Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av läkemedelsindustrien.

1967-03-07 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:12, Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av läkemedelsindustrien.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967

13

Nr 12

Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av läkemedelsindustrien.

I den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 752 i andra kammaren

av herr Jansson in. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till regeringen

måtte begära en utredning i syfte att starta en samhälleligt ägd läkemedelsindustri

i Sverige och att på lång sikt hela läkemedelsindustrien övertages

av de samhälleliga organen».

Motiveringen för förslaget återges nedan i sammandrag.

Motionen

Inledningsvis hänvisas till likartade motioner av ungefär samma grupp

motionärer åren 1963—1965. Bland kärnpunkter i den kritik mot läkemedelsindustrien

som ligger till grund för kravet på ett förstatligande nämns

dels motsättningen mellan allmänhetens krav på säkerhet och företagens

krav att snabbt få ut sina produkter, dels företagens ovilja att återkalla

preparat med skadliga biverkningar. Motionärerna kritiserar vidare prissättningen

på läkemedel samt reklam- och försäljningskostnadernas omfattning;
-

Vissa uppgifter om läkemedelsindustrien

Antalet svenska läkemedelstillverkare är för närvarande ca 40. Av dessa

företag svarar dock ett dussintal för den övervägande delen av tillverkningen.

Utländska tillverkare är i Sverige företrädda dels av egna dotterbolag,

dels av ombud. Antalet dotterbolag är för närvarande 19; i övrigt

representeras ca 150i fabrikanter av ca 70 ombud. Härutöver förekommer

att svenska industriföretag tillverkar utländska produkter på licens.

Apotekens försäljning av läkemedel uppgick år 1965 till 670 milj. kr.,

räknat i utförsäljningspriser. Apotekstillverkade läkemedel svarade för 16

procent av denna försäljning. I övrigt täcktes läkemedelsbehovet med industritillverkade

varor, varav 46 procént av svenskt och 38 procent av utländskt

ursprung. Den svenska läkemedelsindustriens marknadsandel har

under de senaste tio åren legat vid eller strax under 50 procént. De iitländska

företagens marknadsandel har samtidigt successivt ökat, År 1956

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967

svarade de för blott 21 procent av apotekens försäljning, medan 30 procent

av denna avsåg apotekens egen tillverkning.

Nio av de största svenska läkemedelsföretagen tillhör Läkemedelsindustriföreningen

(LIF). Dessa företags försäljning år 1965 på den svenska marknaden

uppgick till 232 milj. kr., räknat i apotekens inköpspriser. Deras

försäljning av läkemedel i utlandet uppgick samtidigt till 183 milj. kr. Försäljningen

i utlandet utvecklas betydligt snabbare än den inhemska. Sina

kostnader för läkemedelsforskning under år 1965 beräknar LIF-företagen

till 46 milj. kr. LIF har också publicerat uppgifter om de anslutna företagens

kostnader år 1965 för reklam och information på den svenska marknaden.

Informationskostnaderna uppskattas till 10,4 milj. kr., motsvarande

4,5 procent av apotekens inköpspris och 3,2 procent av konsumentpriserna.

Av sistnämnda procenttal avsåg 0,7 resp. 0,5 procent kataloger och återstoden

konsulenter. LIF-företagens reklamkostnader nämnda år var 11,5 milj.

kr., motsvarande 5,0> procent av apotekens inköpspris och 3,6 procent av

konsumentpriserna. Något mer än hälften av reklamkostnaderna avsåg annonsering

(2,6 resp. 1,9 procent) och återstoden trycksaker. Kostnaderna för

övrig sales-promotion-verksamhet beräknas under samma tid ha uppgått till

8,3 milj. kr., motsvarande 3,6 procent av apotekens inköpspris och 2,5 procent

av konsumentpriserna. — För andra läkemedelsföretag än de til! LIF

anslutna torde motsvarande siffror inte föreligga.

Standardiserat läkemedel, som är avsett att tillhandahållas förbrukaren

1 tillverkarens originalförpackning, benämnes farmaceutisk specialitet. Sådan

specialitet får enligt läkemedelsförordningen inte försäljas utan att vara

registrerad hos medicinalstyrelsen, som därvid prövar att priset är skäligt

och som också utövar en fortlöpande kontroll över dessa läkemedel. De registrerade

farmaceutiska specialiteternas antal har på senare tid sjunkit

något; efter ett maximum av 3 024 år 1963 var det vid 1966 års utgång

2 979. Vid bedömningen av dessa siffror bör observeras att skilda beredningsformer,

t. ex. tablett och mixtur, räknas som skilda specialiteter.

Läkemedelsförsörjningsutredningen

Läkemedelsförsörjningens organisation och därmed sammanhängande

frågor har under lång tid varit föremål för prövning av skilda utredningar.

För att fullfölja det arbete som utförts av 1946 års läkemedelsutredning

och 1953 års läkemedelskommitté tillkallades år 19(>3 läkemedelsförsörjningsutredningen,

vars arbete fortfarande pågår men beräknas bli slutfört

under innevarande år. Utredningsuppdraget avser främst droghandeln och

apoteksväsendet; enligt den mening som föredragande departementschefen

uttalar i direktiven bör läkemedelsförsörjningens organisation ytterligare

reformeras i riktning mot ett större samhällsengagemang.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967

15

Beträffande läkemedelsindustrien anföres i direktiven huvudsakligen följande.

Denna industri spelar numera en dominerande roll i fråga om produktion

av läkemedel och vidareutveckling av området. Den är i hög grad

beroende av forsknings- och utvecklingsarbete, som bedrivs i konkurrens

mellan flera självständiga enheter. För den svenska industrien är det med

hänsyn till de stora forsknings- och utvecklingskostnaderna väsentligt att

den kan avsätta sina produkter på en större marknad än den svenska. I

konkurrensen på den utländska marknaden har den hittills, påpekas det

vidare, varit förhållandevis framgångsrik; inemot hälften av dess inkomster

kommer från utlandet. Det anförda talar enligt departementschefen för att

läkemedelsindustrien bör få fortsätta att utvecklas i samma former som

hittills. Bärande skäl för att aktualisera ett förstatligande av läkemedelsindustrien

anses sålunda saknas. I fråga om insyn i denna industris verksamhet

och kontroll av produkternas beskaffenhet och ändamålsenlighet

ger, säges vidare i direktiven, den nya läkemedelslagstiftningen goda möjligheter.

Beträffande prisbildningen i industriledet torde man nu närmast

få inrikta sig på en prövning av prisernas skälighet; det bör emellertid undersökas

om inte från konkurrenssynpunkt en viss läkemedelstillverkning

utöver vad som nu förekommer bör ske i allmän regi.

I fråga om droghandelsverksamheten anbefalles att ett förslag om centralisering

till ett statsägt monopolföretag skall allvarligt övervägas. Det är

framför allt i samband med droghandeln som läkemedelsbranschens prisoch

konkurrensförhållanden diskuteras i direktiven. Även för läkemedelsförsörjningen

på detaljhandelsplanet säges utredningen böra överväga en

ny ordning.

Utskottet

Motioner med samma syfte som den nu förevarande har på senare år flera

gånger prövats av bankoutskottet (uti. 1963; 11, 1964: 10 och 1965: 17).

I de båda senaste fallen hänvisade utskottet till föredragande departementschefens

uttalande i direktiven för läkemedelsförsörjningsutredningen, att

enligt hans mening bärande skäl saknades för att vid detta tillfälle aktualisera

ett förstatligande av läkemedelsindustrien. Vad utskottet anfört har

godkänts av riksdagen.

Utskottet vill framhålla, att läkemedelsförsörjningsutredningen har under

prövning frågan om vidgade samhälleliga insatser när det gäller distributionen

av läkemedel. Även lämpligheten av en viss ökning av läkemedelstillverkningen

i allmän regi skall övervägas av utredningen. Vad gäller frågan

om ett förstatligande av läkemedelsindustrien vill utskottet instämma i

vad som därvidlag har uttalats av departementschefen i den nyssnämnda

utredningens direktiv. Något skäl för riksdagen att frångå sitt tidigare fle
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967

ra gånger gjorda ställningstagande i denna fråga anser utskottet icke föreligga
Utskottet

hemställer således,

att motionen II: 752 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Åkerlund, Hilding, Lundin,

Larfors, Lundberg och Mattsson;

från a n dra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå och Ekström

i Iggesund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.