Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
1967-01-13 · 65 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 60 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1967:1, Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
1
Nr 1
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,
till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
under år 1966, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna
samma berättelse.
Stockholm den 13 januari 1967
På bankoutskottets vägnar:
NILS STÅHLE
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Hilding, Lundin, Enarsson
och Lundberg;
från andra kammaren: herrar Berglund, Franzén i Motala och Fridolfsson
i Rödeby.
1 — Bihang till riksdagens jrrotokoll 1967. 8 samt. Nr 1
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
3
Till Riksdagens Bankoutskott
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1966. Valutastyrelsens berättelse samt
en redogörelse för riksbankens jubileumsfonds finansiella ställning vid utgången
av 1966 bifogas.
Kreditpolitiken
Efterfrågetrycket inom svensk ekonomi, som ökat alltsedan 1963, kunde vid
ingången av år 1966 förväntas fortsätta att stiga. Det privata näringslivet och
kommunerna planerade för 1966 en investeringsökning som sammanlagt var
större än den som genomförts under de närmast föregående expansiva åren,
och de enskilda konsumenternas disponibla inkomster beräknades växa i ökad
takt. Kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet var högt, varför produktionen
kunde förväntas stiga relativt långsamt. Efterfrågeökningen kunde förutses få
som resultat stigande priser och ett ökat underskott i bytesbalansen. Utvecklingen
av priserna och utrikeshandeln under årets första månader tydde också
på en försämring av den ekonomiska balansen; varje bedömning av utvecklingstendenserna
under denna period försvårades dock av verkningarna av den
stränga vintern.
Efter hand gick emellertid högkonjunkturen in i ett något lugnare skede, vartill
ekonomisk-politiska åtgärder bidrog. Avsaktningen i tempot var emellertid
moderat och innebar närmast ett avlägsnande av den tendens till överhettning,
som kännetecknat ekonomin under 1965. För året som helhet avtog produktionsökningen
— från en fyraprocentig stegring under 1965 till en treproccntig
under 1966. Stegringstakten för det privata näringslivets investeringa)- (exkl.
lager) ökade emellertid, ehuru i en lägre takt än planerat, medan lagerinvesteringarna
minskade. Kommunernas investeringar växte i oförändrad takt, medan
ökningen av bostadsbyggandet upphörde. Den privata konsumtionen steg
mindre än 1965, både i volym och värde. Exportökningen växte och utgjorde
under 1965 och 1966 4 resp. 5 %, medan importökningen avtog från 11 till 2 %,
och ökningen av bytesbalansens underskott upphörde.
Under uppsvinget och högkonjunkturen 1963—1965 vidtog riksbanken en serie
åtgärder i stabiliserande syfte. Diskontot höjdes i flera etapper från en nivå
av 3 Va % till 5 V2 %. För kreditinstitutens upplåning i riksbanken återinfördes
den s. k. straffräntan, och flera emissioner av statslån genomfördes i syfte att
minska likviditeten i och utanför banksystemet.
Kreditpolitiken under förra delen av 1966 fick en fortsatt restriktiv inriktning
med oförminskad press mot bankernas likviditetsställning. Med giltighet från
den 10 juni 1966 höjde riksbanken sitt officiella diskonto från 5 V2 % till 6%.
4
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Den bild av de svenska konjunkturtendenserna, som tecknats ovan, utgjorde en
allmän bakgrund till åtgärden, liksom den försvagning av handelsbalansen som
ägt rum. Omedelbart kunde räntehöjningen ses som en anpassning till den åtstramade
likviditetssituationen med åtföljande svårigheter att vid rådande räntor
emittera obligationer i sådan utsträckning att bostadsbyggnadsprogrammet
— och de därmed förenade följ dinvesteringarna — kunde genomföras.
Samtidigt med diskontohöjningen uppjusterades straffräntan för affärsbankernas
lån i riksbanken från 11 % till 12 %. För banker, som uppfyllde de av
riksbanken rekommenderade likviditetskvoterna, uttogs straffränta på belopp,
överstigande hälften av respektive bankers fonder och för övriga banker på
belopp överstigande en fjärdedel av fonderna. De rekommenderade likviditetskvoterna
utgjorde som tidigare för större banker 30 % och för övriga 25%.
Som framgått ovan blev expansionskrafterna under loppet av 1966 något svagare
än vad som förutsetts i början av året. Priser och löner visade en fortsatt
ökning, men näringslivets och kommunernas investeringar steg mindre än väntat,
handelsbalansen visade tecken — kanske tillfälliga — på en förbättring och pressen
på arbetsmarknaden avtog. Kreditpolitiken fick också en något mindre
restriktiv inriktning under årets andra hälft. Det åtstramade likviditetsläget
lättades och bankernas beroende av lån i riksbanken blev mindre än under motsvarande
period 1965. Under första halvåret 1966 hade affärsbankernas nettoskuld
till riksbanken uppgått till 488 mkr i genomsnitt per rapportdag (1965
369 mkr) och under andra halvåret utgjorde den 287 mkr (1965 432 mkr). Den
22 juli 1966 ändrade vidare riksbanken bestämmelserna för straffräntan så att
endast de banker, som ej uppfyllde de av riksbanken rekommenderade likviditetskvoterna
drabbades av straffränta. För dessa kom liksom tidigare att gälla,
att de utan straffränta fick i riksbanken låna högst ett belopp som svarade mot
25 % av deras egna fonder. För överskjutande belopp utgick straffränta.
Ränteutvecklingen i övrigt följde förändringarna i riksbankens diskonto. I
anslutning till diskontohöjningen i juni höjde bankerna i samråd med riksbanken
sina rörliga utlåningsräntor med V2 %, ett beslut som åtföljdes av en uppjustering
även av inlåningsräntorna av samma storlek. Därmed kom den högsta
inlåningsräntan att utgöra 6 3At %. Emissionsräntorna för långfristiga obligationslån
steg också med V2 %, vilket blev bestämmande för uppgången i övriga
fasta räntor. Vid diskontohöjningen i april 1965 hade höjningen av de fasta räntorna
stannat vid 1/i %. Den relativt kraftigare höjningen 1966 var motiverad
av de stora behoven av obligationsemissioner för bostadsfinansiering. De obligationslån
för hypoteksinstituten, som följde efter diskontohöjningen, erhöll nu
en ränta av 63/4 %• Samma ränta tillämpades även för det under hösten emitterade
långfristiga statslånet, medan räntesatsen för kommunernas och industriföretagens
emissioner utgjorde 7 %.
Emissionsverksamheten var under 1966 livlig och större belopp tecknades på
under året nyutlagda obligations- och förlagslån än under något tidigare år.
Teckningarna var särskilt stora under tiden från diskontohöjningen i juni till
årets slut, men även under de föregående månaderna var de jämförelsevis be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
tydande —- större än under motsvarande tid 1965. Totalt tecknades på årets
emissioner ett belopp av 7 159 mkr att jämföras med 3 896 mkr för 1965. För
andra låntagare än staten uppgick emissionerna till 5 684 mkr efter att under
1965 ha utgjort 3 450 mkr; härav svarade bostadssektorn för 4 181 mkr (1965
2 103 mkr) och näringslivet, huvudsakligen industrin, för 952 mkr (1965 778
mkr). Bostadsemissionerna var under varje kvartal större 1966 än 1965. Under
första kvartalet 1966 uppgick de till 595 mkr (1965 30 mkr), under andra till
1 135 mkr (1965 680 mkr), under tredje till 1 070 mkr (1965 930 mkr) och under
fjärde till 1 381 mkr (1965 463 mkr).
Det utöver emissionskontrollen enda förekommande reglerande ingreppet på
kapitalmarknaden utgjordes av den i december 1965 träffade överenskommelsen
med försäkringsbolagen om deras placeringsinriktning. Inom ramen för
emissionskontrollen bibehölls det under 1965 introducerade systemet att avlyft
av utestående byggnadskrediter vid obligationsemissioner för de bostadsfinansierande
hypoteksinstituten skulle följas av beviljande av nya byggnadskrediter.
I den åtstramade likviditetssituation, som bankerna befann sig i, kunde man
nämligen utan denna ordning icke räkna med att avlyft av krediter skulle leda
till ny kreditgivning för årets byggnadsprogram.
Valutaregleringen tillämpades under året efter samma linjer som tidigare med
syfte att motverka en utlandsfinansiering, som skulle ha kunnat försvaga den
inhemska kreditåtstramningen. Den medgivna upplåningen utomlands synes
emellertid även under 1966 ha förstärkts genom att kommersiella krediter upptagits
i utlandet.
Betalningsbalansen karakteriserades under 1966 av någon minskning av det
stora underskott som uppstått i handelsbalansen under 1965 och en fortsatt
försämring i utfallet av övriga registrerade löpande transaktioner. Underskottet
i de löpande betalningarna kompenserades liksom föregående år av kapitalbalansen
och restposten, varför valutareserven visade en mindre ökning. Riksbankens
del av valutareserven steg med 291 mkr till 5 235 mkr, och den totala
valutareserven med drygt 300 mkr till ca 5 940 mkr.
Försvagningen av bytesbalansen 1965 medförde att kurserna för utländska
valutor på den svenska valutamarknaden under en stor del av året kom att
ligga relativt högt. Under 1966 har kurserna fluktuerat inom en snävare ram.
Under första delen av året blev kronan successivt fastare men visade under
återstoden av 1966 tidvis en viss svagare tendens med en något högre kursnivå
som följd.
Den internationella valutamarknaden präglades under 1966, liksom under
närmast föregående år, av oron för pundvalutan. De under hösten 1965 avtalade
stödåtgärderna för pundet mellan Bank of England och ett antal centralbanker,
däribland riksbanken, samt Internationella regleringsbanken ersattes i juni 1966
av nya stödarrangemang mellan samma parter. I september utökades totalbeloppet
från 2 800 till 4 500 miljoner dollar för de överenskommelser mellan
Federal Reserve Bank of New York och ett antal centralbanker, som tidigare
ingåtts i syfte att vid behov motverka störningar på grund av framför allt
6
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
kortfristiga kapitalrörelser. Åtminstone temporärt åstadkoms sålunda en avsevärd
ökning i de kortfristiga lånemöjligheterna, något som bl. a. får ses mot
bakgrunden av att man vid denna tidpunkt velat understryka möjligheterna för
effektivt samarbete mellan de större industriländernas centralbanker med hänsyn
till att nedannämnda diskussioner om cn beredskapsplan för skapande av
monetära reserver gjort mindre framsteg under året än man kanske hoppats.
Den amerikanska bankens swapöverenskommelse med riksbanken förlängdes
i detta sammanhang till juli 1967, varvid beloppet höjdes från 50 till 100 miljoner
dollar.
Beslut om höjningar av kvoterna i Internationella valutafonden och andelskapitalet
i Världsbanken trädde i kraft 1966. Sverige tecknade vidare 5 miljoner
dollar i den nyupprättade Asiatiska utvecklingsbankens andelskapital, varav
hälften skall inbetalas under eu period av fem år med början 1966.
Studierna inom den s. k. tiolandsgruppen angående det internationella valutasystemet
fortsatte under 1966 med avlämnandet i juni av en rapport till finansministrarna
och centralbankscheferna. Av denna framgår att viss enighet föreligger
om ett flertal grundläggande principer för ett framtida skapande av
internationella reservtillgångar, även om betydande svårigheter återstår att
övervinna. Resultatet av de fortsatta studierna, vilka bl. a. skall ske i form av
överläggningar med Internationella valutafondens direktionsledamöter, skall
framläggas före mitten av 1967.
Kreditmarknaden
Kreditmarknaden företedde under 1966 i ett betydelsefullt avseende en helt
annan bild än under de närmast föregående åren. Statens budget, som i fem
års tid växlat mellan smärre över- och underskott, blev under 1966 underbalanserad
med ett jämförelsevis stort belopp, vilket hade återverkningar på likviditeten
både inom och utom bankväsendet. Kommunernas budgetutfall förbättrades
å andra sidan, och deras upplåning avtog. Den privata sektorns upplåning
fortsatte att växa, varvid ökningen gällde såväl bostadssektorn som näringslivet.
Expansionen av näringslivets upplåning betingades till stor del av industrins
växande kreditbehov, medan för övriga näringsgrenar lånefinansieringen
synes ha förändrats endast i mindre utsträckning. Den totala nettoupplåningen
på den organiserade kreditmarknaden som under loppet av 1966 ökade i snabb
takt (diagram A), torde för året som helhet ha uppgått till 12 ä 13 miljarder
kronor efter att under 1965 ha utgjort något mer än 10 miljarder kronor.1
1 Med olika sektorers upplåning oeli utlåning avses kreditströmmar. Det är således ej fråga om
utestående skulder och fordringar utan om förändringar av dessa.
För kreditströmmarna redovisas genomgående nettouppgifter, men även bruttouppgifter lämnas
sa långt sadana föreligger. Nettouppgifterna har vad gäller kapitalanskaffningen genom emissioner
av obligationer, förlagsbevis och aktier beräknats som differenser mellan nya emissioner och återbetalningar.
Nettobeloppen för reverslån och övriga s.k. direkta lån har i en del fall beräknats
efter samma princip men i allmänhet som förändringar av nominella eller bokförda ställningsuppgifter.
När bokförda ställningsuppgifter legat till grund för beräkningarna, har den korrigering,
som ned- och uppskrivningarna motiverar, inte alltid kunnat genomföras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Nära nog alla större placerargrupper svarade för en större kreditgivning under
1966 än under 1965. Utbudet på kapitalmarknaden (diagram B) ökade både
genom tillväxten av kapitalmarknadsinstitutens placeringar och genom ökningen
av allmänhetens värdepappersförvärv. Hos kapitalmarknadsinstituten fick i början
av året reverslångivningen en framskjuten plats, men längre fram efter
hand som emissionsverksamheten ökade — tilltog obligationsköpen. Affärsbankernas
kreditgivning gick i stort sett efter samma utvecklingsschema. Deras
direkta långivning var förhållandevis omfattande i början av aret men avtog
senare till förmån för växande obligationsplaceringar. Den direkta utlåningen
och värdepappersförvärven tillsammans torde för affärsbankerna ha varit större
under 1966 än under 1965. Riksbanken övertog under sommaren 1966 statspapper
till ett jämförelsevis stort belopp i syfte att lätta det då strama läget på
kreditmarknaden. För året som helhet blev riksbankens förvärv av statspapper
något större än under 1965.
Utvecklingen hos olika låntagargrupper
Staten
För statsbudgeten registrerades under tiden 1961—1965 endast smärre kassamässiga
över- eller underskott under olika år (diagram C), och budgeten var för
perioden som helhet något överbalanserad. Från maj 1966 satte en försämring
in, och ett underskott om 1 252 mkr uppkom under kalenderåret. Jämfört med
1965, då ett överskott om 245 mkr förelåg, innebar detta eu försvagning av budgeten
med omkring en och en halv miljard kronor.
Både statens utgifter och inkomster steg under 1966 i lägre takt än under
1965, men avmattningen i tillväxten var mest markerad för inkomsterna.
Den något svagare inkomstexpansionen i landet under 1966 än under 1965
höll tillbaka skatteinkomsternas tillväxt. Till dämpningen härav bidrog även
det relativt låga skatteuttaget på de efter avtalsuppgörelserna retroaktivt
utbetalade lönebeloppen. Expansivt på utgiftssidan verkade flera faktorer,
bland vilka den växande statliga bostadskreditgivningen fick relativt stor betydelse.
I samband med kreditsvårigheterna för bostadsbyggandet under hösten
1966 bemyndigades bostadsstyrelsen att utbetala förskott på preliminärt beviljade
bostadslån i flerfamiljshus till ett belopp av högst 300 mkr. Större delen av
detta belopp utbetalades under september månad. I statens betalningsrelationer
med kommunerna inträffade den förändringen, att bidragen till kommunal
skatteutjämning ökade, sedan nya regler härvidlag trätt i kraft den 1 januaii
1966. Statens a vräkning med kommunerna för uppburen kommunalskatt påverkade
vidare statsbudgeten mindre gynnsamt 1966 än 1965. Denna avräkning
sker som bekant med viss eftersläpning. Vid en jämnt växande skatteuppbörd
innebär detta, att uppbörden per år blir större än utbetalningen tdl kommunerna
samma år. Under 1966 var skillnaden mindre än under 1965.
Den likviditetsskapande effekten av det statliga budgetunderskottet rnotver
-
8
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Diagram A. Kreditmarknaden
Total kreditgivning på den organiserade
marknaden
12-månadersuppgi fter. Ne ttobelopp
12 000
11 000
Kreditmarknaden totalt
10 000
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens totalbe
-
lopp.
Diagram B. Kapitalmarknaden
Långfristig kreditgivning på den
organiserade marknaden
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
10 000
Kapitalmarknaden »*•«,
avgränsad efter___f *.
flnansobjekt , f\ i
Kapitalmarknaden
institutionellt
avgränsad
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens två sista
rader.
kades till eu del av statsupplåningens utformning. I augusti emitterades ett långfristigt
statslån av sedvanlig utformning till ett belopp av 450 mkr. Endast ett
par miljoner kronor amorterades på sådana lån, varför nämnda transaktioner
kom att innebära en nettoupplåning på 448 mkr att jämföras med 374 mkr under
1965.
I september 1966 beslöts utgivandet av ett sparobligationslån, »Spar 66», i
syfte att mot relativt hög avkastning — på något längre sikt binda enskilda
personers sparmedel. Lånet var till sin typ likt de sparobligationslån, som emitterades
under 1960 och 1961. »Spar 66» rönte emellertid en större framgång än
sina föregångare. På lånet tecknades 425 mkr mot på de tidigare 152 mkr resp.
70 mkr. Vid utgången av 1966 hade på »Spar 66» inbetalats 271 mkr. Härutöver
förekom transaktioner i diverse andra, huvudsakligen långfristiga finansobjekt
med en viss nettoåterbetalning som resultat.
9
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Diagram C. Upplåningen på kreditmarknaden
Fördelning
på låntagare
12-månadersuppgiftcr. Nettobelopp
Bostäder
Näringsliv
Kommuner
Staten
-1 000
-2 000
Anm. Jfr tabell 1, totalraden.
Diagram D. Utlåningen på kreditmarknaden
Fördelning på långivare
Uä-mänadersuppgifter. Nettobelopp
Kapitalmarknadsinstituten
Affärsbanker
Allmänheten
Riksbanken
-1 000
-2 000
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnen.
I fråga om kortfristig låntagning från statens sida kan nämnas, att endast ett
kort obligationslån emitterades, uppgående till 600 mkr. Tre korta lån — utgivna
åren 1962, 1963 och 1964 — inlöstes på sammanlagt 1 188 mkr att jämföras
med 663 mkr under 1965. Genom skattkammarväxelförsäljning och dagslån
upplånades netto 1 568 mkr (1965 39 mkr). Den tillfälliga utlåningen till
banker utgjorde tillsammans med checkräkningsförändringen 442 mkr (1965
minus 11 mkr).
Totalt innebar den statliga upplåningen under 1966 en relativt större ökning
av de kortfristiga skulderna än av de långfristiga. Denna inriktning av statsupplåningen
mot ökad kortfristighet får ses mot bakgrunden av den något avtagande
ekonomiska aktiviteten i landet och därmed behovet av att så småningom
minska likviditetsåtstramnmgen. På 12-månadersbasis var från maj 1966 till
årets slut nettoförsäljningen av statspapper till marknaden utanför affärsbankerna
lägre än det efter hand alltmer växande statliga utgiftsöverskottet. För
10
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Diagram E. Upplåningen på
kapitalmarknaden
Avgränsning efter finansobjekt
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Bostäder
Näringsliv
Kommuner
Staten
-1 000
Anm. Jfr tabell 1, näst sista raden.
Diagram F. Upplåningen på
kapitalmarknaden
Institutionell avgränsning
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Mkr«—
Bostäder
Näringsliv
Kommuner
X Staten
Xi
-1 000
Anm. Jfr tabell 1, sista raden.
året som helhet täckte staten ungefär halva sitt upplåningsbehov på denna
marknad. Statens nettoupplåning i riksbanken, som var förhållandevis stor under
sommaren 1966, då trenden i likviditetsutvecklingen vändes, blev även för hela
1966 som nämnts större än för 1965 eller 880 mkr mot 620 mkr.
Kommunerna
Kommunernas löpande utgifter ökade mer under 1966 än under 1965, medan
investeringstillväxten förblev ungefär oförändrad. En betydande inkomstökning
ägde rum, och upplåningen blev av allt att döma mindre än under 1965.
En viss förbättring av likviditeten inträdde, men likviditetsökningen var ojämnt
fördelad, och det finansiella läget förblev ansträngt för många av de mest expansiva
kommunerna.
Kommunernas långfristiga bruttoupplåning uppgick för 12-manaderspeiioden
till och med juni 1966 till 1 700 mkr att jämföras med drygt 1 800 mkr under
motsvarande period ett år tidigare. Växande amorteringar medförde dock, att
den långfristiga nettoupplåningen stannade vid 1 100 mkr mot 1 300 mkr ett ar
tidigare. Den kortfristiga nettoupplåningen utgjorde under perioderna i fråga
100 resp. 300 mkr.
Nämnda siffror gäller kommunernas sammanlagda upplåning på och utanför
den organiserade marknaden. Deras upplåning på enbart den organiserade marknaden
var något mindre än totalupplåningen men hade samma avtagande tendens.
På den organiserade marknaden företog kommunerna sålunda en netto
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
11
upplåning — lång och kort sammantagen — på i runt tal 1 000 mkr under 12- månadersperioden till och med juni 1966. Under motsvarande period ett år tidigare
hade den uppgått till 1 300 mkr. Även senare under året synes denna
tendens ha bestått, innebärande en mindre upplåning för kommunerna under
1966 än under 1965 (jfr uppgifterna per september i tabell 1). Upplåningen i
form av reverslån avtog för året som helhet, medan obligationsmarknaden togs
i anspråk i ökad utsträckning. Kommunerna tillsammans med de kommunfinansierande
hypoteksinstituten emitterade sålunda obligationer till ett belopp av
omkring 460 mkr under 1966 att jämföras med 394 mkr under 1965.
Kommunernas likvida tillgångar, som under en följd av år minskat, synes
under 1966 ha ökat i ej obetydlig utsträckning. Banktillgodohavandena var vid
halvårsskiftet nära 700 mkr större än ett år tidigare. I fråga om andra likvida
tillgångar skedde ingen större förändring. För övriga finanstillgångar, i första
band lån till kommunala bolag och stiftelser samt aktier i kommunala bolag,
fortsatte den ökning, som sedan länge pågått.
Den privata sektorn
För den privata sektorn — till vilken här förs hela ekonomin utanför staten
och kommunerna, således även bostadsbyggandet — kan nettoupplåningen under
de tre senaste åren beräknas ha uppgått till 7 500, 9 300 resp. 10 500 mkr.
Tillväxten gällde såväl bostadskrediterna som krediterna till näringslivet.
Investeringarna i bostäder, som under en följd av år ökat - - tidvis mycket
starkt — kan för 1966 i volym beräknas ha varit något mindre än under 1965,
medan de i värde vuxit med ett par procent. För finansieringen av byggandet
disponerades bostadsbyggnadskrediter hos affärsbankerna till ett större belopp
än 1965. Under vårhalvåret var utnyttjandet under flertalet månader lägre än
under motsvarande månad ett år tidigare, vilket till en del betingades av den
hårda vintern med därav följande förseningar av igångsättningarna av nya byggen
och minskning av byggnadstakten för dem som tidigare igångsatts. Under
hösthalvaret var utvecklingen den omvända med månad för månad större dispositioner
än året innan.
För de av affärsbankerna kontrakterade bostadsbyggnadskrediterna var tendensen
densamma som för dispositionerna, ehuru mera markerad. Kontrakteringen
av nya bostadsbyggnadskrediter började tilltaga tidigare än dispositionerna
men uppgick trots detta under första halvåret 1966 till endast 1 440 mkr att
jämföras med 1 661 mkr under första halvåret 1965. Under tiden juli—november
1966 utgjorde de 2 272 mkr mot 1 557 mkr under motsvarande tid 1965. Den
förhållandevis starka ökningen i beviljandet av nya bostadsbyggnadskrediter
under andra halvåret sammanhängde med — förutom en hög efterfrågan på
sådana krediter — det allmänt lättare kreditmarknadsläget och ökningen av
avlyftningarna av krediter i färdigställda fastigheter, möjliggjord främst genom
hypoteksinstitutens omfattande emissionsverksamhet och bostadsstvrelsens förut
omnämnda förskottsgivning.
12
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
TabeU 1 A. Kreditmarknaden 1965
Nettobelopp för 12-månaderspei''ioden t. o. in. september 1905. Mkr
Låntagare
Summa
Långivare och finansobjekt
Staten
Kom-
muner
Bostäder
Närings-
liv
1. Riksbanken ......................
—725
—9
56
15
—663
2. Skattkammarväxlar och korttidslån. .
—404
—
48
—
—356
3. Obligationer ......................
—321
—9
8
4
—318
4. Direkta lån ......................
—
—
—
11
11
5. Affärsbanker .....................
210
150
1 183
1 71 k
3 257
0. Skattkammarväxlar och korttidslån .
— 18
—
—
—
— 18
7. Obligationer ......................
235
50
715
43
1 043
8. Aktier ...........................
—
—
—
6
6
9. Direkta lån ......................
— 7
100
468
1 665
2 226
10. Andra banker ....................
75
ilo
1 816
496
2 803
11. Skattkammarväxlar och korttidslån .
27
--
—
—
27
*12. Obligationer ......................
63
89
317
13
482
*13. Reverslån m. m...................
— 15
327
1 199
483
2 294
14. Enskilda försäkringsinrättningar ....
120
112
405
613
1 250
15. Skattkammarväxlar ...............
10
—
—
—
10
*16. Obligationer och förlagsbevis ......
no
40
278
62
490
*17. Aktier ...........................
—
—
—
137
137
*18. Reverslån m. m...................
—
72
127
414
613
19. Offentliga försäkringsinrättningar ..
289
584
1 335
548
2 756
*20. Obligationer och förlagsbevis ......
289
220
1 303
338
2150
*21. Reverslån m. m...................
—
364
32
210
606
22. Allmänheten (restpost) ............
—120
27
32
m
4 23
23. Skattkammarväxlar och korttidslån .
13
—
—
—
13
*24. Obligationer och förlagsbevis ......
—161
25
13
2
—121
*25. Aktier ...........................
—
2
19
4S2
503
26. Diverse ..........................
28
28
27. Kreditmarknaden totalt ...........
—151
1 280
i 827
3 870
9 826
28. Skattkammarväxlar och korttidslån .
—372
—
48
—
—324
29. Kortfristiga obligationer ..........
—422
—
—13
—48
—483
30. Långfristiga obligationer och förlags- bevis ............................
637
415
2 647
510
4 209
31. Aktier ...........................
—
2
19
625
646
32. Affärsbankernas och riksbankens di- rekta lån m. m. (4 -)- 9) ...........
— 7
100
468
1 676
2 237
33. Kapitalmarknadsinstitutens reverslån
m.m. (13 + 18 + 21) .............
— 15
763
1 658
1 107
3 513
34. Diverse (26) ......................
28
28
35. Kapitalmarknaden, avgränsad efter ji-
nansobjekt (30 -{- 31 -f- 33).........
622
1 180
4 321
2 21*2
S36S
36. Kapitalmarknaden med institutiond
avgränsning (med* markerade ''poster
286
1 139
3 588
2 Hl
7 löt
Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och
näringslivets totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning
utanför bankerna och försäkringsinrättningarna genom emission av aktier, förlagsbevis och obligationer
(för staten även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, d. v. s.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967 13
TabeU 1 B. Kreditmarknaden 1966
Nettobelopp för 12-månadersperioden t. o. m. september 1908. Mkr
Långivare och finansobjekt
Låntagare
Summa
Staten
Kom-
muner
Bostäder
Närings-
liv
1. Riksbanken ......................
880
17
287
63
12i7
2. Skattkammarväxlar och korttidslån. .
1 348
—
230
—
1 578
3. Obligationer ......................
—488
17
57
45
—369
4. Direkta lån ......................
20
—
—
18
38
5. Affärsbanker .....................
37
50
586
2 312
2 985
6. Skattkammarväxlar och korttidslån..
174
—
—
--
174
7. Obligationer ......................
— 86
50
130
13
107
8. Aktier ...........................
--
—
—
12
12
9. Direkta lån ......................
— 51
—
456
2 287
2 692
10. Andra banker ....................
— 59
526
1 87S
599
2 9 H
11. Skattkammarväxlar och korttidslån .
16
—
—
—
16
*12. Obligationer ......................
— 50
121
276
29
376
*13. Reverslån m.m...................
— 25
405
1 602
570
2 552
14. Enskilda försäkringsinrättningar ....
— 22
75
689
iö6
1 198
15. Skattkammarväxlar ...............
1
—
—
—
1
*16. Obligationer och förlagsbevis.......
— 23
— 2
448
31
454
*17. Aktier ...........................
—
—
—
106
106
*18. Reverslån m. m...................
—
77
241
319
637
19. Offentliga försäkringsinrättningar . .
167
36i
1 S59
723
3113
*20. Obligationer och förlagsbevis ......
172
136
1 770
418
2 496
*21. Reverslån m.m...................
— 5
228
89
305
617
22. Allmänheten (restpost) ............
119
—10
—H
852
920
23. Skattkammarväxlar och korttidslån .
53
—
—
—
53
*24. Obligationer och förlagsbevis.......
— 6
—10
—41
—44
—101
*25. Aktier ...........................
—
—
—
896
896
26. Diverse ..........................
72
72
27. Kreditmarknaden totalt ...........
1122
1 022
5 258
5 005
12 i07
28. Skattkammarväxlar och korttidslån .
1 592
—
230
—
1 822
29. Kortfristiga obligationer ...........
30. Långfristiga obligationer och förlags-
—588
— 1
—
—85
—674
bevis ............................
107
313
2 640
577
3 837
31. Aktier ...........................
32. Affärsbankernas och riksbankens di-
—
—
—
1 014
1 014
rekta lån m. m. (4 + 9)...........
33. Kapitalmarknadsinstitutens reverslån
— 31
—
456
2 305
2 730
m.m. (13 + 18 + 21) .............
— 30
710
1 932
1 194
3 806
34. Diverse (26) .....................
72
72
35. Kapitalmarknaden, avgränsad efter
finansobjekt (30 + 31 + 33) ......
77
1 023
i 572
2 785
8i57
36. Kapitalmarknaden med institutionell
avgränsning (med * markerade poster)
63
955
i 385
2 630
8 033
upplånade belopp har minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarväxelinnehav har minskats
med statens tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med
budgetutfallet. Brister i källmaterialet har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.
14
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 2. Inlåning hos bankerna
Mkr
Förändringar i innestående belopp
under 12-månadersperioden
t. o. m. november
1964 1965 1966
Ställning
30/11 1966
Riksbanken ...............................
104
176
145
1 259
Affärsbanker .............................
2 068
1 202
2 331
28 749
Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ....
Kapitalräkning med 12 månaders uppsäg-
20
302
842
11 471
ning .................................
1 780
1 214
1 024
8 439
Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning
—97
—185
—116
850
Övriga räkningar........................
365
—129
581
7 989
Sparbanker ...............................
1 316
1 553
2 100
23 400
Postsparbanken ...........................
360
325
470
6 873
Postgiro ..................................
229
241
449
3 378
Centralkassor för jordbrukskredit...........
344
375
341
2 831
Summa
4 421
3 872
5 836
66 490
Anm. Siffrorna grundar sig på månadsstatistiken för respektive institutioner. För riksbanken avser
uppgifterna andra insättare än banker och statliga myndigheter. Siffrorna för sparbanker är uppskattade
med ledning av uppgifter från de 80 större sparbankerna.
För året som helhet synes de hos affärsbankerna disponerade bostadsbyggnadskrediterna
ha varit något större än avlyftningarna och således en viss
nettokreditgivning ha förekommit. Denna torde emellertid ha varit mindre än
under 1965; under 12-månadersperioderna till och med november 1965 och 1966
uppgick de hos affärsbankerna disponerade beloppen till 3 694 resp. 3 697 mkr,
avlyftningarna till 3 239 resp. 3 523 mkr och nettobeloppen följaktligen till 455
resp. 174 mkr.
Bostadssektorns totala nettoupplåning på den organiserade marknaden var
större 1966 än 1965. Hypoteksinstitutens växande kreditförmedling bidrog i första
hand till bostadskreditgivningens ökning, men en stegring redovisas också för
sparbankernas och försäkringsbolagens bostadslångivning. Totalt torde bostadssektorns
nettoupplåning på den organiserade marknaden — för 1965 beräknad
till 4 600 mkr — under 1966 ha uppgått till mer än 5 000 mkr. Härtill kom den
statliga delen av bostadsfinansieringen, som under 1965 utgjorde ej fullt en
miljard kronor men som under 1966 torde ha uppgått till omkring en och en
kvarts miljard kronor. I uppgifterna om bostadskreditgivningen ingår emellertid
inte enbart krediter för nyproducerade bostäder. Såsom primärstatistiken
är utformad, kan nämligen krediterna för bostadsbyggandets finansiering inte
genomgående renodlas från krediter för byggande av kontors- och affärslokaler
eller från krediter mot säkerhet i äldre fastigheter.
Näringslivets investeringar, inkl. lager, var i volym ungefär av samma omfattning
1966 som 1965 men i värde 5 % större. Investeringarna i byggnader och
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
15
anläggningar växte i en snabbare takt än under 1965 — såväl i volym som i
värde — medan maskininvesteringarnas stegringstakt avtog och lagerinvesteringarna
minskade. De totala investeringarna inom handeln fortsatte att avtaga
under 1966 och gjorde detta i större utsträckning än under 1965. För industrin
fortgick investeringsökningen.
Näringslivets upplåning, som växte mycket kraftigt från 1964 till 1965, fortsatte
att växa under 1966. Upplåningen på den svenska kreditmarknaden tilltog,
och kreditanskaffningen utomlands synes ha fortsatt. De privata långfristiga
lånen från utlandet blev av ungefär oförändrad omfattning, och restposten i
betalningsbalansen tyder på att leverantörskrediterna i anslutning till handel
med utlandet givit ett fortsatt finansieringstillskott till de svenska företagen
(jfr. avsnittet om betalningsbalansen).
Tillväxten av företagens kapitalanskaffning inom landet kom under en stor
del av året att främst falla på lån i affärsbankerna. Framför allt växte industrins
kredittagning hos dessa banker. Näringslivets upplåning hos kapitalmarknadsinstituten
synes i det närmaste ha varit av oförändrad omfattning; ökningen
i dessa instituts placeringar gällde främst krediter till bostadssektorn. Företagens
emissioner av obligationer och förlagsbevis var något större 1966
än 1965. Inräknas de företagsfinansierande hypoteksinrättningarnas emissioner
uppgick emissionerna under de båda åren till 952 resp. 778 mkr. Kapitalanskaffningen
genom utgivning av aktier avtog å andra sidan; under året utgjorde denna
726 mkr att jämföras med 934 mkr under 1965.
För den privata sektorn — företag, hushåll m. fl. — växte de likvida tillgångarna
under 1966 mera än under 1965. Från slutet av november 1965 till slutet
av november 1966 kan innehavet av banktillgodohavanden och sedlar beräknas
ha ökat med 9 % efter att ha ökat med 7 % under motsvarande period ett år
tidigare. (I denna beräkning har uppgifterna i tabell 2 och 4 om banktillgodohavanden
och sedlar korrigerats för kommunernas andel härav.) Omsättningen
av varor och tjänster växte å andra sidan i en lägre takt 1966 än 1965. Sett mot
bakgrunden härav kom den privata sektorns likviditetsläge att utvecklas förhållandevis
gynnsamt under 1966.
Informationerna om hur likviditeten inom samhällsekonomins olika delar förändrats
är knapphändig. Per september föreligger uppgifter för stora och medelstora
företag. Dessa visar för industrin liksom för partihandeln en minskning av
kassa och banktillgodohavanden. För detaljhandeln förelåg däremot en ökning.
I övrigt saknas information, men sannolikt förekom en ökning även för andra
företagsgrupper. Härpå tyder den inträffade, osedvanligt starka tillväxten av
behållningarna på bankräkningar med kort uppsägningstid, på vilka företag i
stor utsträckning har sina bankmedel placerade. Den jämförelsevis stora ökningen
av de totala banktillgodohavandena har emellertid otvivelaktigt sin
främsta förklaring i utvecklingen av hushållens tillgodohavanden.
16
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Diagram G. Kapitalmarknadsutbudet
Avgränsning och fördelning efter
finansobjekt
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
—I--1--1-
Långfristiga obligationer
och förlagsbevis A
r Reverslån m. m.
Aktier
Diagram H. Kapitalmarknadsutbudet
Institutionell avgränsning
Fördelning på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
——— »Andra banker»
——■ Offentliga försäkringsinrättningar
—Enskilda försäkringsinrättningar
Allmänheten
Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens rad 30, Anm. Jfr tabell 1, summakolumnens med *
31 och 33. markerade rader.
Utbudet på kapitalmarknaden
Det är förenat med både principiella och praktiska svårigheter att från den
totala kreditmarknaden avgränsa vad som bör hänföras till kapitalmarknaden,
»marknaden för långfristig kredit». En ungefärlig avgränsning kan uppnås
genom att man antingen tar sikte på finansobjekten och summerar de placeringar,
som normalt avser långfristiga engagemang, eller tar fasta på placerarna
och därvid utesluter riksbanken och affärsbankerna. Sammanföres placeringarna
i aktier, förlagsbevis och långfristiga obligationer med reverslånen hos kapitalmarknadsinstituten,
vilket innebär, att kapitalmarknaden avgränsas efter finansobjektens
art, visar sig placeringarna för åren 1964—1966 ha uppgått till netto
7 400, 8 300 resp. 9 000 mkr. Summeras kapitalmarknadsinstitutens reverslångivning
med de obligationer, förlagsbevis och aktier, som köpts av kapitalmarknadsinstituten
och allmänheten, vilket kan sägas innebära att kapitalmarknaden
avgränsas institutionellt, erhålles lägre belopp, nämligen 6 600, 7 300 resp. 8 600
mkr. De långfristiga placeringarna under år 1966 om 8,5 k 9 miljarder kronor
svarade således i runt tal för två tredjedelar av hela kreditutbudet på den organiserade
marknaden.
Nettoplaceringarna i långfristiga obligationer och förlagsbevis, som avtog under
1965 efter en kraftig expansion 1964, ökade på nytt under andra halvåret 1966
och torde för året som helhet ha uppgått till mer än 4 000 mkr; för 12-månadersperioden
till och med september 1966 uppgick de till 3 637 mkr (diagram G).
Kapitalmarknadsinstitutens reverslångivning, vars tillväxt var särskilt markerad
under 1965 och då steg till i det närmaste 4 000 mkr, torde under 1966 ha för
-
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
17
Diagram J. Affärsbankernas
utlåning och inlåning
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
Utlåning
Inlåning
-1 000 —
-2 000
Diagram K. Affärsbankernas bostadsbyggnadskrediter
och övriga utlåning
12-månadersuppgifter. Nettobelopp
V. Övrig
utlåning
Bostads bygg nåd skrediter
-1 000
1962 1963 1964 1965 1966
blivit av nämnda omfattning. Även för placeringarna i aktier hade under 1965
registrerats en snabb ökning, och den då uppnådda höga nivån — ett nettobelopp
av ca 1 000 mkr — bibehölls under 1966.
Bland kapitalmarknadsinstituten redovisas för gruppen offentliga försäkringsinrättningar
en fortgående, stark placeringsökning (diagram H). Denna förklaras
helt av allmänna pensionsfondens tillväxt. För hela 1966 torde fondens totala
nettoplaceringar ha uppgått till 4 200 mkr. De s. k. återlånen uppgick till ca
400 mkr och placeringarna i obligationer, förlagsbevis och reverslån till ca 3 800
mkr. Under 1965 var fondens nettoplaceringar ca 3 100 mkr, av vilka återlånen
utgjorde ca 300 mkr och placeringarna i objekt av kapitalmarknadskaraktär
ca 2 800 mkr.
De enskilda försäkring sinrättningarnas nettoplaceringar förblev av ungefär
samma omfattning 1966 som 1965 eller omkring 1 200 mkr. Uppgifter för januari—september
1965 och 1966 visar för livförsäkringsbolagen en viss nedgång av
nettoplaceringarna under det senaste året och för sakbolagen en viss ökning.
De totala nettoplaceringarna för de institut, som i tabell 1 sammanförts under
beteckningen »Andra banker» — sparbanker, postbanken och centralkassor för
jordbrukskredit — kan i vad gäller långfristiga placeringar beräknas ha uppgått
till 3 000 mkr under 1966 att jämföras med 2 700 mkr under 1965. Till
placeringsökningen bidrog framför allt sparbankerna, vilkas inlåning under 1966
utvecklats förhållandevis gynnsamt.
2 — Bihang till riksdagens •protokoll 1967. 8 sand. Nr 1
18 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 3. Affärsbankernas utlåning
Månadsuppgifter. Nettobelopp. Mkr
Bostadsbyggnadskrediter
1964 1965 1966
Övrig utlåning
1964 1965 1966
1964
Totalt
1965
1966
Januari ...........
— 51
60
117
378
253
460
327
319
577
Februari...........
103
124
153
17
— 36
69
120
88
222
Mars..............
88
142
no
412
443
524
500
585
634
April ..............
— 74
94
40
— 4
46
—129
— 78
140
— 89
Maj ...............
—226
155
149
647
534
661
421
689
810
Juni...............
52
81
— 26
—193
82
—107
—141
163
—133
Juli ...............
139
— 22
— 1
154
101
238
293
79
237
Augusti ...........
87
—156
— 37
—119
—170
_222
— 32
—326
—259
September .......
174
— 86
—284
314
475
520
488
389
236
Oktober ...........
— 50
47
— 2
—199
— 91
—481
—249
— 44
—483
November .........
161
51
—182
303
462
513
464
513
331
December..........
— 41
137
— 87
— 58
—128
79
12-månadersperioden
t. o. m. november ...
566
455
174
1 424
2 012
1 988
1 990
2 467
2 162
Affärsbankernas verksamhet
Utvecklingen för affärsbankerna under 1966 kännetecknades av en omfattande
nettoutlåning till allmänheten, fortsatta stora förvärv av hypoteksobligationer,
en starkt växande inlåningsström och en förbättring av likviditeten.
Nettoutlåningen till allmänheten, som under större delen av 1965 växte
snabbt, fortsatte att växa under de första månaderna av 1966. Under våren och
sommaren 1966 fick utlåningsströmmen ett lugnare tempo för att senare under
året påtagligt minska (diagram J). För 12-månadersperioden till och med november
1966 uppgick nettobeloppet för affärsbankernas utlåning till allmänheten
till 2 162 mkr att jämföras med 2 467 mkr under motsvarande period ett
år tidigare.
Affärsbankernas nettoutlåning till allmänheten har i tabell 3 delats upp i bostadsbyggnadskrediter
och övrig utlåning. Som framgår av tabellen uppgick
sistnämnda utlåning under 12-månadersperioden till och med november 1966
till ett något mindre nettobelopp än under motsvarande period ett år tidigare
eller till 1 988 mkr mot 2 012 mkr. Den snabba ökningen av denna kreditgivning
från och med hösten 1965 fortsatte under de första månaderna 1966 men avtog
senare under året (diagram K).
Nettoutlåningen till bostadsbyggandet, dvs. nyutlåningen minskad med företagna
avlyftningar av krediter i färdigställda fastigheter, var under en stor del
av året relativt omfattande men avtog efter hand liksom utlåningen till övriga
ändamål. Nedgången betingades, såsom tidigare visats, av växande avlyft; nyutlåningen
ökade.
19
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 4- Förändringar i bankernas likvida tillgångar
Mkr
12-månadersperioden t. o. m.
november
1964
1965
1966
Påverkande faktorer
1. Total valutareserv ..........................
958
311
419
2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott .........
201
—278
1 in
3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken och
affärsbankerna samt exkl. kortfristiga lån hos
postbanken och allmänna pensionsfonden (ökn.-)
—808
—219
— 467
4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn.-) ............
—374
—314
— 449
5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.-)
—105
—175
— 148
G. Övriga riksbankstransaktioner ................
— 63
—307
— 38
7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer
630
689
578
8. Andra affärsbankstransaktioner ...............
184
90
64
9. Summa .....................................
623
—203
1 070
Affärsbankernas likvida tillgångar
10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ..
158
161
34
It. Nettofordran på inhemska banker ............
117
— 96
335
12. Upplåning i riksbanken (ökn.-)................
—167
—389
71
13. Dagslån till riksgäldskontoret ................
1
24
— 166
14. Skattkammarväxlar .........................
— 71
—571
162
15. Nettofordran på utländska banker ............
253
— 19
196
16. Summa 10—15 ..........................
291
—890
632
17. Korta statsobligationer ..................
—113
96
— 119
18. Långa » ........
—235
— 41
58
19. Korta hypoteksobligationer ...............
— 69
212
102
20. Långa » ......
699
477
476
21. Summa 17—20.................
282
7 U
517
22. Summa (16+21) ........................
573
—U6
1 H9
Postbankens och allmänna pensionsfondens korta
nettofordringar
23. Korta nettofordringar gentemot banker ........
51
— 55
— 91
24. Korta nettofordringar gentemot riksgäldskontoret
— i
— 2
12
25. Summa.........................
50
— 57
— 79
Anm. Positiva tal innebär ökning av de likvida tillgångarna, negativa innebär minskning.
Vid sidan av den direkta utlåningen bidrog affärsbankerna till kreditförsörjningen
genom placeringar i obligationer. Dessa placeringar gällde till övervägande
del obligationer emitterade av de bostadsfinansierande hypoteksinstituten.
Nettoförvärven av dessa obligationer växte dock inte lika mycket som den
direkta nettokreditgivningen till bostadsbyggandet minskade, varför affärsbankernas
sammanlagda tillskott till bostadsfinansieringen kom att uppgå till ett
20
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 5. Aflär sbankernas netto ställning gentemot riksbanken
Mkr
Jun.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sepl.
Okt.
Nov.
Dec.
1961
32
29
—231
—375
—299
—293
—205
14
—201
— 5
—109
58
1962
17
25
C
52
—232
—285
12
— 46
—307
—226
—220
— 43
1963
—123
—236
—321
—376
—504
—665
—199
— 86
—121
— 16
—278
—181
1964
— 33
— 46
—258
—149
—180
—555
—437
—374
—289
—122
—419
—189
1965
—162
—173
—260
— 61
—591
—965
—359
—208
—545
—506
—610
—364
1966
—321
—364
—588
—319
—803
—533
—194
—182
—438
—187
—573
—145
Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltalet av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.
lägre belopp 1966 än 1965. Under 12-månadersperioden till och med november
1966 uppgick det till ca 750 mkr att jämföras med ca 1150 mkr under motsvarande
tid föregående år.
Ökningen av insättarbehållningen i affärsbankerna, som under åren 1963—
1965 avtagit från omkring 3 000 mkr till omkring 1 000 mkr per 12-månadersperiod,
steg snabbt under 1966. Tillväxttakten var jämfört med tidigare år hög
under årets första och andra kvartal, den avtog under det tredje kvartalet men
tilltog på nytt under fjärde kvartalet (diagram J). Under 12-månadersperioden
till och med november 1966 uppgick ökningen till 2 331 mkr att jämföras med
1 202 mkr under motsvarande period ett år tidigare.
Affärsbankernas totala likvida tillgångar, innefattande i huvudsak kassatillgångar,
valutor, skattkammarväxlar och obligationer, ökade under 12-måndersperioden
till och med november 1966 med 1 149 mkr, vilket mot bakgrunden av
en minskning med 146 mkr under motsvarande tid ett år tidigare innebar en
betydande förbättring i likviditetsutvecklingen (tabell 4). Omkastningen i utvecklingen
gällde de mera kortfristiga tillgångarna. Nettofordringarna på utländska
banker, som under 1965 minskat, växte under 1966. Gentemot riksbanken
förbättrades nettoställningen. Som framgår av tabell 5 var affärsbankernas
nettoskuld till riksbanken från juni till årets slut mindre under 1966 än 1965.
Den för bankerna genomsnittliga likviditetskvoten — förhållandet mellan likvida
tillgångar och förpliktelser, beräknat enligt riksbankens rekommendation —
uppgick vid slutet av november 1966 till 33,3 % att jämföras med 31,8 % vid
slutet av november 1965.
Förbättringen i likviditetsutvecklingen hos bankerna kan endast till en liten
del förklaras av valutareservens gynnsammare utveckling under 1966 jämfört
med 1965. Den främsta orsaken utgjordes av omkastningen i statsbudgetens utfall
från inkomst- till utgiftsöverskott. Statens upplåning på marknaden utanför
bankerna verkade visserligen neutraliserande, men såsom tidigare nämnts inte
i tillräcklig utsträckning för att helt upphäva budgetutfallets likviditetsökande
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
21
effekt. I viss utsträckning motverkades likviditetstillväxten hos affärsbankerna
även genom ökningen av allmänhetens sedelinnehav och av företagens placeringar
i riksbanken av fondmedel för investering men sammanlagt blott obetydligt
mer än under föregående år.
Obligationsmarknaden
Emissionsverksamheten
Emissionsmarknaden dominerades under 1966 liksom under de senaste åren
av lån för bostadsfinansiering. Mellan bostadsemissionerna emitterades industrioch
kommunobligationer, varjämte staten vid ett par tillfällen tog marknaden
i anspråk.
Under första kvartalet emitterades industrilån på tillsammans 135 mkr. I
mars kom den första bostadsemissionen, varvid bostadskreditkassan och de
privata instituten tillsammans emitterade 500 mkr. I maj följde så en ny emission
för bostadskreditkassan på 500 mkr som i juni följdes av en för de övriga
bostadsinstituten på 600 mkr. Det första halvåret avslutades med lån för Stockholm,
Göteborg och Malmö på tillsammans 120 mkr.
Under första halvåret hade därmed tecknats bostadsobligationer för 1 730 mkr
(l:a halvåret 1965 700), industriobligationer för 170 (300), kommunobligationer
för 160 (210) och bankförlagslån för 55 mkr (130).
Ett långt och ett kort statslån bjöds ut av riksgäldskontoret i början av
augusti. Det långa, ett 6 3A % lån, var 11-årigt med rätt för låntagaren att återbetala
efter 10 år. Det korta var knappt tvåårigt och räntesatsen var 7,25 %
Tabell 6. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån
Procent
Låntagare
9/4 1965—
9/6 1966
1966
10/6—31/12
Svenska staten ........................................
6,75
Hypoteksinstitut
Stadshypotekskassan m. fl. primärlångivare ............
6.251
| 6,75
Bostadskreditkassan m.fl. sekundärl&ngivare ...........
6.51
Industrier
obligationslån .......................................
6,5
7,0
förlagslån ...........................................
7
7,5
Kommuner ............................................
6,5
7,0
Banker (förlagslån) ....................................
6,75
7,25
Riksbankens diskonto ..................................
5,5
6,0
1 Sammanslagna till »enhetslån» med 6,25 % ränta fr. o.m. december 1965.
22 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 7. Obligations- och förlagslåneemissioner
Tecknade belopp, Mkr
Låntagare
1962
1963
1964
1965
1966
Staten ...................
1 050''
2 8743
1 531*
446®
1 475
Korta obligationer ......
1 000
1 974
737
—
450
Långa obligationer......
—
800
693
400
600
Premieobligationer ......
501
1003
1014
46“
—
Sparobligationer ........
—
—
—
—
425
Hypoteksinstitut .........
2 3022
1 595
3 282°
2 3877
4 675“
Bostadsinstitut .........
2 0612
1 359
2 875°
2 1038
4181
Kommuninstitut .......
86
60
214
104
221
Övriga ................
155
176
193
180°
273“
Övriga låntagare .........
1 500
1 172
1 168
1 063
1 009
Industrier .............
1 068
590
601
598
679
Kommuner ............
290
360
445
290
240
Kommunala företag ....
34
10
—
—
—
Banker ................
98
112
107
175
90
Utlandet ..............
10
100
15
—
—
Summa
4 852
5 641
5 981
3 896
7159
Dessutom konvertering, 1 150 mkr, 2 400 mkr, 8 175 mkr, 1 9 mkr, s 305 mkr, 8 145 mkr, 7 121
mkr, 8 56 mkr, 0 65 mkr och 10 57 mkr.
Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive år avtal om försäljning träffats
(tecknade belopp). I beloppen ingår även under tidigare år daterade lån.
(tabell 6). Båda emitterades till pari. Av det förra utbjöds 400 mkr och lånet
övertecknades snabbt, medan teckningen på det korta lånet avbröts, då beloppet
nått i det närmaste 500 mkr.
I slutet av augusti emitterade bostadskreditkassan 500 mkr, varefter de övriga
bostadsinstituten en vecka senare sålde ytterligare drygt 500 mkr. Därefter
följde under september—december industrilån på tillsammans 439 mkr samt
liksom i juni lån för de tre största städerna på 120 mkr. Riksgäldskontoret
utgav i september ett sparobligationslån, Spar 66, varå tecknades 425 mkr.
I oktober emitterade de privata bostadsinstituten drygt 560 mkr obligationer
och i november bostadskreditkassan 500 mkr. Därefter har såväl bostadskreditkassan
som de övriga bostadsinstituten medgivits fortsatt successiv försäljning.
Emissionsverksamheten under de fem senaste åren redovisas i tabell 7 och
bostadsemissionerna kvartalsvis för åren 1963—1966 i tabell 8.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967 23
Tabell 8. De b o stads finansierande hypoteksinstitutens obligationsemissioner
Tecknade belopp. Mkr
1963
1964
1965
1966
1 :a kvartalet .............................
360
390
30
595
265
1 130
680
1 135
250
930
1 070
4:e kvartalet .............................
184
1 105
463
1 381
Hela året
1 359
2 875
2 103
4 181
Kursutvecklingen
Efter ett ganska kraftigt kursfall i december 1965 stabiliserades obligationskurserna
vid årsskiftet. Flertalet kurser kom sedan att ligga oförändrade fram
till diskontoändringen i juni med undantag för det s. k. eviga 3 % statslånet
av 1934, som under januari—februari tappade mer än 6 procentenheter.
Kursfallet var närmast en fördröjd anpassning till den nyssnämnda kursnedgången
för flertalet lån i december.
Räntehöjningen i juni återverkade på kurserna för långa obligationer genom
en nedgång med genomsnittligt ett par tre procentenheter och en höjning av
effektivräntan med ungefär lU %. Under tiden fr. o. in. augusti har en successiv
åtstramning av kurserna ägt rum främst vad beträffar det äldre lågprocentiga
materialet. Kursläget för långa lågprocentiga obligationer var vid årsskiftet
ungefär detsamma som före räntehöjningen i juni. Köpkurser och förräntning
redovisas kvartalsvis i tabell 9.
Tabell 9. Köpkurser och effektiv förräntning för vissa statslån
Procent
Kurser
Effektiv ränta
1965
1966
1965
1966
31/12
31/3
30/6
30/9
31/12
31/12
31/3
30/6
30/9
31/12
Lån med kort återstående löptid
5 1/4 1958/68 28/4 ...........
97%
97
95%
96%
97%
6,42
6,82
7,93
7,64
7,04
4 1954/66/70 .............
88%
89
86%
88
90%
6,82
6,83
7,72
7,46
6,86
Lån med lång återstående löptid
6 1964/74/80 .............
96%
97
92%
95
95
6,37
6,32
6,82
6,55
6,55
5 1/2 1960/70/75 .............
93%
93%
91
92%
92%
6,44
6,50
6,89
6,67
6,74
4 1/2 1956/66/80 .............
82
82
80
82%
83
6,45
6,48
6,76
6,49
6,42
3 1945/55/85 1/7 .........
01%
62
60
63%
65%
6,48
6,48
6,77
6,39
6,12
3 1934/44/— .............
58%
53
48
51%
55
5,10
5,66
6,25
5,85
5,45
24
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Betalningsbalansen
Betalningarna till och från utlandet, som under 1964 hade lämnat ett överskott
på närmare en miljard kronor och under 1965 i stort sett balanserat, resulterade
under 1966 i ett överskott på omkring 440 mkr (tabell 10). Under
-
Tabell 10. Betalningsbalansen
Mkr
l:a
1965
halvåret
1966
2:a halvåret
1965 1966
1965
1966
A. Löpande transaktioner
1. Export fob......
2. Import eif ......
1+2. Handelsbalans ...
3. Sjöfartsnetto ....
4. Övriga löpande
transaktioner ...
9 902
—11 187
— 1 285
725
— 442
10 767
—11 941
— 1 174
780
— 606
10 639
—11 457
— 818
865
— 556
11 108
—11 684
— 576
920
— 694
20 541
—22 644
— 2103
1 590
— 99S
21 875
—23 625
— 1 750
1 700
— 1 300
Summa A
Bytesbalans .....
— 1 002
— 1 000
— 509
— 350
— 1 511
— 1 350
B. Kapitaltransaktioner
1. Statliga kapital- transaktioner ....
— 1
50
43
70
42
120
2. Värdepappers- handel .........
— 19
— 25
— 28
— 43
— 47
— 68
3. Privata långfris- tiga lån ........
273
299
249
25
522
324
4. Direkta investe- ringar ..........
— 13
— 160
— 65
169
— 78
9
5. Övriga privata ka- pitaltransaktioner
54
40
— 12
4
42
50
Summa B
Kapitalbalans ...
294
210
187
225
481
435
C. Restpost ...........
787
935
294
420
1 081
1 355
D. Bankernas utlands- ställning
1. Riksbankens guld
och valutor .....
222
251
— 491
— 78
— 269
173
2. Ställning gent- emot IMF ......
155
123
129
— 5
284
118
3. Affärsbankernas
valutareserv''.....
— 120
— 186
222
211
102
25
1+2+3. Valutareserven
257
188
— 140
128
117
316
4. Affärsbankernas
tidsposition .....
— 178
— 43
112
167
— 66
124
Summa D ......
79
145
— 28
295
51
440
Anm. Uppgifterna för 1966 är preliminära.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967 25
Tabell 11. Utrikeshandeln
Mkr
1964
Export
1965
1966
1964
Import
1965
1966
Import- (—) resp.
export- (+) överskott
1964 1965 1966
Januari . .
1
527
1
623
1
600
1
749
1
808
1
943
—222
185
343
Pebruari .
1
323
1
560
1
398
1
656
1
850
1
821
—333
—
290
—
425
Mars ....
1
341
1
688
2
091
1
427
1
988
2
346
— 86
—
300
__
255
April ....
1
550
1
556
1
670
1
789
1
806
1
874
—239
—
250
_
204
Maj .....
1
476
1
651
1
895
1
587
1
920
1
947
—111
—
269
_
52
Juni .....
1
862
1
824
2
140
1
596
1
815
2
009
+266
+
9
+
131
Juli .....
1
414
1
615
1
586
1
498
1
761
1
634
— 84
—
146
_
48
Augusti ..
1
416
1
520
1
688
1
446
1
775
1
797
— 30
—
255
_
109
September
1
577
1
712
1
881
1
690
1
875
2
033
—113
_
163
_
152
Oktober .
1
712
1
876
1
860
1
744
2
046
2
028
— 32
—
170
_
168
November
1
920
2
014
2
093
1
901
2
040
2
219
+ 19
_
28
_
126
December
1
896
1
902
1
863
1
960
+ 33
—
58
Kvartal 1
4
191
4
871
5
088
4
832
5
646
6
in
—641
—
775
—1
023
2
4
888
5
031
5
679
4
972
5
541
5
830
— 84
—
510
_
151
3
4
407
4
847
5
141
4
634
5
411
5
466
—227
—
564
—
325
4
5
528
5
792
5
508
6
046
+ 20
—
254
Summa
19
014
20
541
21
8751
19
946
22
644
23
6251
—932
—2
103
—1
7501
1 Prognos.
skottet i handelsbalansen minskade under 1966, sjöfartsnettot blev större och
underskottet av övriga löpande transaktioner ökade; bytesbalansens saldo visade
som resultat någon förbättring jämfört med föregående år. Kapitaltransaktionerna
å andra sidan synes ha lämnat ett något mindre netto än 1965. Den
balanserande restposten i betalningsbalansen blev även 1966 av betydande storlek.
Bytesbalansen
Handelsbalansen, vars underskott under en rad år legat oförändrat på omkring
en miljard kronor och därefter under 1965 fördubblats, undergick under
det gångna året en förbättring på ett par hundra mkr, främst på grund av en
väsentligt mindre ökning av importen än under 1965. Enligt senaste beräkningar
skulle exporten för hela 1966 nå siffran 21 875 mkr och importen 23 625 mkr
(tabell 11).
Exportvärdet var under januari—oktober 7 % eller 1137 mkr högre än under
samma tid 1965. Större ökningar redovisas för bilar (25 %), maskiner och
apparater (17 %) och livsmedel (15 %). Minskningar redovisas för fartyg
(— 32 %), trävaror (— 9 %) och järnmalm och slig (— 6%).
26
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Diagram L. Utrikeshandeln
12-månadersuppgifter
22 000
20 000
Import
18 000
16 000
14 000
Diagram M. Handelsbalans och
valutareserv
12-månadersuppgifter
Förändring i
valutareserven
-1 000
Handelsbalans
-2 000
-3 000
-4 000
Importvärdet var under samma period 4 % eller 792 mkr högre än föregående
år. De största ökningarna noterades för fartyg (38 %), drycker och tobak
(38%), livsmedel (11%) och maskiner och apparater (9%). Mineraloljor
utom råolja ökade volymmässigt med 21 %, medan den värdemässiga ökningen
stannade vid 9 %. Importen av bilar minskade med 24 % och minskningar
redovisas också för garn och vävnader (— 8 %) och järn och stål (— 3 %).
Indexberäkningar för pris- och volymutveckling föreligger för årets tre första
kvartal. I jämförelse med motsvarande period 1965 har exportpriserna stigit
med 1 % i genomsnitt, medan volymökningen i genomsnitt var 7 %. Värdeökningen
under de tre kvartalen var 4, 13 resp. 6 % eller i genomsnitt 8 %. Importpriserna
har legat 2 % högre än föregående år, medan importvolymen ökade
med 3 %. Ökningen av importvärdet under de tre kvartalen blev 8 %, 5 %
resp. 1 % eller i genomsnitt 5 %.
Handeln med EFTA-länderna inkl. Finland fortsatte även under 1966 att
öka fortare än handeln med EEC-länderna. Exporten till EFTA-länderna ökade
sålunda under januari—oktober med 5% och importen från dessa länder
med 10 %, medan exporten till EEC-länderna ökade med 6 % och importen
från samma länder var i det närmaste oförändrad.
Sjofartsnettot synes enligt hittills föreliggande statistik bli högre än föregående
år. Fartygsbeståndet i den svenska handelsflottan ökade med drygt
300 000 ton från årets början till slutet av november, medan antalet fartyg
kontinuerligt minskade från 1 127 vid årsskiftet till 1 091 den sista november.
Fartygsuppläggningarna på grund av fraktbrist låg i genomsnitt ungefär lika
lågt som 1965. Rederiernas intäkter vid utrikes sjöfart var under årets tre
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
27
första kvartal 181 mkr högre än under samma tid 1965 och deras kostnader 78
mkr högre. Förbättringen låg främst på första och tredje kvartalen. Om nettointäkten
under fjärde kvartalet antages ha legat på samma höga nivå som föregående
år, kan sjöfartsnettot för hela 1966 uppskattas till ca 1 700 mkr mot
1 590 mkr 1965.
Övriga löpande transaktioner, omfattande rese- och uppehållskostnader, kapitalavkastning,
försäkringar, provisioner, licensavgifter och royalties, entreprenader,
andra frakter än sjöfrakter, transfereringar, vissa varor utanför handelsstatistiken
m. m., har enligt till riksbanken lämnade rapporter under första halvåret
resulterat i ett underskott på ca 600 mkr mot 442 mkr under första halvåret
1965. På basis av dessa uppgifter har nettounderskottet för hela 1966
uppskattats till ca 1 300 mkr mot 998 mkr för 1965. Utgifter för uppehållskostnader
vid utrikesresor, för vilka uppgifter föreligger för tre kvartal, har under
denna period varit ca 130 mkr högre än under samma tid 1965. Turistutgifterna
har sålunda expanderat kraftigt även under 1966, medan svenska intäkter
från utländska turister endast ökat obetydligt. Pesten av försämringen av
nettot i denna post fördelar sig på andra tjänstetransaktioner. Rapporteringen
till riksbanken av dessa transaktioner synes, såsom tidigare framhållits, vara
föremål för en gradvis försämring, som framför allt drabbat statistiken över betalningar
till Sverige. Till en del torde ökningen av det registrerade underskottet
i övriga löpande transaktioner även 1966 kunna tillskrivas denna försämring
av det statistiska materialet.
Kapitalbalansen
De statliga kapitaltransaktionerna har beräknats resultera i ett nettokapitalinflöde
på ca 120 mkr under 1966. De viktigaste delposterna utgöres av amorteringar
på svenska statskrediter till utlandet med 174 mkr (tabell 12), utbetalning
av nya utvecklingskrediter med 20 mkr, IDA:s disposition av 37 mkr
av de medel som Sverige ställt till organisationens förfogande, inbetalning till
IBRD av 21 mkr på grund av höjningen av Sveriges andel samt minskning av
Sveriges fordran på FN för kostnader i samband med fredsbevarande aktioner
med 12 mkr.
Värdepappershandeln omfattande import och export av utelöpande värdepapper
men ej nyemissioner, har under januari—september inneburit en nettokapitalexport
på 68 mkr. Under fjärde kvartalet har import och export av värdepapper
antagits balansera.
De privata långfristiga lånen utomlands låg under de två närmast föregående
åren på en hög nivå, influerade av det rådande strama kreditmarknadsläget.
Detta undergick inga större förändringar under 1966 och nettot av dessa
lån låg fortfarande på en relativt hög nivå, dock något lägre än de två föregående
åren. Statistiken för första halvåret överensstämmer såväl brutto som
netto mycket nära med motsvarande uppgifter för första halvåret 1965, medan
28
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 12. Svenska statens krediter till utlandet
Mkr
Ursprungligt
lånebelopp
Utbetalt
under
1966
Återbetalt
under
1966
Utestående
belopp
ultimo
1966
Beviljat,
ännu ej
utbetalt
belopp
Danmark 1948 ........
159,4
_
4,4
94,9
_
Finland 1949 .........
455,1
—
15,3
344,3
—
Indien 1904 ...........
24,0
—
—
24,0
—
1960 ...........
24,0
—
—
—
24,0
Norge 1950 ...........
125,0
—
4,8
76,4
—
Pakistan 1966 .........
25,0
1,5
—
1,5
23,5
Sovjetunionen 1946 ....
553,7
—
148,4
104,2
—
Sudan 1966 ...........
35,0
3,5
—
3,5
31,5
Tanzania 1965 ........
10,0
5,6
—
8,1
1,9
Tunisien 1963..........
6,0
—
—
6,0
—
1965..........
6,0
3,8
—
3,8
2,2
Turkiet 1958 ..........
3,9
—-
0,7
1,8
—
1963 ..........
26,0
5,2
—
20,8
5,2
Summa
19,6
173,6
689,3
88,3
tillgängliga siffror för andra halvåret är låga. Nettot för hela 1966 har beräknats
till omkring 325 mkr mot 522 mkr under 1965. Svensk bruttoupplåning
utomlands uppgick till ca 500 mkr mot 671 mkr under 1965. I dessa tal ingår
svenska obligationsemissioner utomlands på ca 175 mkr 1966 mot 368 mkr
1965.
Direkta investeringar medförde under första halvåret ett nettokapitalutflöde
på 160 mkr mot 84 mkr under samma period 1965, medan preliminära uppgifter
för andra halvåret visar på ett nettokapitalinflöde på 169 mkr. För hela
1966 skulle enligt dessa uppgifter svenska investeringar i utlandet ha uppgått
till 763 mkr och utländska investeringar i Sverige till 679 mkr mot 637 resp.
517 mkr under 1965. Av tidigare gjorda svenska investeringar i utlandet återfördes
153 mkr (1965 109 mkr). Motsvarande återföringar avseende utländska
investeringar i Sverige uppgick till 60 mkr (1965 67 mkr).
Övriga privata kapitaltransaktioner, som bl. a. omfattar vissa kortfristiga importkrediter,
har preliminärt beräknats ge ett positivt netto på omkring 50
mkr mot 42 mkr 1965.
Siffrorna för kapitaltransaktionerna under andra halvåret är preliminära och
kan komma att ej obetydligt revideras senare. Som de föreligger, visar de tillsammans
med uppgifterna för första halvåret ett överskott i kapitalbalansen
för 1966 med 435 mkr mot 481 mkr för 1965.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 13. Bankernas utlandsställning
Mkr
29
Riksbanken
Affärsbankerna
Valutareserven
(1+2+3)
Bankernas
utlandsställning
(4+5)
Guld
och
valutor
Ställning
gentemot
IMF
Avista-
till-
gångar
Tids-
position
Ställ-
ning
12-mån.-
förändr.
Ställ-
ning
12-mån.-
förändr.
1
2
3
4
5
6
7
8
1961 ...........
3 318
324
472
171
4114
1 032
4 285
1 220
1962 ...........
3 869
246
492
119
4 607
493
4 726
441
1963 ...........
3 619
272
595
123
4 486
—121
4 609
—117
1964 ...........
4 476
453
576
48
5 505
1 019
5 553
944
1965 ...........
4 207
737
678
— 18
5 622
117
5 604
51
1966 jan.......
4 212
737
670
— 33
5 619
— 34
5 586
— 65
febr.......
4 231
737
580
— 83
5 548
—150
5 465
—216
mars ......
4 260
860
676
—115
5 798
78
5 681
70
april ......
4 310
860
473
— 66
5 643
— 4
5 577
28
maj.......
4 431
860
422
— 15
5 713
— 98
5 698
— 14
juni.......
4 458
860
492
— 61
5 810
48
5 749
117
juli .......
4 463
860
635
— 40
5 958
211
5 918
235
aug.......
4 489
855
610
— 8
5 954
246
5 946
368
sept.......
4 512
855
560
55
5 927
106
5 982
286
okt.......
4 356
855
568
24
5 779
182
5 803
315
nov.......
4 405
855
835
53
6 095
430
6148
500
dec........
4 380
855
703 p
106 p
5 938 p
316 p
6 044 p
440 p
Restposten
Saldot av registrerade löpande transaktioner och registrerade kapitaltransaktioner
uppgår för 1966 preliminärt till inemot minus en miljard kronor. Någon
motsvarande minskning av bankernas utlandsställning har dock ej skett; deras
nettofordringar har tvärtom netto ökat med ca 440 mkr. Differensen utgöres
av vad som i betalningsbalansen brukar kallas restposten, som således även för
1966 blev av betydande storlek eller ca 1 350 mkr mot 1 081 mkr 1965. Som tidigare
framhållits, torde en viss del av restposten representera bristande statistisk
täckning av de poster som förekommer i betalningsbalansen, både bland de löpande
transaktionerna och bland kapitaltransaktionerna. Denna del av restposten
synes genomgående ha varit positiv och troligen växt i ganska jämn
takt. En annan del av restposten motsvarar transaktioner som överhuvud icke
täckes av någon annan i betalningsbalansen uppförd post. Hit hör sannolikt
främst kortfristiga import- och exportkrediter direkt mellan köpare och säljare,
för vilka inga rapporter behöver lämnas till riksbanken. Denna del av restposten
kan svänga mellan positiva och negativa tal. Under de tre senaste åren,
som karakteriserats av en åtstramad kreditmarknad i Sverige, torde den ha
återspeglat en kredittagning i utlandet på betydande belopp.
30
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Bankernas utlands ställning
Valutareserven, som stigit med drygt en miljard kr 1964 och med 117 mkr
1965 fortsatte att öka även under 1966, och tillskottet för hela året blev drygt
300 mkr (tabell 13).
Av de olika delposterna i valutareserven har riksbankens innehav av guld
och valutor ökat med 173 mkr och uppgick vid årets slut till 4 380 mkr. Nettoställningen
gentemot Internationella valutafonden förbättrades under året med
118 mkr främst beroende på att Sveriges kvot i fonden höjdes med 75 miljoner
till 225 miljoner dollar. Därvid inbetalades 25 % av kvothöjningen till valutafonden
i guld, medan 75 % gottgjordes fondens tillgodohavande i kronor i riksbanken.
Genom transaktionerna i samband med kvothöjningen ökade Sveriges
nettofordran på fonden med 97 mkr. Dessutom har valutafonden under året
disponerat ca 21 mkr i samband med valutatransaktioner med andra medlemsländer.
Affärsbankernas avista nettoinnehav av utländska valutor har genomsnittligt
legat drygt 100 mkr högre än under 1965 men låg vid årets slut på
ungefär samma nivå som vid dess början eller vid ca 700 mkr.
Affärsbankernas tidsposition, som under 1965 vid varje månadsultimo var negativ,
har under senare delen av 1966 övergått till att vara positiv. Den har
under året varierat mellan minus 115 och plus 106 mkr. Ökningen från årets
början till dess slut var ca 124 mkr. V
V alu t »marknaden
Det främsta intresset på de internationella valutamarknaderna har under
året liksom under 1965 varit knutet till pund valutan och dess utveckling. Kurserna
har tidvis påverkats av kapitalrörelser som en följd av oron för pundet
ävensom av åtstramning på penningmarknaden i ett flertal länder och stigande
internationella räntesatser, bl. a. på den s. k. eurodollarmarknaden. Dessa förhållanden
i förening med förändringar i vissa länders bytesbalans har bidragit
till att valutamarknaderna under året präglats av relativt livliga kurssvängningar
för flera av de ledande valutorna. Att dessa kursrörelser i allmänhet
varit förhållandevis begränsade till sin storlek torde främst kunna tillskrivas
det under året väsentligt utvidgade valutasamarbetet mellan centralbankerna.
Guldpriset på London-marknaden har under året rört sig på en genomsnittligt
högre nivå än 1965 och har fluktuerat mellan ett lägsta och högsta läge av
ca 35,11 resp. 35,19 3U dollar per uns fint guld. Såväl utbud som efterfrågan
har emellertid i stort sett varit lägre under 1966 än året före. Nedgången i den
privata efterfrågan torde delvis kunna hänföras till det högre internationella ränteläget,
medan på utbudssidan Sydafrikas förbättrade betalningsbalans och avsaknaden
av sovjetiska guldförsäljningar varit bidragande orsaker. En ökning i
efterfrågan kunde dock tidvis noteras, bl. a. i mitten av året i samband med oro
för pundet och inför Internationella valutafondens årsmöte i september. Den
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
31
s. k. guld-poolen har även under 1966 verksamt bidragit till en lugnare utveckling
på guldmarknaden.
Pundet, som alltsedan september 1965 hade åtnjutit en period av relativt
lugn med tecken till återhämtning, visade i början av året inför det förestående
parlamentsvalet och under intryck av handelsbalansens otillfredsställande utveckling
ånyo en svagare tendens. Kursen föll successivt och pressen på pundet
förstärktes sedan ytterligare genom sjömansstrejken i maj och valutareservens
kraftiga nedgång samma månad.
I mitten av juni tillkännagavs att överenskommelserna om de till Bank of
England i september 1965 lämnade och sedermera förlängda kreditfaciliteterna
omarbetats och förnyats. Efter en temporär kursförbättring i samband härmed
fortsatte emellertid pressen på pundet som en följd av bl. a. stigande räntesatser
på eurodollarmarknaden och bristen på klara tecken på förbättring i betalningsbalansen.
Den 14 juli höjdes diskontot till 7 % och en vecka senare tillkännagavs
ett krisprogram, innebärande bl. a. pris- och lönestopp. Dessa åtgärder
medförde först endast en kortvarig lättnad för pundet, men i mitten av
september, i samband med att utökade swaparrangemang för Bank of England
offentliggjordes, vände utvecklingen och under intryck av en förbättrad handelsbalans
och ökning i valutareserven blev pundet mer stabilt. Efter en i slutet av
november inträdande försvagning till följd av oron inför utvecklingen i Rhodesia
förbättrades pundet ånyo i mitten av december vid tillkännagivandet av de
gynnsamma utrikeshandelssiffrorna för november och visade sedan en tämligen
fast grundton till slutet av året.
Den amerikanska dollarn har, trots kriget i Vietnam och dess följdverkningar
på den amerikanska ekonomin, visat en i stort sett gynnsam utveckling under
året. Bidragande härtill torde ha varit den tidvis starkt stigande räntenivån
såväl i USA som på eurodollarmarknaden, vilket under vissa perioder medfört
betydande efterfrågan på dollar.
Den franska francen, som under de närmast föregående åren legat tämligen
stilla med dollarkursen vid eller i närheten av nedre marginalkursen, försvagades
successivt fr. o. m. augusti så att dollarkursen i slutet av september passerade
paritetsläget. Till denna utveckling bidrog en försämrad handelsbalans, minskade
utländska investeringar i Frankrike och utflöde av kortfristigt kapital på
grund av högre räntor utomlands.
Den redan 1965 påtagliga försämringen av den tyska marken var märkbar
även under årets fyra första månader som en följd av den otillfredsställande utvecklingen
av den tyska betalningsbalansen. Från och med maj inträdde emellertid
en markant förbättring, initierad av en diskontohöjning och åtstramning på
den tyska penningmarknaden. Den förbättrade handelsbalansen bidrog till en
fortsatt fast tendens för marken under resten av året.
Även den schweiziska francen har varit föremål för relativt stora kurssvängningar
under året. Sålunda kunde en stark försvagning registreras under första
kvartalet som cn följd bl. a. av en lätt inhemsk penningmarknad och en begyn
-
32
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
nande uppgång av räntesatserna på eurodollarmarknaden. Den därefter inträdande
förbättringen, som i stort sett varade fram till slutet av juli, torde kunna
hänföras dels till en åtstramning på den schweiziska penningmarknaden,
dels till visst kapitalinflöde föranledd av oron kring pundet. I början av augusti
försvagades francen ånyo för att sedan från oktober i stort sett ha visat en
fastare tendens.
Kursrörelserna på den svenska valutamarknaden har under året varit jämförelsevis
måttliga. Som exempel härpå kan nämnas att dollarkursen — uttryckt i
procent av paritetskursen — fluktuerat inom en ram av cirka 0,55 % jämfört
med cirka 0,80 % under 1965 och cirka 1,10 % 1964. Den svenska kronan, som
försvagades under 1965, blev fram till mitten av maj 1966, delvis som en följd
av det åtstramade läget på penningmarknaden, i stort sett fastare med en viss
nedgång av de utländska valutakurserna. Efter någon försämring fram till omkring
halvårsskiftet har kronan visat en tämligen jämn utveckling med endast
obetydliga ändringar i valutakurserna under återstoden av året.
De av riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära
avtalet (EMA) fastställda marginalkurserna för US-dollar har under året varit
oförändrade, nämligen 5,1350 köpkurs och 5,2125 säljkurs.
Internationellt finansiellt samarbete
Som nämndes i föregående berättelse uppdrog i september 1965 finansministrarna
och centralbankscheferna i de tio länder, däribland Sverige, vilka bildar
den s. k. tiolandsgruppen (Group of Ten) åt sina ställföreträdare att som fortsättning
av de sedan 1963 bedrivna studierna rörande det internationella valutasystemet
och dess framtida likviditetsbehov utreda vilken grundval för en
överenskommelse som kunde nås beträffande valutasystemet inbegripet arrangemang
för framtida skapande av internationella reservtillgångar. Ställföreträdaregruppen
har i juni 1966 överlämnat sin rapport till finansministrarna och centralbankscheferna.
Av rapporten framgår, att ställföreträdarna nått enighet beträffande
ett flertal grundläggande principer för ett framtida reservskapande
men ännu icke kunnat enas om alla relevanta frågor sammanhängande med ett
sådant reservskapande. Finansministrarna och centralbankscheferna har uppdragit
åt ställföreträdarna att fortsätta sina studier. I detta arbete skall ingå ett antal
gemensamma sammanträden med direktionsledamöterna i Internationella valutafonden.
Ställföreträdarna förväntas avgiva en rapport före utgången av
första halvåret 1967.
Beslutet om ökning av kvoterna i Internationella valutafonden (IMF) trädde
i kraft den 23 februari 1966 sedan erforderligt antal medlemsländer, däribland
Sverige, meddelat sitt samtycke. Av kvotökningen föranledd inbetalning till
IMF verkställdes för Sveriges del av riksbanken den 24 mars 1966. Sveriges
kvot i IMF höjdes därigenom från 150 till 225 miljoner dollar. Riksbanken har
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
33
vidare den 28 april 1966 verkställt inbetalning till Världsbanken (IBRD) med
anledning av ökningen av Sveriges andel i IBRD från 200 till 240 miljoner dollar
som följd av den parallellt med höjningen av kvoterna i IMF beslutade ökningen
av andelskapitalet i IBRD.
IMF har under 1966 disponerat 25,9 mkr av sitt innehav av kronor i riksbanken
i samband med en jugoslavisk dragning på IMF i mars 1966. Som följd av
att ett belopp av 290 mkr tillförts kontot i samband med ovannämnda betalningar
på grund av höjningen av Sveriges IMF-kvot samt genom andra länders
återbetalningar till IMF i kronor har IMF:s krontillgodohavande ökat under
året från 206,6 till 476,8 mkr, vilket motsvarar 41 % av kvoten. Några låneoperationer
under GAB-avtalet (General Arrangements to Borr o v;) har icke förekommit
under 1966.
Till Internationella utvecklingsfonden (IDA) har under 1966 erlagts dels det
ordinarie svenska bidraget, 25,9 mkr, utgörande motvärdet till 5 miljoner dollar,
dels ock liksom tidigare år ett särskilt svenskt bidrag, som för 1966 uppgick
till samma belopp som det ordinarie bidraget. Båda beloppen har erlagts i form
av skuldförbindelser. Sveriges sammanlagda bidrag till IDA uppgick vid 1966
års utgång till 223,6 mkr, varav 103,9 mkr utgör ordinarie bidrag och 119,7
mkr särskilda bidrag. Till IDA:s förfogande stående ännu ej ianspråktaget belopp
under skuldförbindelser uppgick vid årets slut till 104 mkr.
Den överenskommelse, som Bank of England träffade i september 1965 med
centralbankerna i Belgien, Canada, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Japan,
Nederländerna, Sverige, Schweiz och Österrike samt Bank for International
Settlements om kortfristiga finansiella stödarrangemang för ''pundet, har i juni
1966 ersatts av nya arrangemang med deltagande av ovannämnda banker och
inrymmande möjligheter till tre månaders swaptransaktioner. I den mån sådana
kommer till stånd förutsättes de ske genom Bank for International Settlements.
Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York
avseende ömsesidiga kreditfaciliteter i form av swaptransaktioner på 50 miljoner
dollar har dels förlängts med ett år till den 19 juli 1967 dels, i september
1966, utvidgats till ett belopp av 100 miljoner dollar, motsvarande ca 517 mkr.
Det sammanlagda beloppet av sådana överenskommelser, som gjorts mellan den
amerikanska banken och centralbankerna i ett flertal länder i syfte att genom
internationellt samarbete öka motståndskraften mot störningar på betalningsområdet,
har under året ökats från 2 800 till 4 500 miljoner dollar.
Då, som framgick av föregående års berättelse, tiden för översyn av det Europeiska
monetära avtalet är fastställd till senast 30 september 1968 har villkoren
för avtalets fortsatta giltighet efter 1966 års utgång icke på sedvanligt
sätt aktualiserats under året.
Sedan fordringarna på Grekland och Turkiet i början av året slutbetalts har
samtliga svenska fordringar från likvidationen av den Europeiska betalningsunionen
(EPU) avvecklats.
De svenska utvecklingskrediterna inom ramen för Sveriges finansiella bistånd
3 -— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 sand. Nr 1
34
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
till utvecklingsländer har under 1966 utökats med en kredit till Indien den 29
juni 1966 på 24 mkr, en kredit till Pakistan den 10 februari 1966 på 25 mkr
och en kredit till Sudan den 6 januari 1966 på 35 mkr. Riksbanken har åtagit
sig att för dessa krediter, liksom för tidigare beviljade utvecklingskrediter, medverka
banktekniskt vid tillämpningen. Utnyttjandet av utvecklingskrediterna
framgår av tabell 12.
Sverige har i september 1966 ratificerat överenskommelsen om upprättande av
Asiatiska utvecklingsbanken och tecknat andelar i bankens grundfond till ett
värde av 5 miljoner dollar. Hälften av detta belopp skall inbetalas endast om
så påkallas för att banken skall kunna fullgöra sina förpliktelser. Den andra
hälften skall erläggas i fem lika årsrater, varav den första erlagts i samband med
depositionen av det svenska ratifikationsinstrumentet genom dels en betalning
av 250 000 dollar dels ock en skuldförbindelse i kronor till motvärdet av 250 000
dollar, vilken deponerats i riksbanken för utvecklingsbankens räkning. Riksbanken
fungerar på svensk sida som förbindelseorgan med Asiatiska utvecklingsbanken
beträffande ärenden, som uppkommer enligt överenskommelsen
samt är depositionsställe för bankens tillgodohavanden i Sverige.
Riksbankens bokslut
Å sidorna 36—42 har intagits riksbankens bokslut för år 1966.
Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1966 har guldbehållningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor per
kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
Diskonton å svenska skattkammarväxlar och räntor å svenska obligationer
har bokförts å vinst- och förlusträkningen i den utsträckning som de uppburits
under året.
Riksbankens bruttovinst har under det senaste året legat betydligt högre än
tidigare beroende framförallt på det höga ränteläget såväl för inhemska värdepapper
som för utländska valutabehållningar. Denna situation har av fullmäktige
utnyttjats för större nedskrivningar på riksbankens värdepappersinnehav
än tidigare år. Sedan dessa verkställts redovisas för riksbanken en nettovinst för
år 1966 om 229 1)79 061 kronor och 80 öre att jämföras med ca 208,3 miljoner
kronor för år 1965.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt Nr 1
36
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Utgående
1965
1
9
6 6
Kronor
Kronor
|
Kronor
Tillgångar
Guldbehållning ...........................
445 804 293
45
446 903 114
59
Övervärde å guld .........................
600 629 605
87
602110 043
15
1 049 013 157
74
(1 046 433 899
32)
Utländska statspapper .....................
2 666 467 500
—
2 775 272 000
—
Utrikes växlar ............................
49 956 681
37
103 285 930
92
Fordringar hos utländsk bank eller bankir,
nettobelopp ............................
444 003 703
33
452 283 357
78
Lån till Internationella valutafonden........
168 129 000
-
168 129 000
-
Övriga utländska tillgångar ................
10 624 024
84
10 583 108
05
3 509 553 396
75
(3 339 180 909
54)
Skattkammarväxlar .......................
2 265 000 000
—
3 650 000 000
—
Statens och hypoteksinrättningars obligationer
2 856 020 595
—
2 413 798 805
—
6 063 798 805
_
(5 121020 595
-)
Diskonterade växlar .......................
20 455 706
78
36 459 940
54
Hypotekslån .............................
355 994 705
—
8 669 628
43
Kredit i checkräkning......................
454 211
82
659 758
15
Avbetalningslån ..........................
81 678 528
01
84 534 719
58
130 324 046
70
(458 583 151
61)
Hos riksgäldskontoret innestående pensions-
fondsmedel .............................
6 767 843
18
6 767 843
18
Skiljemynt ...............................
9 815 357
71
12 848 427
14
Inhemska bankers checkar, postremissväxlar
in. ....................................
19 594 866
14
29 521 579
57
Övriga tillgångar ..........................
175 438 745
07
30 732 223
55
Sveriges kvot i Internationella valutafonden
775 981 500
—
1 163 970 000
—
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..
103 464200
—
124 156 800
—
1 367 996 873
44
Summa
110562*1 067
57
12120686 279
63
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
37
balansräkning
1965
9
6 6
Kronor
Kronor
Kronor
Skulder
Utelöpande sedlar ........................
8 746 082 386
—
9 297 479 846
—
Utelöpande postremissväxlar ...............
3 963 820
25
1 638 073
71
Checkräkning (statliga myndigheter) ........
74 085 218
22
72198 441
96
» (bankaktiebolag) .............
162 585 676
54
142 843 978
50
» (andra insättare) .............
2 350 831
34
2 577 276
*25
217 619 696
71
(239 021 726
10)
Depositions- och kapitalräkning ............
175 906
56
175 906
56
Skogskontomedel .........................
714 856
36
591277
30
Medel å konton för investering i skogsbruk
och rörelse .............................
1 138 976 287
76
1 276 160 983
85
1 276 928 167
71
(1 139 867 050
68)
Kursdifferenskonto ........................
252 669 779
94
361 970 060
79
Övriga skulder ............................
6 579 556
09
4 226 462
21
Grundfond ...............................
50 000 000
_
50 000 000
_
Avbetalningslånefond ......................
125 000 000
—
125 000 000
—
Reservfond ...............................
20 000 000
—
20 000 000
—
Pensionsfonder ............................
6 767 843
18
6 767 843
18
Riksbankens byggnadsfond .................
50 000 000
—
50 000 000
—
Balanserade vinstmedel
från föregående år ......................
375 915
01
710 843
34
vinst för året ...........................
208 334 928
33
229 479 061
80
481 957 748
32
(460 478 686
52)
Internationella valutafonden................
206 638 076
70
476 849 369
20
Internationella återuppbyggnadsbanken......
979 985
29
2 016 854
98
Summa
11056281 067|57
12120 686 279
63
38
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Vinst- och
1965
1
9
6 6
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förluster
59 430
38
62 453
80
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige m. fl.
Fullmäktige och suppleanter för dem........
Styrelseledamöter vid avdelningskontoren och
98 912
59
97 920
50
140 000
—
137 733
55
Ledamöter i valutastyrelsen och suppleanter
för dem ................................
14 713
34
15 300
—
253 625
93
250 954
05
Avlöningar till ordinarie tjänstemän
Lön, vikariatstillägg m. m.................
2 997 152
33
4 388 825
42
Avlöningar till icke-ordinarie personal
4 894 525
51
9 313 866
43
Tilläggsarvoden ..........................
Ersättning till sedelräkningsbiträden och till-
15 250
30 455
30
fälliga befattningshavare ................
2 234 099
98
2 770 324
91
Övertidstillägg m. m.......................
95 322
87
125 709
22
7 239 198
36
12 240 355
86
Särskilda ersättningar m. m.
14 208
83
23 019
18
Rörligt tillägg
4 487 766
16 903 154
Öl
(14 991 951
45)
Pensioner m. m............................
’4 573 851
56
24 994 268
14
Transport
19 625 233
39
21959 876
45
1 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 827 100: —.
2 Därav avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen kr. 851 400: —.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
39
förlusträkning
1965
1
9
6 6
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
Diskonto å växlar ........................
1 288 208
55
2 150 589
77
Räntor å hypoteksl&n m. m...............
35 941 485
28
44 633 562
13
Räntor å avbetalningsl&n ..................
4 668 979
35
5 337 757
72
Inbetalningar å inom linjen förda eller av-
skrivna lånefordringar ...................
390
“
320
67
52122 230
29
(41 899 063
18)
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........
158 859 928
82
176 864 649
—
Inkomst av svenska statspapper och obliga-
tioner, efter nedskrivningar .............
33 721 458
23
23 148 035
56
Courtage och provisioner m. m. ............
172 317
54
145 595
51
Ränta å hos riksgäldskontoret innestående
pensionsfondsmedel ......................
358 695
69
372 231
37
Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..
568 742
55
641 999
10
Ersättning för förvaltning av statens bosätt-
ningslånefond ...........................
212 298
—
231 576
—
Ersättning för förvaltning av statens egna-
hemslånefond m. fl. fonder ...............
104 666
70
91534
90
Inkomster av fastigheter ..................
434 022
59
386 945
62
Köpeskilling för försåld kontorsfastighet i
Uppsala ...............................
1 000 000
—
Kassaöverskott ...........................
7 569
80
10 604
56
Diverse ..................................
370 575
97
5 762 599
81
31 791122
43
/
(35 950 347
07)
Summa
236 709 339
07
260.778001
72
40
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Vinst- och 1
1965
1 9
6 6
Kronor
Kronor
Kronor
Utgifter och förluster
Förvaltningsutgifter m. m.
(19 625 233
39)
Transpr
>rt
21 959876
45
Ändrings- och reparationsarbeten & fastigheter
504 927
74
188 578
u
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar .................................
144 207
37
163 546
49
Kontorshyror .............................
211331
25
285 837
82
Rengöring inom fastigheterna ..............
312 993
08
335 194
86
Värme och belysning ......................
237 722
98
255 141
31
Inventarier och deras underhåll ............
352 415
76
603 664
68
Materialier, tidningar, böcker m. m..........
449 275
87
645 910
48
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter
1 534 633
25
1 660 825
54
Rese-, traktaments- och flyttningskostnader ..
143 270
35
174 023
03
Personalvård m. m.........................
59 70u
36
38 909
88
Vissa beredskapsutgifter ...................
27 422
28
’23 009
84
Övriga förvaltningsutgifter .................
437 926
11
522 580
08
4 897 222
12
(4 415 826
40)
Courtage och provisioner in. in.............
3 387
67
9 210
64
Kassaförluster ............................
5 251
91
8 274
26
Diverse ..................................
54 711
37
24 356
45
41 841
35
(63 350
95)
Kostnader för sedeltryckeriet ..............
4 270 000
-
4 400 000
_
Summa utgifter och förluster ..............
28 374 410
74
31 298 939
92
Saldo vinst ...............................
208 334 928
33
229 479 061
80
Summa
236 709 339
07
260 778 001
72
1 Ersättning för överlåtna beredskapsutrymmen m. in., kr. 50 610: 79, har redovisats bland Diverse
inkomster.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
4 L
förlusträkning
1965
1
9
6 6
Kronor
Kronor
Kronor
Inkomster och vinster
236 709 339
07
260 778 001
72
Summa
236 709 339|07
260 778 001
72
42
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Vissa inom linjen förda tillgångar vid 1965 och
1966 års slut
Tillgångar
Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid resp. års slut
enligt nedanstående specifikation ......................
Aktier i Internationella Banken i Basel1 ................
Aktier i AB Tumba bruk ..............................
Vissa utländska obligationer och fordringar ..............
Summa
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset ................................
sedeltryckeriet ............................
Göteborg ............................................
Falun ...............................................
Gävle ...............................................
Halmstad .........................................
Härnösand ....................................
Jönköping ...........................................
Karlstad ............................................
Kristianstad ........................................
Linköping ..........................................
Luleå ..............................................
Nyköping ..........................................
Uppsala ............................................
Visby ........................................
Växjö .......................................
Örebro ..........................................
Östersund ......................................
Tumba: sedelförbränningshuset ........................
Diverse valv ....................................
Summa
1965
1966
Kronor
Kronor
160 157
81
160 157
81
17 963 800
_
17 298 000
_
1 800 000
—
1 800 000
—
25 000 000
—
25 000 000
—
33 762 004
76
31 859 851
35
78 685 962
57
76 118 009
16
6 000 000
6 000 000
1 700 000
—
1 700 000
—
2 385 000
—
2 385 000
—
419 000
—
419 000
—
470 000
—
470 000
—
500 000
—
500000
—
350 000
—
350 000
—
390 000
—
390 000
—
400 000
—
400 000
—
380 000
—
380 000
—
600 000
—
600 000
—
615 000
—
615 000
—
750 000
—
750000
—
665 800
—
—
—
244 000
—
244 000
—
900 000
—
900 000
—
560 000
—
560 000
—
310000
—
310 000
—
200 000
—
200 000
—
125 000
-
125 000
-
17 963 800
—
17 298 000
—
1 Hela aktieinnehavet utgör Schw. Frcs. 10 000 000: ■
Av likviden härför har 25 % erlagts.
(4 000 st. aktier å Schw. Frcs. 2 500: —).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utlåning från vissa lånefonder
Den 30 december 1966 utestående lån från olika lånefonder fördelar sig till antal
och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:
Avbetalnings-
lånefonden
Statens
bosättnings-
lånefond
Egnahems- m. fl.
lånefonder
Fonden
för supplementär
jordbrukskredit
Vamp
Värn plikts- lånefonden
liktslån
Fonden
för låneunderstöd
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Huvudkontoret.
1 835
8 246
7 024
16 589
2 358
26 420
3
14
219
698
49
102
Göteborg .....
1850
10 433
2 232
6 000
379
1383
—
—
58
158
14
33
Malmö .......
1 276
6818
3 921
9 507
153
1298
—
—
78
230
7
16
Falun ........
395
1 606
1 179
2 797
491
2 036
3
3
31
94
—
—
Gävle ........
607
2 605
1 778
4 132
975
2 991
—
—
26
73
2
1
Halmstad .....
414
1861
993
2 388
855
4 556
—
—
26
61
4
6
Härnösand ....
633
2 096
1 928
4128
2 001
3 301
2
2
33
101
—
—
Jönköping ....
671
2 938
1401
3 245
394
2 259
4
7
24
78
2
1
Kalmar .......
425
1470
1 545
3 650
515
2 351
—
—
33
no
—
—
Karlskrona ....
326
1308
846
1 932
668
3318
-
—
28
102
3
1
Karlstad ......
284
939
1 249
2 893
1 503
4 582
3
5
20
65
4
3
Kristianstad___
362
1 679
1 455
3 261
894
5 326
- ''
—
30
89
2
5
Linköping ....
845
3 100
2 308
5 455
734
3 735
3
3
49
147
—
—
Luleå.........
1259
3 991
2 361
5 490
2 239
4 476
2
1
21
47
2
5
Mariestad.....
396
1 882
1 153
2 484
459
2 494
18
40
14
45
2
3
Nyköping.....
385
1 712
1 567
3 852
668
4 225
21
40
31
88
2
1
Umeå ........
983
3 331
1 636
3 563
1606
5 260
- .
—
21
55
1
1
Uppsala.......
2 805
15 388
1 895
4 484
837
3 493
20
32
35
103
2
5
Visby.........
255
970
243
544
487
2 293
—
—
6
22
—
—
Vänersborg ....
296
1219
1429
3 576
1 345
6 244
5
19
26
104
4
4
Västerås ......
629
1 927
1867
3 966
301
1 274
u
14
17
55
4
5
Växjö ........
542
2 677
1 101
2 738
689
3 079
: ■_
—
13
34
—
—
Örebro........
503
2 025
1 976
4 368
230
567
3
3
24
69
3
2
Östersund .....
1041
4 312
795
1 924
1592
3 539
—
22
56
2
1
Summa
19 017
84 525
43 882
102 965
22 373
100 504
98
184
885
2 685
109
195
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
44
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Den 30 december 1966 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika
lånetyper:
Utestående lån
Antal
Belopp kronor
Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret
som avdelningskontoren:
Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån
och förstärkningslån ..........................
10 248
52 701 257:—
Bostadsegnahemslån ............................
4 807
21 391380:—
Uppskovslån ..................................
2
761: —
Nybyggnadslån ................................
4 306
2 064 261:—
Förbättringslån ................................
1391
1 044 109:-
Lån till estlandssvenskar........................
19
58 007:—
Transport
20 773
77 259 775:-
Utlåning> som helt handhaves av huvudkontoret:
Arrendelån ....................................
2
1 505:-
Lån till låneförmedlare:
Arbetarsmåbrukslån ..........................
1406
15 392 929:—
Jordbruksegnahemslån ........................
18
272183:—
Bostadsegnahemslån ..........................
174
7 577 566:-
Summa
22 373
100 503 958: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stödlån till jordbrukare
Den 30 december 1960 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp
i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:
Enl. SFS 369/1951
St A
Enl. SFS 768/1951
St B
Enl. SFS 764/1952
St C
Enl. SFS 723/1954
St D
Enl. SFS 593/1955
StE
Enl. SFS 650/1957
St F
Enl. SFS 83/1960
St G
Summa
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
| Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
HK .......
2
3
57
255
8
8
79
326
112
547
33
74
291
1213
Göteborg ..
—
—
—
—
—
—
4
26
11
9
6
17
20
13
41
64
Malmö ____
—
—
2
9
4
9
31
36
5
15
—
—
1
1
43
71
Falun .....
—
—
—
—
3
2
3
3
3
5
25
119
31
64
65
192
Gävle .....
—
—
—
—
12
11
3
2
4
6
10
20
18
11
47
50
Halmstad ..
—
—
—
—
3
5
58
61
103
106
18
25
29
27
211
224
Härnösand .
—
—
—
—
13
9
24
9
19
8
6
4
5
2
67
33
Jönköping .
—
—
—
—
19
32
1
2
8
15
6
6
6
5
40
58
Kalmar ....
—
—
2
2
84
118
—
—
178
221
25
41
162
247
451
629
Karlskrona .
—
—
—
—
15
14
2
1
23
11
16
24
25
33
81
83
Karlstad ...
—
—
1
1
10
21
4
3
33
102
33
67
60
65
141
258
Kristianstad
—
—
1
1
9
19
115
194
43
56
11
29
16
12
195
312
Linköping ..
—
—
3
4
88
165
1
1
159
444
57
159
13
15
321
788
Luleå......
—
—
—
—
41
39
247
165
204
150
16
14
1
1
509
369
Mariestad ..
—
—
1
2
43
105
7
12
120
284
63
183
39
23
273
610
Nyköping ..
—
—
—
—
23
28
4
9
100
ce
28
60
15
18
170
456
Umeå .....
—
—
—
—
116
57
504
224
331
194
95
78
7
2
1053
555
Uppsala ...
—
—
—
—
41
83
8
10
93
280
181
864
47
103
370
1340
Visby......
—
—
—
—
6
13
—
—
5
20
—
—
64
66
75
99
Vänersborg .
i
2
—
—
12
28
11
17
37
64
27
51
59
47
147
210
Västerås .,.
—
—
—
—
15
17
1
2
61
113
142
391
62
126
281
649
Växjö .....
—
—
—
—
4
10
6
8
5
4
6
7
13
10
34
39
Örebro ....
—
—
1
6
30
82
3
8
8
45
6
14
14
8
62
163
Östersund ..
—
—
—
—
3
9
—
—
1
0
1
1
—
—
5
11
Summa
i
2
13
29
651
1 133
1045
799
1 633
2 819
890
2 722
740
972
4 973
8 475
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
46
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder
§ 1-
Fullmäktige m.jl.: Den 19 januari 1966 utsåg riksdagens valmän ledamoten
av andra kammaren herr Birger Nilsson till fullmäktig under återstående delen
av valperioden 1965—1968 efter landstingsrådet herr Emil Ahlkvist, som erhållit
begärt entledigande, och ledamoten av andra kammaren herr Sven Hammarberg
till suppleant för herr Nilsson.
Vid det val som av riksdagens valmän den 26 maj 1966 förrättades omvaldes
för valperioden 1966—1969
till fullmäktige ledamoten av första kammaren herr Erik Wärnberg och riksbankschefen
Per Åsbrink samt
till suppleant för herr Wärnberg ledamoten av andra kammaren herr Villiam
Björk och för herr Åsbrink LO:s andre ordförande Edvard Vilhelmsson.
Fullmäktige omvalde samma dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige år
1967 förrättats:
till vice ordförande: herr Wärnberg;
till riksbankschef: herr Åsbrink;
till deputerad: herr Wärnberg samt
till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid
inträffande förfall inträda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge.
Bankdirektören Sture Laurén har erhållit avsked med förordnandepension vid
utgången av år 1966, men har förordnats att mot visst arvode tillsvidare handlägga
en del av de beredskapsfrågor som varit förenade med hans bankdirektörstjänst.
§ 2.
Riksbankens industristyrelse: Till ledamöter av riksbankens industristyrelse
omvalde fullmäktige den 26 maj 1966 tillsvidare, dock längst till dess nytt fullmäktigeval
år 1967 förrättats, herr Erik Wärnberg, ordförande, samt bankdirektören
Hjalmar Ekengren och civilingenjören Gösta Carlsson. Vidare förlängdes
för samma tid förordnandet för bankofullmäktigen Gustaf Kollberg att vara
suppleant för ordföranden. Bankokommissarien Åke Gustafsson fungerar tillsvidare
som suppleant för herr Ekengren.
§ 3.
Valutastyrelsen: Till ledamöter i valutastyrelsen för tiden till dess nytt fullmäktigeval
under år 1967 ägt rum omvalde fullmäktige den 26 maj 1966 vice
riksbankschefen Sven Joge, ordförande, deputeraden Erik Wärnberg, vice ordförande,
och bankokommissarien Lennart Olofsson samt till personliga suppleanter
för dem respektive bankdirektören Hjalmar Ekengren, bankofullmäktigen
Torsten Bengtson och bankokommissarien Åke Gustafsson.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
47
Av Kungl. Maj :t har för tiden 1 juli 1966—30 juni 1969 till ledamöter i valutastyrelsen
utsetts direktören L. H. O. Sjunnesson med direktören S. T. Åberg
som suppleant, direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg med direktören
Å. G. Liljefors som suppleant, direktören P. Prydz med direktören J. O. R.
Söderberg som suppleant samt kanslirådet S. L. Klackenberg med departementssekreteraren
J. A. Nipstad som suppleant.
§ 4.
Delegerade för riksdagens verk: Som ledamöter i delegerade för riksdagens
verk fungerade herrar Gustaf Kollberg och Erik Wärnberg, med herr Torsten
Bengtson som suppleant, till dess att jämlikt beslut av 1966 års riksdag delegerades
uppgifter övertogs av riksdagens förvaltningskontor.
§ 5-
Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 8 december 1966.
§ 6.
Skogskonto: I riksbanken innestod vid utgången av år 1966 ett belopp av omkring
0,6 mkr jämlikt Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om
taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Ränta å insatta medel
har fr. o. m. den 1 juli 1966 utgått efter 5 3A %; dessförinnan fr. o. m. den 1
maj 1965 efter 5 1/i %.
§ 7.
Investeringsfonder för konjunkturutjämning: Vid utgången av år 1966 innestod
i riksbanken medel insatta enligt gällande bestämmelser om investeringsfonder
för konjunkturutjämning (Kungl. kungörelse 1955: 256, med senare ändringar)
till ett sammanlagt belopp av 1 276 mkr, därav 1 263 mkr avsåg investering
i rörelse och 13 mkr investering i skogsbruk.
§ 8.
Riksbankens officiella diskonto höjdes fr. o. in. den 10 juni 1966 med
% procentenhet till 6 %.
§ 9-
Riksbankens avbetalningslånefond: Avbetalningslånefonden uppgår till 125
mkr. Bestämmelser om utlåningen från fonden meddelas i 7 § bankoreglementet.
Antalet utestående avbetalningslån uppgick vid utgången av år 1966 till
19 017 och det utlånade beloppet utgjorde sammanlagt 84,5 mkr med den fördelningen
mellan bankens olika kontor, som framgår av uppgifterna å s. 43.
Räntan å lån som utlämnats från fonden utgör sedan den 1 juli 1966 6 % %
för lån med statlig kreditgaranti (Kungl. kungörelse 1966: 341) samt sedan den
48
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
6 i samma månad 7 % för andra studielån och 7 j/2 % för lån till annat ändamål,
innebärande % % högre ränta än tidigare.
Hittills har från fonden utlämnats tolv lån till tjänstemän vid riksdagens verk
för förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening. Vid utgången av år 1966 utestod
fyra lån. Fr. o. m. den 1 januari 1967 må dylika bostadsanskaffningslån
utlämnas även till anställningshavare vid riksdagen.
§ 10.
Statens bosättningslånefond: Från bosättningslånefonden — till vilken riksdagen
hittills som kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt 121 104 700
kronor — utgjorde utlåningen vid utgången av år 1966 ca 103 mkr. Det utestående
lånebeloppet har under året stigit med omkring 25 mkr. Antalet lån
uppgick till 43 882, en ökning under samma tid med 5 286 lån. Av lånen har
42 237 utlämnats till äkta makar (blivande äkta makar), 1 624 till ogifta mödrar
och 21 till ogifta fäder.
Medelbeloppet för utlämnade lån, vilket under budgetåret 1964/65 utgjorde
omkring 3 500 kronor, ökade under budgetåret 1965/66 till ca 4 200 kronor.
Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits ås. 43.
För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1965/66 har riksbanken
uppburit 231 576 kronor.
Från låneverksamhetens början i januari 1938 och till utgången av år 1966
har utlämnats lån till ett belopp av sammanlagt omkring 480 mkr. Därav har
ca 373 mkr återbetalats och ett belopp av sammanlagt omkring 4 mkr efterskänkts
eller avskrivits.
För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
procentsats, utgörande den normalränta, som av Kungl. Maj:t fastställts för
det budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas under innevarande
budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 5 3A %.
Den av fullmäktige bestämda normala inkomstgränsen för beviljande av bosättningslån
har den 10 november 1966 höjts från 25 000 till 30 000 kronor.
Beträffande normerna för tillämpning av inkomstgränsen torde få hänvisas till
fullmäktiges protokoll för sagda dag.
§ 11.
Lån från fonden för hantverks- och småindustrikredit samt hotellgarantilån:
Från här avsedda lånefond, som sedan juli 1960 är under avveckling (se Kungl.
kungörelse 1960:372), utestod vid utgången av år 1966 endast tre lån å sammanlagt
5 550 kronor, alla förvaltade av avdelningskontoret i Uppsala.
Riksbankens kontor fungerar fortfarande som lokalorgan i ärenden rörande
statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom turisthotellnäringen (hotellgarantilån).
49
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
§ 12.
Egnahems- m. fl. lån: Av de egnahems- m. fl. lån, som riksbanken per den 1
juli 1948 övertog från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod
vid utgången av år 1966 ett antal av 22 373 med ett sammanlagt kapitalbelopp
av ca 100,5 mkr, en nedgång under året med 3 742 lån och med ett belopp av ca
10,9 mkr. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställningar
å s. 43 och 44.
För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1965/66 uppburit
ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 91 402 kronor 50 öre.
Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1966 av influtna amorteringar
återlevererats 13,4 mkr. Beloppet fördelar sig med 10,0 mkr å egnahemslånefonden,
1,4 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
1,2 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden och 0,8 mkr å förbättringslånefonden.
§ 13.
Stödlån till jordbrukare: Vid utgången av år 1966 förvaltade riksbanken stödlån
till jordbrukare, utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 369/1951 (StA),
766/1951 (StB), 764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957
(StF) och 83/1960 (StG), till ett sammanlagt belopp av ca 8,5 mkr, en minskning
under året med ca 4,9 mkr. Rörande de utestående lånens fördelning å
riksbankens kontor och å de olika lånetyperna hänvisas till sammanställning
å s. 45.
Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt ca 1,2 mkr.
Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.
§ 14.
Fonden för supplementär jordbrukskredit: Vid utgången av år 1966 kvarstod
oguldet ett belopp av endast ca 0,2 mkr. Avvecklingen av de kvarstående lånen
från fonden torde i stort sett vara avslutad inom de närmaste åren.
Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å s. 43.
§ 15-
Värnpliktslånen: Jämlikt beslut av 1960 års riksdag förvaltar riksbanken
värnpliktslån, utgivna från fonden för låneunderstöd, resp. från värnpliktslånefonden.
Lånen fördelade sig vid utgången av år 1966 å riksbankens olika kontor
såsom framgår av sammanställning å s. 43.
År 1966 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 32 000 kronor och under
värnpliktslånefonden ca 150 000 kronor. Till alldeles övervägande del skedde
avskrivningen under sistnämnda fond enligt Kungl. kungörelse den 2 juni 1961
(nr 384) om avskrivning av lån för studier.
50
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
§ 16.
Fiskredskapslån: Från och med den 1 juli 1962 har riksbanken att bevilja och
förvalta lån från statens fiskredskapslånefond med tillämpning av bestämmelserna
i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100).
Vid utgången av år 1966 utestod 36 fiskredskapslån å sammanlagt 186 057
kronor, fördelade på följande bankens kontor:
Kontor Antal Belopp kronor
Göteborg ................................... 4 9 222
Malmö ..................................... 18 117 900
Härnösand .................................. 3 2 585
Kalmar .................................... 1 3 375
Kristianstad ................................ 7 47 250
Luleå ...................................... 1 2 250
Umeå ...................................... 1 3 075
Vänersborg.................................. 1 400
36 186 057
Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.
§ IL
Studiemedel: Riksbanken medverkar vid utbetalning av studiemedel enligt
studiemedelsförordningen (SFS 401/1964) och studiemedelskungörelsen (SFS
592/1964). Denna medverkan avser huvudsakligen verkställande av utbetalning
till postverket, banker och andra penninginrättningar för att täcka av dem
gjorda utlägg av studiemedel.
Under år 1966 har utbetalning verkställts för 150 418 studiemedelsanvisningar
till ett sammanlagt belopp av ca 469 mkr, varav 122 mkr avser studiebidrag.
§ 18.
Sedelutgivningsrätten m.m.: Genom lag den 29 april 1966 (nr 128) höjdes
maximibeloppet för sedelutgivningen fr. o. m. den 1 juli 1966 med 200 mkr till
9 900 mkr.
Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden som vanligt störst å
rapportdagen den 23 december och uppgick då till 9 590 mkr, en ökning i förhållande
till motsvarande dag 1965 med 553 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet
under 1966 förelåg å rapportdagen den 7 juni och utgjorde då 7 630 mkr.
Den högsta procentuella ökningen i förhållande till 1965 noterades den 23 september
och uppgick till 7,4 %; den lägsta procentuella ökningen registrerades
den 7 juni och utgjorde 0,5 %.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
51
§ 19-
Ny 5-kronorssedel m. m.: Kungl. Maj:t har på framställning av fullmäktige
den 21 januari 1966 utfärdat kungörelse (nr 2) om nya sedlar på fem kronor.
Sedlar av den nya typen började utlämnas i den allmänna rörelsen den 24 januari
1966. Sedlar å 5 kronor av äldre typ, som därefter inkommit till riksbanken,
har icke återutgivits utan makulerats.
Även 10- och 50-kronorssedlar av äldre typ, vilka inlevererats till riksbankens
kassor efter det att sedlar av ny typ i dessa valörer började utges i allmänna
rörelsen den 26 april 1965, har kvarhållits (se § 19 i berättelsen till 1966 års
B:oU).
Sedlar å 100 kronor av den äldre valören, som inkommer till riksbanken, utlämnas
däremot fortfarande tillsvidare från banken efter frånsortering av skadade
sedlar.
§ 20.
Angående användningen av riksbankens vinst för år 1965 torde
få hänvisas till bankoutskottets memorial nr 14 år 1966.
§ 21.
Riksbankens 300-årsjubileum: Med anledning av riksbankens 300-årsjubileum,
som inträffar år 1968, uppdrog fullmäktige den 21 oktober 1965 åt docenten
Kurt Samuelsson att utarbeta en skrift, avseende en bred översiktlig skildring
av Sveriges ekonomiska förhållanden under de 300 åren. Sedermera har fullmäktige
den 21 juli 1966 lämnat bankokommissarien Torgny Lindgren i uppdrag
att utarbeta en bok om riksbankens sedelhistoria.
Jubileumsfestligheterna har fastställts att äga rum under tiden den 15—17
maj 1968 med bankett i Stadshuset den 15 maj.
§ 22.
Riksbankens jubileumsfond: Jämlikt de för fonden gällande stadgarna avger
fondens styrelse varje år till riksdagen och dess revisorer berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning. Beträffande fondens ställning per den 31
december åren 1965 och 1966 hänvisas till härvid såsom bilaga II fogade utdrag
ur riksbankens räkenskaper.
§ 23.
Riksbankens personal: De tre avtal, som den 5 januari 1966 träffades mellan
delegerade för riksdagens verk, å ena, samt statstjänstemännens huvudorganisationer,
å andra sidan, nämligen dels huvudavtal, dels allmänt avlöningsavtal för
tjänstemän vid riksdagens verk (RAST) och dels allmänt tjänsteförteckningsavtal
beträffande tjänster vid riksdagens verk (RATF), har under året ersatts
av nya avtal. Sålunda ingicks den 27 april 1966 nytt huvudavtal mellan dele
-
52
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
gerade m. fl. och förenämnda personalorganisationer. Delegerade har därefter
den 22 juli 1966 med huvudorganisationerna träffat nya avlönings- och tjänsteförteckningsavtal
för löneplansanställd personal (nya RAST och RATF) att
gälla till utgången av december 1968. Det nya RATF innefattar bl. a. ändring
av befordringsgången inom kontorsbiträdes- och bankexpeditörskarriärerna. Avtalen
har godkänts av riksdagens lönedelegation.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor fastställde den 11 augusti 1966
ändrad personalförteckning för riksbanken, en förteckning som sedermera den
14 december 1966 av styrelsen ersatts med en ändrad personalförteckning för
riksbanken, baserad på träffat kollektivavtal och på beslut av 1966 års riksdag
vid höstsessionen (se B:oU:s uti. nr 58 i anledning av fullmäktiges framställning
angående ordinariesättning av vissa tjänster vid riksbanken m. m.).
Sedan bankoutskottet den 15 december 1966 bemyndigat fullmäktige att till
innehavare av i förenämnda framställning avsedda ordinarie tjänster utan kungörelseförfarande
konstituera och förordna innehavarna av motsvarande extra
ordinarie tjänster, har detta bemyndigande utnyttjats.
Den 22 februari 1966 träffades mellan delegerade, å ena, samt Statstjänstemännens
riksförbund och TCO:s statstjänstemannasektion, å andra sidan, kollektivavtal
angående anställningsvillkor för riksbankens sedelräkning sbiträden
att gälla tillsvidare räknat från och med den 1 januari 1966. Den
22 juli 1966 ingicks mellan samma parter nytt kollektivavtal för sedelräkningsbiträdena
för tiden 1 juli 1966—31 december 1968, innefattande bl. a. vissa lönehöjningar
samt bestämmelser om fri läkarvård för fast anställda sedelräkningsbiträden
av riksbankens verksläkare (anvisningsläkare).
Riksbankens direktion har därefter utfärdat föreskrifter angående tillämpning
av det nya kollektivavtalet ävensom om lönevillkoren för tillfälligt anställd personal.
Enligt överenskommelse mellan riksbanken och Civilförvaltningens personalförbund
den 30 juni 1966 har mellan statens avtalsverk och Statstjänarkartellen
den 20 juni 1966 ingånget ramavtal till kollektivavtal för deltidsanställda
fastighetsarbetare vid statliga verk och myndigheter, gällande
under tiden 1 februari 1966—31 januari 1969, antagits såsom kollektivavtal vid
riksbanken.
Vidare har det under år 1965 gällande kollektivavtalet beträffande städning
av riksbankens lokaler prolongerats att gälla för åren 1966—1968, med
de ändringar varom överenskommelse den 17 juni 1966 träffats mellan Statens
avtalsverk och Statstjänarkartellen.
Vid ingången av år 1967 uppgick riksbankens — frånsett sedeltryckeriets —
lönegradsplacerade personal till 529. Denna personal fördelade sig sålunda (105
såsom extra ordinarie redovisade tjänstemän innehar tillika lägre ordinarie
tjänst inom annan personalkategori eller å övergångsstat enligt vad som nedan
anges inom parentes):
53
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
förordnandetjänstemän ................
s. k. bankpersonal i övrigt .............
därav ordinarie tjänstemän...........
extra ordinarie tjänstemän.....
extra tjänstemän .............
tjänstemän inom bankexpeditörskarriären
därav ordinarie tjänstemän...........
extra ordinarie tjänstemän.....
tjänstemän inom biträdeskarriären .....
därav ordinarie tjänstemän ..........
extra ordinarie tjänstemän.....
extra tjänstemän .............
bevakningspersonal ....................
därav ordinarie tjänstemän ..........
extra ordinarie tjänstemän.....
extra tjänstemän .............
62
79 (58)
32
12
51 (31)
10
118 (13)
44
41
31 (3)
44
173
63
172
77
Vid årsskiftet 1965/66 utgjorde de löneplansanställda tjänstemännens antal 545.
Femton av de i uppställningen upptagna tjänstemännen har åtnjutit ledighet
under hela eller praktiskt taget hela år 1966 för tjänstgöring i annat statligt
verk etc.
De fast anställda sedelräkningsbiträdena — delvis med intermittent tjänstgöring
— uppgick vid årsskiftet 1966/67 till 185. Utöver ovan angivna personalkategorier
finns vid riksbanken tillfälligt anställda pensionärer och andra anställmngshavare,
sysselsatta huvudsakligen med sedelräkning och i allmänhet
med intermittent tjänstgöring. Dessutom finns ett antal städerskor, deltidsanställda
nattvakter och fastighetsarbetare.
§ 24.
Nytt riksbankshus: Den i § 25 i fullmäktiges berättelse till 1966 års bankoutskott
omnämnda arkitekttävlingen angående förslag till bl. a. en ny riksbanksbyggnad
på tomten kvarteret Fyrmörsaren i Klara församling i Stockholm har
avgjorts. Den av Stockholms stad och riksbanken tillsatta tävlingsjuryn har
därvid tilldelat ett förslag, författat av professorn i arkitektur vid Tekniska
högskolan Peter Celsing m. fl., första pris.
Fullmäktige har därefter lämnat riksbankschefen bemyndigande att med
Stockholms stad diskutera byggnadsfrågan och att representera riksbanken vid
ev. fortsatta förberedelsearbeten med utgångspunkt från de föreliggande tävlingsförslagen.
Fullmäktige kommer att närmare angiva sin uppfattning rörande riksbankens
lokalproblem i yttrande över av bankoutskottet till fullmäktige remitterad
skrivelse från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor om en teknisk-ekonomisk
utredning rörande riksdagens lokalfrågor.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 1
54
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Semesteranläggning: Den av riksbankspersonalens semesterförening uppförda
sportstugan å Köarskärsfjäll i Sälen kommer enligt vad föreningen upplyst att
bli inflyttningsklar i februari i år (jfr § 23 i berättelsen till 1966 års B:oU).
§ 26.
Fastighetsförvaltningen: Inom huvudkontorets fastighet i Stockholm har fasaderna
på södra gården under året reparerats och omfärgats för en kostnad av
18 300 kronor; inom byggnaden har målningsarbeten utförts för 5 400 kronor.
Vid avdelningskontoren har kostnaderna för fastighetsunderhåll under året
uppgått till belopp, som framgår av nedanstående sammanställning. De kontor,
där kostnaderna understiger 5 000 kronor, har ej medtagits.
Kontor
Kronor
Kostnaden avser huvudsakligen:
Gävle
26 200: —
Reparation av fastighetens yttertak och stuprör,
arbeten för inredning av nya sedelräkningslokaler
samt reparation och målning i direktörens bostad.
Halmstad
12 400: —
Utbyte av brännare till värmepannan, inmontering
av termostatccntral samt reparation och målning
av yttertaket.
Härnösand
12 200: —
Reparation och målning av yttertaket; modernise- ring och reparation av direktörens badrum.
Jönköping
7 700: —
Omändring av det förutvarande lunchrummet till
sedelräkningslokal; reparation och målning i direk- törens kök samt målning av fönsterbågar.
Lvdeå
35 000: —
Anskaffande och installation av två oljecisterner;
uppdelning av det förutvarande styrelserummet,
Visby
9 800:—
in. m.
Vissa förbättrade skyddsanordningar; målning och
tapetsering i direktörens och vaktmästarens bostä- der, m. m.
Östersund
5 050: —
Inre putsningsarbeten, m. m.
Vid sedelförstöringskontoret i Tumba har insatts ett grovfilter i skorstenen
till sedelförbränningsugnen och ugnen har försetts med nytt roster, varjämte en
del fotrännör och stuprör har utbytts och arbetslokalen har reparerats och
målats, allt till en kostnad av 15 400 kronor.
Riksbankens fastighet i Uppsala, vilken försålts till Svenska Frimurare
orden tillhöriga Brödraföreningen Vidar och S:t Johanneslogen Stenbocken, tillträddes
av köparna den 1 juli 1966, därvid köpeskillingslikvid skedde enligt
köpeavtalet. Riksbanken disponerar därefter kontorslokalerna mot viss hyra.
I anledning av att televerket för att tillgodose sitt eget lokalbehov behöver
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
55
taga i anspråk de lokaler som riksbanken förhyr i televerkets fastighet i
Västerås för sitt därvarande avdelningskontor har riksbanken accepterat ett
erbjudande om att i stället förhyra ca 340 m2 i en fastighet, som Nya Systemaktiebolaget
börjat uppföra i kvarteret Knut i sagda stad. Kallhyran har preliminärt
beräknats till ca 73 000 kronor per år. Det har därjämte förutsatts att
riksbanken skall bestrida den särskilda kostnaden för anläggande av valv, beräknad
till ca 65 000 kronor jämte vad som åtgår för anskaffande av valvsdörr.
§ 27.
Sedeltryckeriet: Under år 1966 har helrotationsmaskinen utnyttjats för tryckning
av 100- och 10-kronorssedlar. Samtidigt har pågått tryckning av 5-kronorssedlar
i andra tryckpressar. Den under året färdigställda kvantiteten uppgick
sammanlagt till ca 117 miljoner sedlar, innebärande en ökning av tillverkningen
i förhållande till närmast föregående år med omkring 15 miljoner sedlar.
Kostnaderna för till sedeltryckeriet inköpta och levererade maskiner och inventarier
avsedda för driften har under året uppgått till sammanlagt ca 138 000
kronor.
På fastigheten har normalt underhåll gjorts. Bl. a. har under sommaren hälften
av fönstren blivit omkittade och målade samt golven i maskinhall och granskningslokal
omsetts. Kostnaden för fastighetsunderhåll har under året uppgått till
ca 87 000 kronor.
Sedeltryckeriets personal uppgick vid utgången av december månad 1966 till
32 tjänstemän samt 36 manliga och 32 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.
Härtill kommer städningspersonal, nattvakter och tillfälligt anställda samt
vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt 15 personer.
Hela personalstyrkan utgjorde sålunda 115 personer.
För den kollektivavtalsanställda arbetarpersonalen ingicks nytt kollektivavtal
den 1 juli 1966 avseende tiden 1 februari 1966—31 januari 1969.
De lönehöjningar, som enligt det nya avtalet utgår till ifrågavarande personal,
har anpassats efter den centrala avtalsuppgörelsen mellan Svenska arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen och allmänna marknadens löneutveckling
för närmast jämförlig personal. Arbetstiden, som för närvarande är 44 timmar
per vecka, kommer fr. o. m. den 1 februari 1968 att reduceras till 42,5 timmar.
§ 28.
Pappersbruket: Efter förhandlingar i närvaro av representant för statens avtalsverk
träffades den 16 juni 1966 nytt kollektivavtal för arbetarpersonalen vid
pappersbruket, avseende tiden den 1 februari 1966—31 januari 1969. Avtalet
innebär höjning av tidigare utgående löner och minskning av arbetstiden inom
ramen för den centrala avtalsuppgörelsen.
Under det gångna året har tillverkningen av rullsedelpapper uppgått till ca
100,1 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 90,1 ton. Under året har
56
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
även tillverkats ca 36,8 ton arksedelpapper för 5-kronorssedlar (under 1965 ca
28,7 ton).
Priset på rullsedelpapper (för 100-, 50- och 10-kronorssedlar) har för året
fastställts till oförändrat 15 kronor per kg, och priset för arksedelpapper (för
5-kronorssedlar) utgör likaledes oförändrat 11 kronor per kg.
Försäljningen från bruket av annat papper än sedelpapper har motsvarat brukets
förväntningar och under året uppgått till ca 4,5 mkr, vilket är obetydligt
lägre än under 1965. Fn tendens till vikande konjunktur har under året gjort
sig märkbar. Detta gäller främst den svenska marknaden. Intensifierade försäljningsansträngningar
har därigenom nödvändiggjorts.
Vid utgången av år 1966 uppgick antalet i bruksdriften sysselsatta arbetare till
69 (76), därav 25 (26) kvinnliga, vartill kommer städningspersonal. Siffrorna inom
parentes anger motsvarande antal ett år tidigare. I övrigt var i bruksdriften
engagerade 17 (17) tjänstemän och 7 (6) arbetsledare anställda hos AB Tumba
Bruk. Aktiebolagets verkställande direktör har fungerat som chef för pappersbruksdriften.
Angående investeringar i bruksdriften må nämnas att av styrelsen för aktiebolaget
beslutad installation av en vattenreningsanläggning (ca 175 000 kronor)
samt inköp av en pappers- och lumprivaremaskin (ca 25 000 kronor) och av en
gaffeltruck (ca 50 000 kronor) har genomförts. Därjämte pågår montagearbeten
för en likaledes av styrelsen beslutad malningsanläggning för linters (råvara vid
pappersmäldtillverkningen) för en kostnad av ca 225 000 kronor. Normala reparations-
och moderniseringsarbcten har utförts i sedvanlig omfattning.
Vid AB Tumba Bruks ordinarie bolagsstämma den 17 juni 1966 omvaldes
samtliga styrelseledamöter med undantag för riksdagsmannen Ragnar Persson,
som i anledning av sin avgång ur riksdagen undanbett sig återval. Till ny styrelseledamot
valdes bankofullmäktigen Erik Wärnberg. Till suppleant omvaldes
bankdirektören Arne Callans.
§ 29.
För riktigheten av de å s. 36—42 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Gerdt Richter och Rune Burestam, vilka undertecknat resp. kontrasignerat
riksbankens bokslut.
§ 30.
Inspektioner m.m.: Inspektioner av avdelningskontoren har under år 1966
verkställts
av vice riksbankschefen Joge vid kontoren i Falun och Gävle;
av deputeranden Wärnberg och bankdirektören Ekengren vid kontoret i Linköping,
av Ekengren tillsammans med bankokommissarien Gustafsson vid kontoret
i Nyköping samt av Ekengren ensam vid kontoren i Härnösand, Jönköping,
Kalmar, Kristianstad och Växjö;
av bankdirektören Callans vid kontoret i Mariestad;
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
57
av bankdirektören Laurén tillsammans med bankokommissarien Lemne vid
kontoren i Göteborg, Luleå, Umeå och Östersund samt av Lemne ensam vid
kontoret i Visby;
av bankokommissarien Wormbs vid kontoren i Malmö, Halmstad, Karlskrona,
Karlstad, Uppsala, Vänersborg, Västerås och Örebro.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt rum
av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets och
Tumba bruks kassor.
Revision genom därtill av chefen för revisionsavdelningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bilägges.
Stockholm den 4 januari 1967.
KRISTER WICKMAN
Erik Wärnberg Per åsbrink Gustaf Kollberg
Torsten Bengtson
Yngve Holmberg
Birger Nilsson
/ Karin Winberg
58
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Bilaga 1
Valutastyrelsens berättelse
Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank
Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1966 angående
sitt verksamhetsområde.
Förordnande gavs under året om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1967.
Betalningsutbytet med utlandet skedde under året på multilateral basis utom
vad beträffar Östtyskland, där det bilaterala betalningsarrangemanget kvarstod.
Vid tillämpningen av valutaförordningen har i stort sett samma bestämmelser
gällt och samma praxis följts som förra året. Ändringar har dock skett i vissa
enskildheter, varom meddelande har intagits i riksbankens sammanställning
»Valutaregleringen». Sålunda har stipulerats att betalningar till och från utlandet
av premier för försäkringar av alla slag må behandlas som löpande betalningar
och sålunda fritt verkställas genom valutabank; tidigare gällde en begränsning
till högst 10 000 kronor för årspremier avseende nytecknade liv-,
livränte- och pensionsförsäkringar. Vidare har införts ändringar av innebörd att
på utländsk valuta lydande svenska värdepapper i fråga om utförsel, omplacering,
överlåtelse mellan valutainlänningar och försäljning i utlandet blivit likställda
med utländska värdepapper. Som ett tillägg till bestämmelserna om inköp
för rekreationsändamål av fastighet eller lägenhet i utlandet har meddelats,
att vissa begränsningar upprätthålles i fråga om tomtkostnad och tid för bebyggande.
Innebörden härav är att — som regel — kostnaden för tomt ej må överstiga
30 000 kronor och att bebyggande skall vara avsett ske inom fem år.
Såsom tidigare år inberättats av valutastyrelsen är regleringen av de finansiella
lånetransaktionerna jämte restriktionerna beträffande värdepappershandeln
och andra finansiella placeringar de huvudsakliga instrument, varigenom valutaregleringens
funktion som stöd åt penningpolitiken utövas. Vid den under senare
år upprätthållna kreditåtstramningen inom landet har valutaregleringens
restriktioner på dessa områden motverkat kapitalinflöde från utlandet. Riktlinjerna
för den praxis, som härvid följts, har i stort sett syftat till att undvika
utlandsfinansiering av den inhemska produktionen. I den utsträckning utomlands
anskaffade medel avsetts komma till användning för verksamhet i utlandet,
exempelvis för finansiering av direkta investeringar därstädes, har skäl
ej förelegat att vägra utlandsupplåning. Även sådan upplåning i utlandet som
kunnat hänföras till behov att refinansiera exportkredit har ansetts böra medges.
Vidare har tillstånd regelmässigt lämnats för utlandsägda företags upplåning
hos moderbolagen. Dylik finansiering faller inom kategorin »direkt investering»,
vilken regleras av OECD:s kapitalliberaliseringsstadga.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
59
Genom den begränsning av tillståndsgivningen som ägt rum har ett eljest
sannolikt omfattande kapitalinflöde betydligt reducerats och kreditpolitikens
fullföljande underlättats. Utvecklingen av de mera långfristiga kapitalrörelserna
med utlandet har dock under senare år utvisat ett för Sveriges del relativt stort
nettoinflöde av kapital, som ytterligare förstärkts genom kortfristigt kommersiellt
kreditupptagande i utlandet.
Omfattningen och fördelningen under året av tillstånden till finansiell upplåning
utomlands framgår av nedanstående sammanställning, som även upptager
jämförande siffror för åren 1902—1965 (mkr).
1962
1963
1964
1965
1960
Svenska redares lån ......................
98
97
129
279
168
Svenska varvs lån ........................
151
36
435
297
284
Övriga svenska exportindustriers lån ........
18
0
13
83
116
Lån för finansiering av investeringar i utlandet
46
5
106
27
52
Utländska bolags lån till dotterbolag i Sverige
296
581
235
245
400
Övriga lån ...............................
6
3
33
70
47
Totalt
615
702
951
1 001
1 067
Tillstånd till direkta investeringar i utlandet har under året lämnats för 735
mkr. Av beloppet avsågs 52 mkr anskaffas genom upplåning i utlandet och 100
mkr investeras med utnyttjande av tidigare i utlandet upplånade medel. Dessa
belopp ingår i ovannämnda redovisning för finansiell upplåning.
De lämnade tillstånden till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida
uppgick under året till 654 mkr, varav 400 mkr, ingående i redovisningen ovan
för finansiell upplåning, avsågs tillhandahållas i form av lån från investerarnas
sida.
Närmare uppgifter om de direkta investeringarna lämnas i bifogade PM.
Å valutastyrelsens vägnar:
Sven Joge
/ L. Olofsson
Stockholm den 2 januari 1967
60
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
PM
Tillstånd till direkta svenska investeringar i utlandet lämnades under 1966
för 735 mkr. Beloppet överstiger avsevärt motsvarande belopp för år 1965, 538
mkr, och ansluter nära till det hittills högsta noterade beloppet, 747 mkr för
1964. Tidigare konstaterad uppåtgående tendens har sålunda fortsatt.
I jämförelse med 1965 föreligger en uppgång för samtliga ländergrupper med
undantag för gruppen »Övriga». I likhet med åren 1964 och 1965 är tillståndsbeloppet
högst för EEC-området. Det uppgår för 1966 till 244 mkr, varav huvudparten,
148 mkr, avser Förbundsrepubliken Tyskland. Tillståndsbeloppet för
EFTA uppgår till 163 mkr, varav 119 mkr hänför sig till de nordiska länderna
och 30 mkr till Storbritannien. På Nordamerika och u-länderna faller 145 mkr
respektive 167 mkr.
Av det totala tillståndsbeloppet för investeringar i u-länderna hänför sig 80
mkr till Latinamerika. Resten fördelar sig på Europa med 38 mkr, Afrika med
41 mkr och Asien med 7 mkr. Investeringarna har huvudsakligen riktat sig mot
ett fatal länder. Salunda svarar Brasilien, Liberia, IVIexico, Peru och Spanien för
drygt 80 % av totalbeloppet. Under 12-årsperioden 1955—1966, för vilken totala
tillståndsbeloppet för investeringar i u-länderna uppgick till 1 347 mkr, föll 90 %
av beloppet på endast tio länder, nämligen de fem nämnda samt Argentina,
Chile, Colombia, Indien och Tunisien. Generellt synes kunna konstateras att
mottagai landets allmänna utvecklingsnivå i hög grad bestämmer mriktningen
och arten av de svenska investeringarna i u-länderna. Industriell och kommersiell
verksamhet upptages i betydande omfattning och ofta i stor skala i de mer
avancerade länderna medan investeringarna i andra länder övervägande blir beroende
av förekomsten i enskilda fall av särskilda investeringsobjekt, exempelvis
utvinningsverksamhet.
I redovisade tillståndsbelopp ingår även i viss utsträckning reinvestering av
vinstmedel. Totalt för 1966 uppgick dylika tillstånd till 137 mkr, varav 107 mkr
hänförde sig till EEC-omradet. Av resten föll 12 mkr på u-länderna. Den tidigare
för Latinamerika konstaterade relativt höga andelen av reinvesterade vinstmedel
i förhållande till totalinvesteringarna, för 1965 ca 30 %, har sjunkit och
uppgår för 1966 till ca 14 % av totalt 80 mkr.
Statistik fr. o. in. 1958 beträffande tillstånd till nyetableringar utomlands visar
en uppåtgående tendens vad beträffar såväl antal som belopp, dock med en
särskilt framträdande siffra för 1964 vad beloppet beträffar. Totalantalet nyetableringar
1958—1966 uppgick till 1 764 st. och totalbeloppet till 1 459 mkr.
Härvid utgjordes 942 st. med ett sammanlagt tillståndsbelopp å 112 mkr av
försäljningsföretag och 822 st. med ett totalt tillståndsbelopp å 1 347 mkr av
»övriga företag». U-länderna svarade härav för 81 st. försäljningsföretag till sammanlagt
11 mkr och 208 st. »övriga företag» till sammanlagt 319 mkr.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
61
Tillstånd till utländska direkta investeringar i Sverige har under 1966 lämnats
för 654 mkr. Tendensen har även här varit stigande, dock med en särskilt hög
siffra för 1963, 757 mkr. I jämförelse med 1965 visar 1966 ökningar för samtliga
ländergrupper utom för gruppen »Övriga», där siffran är oförändrad. För EEC
och Nordamerika har ökningar skett med förhållandevis mycket stora belopp.
Som framgått ovan kan upplysningar — ehuru sannolikt i mycket ofullständig
omfattning — erhållas om reinvestering av vinstmedel när det gäller svenska
investeringar i utlandet. Dylika uppgifter saknas helt i underliggande statistiska
material rörande de utländska investeringarna i Sverige. Härigenom minskar
jämförbarheten mellan tillståndssiffrorna för de in- respektive utgående investeringarna.
Beträffande såväl de svenska investeringarna i utlandet som de utländska i
Sverige synes gälla att de lämnade tillstånden i det närmaste helt utnyttjas om
än delvis med avsevärda tidsförskjutningar. Vid bedömning av investeringarnas
omfattning och utveckling bör observeras att i överensstämmelse med OECDrs
kapitalliberaliseringsstadga en liberal praxis tillämpats från de svenska valutamyndigheternas
sida under den tid statistiken omfattar beträffande såväl ingående
som utgående direkta investeringar. Endast rent undantagsvis har ansökningar
om tillstånd avslagits.
I bifogade tabeller har sammanställts:
Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1966 med fördelning
på ländergrupper.
Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1963—1966. Verksamhetstyp
och nyetableringar.
Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1960—
1966 med fördelning på ländergrupper.
Tabell 4. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1963—
1966. Verksamhetstyp och nyetableringar.
Statistiken över direkta investeringar avslutas årsvis medio december. Tabellerna har
reviderats huvudsakligen genom att dels viss långivning till u-länder upptagits som direkt
investering, dels Finland genomgående överförts från »Övriga» till EFTA.
EFTA: Danmark, Finland, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike.
EEC: Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg, Nederländerna.
Nordamerika: Canada, USA.
TJ-länder: enligt OECD:s förteckning.
Försäljningsföretag: Företag vilkas ändamål enbart är försäljning av som regel svenska
exportvaror utomlands respektive utländska i Sverige.
Övriga företag: Företag av skiftande art; beloppsmässigt överväger utvinnings-, tillverknings-
och sammansättningsföretag (produktionsföretag).
62 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 1. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet
Mkr
År
EFTA
EEC
Nordamerika
U-länder
Övriga
Totalt
1955 ............
28,5
28,6
11,8
62,5
5,3
136,7
1956 ............
16,2
38,2
29,7
20,1
63,5
6,1
135,6
1957 ............
43,1
46,4
61,3
2,3
191,3
1958 ............
19,5
33,2
40,1
18,4
88,1
3,2
169,3
1959 ............
162,2
62,7
91,8
6,4
356,3
1960 ............
62,9
65,1
9,0
149,8
1,6
288,4
1961 ............
57,5
78,4
12,0
183,2
14,7
345,8
1962 ............
158.9
154,6
51,9
67,3
21,8
454,5
1963 ............
174,6
79,4
9,9
119,6
7,3
390,8
1964 ...........
227,3
278,1
80,0
156,8
4,7
746,9
1965 ............
127,2
203,8
46,7
136,5
23,4
537,6
1966 ............
163,3
244,2
144,9
166,8
16,1
735,3
Summa
1 107,3
1 407,3
513,8
1 347,2
112,9
4 488,51
1 Fr. o. m. år 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
63
Tabell Tillstånd till direkta investeringar i utlandet
Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr
1963
1964
1965
1966
Antal
lielopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Totalt ..............
390,8
746,9
537.6
735,3
försäljningsföretag ..
64,1
72,0
79,8
101,1
Övriga ............
326,7
674,9
457,8
634,2
därav nya under året
201
195,4
275
418,5
232
108,3
283
256,3
försäljningsföretag ..
109
13,5
126
13,8
116
14,5
144
16,4
Övriga ............
92
181,9
149
404,7
116
93,8
139
239,9
Härav:
EFTA ..............
174,6
227,3
127,2
163,3
försäljningsföretag . .
22,3
31,3
37,4
49,6
övriga ............
152,3
196,0
89,8
113,7
därav nya under året
105
114,7
140
153,2
111
19,0
156
91,6
försäljningsföretag . .
69
6,1
75
9,2
62
7,6
90
8,5
Övriga ............
36
108,6
65
144,0
49
11,4
66
83,1
EEC ...............
79,4
278,1
204,5
244,2
försäljningsföretag ..
20,8
11,3
18,1
20,8
Övriga ............
58,6
266,8
186,4
223,4
därav nya under året
43
29,4
74
147,3
56
31,3
65
39,0
försäljningsföretag . .
17
4,0
33
3,1
29
2,2
29
4,3
övriga ............
26
25,4
41
144,2
27
29,1
36
34,7
Nordamerika ........
9,9
80,0
46,7
144,9
försäljningsföretag . .
6,9
3,9
12,3
11,3
övriga ............
3,0
76,1
34,4
133,6
därav nya under året
9
3,7
9
60,7
16
5,6
15
104,6
försäljningsföretag . .
5
1,8
5
0,2
13
2,6
6
0,9
Övriga ............
4
1,9
4
60,5
3
3,0
9
103,7
U-länder ............
119,6
156,8
135,8
166,8
försäljningsföretag . .
10,6
24,7
11,7
13,9
Övriga ............
109,0
132,1
124,1
152,9
därav nya under året
43
47,5
48
53,8
43
35,3
41
20,9
försäljningsföretag ..
18
1,6
11
0,9
8
1,8
16
2,7
Övriga ............
25
45,9
37
52,9
35
33,5
25
18,2
64 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida
Mkr
År
EFTA
EEC
Nordamerika
Övriga
Totalt
1960 ...
91,4
9,9
33,0
0,1
134,4
1961 ...
49,9
48,5
68,0
0,1
166,5
1962 . . .
247,4
46,9
27,1
0,5
321,9
1963 ...
358,9
39,2
354,6
4,0
756,7
1964 ...
138,0
53,5
155,5
12,9
359,9
1965 . . .
175,6
30,7
112,9
0,6
319,8
1966 ...
189,5
131,0
333,2
0,6
654,3
Summa
1 250,7
359,7
1 084,3
18,8
2 713,5
Tabell i. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida
Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr
1963
1964
1965
1866
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
T otalt ..............
756,7
359,9
319,8
654,3
försäljningsföretag ..
139,9
206,0
197,3
427,9
Övriga ............
616,8
153,9
122,5
226,4
därav nya under året
125
54,2
126
90,4
102
40,9
149
197,7
försäljningsföretag ..
78
14,1
70
24,0
66
22,5
83
142,5
Övriga ............
47
40,1
56
66,4
36
18,4
66
55,2
Härav:
EFTA ..............
358,9
138,0
175,6
189,5
försäljningsföretag ..
79,2
103,2
121,0
164,3
Övriga ............
279,7
34,8
54,6
25,2
därav nya under året
67
29,9
75
27,0
50
8,2
82
43,1
försäljningsföretag ..
48
4,5
38
1,9
33
2,3
48
28,3
Övriga ............
19
25,4
37
25,1
17
5,9
34
14,8
EEC ...............
39,2
53,5
30,7
131,0
försäljningsföretag ..
11,6
10,9
16,6
21,7
Övriga ............
27,6
42,6
14,1
109,3
därav nya under året
20
10,8
21
39,1
21
15,0
26
15,9
försäljningsföretag . .
11
1,5
13
1,1
14
11,1
17
7,6
Övriga ............
9
9,3
8
38,0
7
3,9
9
8,3
Nordamerika ........
354,6
155,5
112,9
333,2
försäljningsföretag ..
47,8
79,4
59,1
241,8
Övriga ............
306,8
76,1
53,8
91,4
därav nya under året
37
13,4
28
23,4
29
17,1
39
138,0
försäljningsföretag ..
19
8,0
17
20,5
18
8,5
18
106,6
Övriga ............
18
5.4
11
2,9
11
8,6
21
31,4
Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
65
Bilaga II
Riksbankens Jubileumsfond
Till fonden inflöt under 1966 räntor till ett nettobelopp av 18 333 783 kronor
52 öre. Omkostnaderna uppgick till 290 696 kronor 85 öre, varigenom fondens
nettointäkt kom att utgöra 18 043 086 kronor 67 öre. Å under 1965 och 1966
beviljade anslag utbetalades under året 3 846 840 kronor.
Under året upplupna men ej uppburna räntor har icke bokförts.
Fondens ställning per den 31 december 1965 och 1966 framgår av följande
balansräkning. De ursprungligen övertagna obligationerna har upptagits till de
bokföringsvärden varmed de överfördes till fonden och de därefter tillkomna
obligationerna till de faktiska inköpsvärdena.
Balansräkning
per den 31 december 1965 och 1966
Tillgångar 1965 1968
Obligationer utfärdade
av Svenska staten . . 126 402 250: — 126 402 250: —
Hypoteksinrättningar 141 716 500:— 141 716 500: —
Kommuner ....... 18 116 750: — 20 116 750: —
Industrier ........ 13 384 100:— 25 711 100: —
Räkning i riksbanken 122 972:96 3 056:78
Postgiro ............ 99 838:96 88 779:16
Kassa ............. — 222:65
Kr 299 842 411:92 Kr 314 038 658:59
Skulder
Kapitalkonto ....... 282 708 420:96 282 708 420:96
Beviljade ej utbetalda
anslag ............ 14 773 616: —
För anslag disponibla
medel:
Ingående behållning 17 133 990: 96
Avgår: Beviljade anslag
.............. 18 620 456: —
Tillkommer: Årets
nettointäkt ....... 18 043 086: 67
Utgående behållning 17 133 990:96 16 556 621:63
Kr 299 842 411:92
Kr 314 038 658: 59
66 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1967
Vinst- och förlusträkning
Utgifter
Omkostnader .......
Utbetalda anslag ....
Fondens nettointäkt .
1965
116 716:54
167 000: —
17 133 990: 96
1966
290 696: 85
18 043 086: 67
Kr
17 417 707:50
Kr
18 333 783: 52
Inkomster
Ränteintäkter netto .
Kr
17 417 707: 50
Kr
18 333 783:52
Anm: Bokföringen har fr. o. m. 1966 lagts om i syfte att avspegla årets faktiska anslagsbeslut.
Tidigare återfanns å balansräkningens skuldsida en enda post, kallad kapitalkonto.
Fr. o. m. 1966 redovisas tre poster: ett kapitalkonto, beviljade ej utbetalda anslag samt behållningen
av för anslag disponibla medel. Den sistnämnda posten beräknas som den från
föregående år överförda medelsbehållningen minus under året beviljade anslag plus årets
nettointäkt. Vid övergången från tidigare till nu tillämpade bokföringsregler har som
ingående behållning av för anslag disponibla medel år 1966 upptagits nettointäkten för
1965 (exkl. under detta år utbetalda anslag). Vidare har beviljade vid 1965 års slut ej
utbetalda anslagsbelopp upptagits under beviljade anslag för 1966.
På vinst- och förlusträkningen bokföres fr. o. m. 1966 ränteintäkter (netto) och fondens
omkostnader; skillnaden utgör fondens nettointäkt. Tidigare fördes utbetalda anslag som
utgift på denna räkning.
För att underlätta jämförelse med tidigare bokslut har ovan återgetts balansräkning
och vinst- och förlusträkning för 1965 i omdisponerat skick. Det bör observeras att de
icke avser att visa det resultat som skulle ha framkommit för 1965 om de nya bokföringsprinciperna
i sin helhet tillämpats under detta år.
Övergångsdispositionerna belyses ytterligare av följande siffror. Beviljade, ännu ej utbetalda
anslag uppgick vid slutet av 1965 till kr 2 009 344: —. Under 1966 beviljade
anslag utgjorde kr 16 611 112:—. Summan av dessa, kr 18 620 456:—, tog i anspråk de
vid årets ingång disponibla medlen kr 17 133 990: 96 plus kr 1 486 465: 04 av 1966 års
nettointäkt. Resten av 1966 års nettointäkt, kr 16 556 621:63, utgör de för år 1967
disponibla medlen.
Stockholm den 4 januari 1967
KRISTER WICKMAN
Erik Wärnberg Pbr åsbrink
Torsten Bengtson Yngve Holmberg
Gustaf Kollberg
Birger Nilsson
/
/
Karin Winberg
Ivar Hasggströms Tryckeri AB • Stockholm 1967
661954
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.