Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om tillstånd för Svenska sparbanksföreningen att anordna ett sparlotteri.

1967-03-07 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:10, Utlåtande i anledning av motioner om tillstånd för Svenska sparbanksföreningen att anordna ett sparlotteri.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1967

Nr 10

Utlåtande i anledning av motioner om tillstånd för Svenska

sparbanksföreningen att anordna ett sparlotteri.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 229 i första

kammaren av herr Hubinette och nr 292 i andra kammaren av herrar

Ringaby och Berglund har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall föreslå att Svenska sparbanksföreningen erhåller tillstånd att

anordna ett sparlotteri enligt de grunder som föreningen anvisat.

Denna hemställan återfinnes tryckt i motionen II: 292. Häri hänvisar

motionärerna till vad som anförts i de av dem ävenledes väckta likalydande

motionerna I: 221 och II: 287. I dessa motioner, som remitterats till bevillningsutskottet,

föreslås ett system för premiering av sparande genom uppskjuten

beskattning av sparbeloppet. Dessutom anföres där motiveringen

för det här förevarande förslaget om tillstånd att anordna sparlotteri. Motionärerna

återger huvuddelen av en utav Svenska sparbanksföreningen till

Kungl. Maj :t ingiven framställning i ämnet den 8 september 1966 och framhåller

avslutningsvis vikten av att småspararna uppmuntras och att åtgärder

vidtas för att öka det frivilliga sparandet. För huvuddragen i Svenska

sparbanksföreningens framställning redogöres nedan. I övrigt får utskottet

hänvisa till motionen II: 287.

Gällande bestämmelser om rätten att anordna lotteri

Rätten att anordna lotteri regleras i lotteriförordningen den 19 maj 1939

(med senare ändringar). Förordningen vilar på huvudregeln att lotteri om

penningar eller penningars värde icke får anordnas utan tillstånd av Kungl.

Maj :t. Från denna huvudregel gäller vissa undantag. Sålunda ankommer

tillståndsgivningen i vissa fall på länsstyrelse eller polismyndighet; förutsättningar

är då att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt

eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd

och uppmuntran åt svenska konstidkare, att det bedrives blott inom

tillståndsmyndighetens förvaltningsområde och att vissa regler i fråga om

vinster och insatser iakttas. För vissa mindre omfattande lotterier har givits

generellt tillstånd; anmälan hos polismyndigheten erfordras dock.

Anledningen till att krav på särskilt tillstånd uppställts såsom villkor för

anordnande av lotteri är att härigenom erhålles möjlighet att förhindra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr JO år 1967

7

lotterier som bedömes vara olämpliga. I samband med tillståndsgivningen

må föreskrivas de närmare villkor samt meddelas de kontroll- och ordningsföreskrifter

vartill omständigheterna kan ge anledning.

Lotteriförordningen innehåller inga begränsningar för Kungl. Maj :ts tillståndsgivning.

I praxis torde Kungl. Maj :t dock meddela lotteritillstånd endast

då lotteriet avser sådant ändamål som ovan angivits.

Nu förekommande sparlotterier

Riksgäldskontoret utger förutom lån mot räntelöpande obligationer även

premieobligationslån. Premieobligationerna löper icke med ränta; i stället

utlottas två gånger om året ett antal vinster som svarar mot en viss genomsnittlig

förräntning på hela lånet. Återbetalning är i allmänhet fastställd att

äga rum ca 10 år efter det att lånet utgivits. De utestående premieobligationslånens

sammanlagda belopp uppgick vid slutet av budgetåret 1965/66

till 2 425 milj. kr. Bestämmelserna i lotteriförordningen äger ej tillämpning

på svenska statens premieobligationer.

Ett med statsmedel understött lönsparande för ungdom har förekommit

sedan år 1950. Detta sparande anordnas genom en trepartsöverenskommelse

mellan arbetsgivare, löntagare och sparinstitut och kommer till stånd

genom löneavdrag. Lönsparandet sker hos affärsbanker, sparbanker, postbanken,

centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa

och HSB. De sparade medlen, på vilka ränta utgår, är i princip bundna

till utgången av en minst treårig sparperiod. Riksdagen anvisar över

fjortonde huvudtiteln medel till en av riksgäldskontoret företagen årlig utlottning

av vinster bland lönspararna. Vinstsumman vid ordinarie vinstutlottning

skall enligt fastställda riktlinjer utgöra 1 procent av det totala nysparandet

på lönsparkonton under kalenderåret närmast före det varunder

vinstutlottning sker. Berättigad att deltaga i ordinarie vinstutlottning är den

sparare som gjort insättningar på sitt lönsparkonto (i regel minst 10 procent

av lönen) under minst sju månader av kalenderåret närmast före utlottningsåret

och som vid samma års slut fortfarande innehar lönsparkonto.

Antalet anslutna till ungdomens lönsparande utgjorde vid slutet av år 1965

ca 169 000. Den vid samma tid innestående behållningen uppgick till 236

milj. kr. Vinstsumman vid utlottningen 1966 var 1 073 000 kr.

Som påbyggnad på ungdomens lönsparande infördes 1962 allmänna lönsparandet.

Anslutning till detta kan ske tidigast under det kalenderår då

vederbörande fyller 26 år. Reglerna för det allmänna lönsparandet liknar

dem som gäller för ungdomens lönsparande. De insatta medlen är dock

icke bundna utan kan uttagas när som helst. Bland villkoren för deltagande

i vinstutlottning märks att lönspararen under året skall ha ökat behållningen

på sitt konto med minst 500 kr. utöver ränta. Vinstsumman utgör ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1967

belopp motsvarande 1/2 procent av nettoökningen på samtliga allmänna

lönsparkonton under året före det då vinstutlottningen äger rum. Antalet

anslutna var vid slutet av år 1965 drygt 493 000 med en innestående behållning

av 1 045 milj. kr. Vinstsumman vid utlottningen 1966 var 548 000

kr.

Svenska sparbanksföreningens framställning och remissyttranden

däröver

I skrivelse den 8 september 1966 har Svenska sparbanksföreningen anhållit

om Kungl. Maj :ts tillstånd att anordna lotterisparande i sparbankerna

enligt i skrivelsen närmare angivna grunder. Föreningen framhåller i skrivelsen,

att man inom sparbankerna i enlighet med dessas lagstadgade uppgift

är regelbundet syselsatt med att finna nya former för att underlätta och

stimulera till ett ökat enskilt sparande. Det erinras om att från statens sida

vidtagits olika åtgärder i samma syfte, i regel innebärande införandet av

extra, av staten finansierade sparpremier i olika former. Räntans betydelse

som sparstimulerande faktor är enligt föreningen omdiskuterad; det säges

kunna med fog antagas alt för mycket stora kategorier av faktiska eller potentiella

sparare räntan spelar en relativt underordnad roll som sparmotiv.

Deltagande i det föreslagna lotterisparandet avses ske genom insättning

på särskilt konto i sparbank. Någon ränta gottgöres icke dessa konton. I

stället sammanförs de medel som motsvarar räntegottgörelsen till ett belopp

som fördelas på deltagarna i lotterisparandet genom en centralt för

samtliga sparbanker verkställd utlottning. Insättaren deltar i denna utlottning

med en andel för varje fullt 100-tal kronor som innestått på kontot

en hel tremånadersperiod. Den totala vinstsumman beräknas såsom räntan

under denna period på medel innestående på samtliga lotterisparkonton

i samtliga deltagande banker och efter en räntesats som avses ligga 1/2

procent under den vid varje tillfälle tillämpade högsta inlåningsräntan för

medel som normalt kan disponeras vid anfordran. Marginalen på 1/2 procent

avses täcka de merkostnader som lotterisystemet medför. Med påpekande

av att den vinstsumma som skall utlottas vid varje dragning kan bestämmas

först efter tremånadersperiodens utgång framlägger föreningen

förslag till system för vinstsummans fördelning på olika vinstklasser.

En liknande framställning ingavs av föreningen hösten 1957 men lämnades

av Kungl. Maj :t utan bifall. Till den här ovan redovisade framställningen

har Kungl. Maj :t ännu inte tagit ställning.

Som underlag för ärendets beredning inom Kungl. Maj :ts kansli har remissyttranden

inhämtats från bankinspektionen, kontrollstyrelsen, poststyrelsen,

överståthållarämbetet, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,

kreditinstitututredningen, Svenska bankföreningen, Sveriges

jordbrukskasseförbund och Svenska penninglotteriet AB. I remissyttrandena

kommer skilda meningar till uttryck.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotiets utlåtande nr 10 år 1967

9

Bankinspektionen, kontrollstyrelsen och överståthållarämbetet har utifrån

de synpunkter som de närmast har att beakta tillstyrkt framställningen.

Bankinspektionen framhåller dock att även andra intressen än de inspektionen

företräder kräver beaktande i sammanhanget. Överståthållarämbetet

fastslår att ändamålet med lotteriet — att befordra sparandet — utan tvekan

kan inrymmas under lotteriförordningens krav på »allmännyttighet».

Flera av remissinstanserna uttalar, att det är tvivelaktigt om något egentligt

nysparande skulle komma till stånd som resultat av det föreslagna sparlotteriets

införande. Bankofullmäktige anser att den avsedda sparfrämjande

effekten i allt väsentligt torde ha uppnåtts genom statens premielån; erfarenheten

av dessa säges vara att ökningen från år till år av placeringsintresset

är rätt begränsad. I flera yttranden betonas, att ett bifall till Sparbanksföreningens

framställning får anses förutsätta att liknande framställningar

från affärsbankerna, jordbrukets kreditkassor och postbanken också

kommer att bifallas. Till följd av kreditinstitutens strävan att konkurrera

med varandra kan, framhålles det, ett flertal olika utformade sparlotterier

komma att uppstå. De flesta remissinstanserna avstyrker bifall till framställningen.

Utskottet

Svenska sparbanksföreningen har hos Kungl. Maj :t ansökt om tillstånd

att anordna ett sparlotteri. Ansökan har ännu inte prövats av Kungl. Maj :t.

I förevarande motioner hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

skall föreslå att föreningen erhåller det begärda tillståndet.

Riksdagen är grundlagsenligt förhindrad att på sätt motionärerna föreslagit

ge Kungl. Maj :t anvisningar om vilket beslut som bör fattas i det hos

Kungl. Maj :t anhängiggjorda ärende som beröres i motionerna. Det tillkommer

Kungl. Maj :t att på sedvanligt sätt pröva ärendet med hänsyn till

de olika omständigheter som har betydelse i sammanhanget.

Utskottet hemställer således,

att motionerna 1:229 och 11:292 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Åkerlund, Hilding, Lundin,

Larfors, Lundberg och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström

i Iggesund och Haglund.

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 9—16

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.