Såsom ovan nämnts skall vid realisationsvinstberäkningen bl. a. avräknas

årliga förbättringskostnader — även sådana som avser täckdikningsanläggningar

och skogsvägar — i den mån de överstiger 3 000 kr. Om en jordbrukare

under innehavstiden åtnjutit värdeminskningsavdrag på markanläggningar

innebär detta, att han vid taxeringen fått avdrag för en del

av anläggningskostnaden. Enligt nuvarande regler för realisationsvinstbeskattningen

skall sådana återvunna värdeminskningsavdrag avräknas

från anskaffningskostnaden för fastigheten. Mot bakgrunden härav finns

det enligt utskottets mening inte anledning att vid en till tiden obegränsad

realisationsvinstbeskattning undanta återvunna värdeminskningsavdrag på

täckdikningsanläggningar och skogsvägar från beskattning om inte speciella

skäl kan anföras häremot. Utskottet har för sin del inte kunnat finna

några skäl för ett sådant undantag. Ifrågavarande markanläggningar skall

i regel avskrivas under en tioårsperiod, och avdragen uppgår inte sällan

till stora belopp. Det torde inte heller möta några praktiska svårigheter att

fastställa storleken av de åtnjutna värdeminskningsavdragen. Utskottet

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 67

föreslår därför en ändring av punkt 1 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen

av innebörd att återvunna värdeminskningsavdrag alltid

skall återföras till beskattning vid realisationsvinstberäkningen. Härigenom

torde berörda yrkande i motionerna 1:918 och II: 1123 vara tillgodosett.

För att undvika tröskelproblem förordas i motionerna 1:914 av herr

Thorsten Larsson och II: 1127 av herr Josefson i Arrie att 3 000 kr. alltid

skall undantas vid vinstberäkningen, då värdeminskningsavdraget överstiger

nämnda belopp.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att man vid vinstberäkningen

av praktiska skäl kan bortse från värdeminskningsavdrag för

byggnader och inventarier, som understiger 3 000 kr., men att värdeminskningsavdrag

på högre belopp i sin helhet bör beaktas vid vinstberäkningen.

Genom en sådan regel kan man självfallet inte undvika vissa tröskeleffekter.

Nackdelarna därav uppvägs emellertid av den förenkling, som därigenom

uppnås vid taxeringen. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna

I: 914 och II: 1127 i denna del.

Den i propositionen berörda frågan om proportionering av anskaffningskostnad

har behandlats i motionerna I: 918 av herr Sundin in. fl. och II:

1123 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. Motionärerna begär ett uttalande

att anskaffningskostnaden vid delförsäljningar skall proportioneras enligt

försäljningsobjektets aktuella värderelationer.

De spörsmål rörande proportionering av anskaffningskostnaden som kan

uppkomma vid beräkning av realisationsvinst vid försäljning av delar av

fastighet är inte närmare reglerade i lagstiftningen. Det har förutsatts att

riksskattenämnden kommer att utfärda anvisningar härom till ledning för

taxeringsmyndigheterna. Departementschefen har emellertid uttalat, att

anskaffningskostnaden enligt hans mening bör proportioneras med utgångspunkt

från den ursprungliga värdenivån, således den tidpunkt till

vilken kostnaden hänför sig, d. v. s. i allmänhet inköpsåret resp. det år förbättringar

bekostats. Utskottet ansluter sig till den av departementschefen

uttalade uppfattningen, som överensstämmer med gällande rätt. Med det

anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 918 och II: 1123 även i

denna del.

Frågan om skattefrihet vid vissa tvångsförsäljningar har aktualiserats i

flera motioner. Sålunda yrkas i motionerna 1:919 av herr Wallmark samt

II: 1124 av herrar Fridolfsson i Stockholm och Nordgren att realisationsvinster,

som uppkommit vid expropriation eller liknande tvångsavyttring,

skall vara helt undantagna från beskattning.

Den nuvarande skattefriheten för realisationsvinster vid expropriation

eller annan tvångsförsäljning är motiverad av att ägaren kunnat undvika

beskattning, om han själv fått välja tidpunkten för avyttringen. Denna

grund för skattefriheten bortfaller vid en evig realisationsvinstbeskattning

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967

och några andra skäl därför kan enligt utskottets mening inte åberopas. Av

det anförda framgår att utskottet inte anser sig kunna bifalla yrkandet i

motionerna I: 919 och II: 1124.

I motionerna I: 920 av herrar Wallmark och Strandberg samt II: 1132 av

herrar Ringaby och Nordstrandh hemställs att schablontaxerade villafastigheter

skall vara undantagna från realisationsvinstbeskattning, och i motionerna

I: 915 av herrar Thorsten Larsson och Svanström samt II: 1129

av herr Larsson i Borrby yrkas att vinst vid försäljning av villafastighet

orsakad av påtvingad förflyttning inte skall beskattas, om reinvestering i

sådan fastighet görs på annan ort. Motionärerna i motionerna 1: 909 av

herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av herr Ohlin m. fl. begär att Kungl. Maj :t

framlägger förslag att vinst vid försäljning av villafastighet på grund av

ägarens förflyttning inte skall beskattas, om inom viss tid ny fastighet anskaffas

på den nya bostadsorten.

Genom indexregleringen av anskaffnings- och förbättringskostnader

kommer vinster, som enbart hänför sig till penningvärdeförsämringen, inte

att bli föremål för realisationsvinstbeskattning. Måttliga värdestegringsvinster

därutöver på egnahem och villafastigheter kommer inte heller att

drabbas av beskattningen på grund av de fasta tilläggen. Därtill kommer att

i normalfallet endast 75 % av den på angivet sätt reducerade vinsten blir

inkomstbeskattad. Att mera betydande vinster vid försäljning av fastigheter

i vissa tätortsområden blir föremål för beskattning är en följd av de

markpolitiska strävanden, som utgjort målsättningen vid beskattningsreglernas

utformning. Eftersom en villaägare vid försäljning i anledning av

flyttning inte annat än undantagsvis drabbas av en beskattning, som hindrar

honom från att anskaffa en annan likvärdig fastighet på den nya bostadsorten,

har varken markvärdekommittén eller departementschefen ansett

speciella undantagsregler erforderliga i reinvesteringsfallen. Utskottet

delar uppfattningen alt tillräcklig hänsyn tagits till dessa fall genom lagstiftningens

utformning och kan därför inte biträda lagstiftningsyrkandena

i motionerna I: 915 och II: 1129 samt I: 920 och II: 1132 eller utredningsyrkandet

i motionerna I: 909 och II: 1130.

I prop. 1967: 167 har förslag framlagts till vissa ändringar i jorddelningslagen,

som syftar till ökade möjligheter att genom ägoutbyte eller vid laga

skifte överföra mark från en fastighet till en annan mot ersättning i pengar.

Metoden är avsedd att användas i stället för köp, avstyckning och sammanläggning

när fastighet skall utvidgas med del av annan fastighet.

Enligt gällande rättspraxis anses ägoutbyte inte utgöra ett realisationsvinstgrundande

fång. I den förevarande propositionen föreslås emellertid

att ägoutbyte enligt de ovan föreslagna bestämmelserna skall jämställas

med avyttring av fastighet och således inte medföra skattefrihet vid realisationsvinstbeskattningen.

Tredje lagutskottet har i framställning till talmanskonferensen anhållit

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 69

om uppskov med behandlingen av prop. 1967: 167 till nästa års riksdag.

Med hänsyn härtill förordar utskottet att den i den förevarande propositionen

föreslagna nya bestämmelsen i första meningen av punkt 4 av anvisningarna

till 35 § kommunalskattelagen utgår. När slutlig ställning tagits

till de i prop. 1967: 167 framlagda förslagen torde det få ankomma på

Kungl. Maj :t att på nytt framlägga förslag till de ändringar i skattelagstiftningen

som kan bli nödvändiga.

Enligt nuvarande bestämmelser likställs engångsersättning vid nyttjanderätts-

eller servitutsupplåtelse av fastighet på obegränsad tid med avyttring

av fastighet. I propositionen föreslås att skillnad vid beskattningen

skall göras mellan engångsersättningar för sådana upplåtelser, som innebär

ett totalt ianspråktagande av mark, och andra engångsersättningar. Det

förstnämnda slaget av engångsersättningar skall såsom f. n. anses jämställda

med avyttring av fastighet och beskattas efter samma regler, som kommer

att gälla för realisationsvinster vid avyttring av fastighet. Engångsersättningar

för sådana upplåtelser, som innebär att fastighetsägaren alltjämt

kan förfoga över marken med viss begränsning, skall däremot betraktas

som avyttring av vanlig lös egendom. Detta medför att dylika ersättningar

blir helt skattefria efter utgången av en femårsperiod från fastigh

et s förvärvet.

Den skillnad i beskattningen, som föreslås för olika slag av engångsersättningar,

har ansetts motiverad med hänsyn bl. a. till svårigheterna att

proportionera anskaffningskostnaden vid realisationsvinstberäkningen. Det

torde inte råda delade meningar om att beskattningsreglerna bör vara så

enkla och lättillämpade som möjligt för att underlätta taxering och kontroll.

Lämpligheten av alltför långtgående förenklingar kan emellertid ifrågasättas

i förevarande fall. Utskottet har nämligen uppmärksammat att vissa

engångsersättningar enligt naturvårdslagen kommer att falla under den

gynnsammare beskattningsregeln. Dessa ersättningar uppgår i vissa fall till

mycket betydande belopp och torde närmast vara jämförbara med expropriationsersättningar,

vilka enligt förslaget alltid kommer att bli beskattade.

Det bör därför övervägas antingen att beskatta alla engångsersättningar

i enlighet med nuvarande principer eller att på lämpligt sätt komplettera

bestämmelserna, så att de påtalade inadvertenserna i lagstiftningen försvinner.

Under den korta tid som stått till buds för behandlingen av propositionen

har utskottet inte haft möjlighet att närmare utreda och ta definitiv

ställning till detta komplicerade spörsmål. Utskottet förutsätter därför att

Kungl. Maj :t ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet och i lämpligt sammanhang

framlägger förslag till de ändringar, som de fortsatta övervägandena

kan leda till.

I motionerna I: 909 av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av herr Ohlin in. fl.

yrkas att förordningen om ackumulerad inkomst i tillämpliga delar skall

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

gälla i fråga om realisationsvinst vid försäljning av fastighet, om fastigheten

innehafts minst fem år. Skatteberäkningen skall därvid ske som om

inkomsten hänfört sig till tre år. Motsvarande yrkande framställs i motionerna

I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121 av herr Bohman m. fl.,

dock utan de i de förstnämnda motionerna gjorda inskränkningarna beträffande

innehavstiden och skatteberäkningen.

Det helt övervägande antalet remissinstanser har i likhet med departementschefen

delat markvärdekommitténs uppfattning att reglerna om särskild

skatteberäkning för ackumulerad inkomst liksom hittills i princip

inte bör vara tillämpliga på realisationsvinster. Såsom kommittén framhållit

uppkommer värdestegringen ofta språngvis, varför det kan vara förenat

med avsevärda svårigheter att avgöra om ackumulerad inkomst föreligger

eller ej. Härtill kommer att rena inflationsvinster, som uppkommit under

en följd av år, på grund av bestämmelsernas utformning inte blir beskattade.

På grund därav finner utskottet inte skäl frångå förslaget i propositionen,

som på denna punkt innebär att förordningen om ackumulerad inkomst

skall äga tillämpning på realisationsvinster vid försäljning av fastighet

endast i de fall då återvunna värdeminskningsavdrag utgör en större

del av den framräknade realisationsvinsten. Utskottet avstyrker följaktligen

bifall till motionerna I: 909 och II: 1130 samt I: 912 och II: 1121 även

i berörda hänseende.

Enligt gällande principer för slcogsbeskattningen skall endast skogens

tillväxt efter förvärvet beskattas. I detta sammanhang är endast de skogsbeskattningsregler,

som gäller vid avyttring av växande skog i samband

med marken, av intresse. Bestämmelserna härom innebär i huvudsak följande.

Vid avyttring av skogsfastighet skall den del av försäljningspriset

för fastigheten, som belöper på den växande skogen, upptas som bruttointäkt

av jordbruksfastighet. Den skattskyldige är emellertid berättigad till

A''ärdeminskningsavdrag på skog med belopp, som i princip motsvarar värdet

av det virkesförråd, som fanns på fastigheten vid förvärvet, i förekommande

fall reducerat med de värdeminskningsavdrag på skog, som åtnjutits

under innehavstiden. Skillnaden mellan bruttointäkt av skog och värdeminskningsavdrag

utgör således värdet av det ursprungliga skogskapitalets

tillväxt under innehavstiden. I detta sammanhang bör uppmärksammas

att en av de metoder, som den skattskyldige äger tillämpa, vid beräkningen

av värdeminskningsavdraget vid fastighetsför sälj ning, den s. k. förrådsmetoden,

är så utformad att den värdeökning, som det ursprungliga

skogsförrådet varit utsatt för under innehavstiden, inte blir beskattad.

Om realisationsvinst vid avyttring av skogsfastighet i sin helhet blir beskattad

skall någon beskattning av virkesförrådets tillväxt inte ske i inkomstkällan

jordbruksfastighet. I de fall då vinst vid fastighetsförsäljningen

enligt nuvarande bestämmelser endast delvis beskattas som realisationsvinst

kan jämväl taxering för intäkt av skogsbruk äga rum. Om nettoin
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

71

täkten av skogsbruk på grund av avyttringen överstiger den skattepliktiga

realisationsvinsten skall nämligen det överskjutande beloppet beskattas som

inkomst av jordbruksfastighet. Detta kan sägas innebära att skogens tillväxt

redan enligt hittills gällande bestämmelser är underkastad »evig» beskattning.

I propositionen föreslås endast den ändringen beträffande skogsbeskattningen,

att den s. k. skyldenransregeln även skall äga tillämpning när fångesmannen

förvärvat fastigheten genom gåva från skyldeman eller genom

bodelning från make.

I motionerna I: 910 av herrar Enarsson och Sveningsson samt II: 1131 av

herr Ringaby m. fl. yrkas bl. a. avslag på propositionen såvitt avser beskattningen

av växande skog.

Några ändringar av nuvarande principer för skogsbeskattningen i samband

med införandet av en till tiden obegränsad realisationsvinstbeskattning

av fastighet föreslås inte i propositionen. Beträffande den föreslagna

ändringen av skyldemansregeln får utskottet anföra följande. För närvarande

fordras för skyldemansregelns tillämpning vid skogsbeskattningen

att fångesmannens förvärv är av onerös karaktär. Är däremot fånget benefikt

kan regeln inte åberopas. Detta förhållande har stundom utnyttjats

för att undgå den med regeln avsedda beskattningseffekten. Det finns bl. a.

exempel på att bodelningsförrättningar företagits enbart i sådant syfte. Genom

den föreslagna ändringen uppnås full överensstämmelse mellan skyldemansregelns

tillämpning vid realisationsvinstbeskattningen och skogsbeskattningen.

För att regeln inte skall leda till ett från rättvisesynpunkt

otillfredsställande resultat vid skogsbeskattningen förordar utskottet emellertid,

att en spärregel införes av innebörd att ingångsvärdet på skogen vid

tillämpning av skyldemansregeln aldrig skall bestämmas till lägre belopp

än det värde, varmed växande skog kan anses ha ingått i det taxeringsvärde,

som gällde för fastigheten tjugo år före avyttringen. Med det anförda

anser utskottet sig ha motiverat sitt tidigare avstyrkande av motionerna

I: 910 och II: 1131 i denna del.

I nämnda motioner hemställs vidare att en utredning får i uppgift att

dels samordna skogs- och realisationsvinstbeskattningen och dels förenkla

skogsbeskattningen.

Såsom framhålles i motionerna är reglerna för beskattningen av skog för

närvarande föremål för översyn inom skogsskattekommittén. Utskottet har

inledningsvis framhållit angelägenheten av att de föreslagna bestämmelserna

rörande beskattning av realisationsvinst blir föremål för överarbetning

och samordning med de förslag som är att vänta bl. a. från skogsskattekommittén.

Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte ha anledning tillstyrka

skrivelseyrkandet i motionerna I: 910 och II: 1131.

I propositionen har föreslagits en skatteflijktsbestämmelse i 35 § 3 mom.

av följande innehåll. Om fastighet överlåtits efter den 31 december 1967 på

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari säljaren bär ett dominerande

inflytande, skall realisationsvinst vid senare försäljning av aktie

eller andel i bolaget eller föreningen beräknas som om försäljningen avsett

en motsvarande andel av fastigheten.

I motionerna I: 911 av herr Einar Eriksson och II: 1122 av herr Brandt

framhålles att ett stort antal mer eller mindre formella fastighetsöverlåtelser

ägt rum, sedan innehållet i propositionen offentliggjordes, för att undgå

beskattningskonsekvenserna av den nya lagstiftningen. För att förhindra

sådana transaktioner förordar motionärerna, att den i propositionen föreslagna

skatteflyktsbestämmelsen skall äga tillämpning, om fastighet överlåtits

genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967, d. v. s.

den dag propositionen bordlädes. Motionärerna föreslår vidare att i 35 §

2 mom. kommunalskattelagen intas en bestämmelse av i huvudsak följande

innehåll. Försäljning, som skett före den 1 januari 1968 till aktiebolag, handelsbolag

eller ekonomisk förening, vari säljaren har ett dominerande inflytande,

eller till familjemedlem (föräldrar, far- och morföräldrar, make,

avkomling eller avkomlings make) skall accepteras vid realisationsvinstbeskattningen

endast om lagfart på fånget sökts den 8 november 1967 eller

tidigare. Har lagfart sökts senare bortses vid framtida realisationsvinstbeskattning

från köpeskillingen vid 1967 års fång, och ingångsvärdet beräknas

som om 1967 års säljare alltjämt ägt fastigheten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör finnas möjlighet

att ingripa mot sådana transaktioner, som före lagstiftningens ikraftträdande

gjorts i uppenbart syfte att undkomma eller väsentligt mildra verkningarna

av en framtida realisationsvinstbeskattning. Vissa fördelar är otvivelaktigt

förenade med att knyta avgörandet till dagen för ingivande av

lagfartsansökan. Bestämmelsen kan emellertid i vissa fall leda till att den

nya lagstiftningen får retroaktiv verkan i större utsträckning än motionärerna

avsett. Köparen kan nämligen av rent legitima skäl ha underlåtit att

omedelbart söka lagfart på fånget. Utskottet föreslår därför en komplettering

av den föreslagna bestämmelsen innebärande att lika med lagfartsansökan

skall anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med

åberopande av fångeshandlingen. Härmed avser utskottet exempelvis ansökan

om förvärvstillstånd eller fastställelse av lantmäteriförrättning. För

att tillräcklig bevisning skall kunna anses förebragt bör fordras att fångeshandlingen

i original eller avskrift finns bevarad hos myndigheten. Med hänsyn

till svårigheten att i författningstexten närmare ange de fall, då skatteflyktsregeln

inte är avsedd att tillämpas, förutsätter utskottet att tillämpningen

blir så välvillig som möjligt utan att syftet med bestämmelsen äventyras.

Utskottets förslag föranleder vissa ändringar i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Den av motionärerna föreslagna bestämmelsen i 35 § 2 mom.

nämnda lag bör — med den av utskottet ovan förordade kompletteringen

—• intas i övergångsbestämmelserna. Utskottet tillstyrker således bifall till

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 73

motionerna I: 911 och II: 1122 med de ändringar av författningstexten, som

ovan föreslagits.

I motionerna 1:909 av herr Dahlén m. fl. och 11:1130 av herr Ohiin

m. fl. begärs riksdagsskrivelse av innehåll att skattemyndigheterna bör beakta

bevissvårigheterna när bevisningen avser tid före ikraftträdandet.

Enligt departementschefens uttalande i propositionen bör tämligen höga

krav ställas på bevisningen i fråga om förbättringskostnader efter ikraftträdandet.

För tid dessförinnan bör fordras att det görs sannolikt att förbättringskostnaden

uppgått till minst 3 000 kr.

Motionärerna hemställer också om riksdagsskrivelse med begäran att

Kungl. Maj :t ålägger länsstyrelse att besvara de skattskyldigas frågor om

metoderna för skatteberäkningen vid fastighetsförsäljning.

Till taxeringsnämndsordförandenas skyldigheter hör enligt 7 § taxeringsförordningen

att lämna de skattskyldiga de upplysningar som erfordras för

deklarationsskyldighetens fullgörande. Vidare brukar de skattskyldiga erhålla

råd och upplysningar av länsstyrelsernas tjänstemän. Den som önskar

förhandsbesked i en fråga har dessutom enligt 18 § taxeringsförordningen

möjlighet att erhålla sådant efter hänvändelse till riksskattenämnden. På

grund härav finner utskottet inte skäl tillstyrka det begärda skrivelseyrkandet.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna I: 909 och

II: 1130 i nu berörda hänseenden.

De i propositionen föreslagna bestämmelserna angående beskattningen

av tomtrörelse innebär i huvudsak följande. Sådan rörelse skall i

första hand anses föreligga när markförsäljning för bebyggelse sker från

fastighet, som uppenbarligen förvärvats för att ingå i yrkesmässig tomtrörelse,

exempelvis när fastigheten förvärvats av ett tomtbolag e. d. eller

när förvärvet avsett fastighet, som enligt fastställd stadsplan eller byggnadsplan

är avsedd för bebyggelse.

I övrigt skall tomtrörelse anses föreligga, om den skattskyldige ensam

eller tillsammans med sin make under loppet av tio år sålt minst 15 byggnadstomter.

Med försäljning likställs markupplåtelse för bebyggelse, dock

ej kommuns upplåtelse av tomträtt. Överlåtes fastighet genom oneröst fång

eller genom gåva till anhörig eller till juridisk person, i vilken överlåtaren

ensam eller tillsammans med anhörig har ett bestämmande inflytande, skall

vid bedömningen av tomtförsälj ningens omfattning överlåtar ens och den

nye ägarens tomtavyttringar sammanläggas.

Om den skattskyldige och hans make under tio år i följd inte sålt någon

byggnadstomt, skall försäljning av tomt som därefter sker inte anses utgöra

fortsättning på en tidigare bedriven rörelse, såvida inte tomten ingår i fastställd

stads- eller byggnadsplan. Denna bestämmelse skall dock inte äga

tillämpning i fråga om tomtrörelse, som redan från början varit av yrkesmässig

karaktär.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Vid slutför sälj ning av markområde, som utgjort lagertillgång i sådan

tomtrörelse som bedrivits av annan än s. k. tomtbolag och liknande, skall

enligt förslaget den del av försälj ningsvinsten, som inte belöper på mark

vilken ingår i fastställd stads- eller byggnadsplan, beskattas som realisationsvinst.

Om en fastighet som utgör lagertillgång i tomtrörelse förvärvats innan

rörelsen påbörjats, skall ingångsvärdet vid tiden för rörelsens påbörjande

beräknas på samma sätt som vid beräkning av realisationsvinst. Det ingångsvärde

för fastigheten, som godtagits vid första taxeringen efter rörelsens

början, skall även ligga till grund för inkomstberäkningen vid senare

års taxeringar.

Kommunalskattelagens nuvarande, mycket knapphändiga bestämmelser

om beskattning av tomtrörelse har länge varit föremål för kritik. F. n.

saknas uttryckliga författningsbestämmelser för bedömning av frågan när

tomtförsäljningsverksamhet skall anses ha rörelsekaraktär. Detta har föranlett

en mängd skatteprocesser och framställningar till riksskattenämnden

om förhandsbesked, men den rättspraxis, som utbildat sig på området,

har varit svår att överblicka, inte minst för de skattskyldiga. På grund härav

begärde 1964 års riksdag på förslag av bevillningsutskottet i betänkande

nr 19 en utredning i ämnet.

Vid avgörandet av om yrkesmässig eller icke yrkesmässig tomtförsäljning

föreligger tvingas man enligt nuvarande praxis till en mängd olika bedömningar

av omständigheterna i det enskilda fallet. Genom »15-tomtersregeln»

har en klar och entydig bestämmelse tillskapats, som otvivelaktigt

måste vara till fördel inte bara för enskilda och kommuner utan också för

beskattningsmyndigheter och skattedomstolar. I sitt ovannämnda betänkande

uttalade utskottet, att man vid prövning av olika förslag till lösningar

av tomtrörelseproblemet inte borde söka åstadkomma lättnader i gällande

beskattningsregler, så som de tillämpas av regeringsrätten. De i propositionen

föreslagna bestämmelserna kan visserligen förefalla generösa i förhållande

till nuvarande rättspraxis. Sedda mot bakgrunden av förslaget

om evig realisationsvinstbeskattning av fastighet och med beaktande av de

markpolitiska strävandena att främja utbudet av mark anser utskottet sig

emellertid kunna acceptera den lindring i beskattningen som de föreslagna

bestämmelserna i vissa fall medför.

Vid sin granskning av förslaget till beskattning av tomtrörelse har utskottet

endast funnit anledning till erinringar mot en detaljbestämmelse. Departementschefen

föreslår att ett företags försäljning av tomter till anställda

för bostadsändamål inte skall beaktas vid bedömningen av antalet

tomtförsäljningar enligt »15-tomtersregeln». Samma regel bör enligt utskottets

mening gälla då en fysisk person, exempelvis en jordbrukare, säljer till

anställda. Utskottet föreslår därför att den nya punkten 2 tredje stycket av

anvisningarna till 27 § kommunalskattelagen ändras i överensstämmelse

härmed. Med företag i nämnda lagrum avses uppenbarligen företag, som

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967 75

inte driver yrkesmässig tomtförsäljning. Författningstexten har emellertid

av förbiseende utformats så att bestämmelsen äger tillämpning på företag

som driver kvalificerad tomtrörelse. Utskottet föreslår också en härav betingad

ändring av författningstexten.

Utskottet behandlar härefter de föreslagna övergångsbestä mmelserna.

I propositionen föreslås att de nya bestämmelserna rörande

beskattningen av realisationsvinst skall träda i kraft den 1 januari 1968.

Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om avyttring av fastighet, som

ägt rum under år 1967 eller tidigare år.

1 motionerna I: 912 av herr Holmberg in. fl. och II: 1121 av herr Bohman

in. fl. yrkas att vinst vid försäljningar under åren 1968 och 1969 av fastighet,

som vid ikraftträdandet innehafts minst tio år eller av annan anledning

enligt nuvarande bestämmelser kunnat försäljas skattefritt, inte skall beskattas.

Om sådan fastighet försäljs efter år 1969 skall till köpeskillingen

vid förvärvet läggas 40 000 kr. varjämte vid tillämpning av 20-årsregeln

ifrågavarande taxeringsvärde skall förhöjas med 100 % i stället för 50 %.

Motionärerna i motionerna I: 914 av herr Thorsten Larsson och II: 1127 av

herr Josefson i Arrie yrkar att vid tillämpning av 20-årsregeln taxeringsvärdet

under en övergångsperiod av tio år skall höjas med 100 % vid försäljningar

som enligt nuvarande regler är skattefria. Vidare hemställs i

motionerna I: 918 av herr Sundin m. fl. och II: 1123 av herr Eriksson i Bäckmora

in. fl. att det faktiska eller enligt alternativregel beräknade ingångsvärdet

under en övergångstid av fem år skall höjas med 40 000 kr. för fastigheter

som vid ikraftträdandet är skattefria.

Utskottet vill erinra om att när skattepliktsgränsen för strömfall år 1951

utsträcktes från tio till femton år ansågs särskilda övergångsbestämmelser

inte erforderliga. Såsom markvärdekommittén framhållit är det en genomgående

princip vid realisationsvinstbeskattningen att värdeökningen — även

i vad avser förfluten tid — inte beskattas förrän fastigheten avyttras.

Övergångsbestämmelser av den art motionärerna föreslagit kan dessutom

befaras leda till skatteflyktstransaktioner. På grund härav och med hänsyn

till de förmånliga reglerna för realisationsvinstberäkningen anser utskottet

inte sådana övergångsbestämmelser som motionärerna föreslagit nödvändiga.

Utskottet avstyrker således bifall till motionerna 1:912 och 11:1121,

I: 914 och II: 1127 samt I: 918 och II: 1123 även i denna del.

I propositionen föreslås att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om

expropriation eller liknande förfarande om talan i expropriationsmålet

väckts före den 1 januari 1968 eller om den exproprierande tagit egendomen

i besittning före denna dag.

I motionen II: 1128 yrkar herr Jönsson i Ingemarsgården att äldre bestämmelser

skall gälla i fråga om all ersättning på grund av tvångsförfarande,

om talan i målet väckts före den 1 januari 1968 eller om egendomen

eller rättigheten tagits i besittning före nämnda dag. Till stöd för yr
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

kandet anföres att det av författningstexten inte klart framgår, om bestämmelsen

endast avser ianspråktaganden enligt expropriationslagen eller

om den också äger tillämpning på tvångsförfaranden enligt exempelvis vattenlagen

och lagen om allmänna vägar.

I likhet med motionären anser utskottet att ifrågavarande bestämmelse

bör äga tillämpning även på sådana tvångsförfaranden som avses i motionen.

Har sökanden tagit egendomen i besittning bör bedömningen bli

densamma som om talan i målet väckts. Utskottet föreslår därför i förtydligande

syfte en ändring av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till ändringarna

i kommunalskattelagen. Härigenom torde yrkandet i motionen

II: 1128 vara tillgodosett.

Ändringarna i taxeringsförordningen liksom övriga i propositionen behandlade

frågor, vilka utskottet i det föregående inte närmare berört, har

inte föranlett erinran eller eljest särskilt yttrande från utskottets sida,

bortsett från vissa redaktionella ändringar av 25 b § i förslaget till förordning

om ändring i taxeringsförordningen och i förslagen till förordning angående

upphävande av 23 § förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning

och till förordning angående upphävande av 9 § förordningen

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild

nyanskaffningsfond, m. m.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen — dels med förklarande att Kungl.

Maj :ts förevarande proposition nr 153 icke kunnat av

riksdagen oförändrad antagas, dels med avslag på motionen

I: 913 av herr Hiibinette samt de likalydande motionerna

I: 910 av herrar Enarsson och Sveningsson samt II: 1131

av herr Ringaby m. fl., såvitt avser punkten 1 i motionernas

hemställan, ävensom motionen II: 1126 av herr Hermansson

in. fl., i vad motionen innefattar yrkande om avslag

på propositionen, dels med bifall till motionen II:

1128 av herr Jönsson i Ingemarsgården, dels ock i anledning

av de likalydande motionerna 1:911 av herr Einar

Eriksson och II: 1122 av herr Brandt samt I: 918 av herr

Sundin in. fl. och II: 1123 av herr Eriksson i Bäckmora

m. fl. — måtte antaga följande vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med de ändringar och tillägg att 35 §

3 mom., punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna

till 27 §, punkt 4 av anvisningarna till 35 §

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

77

samt punkt 1 av anvisningarna till 36 § ävensom punkt 3

av övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse samt att till övergångsbestämmelserna

fogas en ny punkt, betecknad 7, med nedan

angiven lydelse.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

35

3 m o in. Avyttras aktie, — — —

Avyttrar skattskyldig — -—--—

Kan tillämpning--------

Har egendom -— ----• —---

Bestämmelsen i----- ----

Från skatteplikt-------

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,

handelsbolag eller ekonomisk

förening efter den 31 december 1967

av någon som har ett bestämmande

inflytande över bolaget eller föreningen,

beräknas realisationsvinst

vid hans avyttring av aktie eller andel

i bolaget eller föreningen som

om avyttringen avsett mot aktien

eller andelen svarande andel av fastigheten.

Vad nu sagts får icke föranleda

att realisationsvinst beräknas

lägre eller att realisationsförlust beräknas

högre än enligt reglerna i

detta moment. Bestämmelserna i

detta stycke gälla endast om sådan

fastighet utgör bolagets eller föreningens

väsentliga tillgång. De gälla

dock icke vid avyttring av aktie i sådant

bostadsaktiebolag eller andel i

sådan bostadsrättsförening som avses

i 24 § 3 mom., om avyttringen

avser endast rätt till viss eller vissa

men ej alla bostadslägenheter i fastigheten.

—- — 25 % av vinsten

— — —• detta stycke.

—- avyttringen sker.

för avyttringen.

— detta moment.

— lös egendom.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,

handelsbolag eller ekonomisk

förening genom fång på vilket lagfart

sökts efter den 8 november 1967

av någon som har ett bestämmande

inflytande över bolaget eller föreningen,

beräknas realisationsvinst

vid hans avyttring av aktie eller andel

i bolaget eller föreningen som

om avyttringen avsett mot aktien

eller andelen svarande andel av fastigheten.

Vad nu sagts får icke föranleda

att realisationsvinst beräknas

lägre eller att realisationsförlust beräknas

högre än enligt reglerna i

detta moment. Bestämmelserna i

detta stycke gälla endast om sådan

fastighet utgör bolagets eller föreningens

väsentliga tillgång. De gälla

dock icke vid avyttring av aktie i sådant

bostadsaktiebolag eller andel i

sådan bostadsrättsförening som avses

i 24 § 3 mom., om avyttringen

avser endast rätt till viss eller vissa

men ej alla bostadslägenheter i fastigheten.

Lika med lagfartsansökan

anses annan ansökan hos myndighet

om viss åtgärd med åberopande av

fångeshandlingen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog -— ------— --

Med skogs ingångsvärde förstås

det värde, varmed växande skog kan

anses hava ingått i fastighetens värde

vid den tidpunkt, då ägaren förvärvade

fastigheten. Har egendom,

som skattskyldig erhållit såsom gåva

av make eller skyldeman, av givaren

förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, skall i

berörda hänseende sistnämnda fång

vara avgörande. Motsvarande skall

gälla, om make vid bodelning i anledning

av andra makens död erhållit

egendom, som förstnämnda make

före äktenskapets ingående eller under

äktenskapet förvärvat genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, eller om make vid bodelning

av annan anledning än andra makens

död erhållit egendom, som någondera

maken före äktenskapets

ingående eller under äktenskapet

förvärvat genom köp, byte eller därmed

jämförligt fång. Har även den

skattskyldiges fångesman erhållit

egendomen såsom gåva av make eller

skyldeman eller vid sådan bodelning

som nyss nämnts, skall bedömningen

av skogens ingångsvärde ske, som om

avverkningen eller avyttringen av

skogen verkställts av den som närmast

före den skattskyldiges fångesman

förvärvat egendomen på annat

sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

gällande ingångsvärde.

Med skogs ingångsvärde förstås

det värde, varmed växande skog kan

anses hava ingått i fastighetens värde

vid den tidpunkt, då ägaren förvärvade

fastigheten. Har egendom,

som skattskyldig erhållit såsom gåva

av make eller skyldeman, av givaren

förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, skall i

berörda hänseende sistnämnda fång

vara avgörande. Motsvarande skall

gälla, om make vid bodelning i anledning

av andra makens död erhållit

egendom, som förstnämnda make

före äktenskapets ingående eller under

äktenskapet förvärvat genom

köp, byte eller därmed jämförligt

fång, eller om make vid bodelning

av annan anledning än andra makens

död erhållit egendom, som någondera

maken före äktenskapets ingående

eller under äktenskapet förvärvat

genom köp, byte eller därmed

jämförligt fång. Har även den skattskyldiges

fångesman erhållit egendomen

såsom gåva av make eller

skyldeman eller vid sådan bodelning

som nyss nämnts, skall bedömningen

av skogens ingångsvärde ske, som

om avverkningen eller avyttringen

av skogen verkställts av den som

närmast före den skattskyldiges fångesman

förvärvat egendomen på annat

sätt än genom sådan gåva eller

bodelning. Dock får ingångsvärdet

härigenom icke bestämmas till lägre

belopp än det värde, varmed växande

skog kan anses ha ingått i det taxe
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 79

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

ringsvärde som gällde för fastigheten

tjugo år före avyttringen.

Såsom fastighetens--—--—--nämnda likvid.

Med ingående---------motsvarande tillämpning.

Vare sig------------—• ursprungliga ingångsvärdet.

År det —---------- samma tid.

Om avdrag--------av skogen.

Om moderbolag -— ---------övertagande föreningen.

Exempel å----■ — — ingående virkesförråd:

A. försäljer-----—--- erlagda köpeskillingen.

Det för---------—--— 10 200 kronor.

Exempel å -— -----i ingångsvärde:

B. försäljer--------- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har----—---det ursprungliga.

till 27 §.

2. Tomtrörelse anses-------— för bebyggelse.

I övrigt--—----— femtonde byggnadstomten.

Tomtrörelse föreligger icke, när Försäljning av byggnadstomt för

företag som har till ändamål att dri- att av anställda huvudsakligen anva

tomtrörelse, byggnadsrörelse eller vändas för gemensamt ändamål elhandel

med fastigheter, avyttrar ler till anställd för att bereda honom

byggnadstomt till anställd för att be- bostad anses ej utgöra tomtrörelse,

reda honom bostad eller avyttrar om icke försäljningen göres av skattbyggnadstomt

som är avsedd att hu- skyldig som avses i första stycket

vudsakligen användas av de anställ- eller av skattskyldig som driver

da för gemensamt ändamål. byggnadsrörelse eller handel med

fastigheter.

Säljes byggnadstomt-----—-— huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig---------- nu nämnts.

Avyttrar skattskyldig--—----obehörig skatteförmån.

Frågan om -—--- —----verkställt avyttringen.

till 35 §.

4. Lika med avyttring av fastighet

anses marköverföring enligt 8 kap.

4 a § eller 13 kap. 2 b § lagen den 18

juni 1926 (nr 326) om delning av

jord å landet. Upplåtelse av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till fastighet

för obegränsad tid mot engångsersättning

anses som avyttring av

4. Upplåtelse av nyttjanderätt eller

servitutsrätt till fastighet för obegränsad

tid mot engångsersättning

anses som avyttring av fastighet när

upplåtelsen framstår som ett fullständigt

ianspråktagande av mark,

t. ex. upplåtelse av mark till väg. I

övriga fall anses upplåtelsen som av
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets

(Kungl. Maj:ts förslag)

fastighet när upplåtelsen framstår

som ett fullständigt ianspråktagande

av mark, t. ex. upplåtelse av mark

till väg. I övriga fall anses upplåtelsen

som avyttring av lös egendom.

Engångsersättningen är att betrakta

som köpeskilling (jfr punkt 5 andra

meningen av anvisningarna till 21 §).

betänkande nr 64 år 1967

(Utskottets förslag)

yttring av lös egendom. Engångsersättningen

är att betrakta som köpeskilling

(jfr punkt 5 andra meningen

av anvisningarna till 21 §).

till 36 §.

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages, utom i fall som avses

i 35 § 3 mom. andra stycket, såsom

intäkt vad som erhållits för den avyttrade

egendomen. Avdrag får —

med iakttagande dock av de särskilda

föreskrifter som enligt punkt 2

nedan gälla beträffande fastighet

— ske för alla omkostnader för förvärvet

och avyttringen, således för

erlagd köpeskilling, för vad som nedlagts

på förbättring av egendomen,

för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader m. m.

Hit räknas jämväl kostnad, som under

tid, då intäkt av avyttrad annan

fastighet eller i förekommande fall

del därav beräknats enligt 24 § 2 eller

3 inom., nedlagts på reparation

och underhåll av fastigheten eller

fastighetsdelen, i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav

vid avyttringen befunnit sig i bättre

skick än vid förvärvet. Har den skattskyldige

tidigare fått åtnjuta avdrag

för värdeminskning av skog eller annan

naturtillgång på avyttrad fastighet,

skall å andra sidan omkostnadsbeloppet

minskas med sådant avdrag.

På samma sätt minskas omkostnadsbeloppet

med avdrag som

för tidigare beskattningsår åtnjutits

1. Vid beräkning av realisationsvinst

upptages, utom i fall som avses

i 35 § 3 mom. andra stycket, såsom

intäkt vad som erhållits för den

avyttrade egendomen. Avdrag får —

med iakttagande dock av de särskilda

föreskrifter som enligt punkt 2

nedan gälla beträffande fastighet —

ske för alla omkostnader för förvärvet

och avyttringen, således för

erlagd köpeskilling, för vad som nedlagts

på förbättring av egendomen,

för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader m. m.

Hit räknas jämväl kostnad, som under

tid, då intäkt av avyttrad annan

fastighet eller i förekommande fall

del därav beräknats enligt 24 § 2 eller

3 mom., nedlagts på reparation

och underhåll av fastigheten eller

fastighetsdelen, i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav vid

avyttringen befunnit sig i bättre

skick än vid förvärvet. Har den skattskyldige

tidigare fått åtnjuta avdrag

för värdeminskning av skog eller annan

naturtillgång på avyttrad fastighet

eller för värdeminskning av

skogsvägar eller täckdikning sanläggningar,

skall å andra sidan omkostnadsbeloppet

minskas med sådant

avdrag. På samma sätt minskas om
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

81

(Kungl. Maj:ts förslag)

för värdeminskning av byggnad och

sådana inventarier vilkas värde inräknas

i fastighetens taxerade byggnadsvärde,

dock icke för år då åtnjutet

avdrag understigit 3 000 kronor.

I intet fall skall dock omkostnadsbelopp

minskas med avdrag för

värdeminskning som åtnjutits för

år före år 1914. Beräknas anskaffningskostnad

för fastighet enligt

punkt 2 första eller andra stycket på

grundval av visst års taxeringsvärde

minskas omkostnadsbeloppet endast

med värdeminskningsavdrag för

skog, byggnader m. in. som åtnjutits

från och med nämnda år. Har den

skattskyldige tidigare åtnjutit avdrag

för värdeminskning eller dylikt

av lös egendom, minskas omkostnadsbeloppet

med sådant avdrag,

i den mån vid avyttringen återvunna

avskrivningar icke skola upptagas

som intäkt av rörelse. Vad som förstås

med i beskattningsavseende åtnjutet

värdeminskningsavdrag framgår

av 29 § 1 mom. andra stycket.

Vidare får vid vinstberäkningen den

skattskyldige åtnjuta avdrag för

under beskattningsåret utbetalda förvaltningskostnader

och räntor, därest

dessa ej böra hänföras till annan

förvärvskälla.

(Utskottets förslag)

kostnadsbeloppet med avdrag som

för tidigare beskattningsår åtnjutits

för värdeminskning av byggnad och

sådana inventarier vilkas värde inräknas

i fastighetens taxerade byggnadsvärde,

dock icke för år då åtnj

utet avdrag understigit 3 000 kronor.

I intet fall skall dock omkostnadsbelopp

minskas med avdrag för

värdeminskning som åtnjutits för år

före år 1914. Beräknas anskaffningskostnad

för fastighet enligt punkt 2

första eller andra stycket på grundval

av visst års taxeringsvärde minskas

omkostnadsbeloppet endast med

värdeminskningsavdrag för skog,

byggnader in. in. som åtnjutits från

och med nämnda år. Har den skattskyldige

tidigare åtnjutit avdrag för

värdeminskning eller dylikt av lös

egendom, minskas omkostnadsbeloppet

med sådant avdrag, i den mån

vid avyttringen återvunna avskrivningar

icke skola upptagas som intäkt

av rörelse. Vad som förstås med

i beskattningsavseende åtnjutet värdeminskningsavdrag

framgår av 29 §

1 mom. andra stycket. Vidare får vid

vinstberäkningen den skattskyldige

åtnjuta avdrag för under beskattningsåret

utbetalda förvaltningskostnader

och räntor, därest dessa ej böra

hänföras till annan förvärvskälla.

Övergångsbestämmelserna

(Kungl. Maj:ts förslag)

3. Äldre bestämmelser gäller även

i fråga om expropriation eller liknande

förfarande om talan i expropriationsmålet

väckts före den 1 ja
-

(Utskottets förslag)

3. Äldre bestämmelser gäller även

i fråga om expropriation eller liknande

förfarande om talan i målet

väckts före den 1 januari 1968 eller

6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 64

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets betänkande nr 6b år 1967

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

nuari 1968 eller om den exproprie- om egendomen tagits i besittning

rande tagit egendomen i besittning före nämnda dag.

före nämnda dag.

7. Har skattskyldig förvärvat fastighet före ingången av år 1968 genom

köp, byte eller därmed jämförligt fång och har lagfart på fånget sökts efter

den 8 november 1967 och har därjämte

antingen den skattskyldige förvärvat fastigheten från föräldrar, fareller

morföräldrar, make, avltomling eller avkomlings make eller från aktiebolag,

handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam

eller tillsammans med sådana personer, direkt eller indirekt, på grund av det

samlade innehavet av aktier eller andelar har ett bestämmande inflytande,

eller fastigheten genom fånget övergått på aktiebolag, handelsbolag

eller ekonomisk förening, vari säljaren ensam eller tillsammans med nämnda

personer, direkt eller indirekt, har ett sådant inflytande, eller på dödsbo,

vari säljaren eller sådan person är delägare,

skall fastigheten vid framtida realisationsvinstbeskattning anses förvärvad

genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som närmast dessförinnan

skett från annan än här angiven person. Lika med lagfartsansökan

anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av

fångeshandlingen.

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den

23 november 1956 (nr 623) med den ändringen att 25 b §

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
-

(Kungl. Maj. ts förslag)

25

Har den skattskyldige under beskattningsåret

avyttrat fastighet,

skall han vid självdeklarationen foga

erforderlig utredning på fastställt

formulär för beräkning av skattepliktig

realisationsvinst. Detsamma

gäller, om skattskyldig under beskattningsåret

överfört eller upplåtit

egendom under sådana förhållanden

att överföringen eller upplåtelsen

enligt 35 § 2 mom. sista stycket

eller punkt 4 sista stycket av anvisningarna

till 35 § kommunalskattelagen

är i fråga om realisationsvinst

jämställd med fastighet.

(Utskottets förslag)

§•

Har den skattskyldige under beskattningsåret

avyttrat fastighet,

skall han vid självdeklarationen foga

erforderlig utredning på fastställt

formulär för beräkning av skattepliktig

realisationsvinst. Detsamma

gäller, om skattskyldig under beskattningsåret

överfört eller upplåtit

egendom under sådana förhållanden

att överföringen eller upplåtelsen

enligt 35 § 2 mom. sista stycket

eller punkt 4 av anvisningarna till

35 § kommunalskattelagen är i fråga

om realisationsvinst jämställd

med fastighet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 83

3) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5

juni 1953 (nr 272);

4) förordning om ändrad lydelse av 3 § 4 inom. förordningen

den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;

5) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning

till fond för återanskaffning av fastighet;

6) förordning angående ändrad lydelse av 3 § och punkt

1 av anvisningarna till 2 § förordningen den 8 april 1960

(nr 63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst;
7)

förordning angående upphävande av 23 § förordningen

den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder

för konjunkturutjämning med den ändringen att förordningen

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, att 23 § förordningen

den 27 maj 1955 om investeringsfonder

för konjunkturutjämning

skall upphöra att gälla vid

utgången av år 1967. Den upphävda

förordningen skall dock fortfarande

tillämpas i fråga om sådan avyttring

av fastighet som skett dessförinnan.

Härigenom förordnas, att 23 § förordningen

den 27 maj 1955 om investeringsfonder

för konjunkturutjämning

skall upphöra att gälla vid

utgången av år 1967. Den upphävda

paragrafen skall dock fortfarande

tillämpas i fråga om sådan avyttring

av fastighet som skett dessförinnan.

8) förordning angående upphävande av 9 § förordningen

den 7 april 1967 (nr 96) om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m., med

den ändringen att förordningen erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Härigenom förordnas, att 9 § förordningen

den 7 april 1967 om avdrag

vid inkomsttaxeringen för avsättning

till särskild nyanskaffningsfond,

m. in. skall upphöra att gälla

vid utgången av år 1967. Den upphävda

förordningen skall dock fortfarande

tillämpas i fråga om sådan

avyttring av fastighet som skett

dessförinnan.

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, att 9 § förordningen

den 7 april 1967 om avdrag

vid inkomsttaxeringen för avsättning

till särskild nyanskaffningsfond,

m. m. skall upphöra att

gälla vid utgången av år 1967. Den

upphävda paragrafen skall dock

fortfarande tillämpas i fråga om sådan

avyttring av fastighet som skett

dessförinnan.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets betänkande nr 6A år 1967

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 907 av herr Svenungsson

och II: 1120 av herr Oskarson: m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 909 av herr Dahlén m. fl.

och II: 1130 av herr Ohlin in. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 910 av herrar Enarsson

och Sveningsson samt II: 1131 av herr Ringaby m. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 911 av herr Einar Eriksson

och II: 1122 av herr Brandt,

5) de likalydande motionerna I: 912 av herr Holmberg

in. fl. och II: 1121 av herr Bohman m. fl.,

6) de likalydande motionerna I: 914 av herr Thorsten

Larsson och II: 1127 av herr Jösefson i Arrie,

7) de likalydande motionerna 1:915 av herrar Thorsten

Larsson och Svanström samt II: 1129 av herr Larsson i

Borrby,

8) de likalydande motionerna 1:916 av herr Yngve

Nilsson m. fl. och II: 1134 av fru Sundberg,

9) de likalydande motionerna 1:917 av herrar Yngve

Nilsson och Sveningsson samt II: 1133 av fru Sundberg,

10) de likalydande motionerna 1:918 av herr Sundin

in. fl. och II: 1123 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,

11) de likalydande motionerna 1:919 av herr Wallmark

samt II: 1124 av herrar Fridolfsson i Stockholm och Nordgren,

12) de likalydande motionerna 1:920 av herrar Wallmark

och Strandberg samt II: 1132 av herrar Ringaby och

Nordstrandh,

13) motionen I: 908 av herr Ahlmark,

14) motionen II: 1125 av herrar Hedin och Nordgren,

15) motionen II: 1126 av herr Hermansson in. fl., ävensom
16)

motionen II: 1128 av herr Jönsson i Ingemarsgården,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 6 december 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

TAGE MAGNUSSON

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillningsutskottets betänkande nr 6A år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Einar Eriksson (s), Yngve Nilsson

(h), Wärnberg (s), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (h), Lundström

(fp), Wirmark (s), Erik Filip Petersson (fp), Paul Jansson (s) och Sundin

(ep); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Brandt (s),

Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik (s), Forsberg (s), Kristenson (s), Carlsson

i Västerås (s), Larsson i Umeå (fp), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping

(ep).

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i

Borås (h), vilka anfört följande:

»Inledningsvis vill vi betona, att vi för fastighetsförsäljningars del godtager

kapitalvinstbeskattning som princip.

Vi vill därefter, i anslutning till behandlingen av proposition nr 153 och

därtill väckta motioner, erinra om och understryka vissa grundläggande

principer för vår rättsstat, principer vilka enligt vår uppfattning också bör

föranleda en del ändringar i propositionens förslag.

I svensk lagstiftning är den enskilde medborgarens skyldigheter gentemot

samhället och gentemot andra medborgare fastställda. Däri är också

fastslagna hans rättigheter, i förhållande till samhället och i förhållande

till andra medborgare. Det står var och en fritt att söka verka för ändringar

i gällande lag. Intill dess sådan ändring genomförts i den ordning våra

grundlagar stadgar, har emellertid även den med viss lagstiftning missnöjde

att finna sig i vad lagen föreskrivit liksom i den påföljd ett överträdande

av bestämmelserna kan leda till. Lika oeftergivligt som detta krav på laglydnad

från medborgarens sida måste i ett rättssamhälle stå kravet på den

enskildes rätt att utan sanktionsåtgärder från samhällets sida så förfara

som är tillåtet enligt gällande lagars anda och ordalydelse. Vill sålunda lagstiftaren

ålägga medborgaren nya skyldigheter, skall detta ske genom att

iiy lag fastställes i vederbörlig ordning, att träda i kraft efter det lagen antagits.

Lagstiftarens skyldigheter skall sålunda icke vara mindre än medborgarens.

Den rättsprincip vi här velat ge uttryck för kan sammanfattas i följande

tes:

Lagstiftning skall ej ges retroaktiv verkan

De ändringar i fråga om beskattningen som föreslås i propositionen är,

som framhållits i motionerna I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121

av herr Bohman m. fl., i principiellt avseende av omvälvande natur. De in
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

nebär nämligen att frågan huruvida förvärvssyfte förelegat vid avyttring

av en fastighet i framtiden helt saknar betydelse för avgörande av skattepliktsfrågan.

Beskattning skall äga rum oavsett att vinsten må vara att betrakta

som kapitalvinst. Därtill kommer att den nya realisationsbeskattningen

skall grunda sig på förhållanden som kan ligga årtionden tillbaka

i tiden och på åtgärder som kan ha vidtagits av helt andra personer än de

nuvarande ägarna. Ytterligare vill vi framhålla, att utredning beträffande

verkningarna i avseende på fastigheter utanför den egentliga tätortsbebyggelsen,

alltså framför allt skogsfastigheter och jordbruksfastigheter, helt

saknas. Dessa olika omständigheter manar till återhållsamhet vid den nya

skattens utformning.

Yrkanden om ytterligare utredning har framförts i ett flertal motioner.

I motionerna I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121 av herr Bohman

m. fl. erinras om att beskattningen av växande skog är föremål för utredning

inom den 1964 tillsatta skogsskattekommittén, vilken ännu ej avslutat

sitt arbete. Trots detta och trots att frågan ej belysts av skoglig expertis föreslår

departementschefen att växande skog skall omfattas av den nya lagstiftningen.

Motionärerna hyser farhågor för att denna lagstiftning skall få

en så dominerande plats i den enskilde skogsägarens ekonomiska värderingar

att skogsvården får sitta emellan. Med hänsyn även till att en betydande

ökning av antalet skattetvister kan bli en följd av den nya lagstiftningen,

synes det motionärerna lämpligt att undersöka, huruvida ej försäljning

av växande skog kunde undantagas från förevarande lagstiftning

utan men för dess syfte. I en utredning bör även, enligt motionärernas mening,

ingå att på ett bättre sätt tillgodose önskemålen rörande den yttre rationaliseringen

inom såväl jordbruk som skogsbruk. Ytterligare har i motionerna

framförts önskemålet att frågan om förlustavdrag underkastas

förnyad prövning — dels med avseende å sättet för förlustens framräknande,

dels vad gäller rätten att åtnjuta avdrag för sådan förlust — varjämte

uttalas, att den förevarande skattens speciella natur gör det motiverat att

beskatta den framräknade skattepliktiga vinsten efter en fast skattesats i

stället för en progressiv, varvid skatten måhända borde tillfalla kommunerna.

Vi delar de uppfattningar som här redovisats och förordar, att snara utredningar

rörande berörda frågor vidtages. Däri bör även ingå att beakta

det i motionerna 1:916 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: 1134 av fru

Sundberg framförda yrkandet rörande förslag till 1968 års riksdag om införande

av en särskild justeringsfaktor till skydd mot överbeskattning av

effektiva jordbruksenheter. Likaså bör beaktas det samband som finnes

mellan den nya realisationsvinstbeskattningen samt arvs- och gåvobeskattningen.

Med vad ovan anförts anser vi oss ha besvarat även yrkandet i motionerna

I: 910 av herrar Enarsson och Sveningsson samt II: 1131 av herr

Ringaby m. fl., såvitt avser utredningsyrkande.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Den föreslagna lagstiftningen är i princip framåtsyftande. Meningen är

alltså icke i och för sig att nu beskatta kapitalvinster som framkommit under

gången tid och då ej varit skattepliktiga. Varje nödig åtgärd för att

förhindra retroaktiv beskattning är därför angelägen. Ett flertal olika förslag

i propositionen kan sägas tjäna detta syfte. För vår del finner vi dessa

dock icke vara tillräckliga. Utöver vad som må framkomma vid utredning

av de spörsmål vi ovan berört finner vi nedan förordade ändringar motiverade

av önskemålet och angelägenheten att freda den enskilde mot retroaktiv

beskattning.

I propositionen föreslås, att nominella vinster som endast har sin grund

i penningvärdeförsämringen skall undantagas från beskattning genom att

ingångsvärdet liksom årliga förbättringar vilka överstigit 3 000 kr. skall

uppräknas med utgångspunkt från levnadskostnadsindex resp. konsumentprisindex

med 1914 som basår. Vi finner denna metod ha väsentliga

fördelar framför den av markvärdekommittén föreslagna ordningen

med en fast procentsats för den årliga uppräkningen. Att förbättringar under

3 000 kr. ej får medräknas, kan anses utgöra en nackdel som emellertid

får vägas mot att årliga värdeminskningsavdrag upp till samma belopp ej

skall, bortsett från växande skog, återföras till beskattning. Vidare tillkommer

att för byggnad, som i huvudsak är avsedd för bostadsändamål, vid

vinstberäkningen skall få göras ett fast tillägg till ingångsvärdet på 3 000 kr.

per år.

I motionerna I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121 av herr Bohman

m. fl. yrkas att, om flera bostadsbyggnader finns på fastigheten, tillägget

skall ökas med 1 000 kr. för varje sådan byggnad utöver en. Motionärerna

åberopar i detta sammanhang bl. a. de olägenheter den nya lagstiftningen

medför med avseende å den yttre rationaliseringen genom sammanslagning

av intill varandra liggande jordbruksfastigheter.

Vi delar motionärernas uppfattning i denna fråga och tillstyrker ifrågavarande

motionsyrkande.

Att även benefika fång vid avyttring av fastigheten skall föranleda beskattning,

varvid ingångsvärdet skall räknas med utgångpunkt från närmast

föregående onerösa fång kan — som tidigare antytts — leda till att

förhållanden som ligger många årtionden tillbaka i tiden blir avgörande

för beskattningen. För att förhindra alltför obilliga resultat i bl. a. sådana

fall föreslås vissa alternativregler för beräkning av ingångsvärdet. Den skattskyldige

äger sålunda att i stället för köpeskillingen vid förvärvet såsom

ingångsvärde välja,

om fastigheten innehafts mer än 20 år, 150 % av fastighetens taxeringsvärde

20 år före avyttringen,

om fastigheten förvärvats 1914 eller tidigare, 150 % av fastighetens taxeringsvärde

1914 eller,

om fastigheten förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodel
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

ning i anledning av makes död, 150 % av fastighetens taxeringsvärde året

före dödsfallet.

I motionerna I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121 av herr Bohman

in. fl. hemställes härutinnan bl. a., att indexberäkningen skall ske från det

år då den allmänna fastighetstaxering äger rum, på vilken ifrågavarande

taxeringsvärde grundar sig. Förslaget sammanhänger med att taxeringsvärdet

återspeglar prisläget just fastighetstaxeringsåret. Eftersom allmän

fastighetstaxering äger rum med minst 5 års mellanrum — mellan de två

senaste allmänna fastighetstaxeringarna skilde 8 år — kan taxeringsvärdet

ibland ge ett högst otillfredsställande resultat. Vi förordar detta motionärernas

förslag liksom vad därmed sammanhänger i avseende å fast tillägg, avdrag

för förbättringskostnad samt återförande till beskattning av åtnjutna

värdeminskningsavdrag.

Även med dessa förbättringar kan, såsom samma motionärer framhållit,

taxeringsvärdet te sig otillfredsställande. Särskilt kan detta under en följd

av år framåt bli fallet beträffande skogsfastigheter. Vid 1957 års allmänna

fastighetstaxering tillämpades för dessa fastigheter en helt ny värderingsmetod,

som ledde till höjningar av skogsvärdet långt över vad penningvärdeförsämringen

kunde motivera. Höjningar på 50 å 100 % var ganska vanliga

och höjningar på mer än 100 % ej direkt ovanliga. Därtill kommer att

taxeringsvärdet å växande skog är avsett att återspegla skogens värde vid

s. k. uthålligt skogsbruk. I motsats till vad som gäller fastigheter i övrigt

skall sålunda skogsvärdet ej anknyta till ett beräknat sakvärde.

Risk föreligger alltså att realisationsvinstbeskattningen kommer att innehålla

ett betydande mått av retroaktivitet, om ej ytterligare ett alternativ

tillskapas för bestämmande av ingångsvärdet. Detta ter sig så mycket mer

angeläget som det här icke rör sig om den s. k. oförtjänta markvärdestegring

som väsentligen beror på samhällets egna insatser. I likhet med motionärerna

anser vi, att den skattskyldige skall som ingångsvärde kunna

välja även taxeringsvärdet enligt 1965 års allmänna fastighetstaxering och

tillstyrker alltså bifall till ifrågavarande förslag i motionerna I: 912 och

II: 1121.

Utöver de olika alternativen för fastställande av en fastighets ingångsvärde

föreslog markvärdekommittén övergångsbestämmelser, enligt vilka

vinst vid försäljningar under 1968 och 1969 av fastigheter, som vid utgången

av 1967 innehafts 10 år eller mer eller av annan anledning enligt nuvarande

bestämmelser kunnat försäljas skattefritt, inte skulle beskattas. Om sådan

fastighet försåldes efter 1969 skulle till köpeskillingen vid förvärvet få läggas

40 000 kr., varjämte vid tillämpning av 20-årsregeln ifrågavarande taxeringsvärde

skulle förhöjas med 100 i stället för 50 %.

I motionerna I: 912 av herr Holmberg in. fl. och II: 1121 av herr Bohman

m. fl. föreslås, att propositionens förslag till övergångsbestämmelser skall

kompletteras med vad markvärdekommittén sålunda förordat.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64- år 1967 89

Syftet med detta kommitténs förslag var uppenbarligen, som framhålles

i motionerna I: 912 och II: 1121, att skattskyldiga med äldre förvärv skulle

beredas rådrum att förfoga över sina fastigheter på sådant sätt, att den

retroaktiva verkan som trots övriga modifikationer kunde ligga inbyggd i

den föreslagna lagstiftningen skulle kunna undvikas. Från en del remissinstanser

har anförts att en övergångstid på två år är i underkant.

För vår del vill vi ånyo understryka angelägenheten av att den nya lagstiftningen

icke får uppenbart retroaktiva verkningar. Det bör stå klart att

tiden fram till årsskiftet är för kort för de skattskyldiga i allmänhet att

ens nödtorftigt sätta sig in i denna lagstiftning och söka bedöma dess verkningar

med avseende å den egna fastigheten. I stort sett torde det endast

vara sådana fastighetsägare som i rent spekulationssyfte förvärvat mark

lämplig för bebyggelse liksom sådana som eljest har tillgång till kvalificerad

juridisk expertis som snabbt kunnat sätta sig in i frågan och bedöma dess

verkningar. De torde å andra sidan redan innan propositionen lades fram

ha vidtagit nödiga dispositioner. För flertalet fastighetsägare gäller emellertid

att de varken har nödig egen kunskap eller äger tillgång till juridiskt

biträde. Utan särskilda övergångsbestämmelser skulle därför många av dessa

komma att på grund av okunnighet drabbas av retroaktiv beskattning.

Vi tillstyrker därför bifall till förevarande motionsförslag.

Enligt propositionen skall bestämmelserna angående ackumulerad inkomst

vara tillämpliga vid beskattning av realisationsvinst i samband med

avyttring av fastighet blott i de fall då vinsten till mer än hälften utgöres

av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten. I

bl. a. motionerna I: 912 av herr Holmberg m. fl. och II: 1121 av herr Bohman

m. fl. anses —- såsom också anförts av en del remissinstanser — att

denna restriktivitet är obillig. Resultatet måste bli att presumtiva säljare

i många fall söker fördela försäljningen under flera år för att i möjligaste

mån mildra de hårda verkningarna av skatteprogressionen. Sådana möjligheter

står dock knappast öppna för säljare överlag.

Det torde vara ostridigt att den värdestegring som tages till beskattning

endast undantagsvis uppkommit under beskattningsåret och i allmänhet

hänför sig till en följd av år, ej sällan ett mycket stort antal år. De normala

kriterierna för att skatteberäkningen skall få ske såsom för ackumulerad

inkomst föreligger alltså. Vi förordar därför bifall till nämnda motionärers

förslag att bestämmelserna angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst skall göras tillämplig å vinst vid avyttring av fastighet.

Ytterligare utredning

2) av herrar Lundström (fp), Erik Filip Petersson (fp), Sundin (ep), Vigelsbo

(ep), Larsson i Umeå (fp), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping

(ep), vilka

7 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 61

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

dels anfört följande:

I de likalydande motionerna I: 909 av herr Dahlén in. fl. och II: 1130 av

herr Ohlin in. fl. samt i motionen I: 908 av herr Ahlmark begärs en undersökning

av hur kapitalvinstbeskattningen lämpligen bör ske. Liknande synpunkter

framfördes vid remissbehandlingen av markvärdekommitténs betänkande

från flera håll. Den samordning, som då efterlystes, avsåg i främsta

rummet markvärdebeskattning och aktievinstbeskattning. Behovet av en

sådan samordning framstår klart redan vid en jämförelse mellan aktievinstbeskattningen

och den föreslagna markvinstbeskattningen. De båda

systemen är i helt centrala avseenden konstruerade på olika sätt och kommer

också att ge olika skattemässiga resultat — det räcker med att här

nämna att vid aktievinstbeskattningen hänsyn inte tas till inflationseffekterna.

Föredragande departementschefen säger också i prop. 1967: 153, att

det genom att systemen för beskattning av markvinster och aktievinster är

olika blir svårt att avväga skatteuttaget så, att beskattningen blir neutral

från kapitalplaceringssynpunkt. Neutralitet bör enligt vår mening där eftersträvas.

Den skyndsamma utredning vi förordar för att utarbeta förslag om

denna samordning bör också uppmärksamma förhållandena mellan kapitalvinstbeskattning

och förmögenhets- respektive arvs- och gåvobeskattningen.

Det betonas vidare med kraft i ovan nämnda motioner att realisationsvinstbeskattningen

med hänsyn till det samhällsekonomiska intresset inte

får utformas så att den försvårar en motiverad strukturrationalisering. Denna

principiella grundsyn har naturligtvis giltighet för såväl industri- som

för jord- och skogsbruksfastigheter. I propositionen föreslås en särskild förordning

med möjlighet för rörelseidkare, som avyttrar fastighet i rörelsen,

att erhålla avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till återanskaffningsfond.

Fonden skall sedan kunna användas vid avskrivning på byggnad,

som inom viss tid anskaffas i stället för den avyttrade fastigheten. I de

ovan nämnda motionerna påpekas att denna förordning inte tar hänsyn till

de fall, där en försäljning är klart motiverad av strukturrationaliseringsskäl

men där säljaren ej avser att göra någon sådan reinvestering. Förordningen

gäller ej heller vid försäljning av jordbruksfastighet — den avser

endast fastighet i rörelse.

Motionärerna erinrar om att departementschefen själv anser att denna

särskilda förordning endast bör ses som ett provisoriskt arrangemang, som

det kan vara anledning att senare ompröva. Vi delar den uppfattning, som

motionärerna givit till känna, att den utredning, som bör tillsättas för att

bl. a. undersöka möjligheterna att åstadkomma en lämplig samordning av

kapitalvinstbeskattningen vid fastighets- och aktieförsäljning, även bör

fästa stor vikt vid kapitalvinstbeskattningens samhällsekonomiska verkningar

— och då inte minst vid att strukturrationaliseringar inte motverkas.

dels ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna I: 909

av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av herr Ohlin m. fl. samt motionen I: 908

av herr Ahlmark bort hemställa,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 91

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

att en utredning tillsättes med uppgift dels att framlägga

förslag om lämplig samordning av olika typer av kapitalvinstbeskattning,

dels att uppmärksamma såväl förhållandena

mellan kapitalvinstbeskattningen samt förmögenhets-,

arvs- och gåvobeskattningen som kapitalvinstbeskattningens

verkningar på samhällsekonomi och strukturrationalisering.

3) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i

Borås (h), vilka under hänvisning till innehållet i reservationen 1 ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om skyndsam utredning rörande realisationsvinstbeskattningens

omfattning och utformning m. m. med beaktande

särskilt av skogsbrukets och jordbrukets förhållanden

samt i övrigt under iakttagande av vad i reservationen

1 anförts.

Indexberäkning, fast tillägg, ytterligare alternativregler, m. in.

4) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i

Borås (h), vilka under hänvisning till innehållet i reservationen 1 ansett,

att utskottet under punkten A 1 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370) med de ändringar av punkterna

1—3 av anvisningarna till 36 § som nedan angives.

Anvisningar

till 36 §.

1. Vid beräkning av realisationsvinst upptages, utom i fall som avses i 35 §

3 mom. andra stycket, såsom intäkt vad som erhållits för den avyttrade

egendomen. Avdrag får — med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter

som enligt punkt 2 nedan gäller beträffande fastighet — ske för alla

omkostnader för förvärvet och avyttringen, således för erlagd köpeskilling,

för vad som nedlagts på förbättring av egendomen, för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader m. m. Hit räknas jämväl kostnad,

som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande

fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 mom. nedlagts på reparation och

underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade

egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än

vid förvärvet. Har den skattskyldige tidigare fått åtnjuta avdrag för värdeminskning

av skog eller annan naturtillgång på avyttrad fastighet, eller

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

för värdeminskning av skogsvägar eller täckdikningsanläggningar, skall å

andra sidan omkostnadsbeloppet minskas med sådant avdrag. På samma

sätt minskas omkostnadsbeloppet med avdrag som för tidigare beskattningsår

åtnjutits för värdeminskning av byggnad och sådana inventarier vilkas

värde inräknas i fastighetens taxerade byggnadsvärde, dock icke för år då

åtnjutet avdrag understigit 3 000 kronor. I intet fall skall dock omkostnadsbelopp

minskas med avdrag för värdeminskning som åtnjutits för år

före år 1914. Beräknas anskaffningskostnad för fastighet enligt punkt 2 första,

andra eller tredje stycket på grundval av visst års taxeringsvärde minskas

omkostnadsbeloppet endast med värdeminskningsavdrag för skog, byggnader

m. in. som åtnjutits från och med året för den allmänna fastighetstaxering,

eller i förekommande fall särskilda fastighetstaxering, på vilken

taxeringsvärdet grundar sig. Har den skattskyldige tidigare åtnjutit avdrag

för värdeminskning eller dylikt av lös egendom, minskas omkostnadsbeloppet

med sådant avdrag i den mån vid avyttringen återvunna avskrivningar

icke skola upptagas som intäkt av rörelse. Vad som förstås med i beskattningsavseende

åtnjutet värdeminskningsavdrag framgår av 29 § 1 mom.

andra stycket. Vidare får vid vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta

avdrag för under beskattningsåret utbetalda förvaltningskostnader och räntor,

därest dessa ej böra hänföras till annan förvärvskälla.

2. Har fastighet--- — åsatta taxeringsvärde.

Har avyttrad--— sista meningen.

Den skattskgldige må, i stället för köpeskillingen eller ett med stöd av de

två närmast föregående styckena framräknat värde, avdraga 150 procent

av fastighetens taxeringsvärde enligt 1965 års allmänna fastighetstaxering.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet — antingen detta utgör köpeskillingen

vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet

för år 1914, taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande

värde eller taxeringsvärdet 1965 — liksom de förbättrings- eller därmed

jämförliga reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske,

skola omräknas till de belopp vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna

prisläget under det år då avyttringen skedde. Vad därvid angår taxeringsvärdet

tjugo år före avyttringen så ock taxeringsvärdet året före dödsfallet

skall omräkningen ske med utgångspunkt från året för den allmänna fastighetstaxering,

på vilken taxeringsvärdet grundar sig, eller, om värdet

åsatts vid särskild fastighetstaxering, från året för närmast föregående allmänna

fastighetstaxering.

Omräkningen sker----- årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd

att användas för bostadsändamål, avdrages ytterligare visst belopp för varje

påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden

funnits å fastigheten, dock icke för tidigare år än år 1914. Sådant

belopp skall utgöra 3 000 kronor jämte 1 000 kronor för varje bostads
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 93

byggnad utöver en. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet

tjugo år före avyttringen enligt första stycket ovan eller från taxeringsvärdet

året före dödsfallet enligt andra stycket ovan eller motsvarande

värden eller från taxeringsvärdet enligt 1965 års allmänna fastighetstaxering,

får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än året för den

allmänna eller särskilda fastighetstaxering, på vilken ifrågavarande taxeringsvärde

grundar sig.

Förbättringskostnad eller därmed jämförlig reparations- och underhållskostnad,

som den skattskyldige haft för den avyttrade fastigheten under

innehavstiden, inräknas i de avdragsgilla omkostnaderna enligt punkt 1

ovan endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

Avdrag för förbättringskostnad får icke i något fall tillgodoräknas för

tid före år 1914. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet

tjugo år före avyttringen enligt första stycket ovan eller från taxeringsvärdet

året före dödsfallet enligt andra stycket ovan eller motsvarande

värden eller från taxeringsvärdet enligt 1965 års allmänna fastighetstaxering,

får avdrag ej ske för förbättringskostnad som uppkommit tidigare än

året för den allmänna eller särskilda fastighetstaxering, på vilken ifrågavarande

taxeringsvärde grundar sig.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och

underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått,

beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden

överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits

med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller

följande. Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt fjärde och sjätte

styckena till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen

och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället

ligger återstoden av det uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning

enligt fjärde stycket.

3. Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får avdragas

vid inkomstberäkningen i enlighet med punkt 4 nedan. Realisationsförlust

skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna

1 och 2. Vid förlustberäkningen får dock fastighets ingångsvärde icke beräknas

på grundval av taxeringsvärde enligt punkt 2 första, andra eller

tredje stycket. Ej heller får omräkning göras enligt punkt 2 fjärde stycket

eller tillägg enligt punkt 2 sjätte stycket. Har den med förlust avyttrade

egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället uppstått vid

avyttringen, endast del av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst,

medgives avdrag endast för motsvarande del av förlusten. I

fall då motsvarande realisationsvinst skulle ha beräknats med tillämpning

av 35 § 3 mom. andra stycket får dock ingen del av förlusten avdragas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

5) av herrar Lundström (fp), Erik Filip Petersson (fp), Sundin (ep),

Vigelsbo (ep), Larsson i Umeå (fp), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping

(ep), vilka

dels anfört följande:

I de likalydande motionerna I: 909 av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av

herr Ohlin m. fl. föreslås en ytterligare alternativregel för beräkning av anskaffningskostnad

utöver den som återfinns i propositionen. Regeln, som

skulle vara av övergångskaraktär, innebär att som anskaffningskostnad får

användas 150 % av taxeringsvärdet vid den föreslagna lagstiftningens ikraftträdande

med sedvanlig indexbehandling. Vi ansluter oss till motionärernas

huvudlinje. Alternativregeln bör dock endast få utnyttjas för fastigheter

med ett taxeringsvärde av högst 150 000 kr.

En alternativregel av den innebörden skulle medverka till att reducera

med den föreslagna lagen sammanhängande utredningssvårigheter. Detta

gäller i särskilt hög grad de fastigheter som innehafts kortare tid än tjugo

år.

dels ansett att utskottet bort hemställa, att riksdagen — i anledning av de

likalydande motionerna I: 909 av herr Dahlén in. fl. och II: 1130 av herr

Ohlin m. fl. — måtte besluta att för fastigheter med ett taxeringsvärde av

högst 150 000 kronor som ingångsvärde får väljas ett belopp motsvarande

150 % av taxeringsvärdet vid den nya lagens ikraftträdande, och att således

utskottet under punkten A 1 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande förslag till ändring

av övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring

i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370).

1. Denna lag--— års taxering.

2. Äldre bestämmelser---tidigare år.

3. Har fastighet — med ett taxeringsvärde icke överstigande 150 000 kronor

— vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande innehafts mindre än

tjugo år, får den skattskyldige vid vinstberäkningen, i stället för köpeskillingen

vid förvärvet, avdraga ett belopp motsvarande 150 procent av det

taxeringsvärde som gällde för fastigheten vid förstnämnda tidpunkt. Detta

ingångsvärde skall omräknas på sätt framgår av tredje och fjärde styckena

av punkt 2 av anvisningarna till 36 §.

4. Äldre bestämmelser---(— utskottet punkt 3) — ---nämnda

dag.

5. Den som---( = prop. punkt 4) —--års taxering.

6. Den som---(= prop. punkt 5)---nya bestämmelserna.

7. Har skattskyldig---( = prop. punkt 6)---av fastigheten.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967 95

Förvärv från nära anförvant

6) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h), Sundin (ep), Magnusson

i Borås (h), Vigelsbo (ep) och Börjesson i Falköping (ep), vilka

— under åberopande av innehållet i motionerna I: 917 och II: 1133 samt

I: 918 och II: 1123 — ansett, att utskottet under punkten A 1 bort hemställa,

att riksdagen — i anledning av de likalydande motionerna

1:917 av herrar Yngve Nilsson och Sveningsson samt

II: 1133 av fru Sundberg ävensom de likalydande motionerna

I: 918 av herr Sundin m. fl. och II: 1123 av herr Eriksson

i Bäckmora m. fl. — måtte antaga det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) med den ändringen att

punkt 2 av anvisningarna till 36 § erhåller följande lydelse:

Anvisningar

till 36 §.

2. Har fastighet---åsatta taxeringsvärde.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom

bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling

eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående

köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av

föregående stycke framräknat värde, avdraga 150 procent av fastighetens

taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i

arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter

år 1914. Fanns sådant taxeringsvärde ej åsatt får motsvarande värde uppskattas

på sätt som angives i första stycket sista meningen. Vad nu sagts

skall jämväl äga tillämpning då avgttrad fastighet genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång förvärvats av fångesmannens make, barn, styvbarn

eller avkomling till fångesmannens barn eller styvbarn.

Det för---avyttringen skedde.

Omräkningen sker---årligen omräkningstalen.

Har avyttring ---före dödsfallet.

Förbättringskostnad eller--— före dödsfallet.

Kostnad för---- tredje stycket.

Reinvestering i villafastighet

7) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h), Lundström (fp),

Erik Filip Petersson (fp), Sundin (ep), Magnusson i Borås (h), Vigelsbo

(ep), Larsson i Umeå (fp), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping (ep),

vilka

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

dels anfört följande:

De skattemässiga olägenheter, som uppkommer för en villaägare som flyttar

från en ort och där säljer sin bostad för att i stället köpa en ny villa

på en ny bostadsort, har inte undanröjts genom propositionens utformning.

Detta problem har berörts från delvis olika utgångspunkter i flera motioner

— bl. a. i de likalydande motionerna I: 909 av herr Dahlén m. fl. och

II: 1130 av herr Ohlin m. fl. samt i de likalydande motionerna I: 915 av

herrar Thorsten Larsson och Svanström samt II: 1129 av herr Larsson i

Borrby.

Även om i de flesta hithörande fall någon skattepliktig vinst inte uppkommer,

befarar vi att »lagstiftningens grundläggande utformning» inte resulterar

i skattefrihet i samtliga fall där ett egethem säljes på grund av flyttning

till annan ort och motsvarande reinvestering sedan sker. Helt oberoende

av om flyttningen beror på driftsinställelse eller på annan orsak, stämmer

det illa med den föreslagna lagstiftningens syfte — åtminstone som

vi uppfattar det — att realisationsvinstbeskattning i dessa fall skall kunna

ifrågakomma. En beskattning motverkar här dessutom direkt den rörlighet

på arbetsmarknaden, som är ett av syftena med arbetsmarknadspolitiken.

Vi vill därför förorda, att Ivungl. Maj:t återkommer till riksdagen med

förslag att vinst som uppkommer vid försäljning av egethem på grund av

ägarens flyttning från orten inte skall vara skattepliktig, om han inom viss

tid på den nya orten köper nytt egethem. Om den nyanskaffade fastigheten

är avsevärt mindre eller av sämre kvalitet kan övervägas om endast reduktion

i beskattningen bör ske.

dels ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna I: 909

av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av herr Ohlin m. fl. samt de likalydande

motionerna I: 915 av herrar Thorsten Larsson och Svanström samt II: 1129

av herr Larsson i Borrby bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

förslag till riksdagen att vinst, som uppkommer vid försäljning

av villa på grund av ägarens flyttning från orten,

inte skall beskattas om han inom viss tid på den nya orten

köper ny bostadsfastighet.

Ackumulerad inkomst

8) av herrar Lundström (fp), Erik Filip Petersson (fp), Sundin (ep),

Vigelsbo (ep), Larsson i Umeå (fp), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping

(ep), vilka

dels anfört följande:

Departementschefen förordar att förordningen om ackumulerad inkomst

inte skall vara tillämplig vid markvärdebeskattningen. Som framhålles i de

likalydande motionerna I: 909 av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av herr

Ohlin m. fl. innebär detta, att den inkomsttagare, som regelmässigt har

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

97

mycket små inkomster, kommer att träffas med full kraft av den progressiva

beskattningen det år han med vinst avyttrar sin fastighet. Det är enligt vår

mening inte förenligt med den progressiva beskattningens uppgift att i ett

sådant fall ej låta den ackumulerade inkomsten fördelas över flera beskattningsår.

Vår principiella uppfattning är alltså, att förordningen om ackumulerad

inkomst bör göras tillämplig på realisationsvinst vid fastighetsförsäljning.

Till denna principståndpunkt kommer — vilket under remissbehandlingen

framhållits av Näringslivets skattedelegation — att man med propositionens

regler måste räkna med att presumtiva säljare söker fördela försäljningen

under flera år för att undvika de starkt progressiva verkningarna av inkomstbeskattningen,

som skulle inträda om hela fastigheten försåldes under

ett beskattningsår. Detta kan verka hämmande på markutbudet och motverka

kommunernas markförvärv.

Att genom inflationsskyddet endast reella vinster tas till beskattning kan

vi inte se som ett skäl att ej tillämpa förordningen om ackumulerad inkomst

vid markvinstbeskattningen. Även om värdestegring på fastighet inte

sällan uppkommer språngvis, torde i ett alldeles övervägande antal fall med

stor säkerhet kunna påstås att vinsten dock uppkommit under flera år och

alltså är en ackumulerad inkomst. De svårigheter som föreligger att avgöra

till vilket antal år en ackumulerad inkomst vid markförsäljning hänför sig

är ej heller skäl nog att motsätta sig tillämpning av förordningen i föreliggande

fall. Den presumtionsregel, som finns i förordningen om ackumulerad

inkomst — innebärande att inkomsten skall betraktas som hänförlig till tre

år då utredning inte kan förebringas om det faktiska antal år som inkomsten

hänför sig till — kan för ifrågavarande fall göras till enda regel. Som

betonas i de ovan nämnda motionerna blir tillämpningen av förordningen

mer komplicerad ju fler år realisationsvinsten skall spridas över. Vi föreslår

därför att förordningen om ackumulerad inkomst skall i tillämpliga delar

gälla vid försäljning av fastighet som innehafts i fem eller flera år, dock att

skatteberäkningen skall ske som om inkomsten hänfört sig till tre år.

dels ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen —- med bifall till de likalydande motionerna

I: 909 av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av herr Ohlin

m. fl. i denna del —- måtte besluta att förordningen om ackumulerad

inkomst i tillämpliga delar skall gälla i fråga

om realisationsvinst vid försäljning av fastighet som innehafts

i fem eller flera år, därvid skatteberäkningen dock

bör ske som om inkomsten hänfört sig till tre år och att

utskottet således under punkten A 4 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § och 3 § 4 mom. förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 4 mom. förordningen den 30 november

1951 angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

1 §•

Har fysisk ----tio år.

Kan tillförlitlig---tre år.

/ fråga om realisationsvinst vid försäljning av fastighet, som innehafts

fem år eller mera, skall skatteberäkningen alltid ske som om inkomsten

hänfört sig till tre år.

Skatt å---till beskattning.

(Se vidare anvisningarna.)

3 §.

4 m o m. I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

gälla förordningens bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, dels

intäkt genom vinst vid avyttring av fastighet, som innehafts fem år eller

mera, dels intäkt genom sådan vinst vid avyttring av fastighet som till mer

än hälften utgöres av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade

fastigheten, dels ock intäkt genom vinst, beräknad enligt 35 § 3 mom.

andra stycket kommunalskattelagen, vid avyttring av aktie eller andel i bolag

vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen ägdes eller innehades på

sätt som anges i 54 § tredje stycket nämnda lag.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968. Förordningen äger

icke tillämpning beträffande realisationsvinst som uppkommit under tidigare

beskattningsår än det för vilket taxering i första instans verkställes år

1969.

9) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i

Borås (h), vilka under hänvisning till innehållet i reservationen 1 ansett

att utskottet under punkten A 4 bort hemställa,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

99

att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning om ändrad lydelse av 3 § 4 mom.

förordningen den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning

av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

med den ändring som nedan anges.

3 §•

4 mom. I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksam4i

e t gälla förordningens bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, endast

intäkt genom vinst, beräknad enligt 35 § 2 mom. kommunalskattelagen vid

avgttring av fastighet, samt vinst, beräknad enligt 3 mom. andra stycket

samma paragraf, vid avyttring av aktie eller andel i bolag vars aktier eller

andelar vid tiden för avyttringen ägdes eller innehades på sätt som anges

i 54 § tredje stycket nämnda lag.

(Se vidare anvisningarna.)

Skatteflgktsbestämmelse

10) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h), Lundström (fp),

Erik Filip Petersson (fp), Sundin ("ep), Magnusson i Borås (h), Vigelsbo

(ep), Larsson i Umeå (fp), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping (ep),

vilka

dels ansett att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 71 rad 2 nedifrån

börjar med »I propositionen» och slutar på s. 73 råd 2 uppifrån med

»ovan föreslagits.», bort ha följande lydelse:

»De i motionerna 1:911 av herr Einar Eriksson och II: 1122 av herr

Brandt föreslagna övergångsbestämmelserna till förekommande av skatteflykt

innebär en vittgående retroaktivitet i beskattningen och står i olika

hänseenden i strid med vedertagna rättssäkerhetsprinciper. Starka betänkligheter

från såväl juridisk som fiskal rättvisesynpunkt kan anföras mot

bestämmelserna i fråga. Motionärerna tar uttryckligen sikte uteslutande på

försäljningar som är ’mer eller mindre formella och inte syftar till en egentlig

avhändelse av egendomen’. Mot denna målsättning är i och för sig intet

att erinra. Den föreslagna lagregeln kommer däremot att träffa även före

den 8 november 1967 skedda fastighetsöverlåtelser, som alls icke tillhör

nämnda kategori, och till och med sådana som ligger åtskilligt tillbaka i tiden.

Medan svensk skatterätt hittills byggt på den ostridiga regeln att äganderätten

till en fastighet övergått dagen för köpets undertecknande, knyter

motionärerna den skatterättsliga effekten till ingivandet av ansökan om lagfart

eller annan ansökan hos myndigheterna dvs. rent registrativa företeelser,

som hittills varit av underordnad betydelse i förevarande sammanhang.

Enligt lagfartsförordningen skall ansökan om lagfart ingivas till inskrivningsdomaren

inom sex månader resp. tre månader från köpets avslutande

och det händer t. o. m. ej sällan att ansökan av fullt legitima skäl ingives

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

väsentligt senare. Skulle motionärernas förslag vinna riksdagens bifall kan

säljare och köpare av fastigheter, som varit i fullständigt god tro, komma

i en helt oförutsedd ny skattemässig situation. Förslagets retroaktivitet ter

sig från rättssäkerhetssynpunkt så mycket mera stötande som den föreslagna

lagregeln icke föreslagits i själva propositionen av den 8 november

utan motionsvis först 15 dagar senare.

En märklig effekt inträder även vid helt lojala försäljningar genom att

den beskattningsbara realisationsvinsten hänför sig icke till vederbörande

säljares eget inköpspris utan till den närmast föregående fångesmannens

ingångsvärde vid förvärv från närstående person eller bolag. Det blir med

andra ord den närmaste säljaren i framtiden, som får en latent skatteskuld

hängande över sig och som drabbas av realisationsvinstbeskattningen —

icke den nu aktuelle säljaren, som haft den ekonomiska vinningen av affären.

De ekonomiska förutsättningarna för fastighetsaffären blir alltså härigenom

i grund förändrade, men köparen är trots detta rättsligen bunden av

det ingångna köpekontraktet. Arvsrättsliga konsekvenser kan också komma

alt uppstå.

Då motionärernas utgångspunkt synes vara att i de avsedda fallen släktrelationer

resp. intressegemenskaper skulle såsom sådana öppna vägen för

skatteflyktstransaktioner, mot vilka samhället nödgas ingripa, måste framhållas

att, även om klandervärda skatteflyktstransaktioner förvisso torde

ha förekommit, utgör dessa säkerligen ett försvinnande ringa antal i förhållande

till totalantalet av försäljningar, som inför den stundande markvärdeskatten

ägt rum. Övervägande flertalet av dessa försäljningar torde ha

haft från samhällssynpunkt fullt godtagbara motiv, men de kommer genom

retroaktivitetsregeln att få skattemässiga verkningar, som eljest icke skulle

ha förekommit. Framför allt kommer helt legitima släktförsäljningar från

far till son att kunna hårt drabbas av retroaktiviteten.»

dels ansett att utskottet under punkten A 1 bort hemställa,

att riksdagen måtte besluta avslå de likalydande motionerna

I: 911 av herr Einar Eriksson och II: 1122 av herr

Brand! och att till följd därav de av utskottet föreslagna

ändringarna av 35 § 3 mom. lagen om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) ävensom punkten

7 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall

utgå.

Rådgivning av länsstgrelserna

11) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h), Lundström (fp),

Erik Filip Petersson (fp), Sundin (ep), Magnusson i Borås (h), Vigelsbo

(ep), Larsson i Umeå (fp), Sterne (fp) och Börjesson i Falköping (ep),

vilka

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

101

dels anfört följande:

I de likalydande motionerna I: 909 av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av

herr Ohlin m. fl. föreslås att allmänheten åtminstone tills vidare skall ha

rätt att få enklare och för skatteexperter mer rutinmässiga frågor om den

nya lagens konstruktion och om de nya metoderna för beräkning av skatten

besvarade hos länsstyrelserna. Vi delar motionärernas uppfattning, att

den lagstiftning som nu föreslås i många avseenden är komplicerad. Det är

en fiktion att tro, att fastighetsägare själva utan bistånd av sakkunniga vanligen

skall kunna tränga in i den nya lagstiftningen.

Som framhålles i motionerna skall givetvis inte frågor av principiell räckvidd

eller av komplicerad natur ställas till länsstyrelserna. För sådana problem

är riksskattenämnden rätt forum. Redan i dag brukar de skattskyldiga

erhålla råd och upplysningar av länsstyrelsernas tjänstemän. Denna

hittillsvarande sedvänja — dock ej alltid tillämpad — anser vi för den nya

lagstiftningen åtminstone tills vidare böra ges karaktär av skyldighet för

länsstyrelserna.

dels ansett att utskottet med bifall till de likalydande motionerna I: 909

av herr Dahlén m. fl. och II: 1130 av herr Ohlin m. fl. i denna del bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära

att Kungl. Maj :t ålägger länsstyrelserna att besvara frågor

från de skattskyldiga om metoderna för beräkning av skatten

vid fastighetsförsäljning enligt denna lag.

Övergångsbestämmelserna

12) av herrar Yngve Nilsson (h), Gösta Jacobsson (h) och Magnusson i

Borås (h), vilka under hänvisning till innehållet i reservationen 1 ansett att

utskottet under punkten A 1 bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370) med de ändringar av övergångsbestämmelserna

som nedan angives.

1. Denna lag----års taxering.

2. Äldre bestämmelser — — — tidigare år.

3. Äldre bestämmelser gäller även i fråga om expropriation eller liknande

förfarande om talan i målet väckts före den 1 januari 1968 eller om egendomen

tagits i besittning före nämnda dag.

4. Har den skattskyldige före ikraftträdandet innehaft fastighet tio år eller

mera eller eljest förvärvat fastighet genom sådant fång att, vid avyttring av

fastigheten före denna lags ikraftträdande, uppkommen vinst ej skolat beskattas,

skall vinst, som uppkommer vid avyttring av fastigheten under 1968

eller 1969, icke beskattas. Avyttras sådan fastighet senare, skall till erlagd

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets betänkande nr 64 år 1967

köpeskilling för fastigheten, utöver tillägg enligt punkt 2 fjärde eller sjätte

styckena av anvisningarna till 36 §, läggas ett belopp av 40 000 kronor, varjämte

vid tillämpning av första stycket av nämnda anvisningspunkt beräkningen

skall grundas på där avsett taxeringsvärde, förhöjt med 100 procent

i stället för med hälften.

5. Den som---(= prop. punkt 4) •—• — — års taxering.

6. Den som — — — (= prop. punkt 5)---nya bestämmelserna.

7. Har skattskyldig---(= prop. punkt 6)---av fastigheten.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:383 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten. a1 i texten