Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag.

1967-03-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1967:7, Betänkande i anledning av väckta motioner om successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967

1

Nr 7

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om successiv avveckling av dubbelbeskattningen

av aktiebolag.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 161 av herr Ottosson m. fl. och II: 197 av herr Nordgren

in. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa att motionerna överlämnas till företagsskatteutredningen att tagas

i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 197.

Gällande bestämmelser

Ifrågavarande dubbelbeskattning innebär enligt gällande regler att aktiebolagens

och de ekonomiska föreningarnas vinster beskattas dels hos bolagen

och föreningarna och dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas till

dessa. Bolagen och föreningarna äger, med visst undantag för kooperativa

föreningar, vid taxeringen inte göra avdrag för belopp som utdelas. Eftersom

avdrag inte medges för vinstutdelningarna, beskattas fonderad och utdelad

vinst i princip efter samma grunder.

För att undvika att bolagens och föreningarnas vinster beskattas mer än

två gånger gäller i princip sedan år 1928 att, om ett aktiebolag eller en ekonomisk

förening uppbär utdelning från annat svenskt bolag eller annan

svensk ekonomisk förening, det bolag eller den förening, som uppbär utdelningen,

inte är skattskyldig för denna. Från skattefriheten har emellertid

gjorts betydelsefulla undantag, vilka har avseende å aktiebolag och ekonomiska

föreningar, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,

samt de s. k. svarta familjebolagen, d. v. s. sådana familjebolag,

som inte i skälig omfattning utdelar sin vinst till aktieägarna.

Giltigheten av nu berörda bestämmelser är i viss utsträckning begränsad

vid 1963—1977 års taxeringar genom den av 1960 års höstriksdag antagna

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967

förordningen med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags

och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen

(SFS 658/1960). Ursprungligen gällde denna provisoriska lagstiftning

t. o. in. 1973 års taxering, men genom beslut av 1964 års riksdag (SFS 80/

1964) har giltighetstiden förlängts med fyra år, d. v. s. t. o. m. 1977 års taxering.

Enligt den s. k. Annell-lagen har svenska aktiebolag erhållit rätt att

åtnjuta visst avdrag för utdelning å nyemissioner. Härjämte har bl. a. inskränkning

skett i aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas frikallelse

från skattskyldighet för utdelningar från sådana företag. Vad gäller

rätten till avdrag för utdelning avser den sådana aktier, för vilka inbetalning

sker under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband

med bolagsbildande eller vid ökning av aktiekapital. Avdraget är begränsat

till 4 procent av det vid beskattningsårets utgång för de nya aktierna

inbetalade kapitalet. För rätt till avdrag krävs att bolagets aktier vid

beskattningsårets utgång inte till mer än 50 procent tillsammans ägdes

av sådana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som är

frilcallade från skattskyldighet för utdelning från bolaget.

Rätten till avdrag är tidsbegränsad — utom i ovan nämnt hänseende —

även på det sätt att avdrag får åtnjutas vid taxeringen t. o. in. femte taxeringsåret

efter det, då avdrag för utdelning å aktierna i fråga första gången

medgivits, d. v. s. under sammanlagt högst sex år.

Vad angår inskränkningarna i skattefriheten för utdelning innebär den

tillfälliga lagstiftningen att bolag och föreningar, som driver rörelse, jordbruk

eller skogsbruk, blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar,

som anskaffas i kapitalplaceringssyfte. För förvaltningsföretag, d. v. s.

bolag eller föreningar, vilkas verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande

består i förvaltning av annan fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom, inträder skattskyldighet för uppburen utdelning

i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger den av bolaget för

beskattningsåret beslutade egna utdelningen. Den utdeiningsinkomst som

fonderas blir således beskattad. Om förvaltningsföretagets verksamhet uteslutande

består i förvaltning av värdepapper och därmed likartad lös egendom

och det är en väsentlig uppgift för företaget att genom ett välfördelat

värdepappersinnehav erbjuda aktie- och andelsägare riskfördelning samt

slutligen aktierna eller andelarna i företaget ägs av ett stort antal fysiska

personer, gäller särskilda regler. Dylika förvaltningsföretag, d. v. s. främst

de börsnoterade investmentbolagen, blir skattskyldiga för uppburen utdelning

i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger 125 procent av den

av bolaget för beskattningsåret beslutade utdelningen.

Den nya lagstiftningen innebär även att företag, som driver byggnadsrörelse,

tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,

blir skattskyldiga för utdelning å aktier och andelar, som utgör lager i rörelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967 3

Riksskattenämnden äger, om särskilda skäl föreligger, medge att företag,

som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, skall behandlas som förvaltningsföretag

vid tillämpningen av den provisoriska lagstiftningen.

Frågans tidigare behandling

Samma motionsyrkande som det förevarande prövades av riksdagen år

1966 men avvisades. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 13/1966

fiamhöll utskottet, att det i direktiven för företagsskatteutredningen särskilt

understrykes att en speciell fråga för utredningen är att bygga vidare

på de erfarenheter som kan vinnas vid tillämpningen av den s. k. Annelllagen.

Det måste därför antas, att utredningen under sitt fortsatta arbete

kommer att ta ställning till spörsmålet om dubbelbeskattning av aktiebolag

och ekonomiska föreningar. Med hänsyn därtill ansåg sig utskottet inte kunna

biträda yrkandet om att motionerna av Kungl. Maj :t måtte överlämnas

till företagsskatteutredningen för att tagas i beaktande vid fullgörandet av

dess uppdrag.

Motionerna

I motionerna fiamhalles att dubbelbeskattningen motverkar företagens

villighet att genom nyemissioner anskaffa nytt riskvilligt kapital. I vissa

länder, t. ex. England, medges aktiebolagen avdrag för den del av vinsten

som utdelas, medan i Västtyskland motsvarande vinstandel träffas av en

lägi e skattesats än den del som fonderas. Skälet för en differentiering är

att man vill öka tillströmningen av långsiktiga sparmedel till kapitalmarknaden

samtidigt som man önskar nå eu spridning av de riskvilliga kapitalinsatserna.

I Sverige förekommer endast en tillfällig och mycket begränsad

rätt till avdrag för utdelad vinst.

Dubbelbeskattningen motverkar nyföretagsamhet, rörlighet och konkurrens

i det ekonomiska livet. Flertalet av aktiebolagen i vårt land utgörs av

familjebolag eller s. k. egenföretag. För dessa företag torde enligt motionärernas

mening en successiv avveckling av dubbelbeskattningen komma att

till en början få ringa betydelse, eftersom de på grund av den betungande

dubbelbeskattningen sällan redovisar vinst. Detta har i sin tur medfört ett

ringa intresse för placering av riskvilliga medel i familjebolagen. En avveckling

av dubbelbeskattningen skulle innebära att dessa företag bereddes

tillgång till emissionsmarknaden och därmed också möjlighet till en effektivare

kapitalförsörjning. Förslaget skulle innebära ett uppfyllande av önskemålet

om en spridning av det riskvilliga kapitalet på ett större antal

ägare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967

Utskottet

Aktiebolag och ekonomiska föreningar är i princip underkastade beskattning

två gånger, nämligen dels hos bolagen och föreningarna och dels hos

delägarna, i den mån vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna

får vid taxeringen inte göra avdrag för utdelade belopp, vilket innebär

att fonderad och utdelad vinst beskattas lika. I fråga om de kooperativa

föreningarna gäller dock att avdrag medges för utdelning i form av

pristillägg, rabatter eller dylikt i förhållande till gjorda inköp och försäljningar.

För att förhindra att företagens inkomster beskattas mer än två

gånger har införts en regel av innebörd, att svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar inte är skattskyldiga för utdelning från andra

svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Från denna skattefrihet

har emellertid undantagits aktiebolag och ekonomiska föreningar,

som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse. Dock

är aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driver bank eller annan

penningrörelse eller sådan rörelse jämte annan verksamhet, frilcallade från

skattskyldighet för utdelning på aktier och andelar, vilka innehas som ett

led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhet till den

del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom. Vidare äger aktiebolag, som driver sjuk-,

olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse, åtnjuta skattefrihet för utdelning

på aktier, som innehas som ett led i organisationen av sådan verksamhet.

Speciella regler gäller för familjeföretagen. Genom den s. k. Annell-lagens

bestämmelser är vidare utdelning på kapitalplaceringsaktier skattepliktig.

I de förevarande motionerna förordar motionärerna ett upphävande av

dubbelbeskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar för att dessa

skall kunna beredas tillgång till emissionsmarknaden och därmed möjlighet

till en effektivare kapitalförsörjning. En sådan reform skulle enligt

motionärernas mening även främja en spridning av det riskvilliga kapitalet

på ett större antal ägare.

Genom den s. k. Annell-lagen föreligger en begränsad rätt till avdrag för

utdelad vinst. Denna lagstiftning antogs av 1960 års riksdag och var ursprungligen

avsedd att gälla vid 1963—1973 års taxeringar men förlängdes

av 1964 års riksdag att gälla t. o. in. 1977 års taxering. Lagstiftningen

medger svenska aktiebolag, som bedriver rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

rätt till avdrag för utdelning på sådana aktier, för vilka inbetalning sker

under tiden den 1 januari 1961—den 31 december 1970 i samband med bolags

bildande eller vid nyemission av aktier. Avdraget är maximerat till

fyra procent av det vid beskattningsårets utgång för de nya aktierna inbetalade

kapitalet. Vidare gäller att rätten till avdrag är tidsbegränsad på

så sätt, att avdrag kan erhållas vid taxeringen t. o. m. femte taxeringsåret

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967 5

efter det, då avdrag för utdelning på aktierna i fråga första gången medgivits,

d. v. s. under sammanlagt sex år.

I syfte att ytterligare öka företagens möjligheter till kapitalanskaffning

föreslås i proposition nr 17 till årets riksdag att bestämmelserna i den s. k.

Annell-lagen får permanent karaktär och delvis inarbetas i kommunalskattelagen.

Samtidigt föreslås att rätten till avdrag för utdelningar på nyemissioner

höjs från fyra till fem procent och att avdrag får ske under tio

år i stället för som nu under sex år. Avdragsrätten enligt propositionens

förslag skall avse nyemissioner efter den 30 juni 1966. I propositionen

har även intagits ett förslag till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, in. m. Kungl. Maj :t

skall således få medge avdrag vid inkomsttaxeringen med belopp motsvarande

vinst vid avyttring av rörelse eller del av rörelse. Förutsättning är

att försäljningen kan anses utgöra ett led i en strukturrationalisering som

är önskvärd från allmän synpunkt och att den skattskyldige har för avsikt

att efter försäljningen göra betydande investeringar för utvidgning av

sin återstående verksamhet eller för en ny verksamhet. Fonden skall då

användas för avskrivningar på nyinvesteringar i den kvarvarande rörelsen

eller i en ny rörelse.

Den avdragsrätt för utdelning på nyemitterade aktier, som tillkommit

genom den s. k. Annell-lagen, har redan visat sig vara av betydelse för företagens

kapitalanskaffning. Om proposition nr 17 antages av riksdagen

kommer detta att innebära ytterligare lättnader i dubbelbeskattningen av

bolagens vinster.

Frågan om en successiv avveckling av dubbelbeskattningen av aktiebolag

har under senare år upprepade gånger prövats av riksdagen. Utskottet har

därvid erinrat om att den omprövning av företagsbeskattningen, som skall

verkställas av företagsskatteutredningen, även berör frågan om dubbelbeskattningen

av aktiebolag och ekonomiska föreningar. Under sådana förhållanden

anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 161 av herr Ottosson

m. fl. och II: 197 av herr Nordgren m. fl. om successiv avveckling

av dubbelbeskattningen av aktiebolag icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 7 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve

Nilsson, Wärnberg, Tage Johansson, Gösta Jacobsson, Lundström, Erik

Filip Petersson, Sundin och Arne Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg,

Engkvist, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt, herrar

Eriksson i Bäckmora, Carlsson i Västerås och Nyström.

Reservationer

1) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås, vilka

—• under åberopande av innehållet i motionerna I: 161 och II: 197 —

ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 161 av herr Ottosson m. fl. och II: 197 av herr Nordgren

m. fl., måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att

motionerna överlämnas till företagsskatteutredningen att

tagas i beaktande vid fullgörandet av dess uppdrag.

2) av herrar Lundström, Erik Filip Petersson, Sundin, Gustafson i Göteborg,

Vigelsbo, fru Nettelbrandt och herr Eriksson i Bäckmora.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.