Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av läkemedelsindustrien.
1967-03-07 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1967:12, Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av läkemedelsindustrien.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967
13
Nr 12
Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av läkemedelsindustrien.
I den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 752 i andra kammaren
av herr Jansson in. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till regeringen
måtte begära en utredning i syfte att starta en samhälleligt ägd läkemedelsindustri
i Sverige och att på lång sikt hela läkemedelsindustrien övertages
av de samhälleliga organen».
Motiveringen för förslaget återges nedan i sammandrag.
Motionen
Inledningsvis hänvisas till likartade motioner av ungefär samma grupp
motionärer åren 1963—1965. Bland kärnpunkter i den kritik mot läkemedelsindustrien
som ligger till grund för kravet på ett förstatligande nämns
dels motsättningen mellan allmänhetens krav på säkerhet och företagens
krav att snabbt få ut sina produkter, dels företagens ovilja att återkalla
preparat med skadliga biverkningar. Motionärerna kritiserar vidare prissättningen
på läkemedel samt reklam- och försäljningskostnadernas omfattning;
-
Vissa uppgifter om läkemedelsindustrien
Antalet svenska läkemedelstillverkare är för närvarande ca 40. Av dessa
företag svarar dock ett dussintal för den övervägande delen av tillverkningen.
Utländska tillverkare är i Sverige företrädda dels av egna dotterbolag,
dels av ombud. Antalet dotterbolag är för närvarande 19; i övrigt
representeras ca 150i fabrikanter av ca 70 ombud. Härutöver förekommer
att svenska industriföretag tillverkar utländska produkter på licens.
Apotekens försäljning av läkemedel uppgick år 1965 till 670 milj. kr.,
räknat i utförsäljningspriser. Apotekstillverkade läkemedel svarade för 16
procent av denna försäljning. I övrigt täcktes läkemedelsbehovet med industritillverkade
varor, varav 46 procént av svenskt och 38 procent av utländskt
ursprung. Den svenska läkemedelsindustriens marknadsandel har
under de senaste tio åren legat vid eller strax under 50 procént. De iitländska
företagens marknadsandel har samtidigt successivt ökat, År 1956
14
Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967
svarade de för blott 21 procent av apotekens försäljning, medan 30 procent
av denna avsåg apotekens egen tillverkning.
Nio av de största svenska läkemedelsföretagen tillhör Läkemedelsindustriföreningen
(LIF). Dessa företags försäljning år 1965 på den svenska marknaden
uppgick till 232 milj. kr., räknat i apotekens inköpspriser. Deras
försäljning av läkemedel i utlandet uppgick samtidigt till 183 milj. kr. Försäljningen
i utlandet utvecklas betydligt snabbare än den inhemska. Sina
kostnader för läkemedelsforskning under år 1965 beräknar LIF-företagen
till 46 milj. kr. LIF har också publicerat uppgifter om de anslutna företagens
kostnader år 1965 för reklam och information på den svenska marknaden.
Informationskostnaderna uppskattas till 10,4 milj. kr., motsvarande
4,5 procent av apotekens inköpspris och 3,2 procent av konsumentpriserna.
Av sistnämnda procenttal avsåg 0,7 resp. 0,5 procent kataloger och återstoden
konsulenter. LIF-företagens reklamkostnader nämnda år var 11,5 milj.
kr., motsvarande 5,0> procent av apotekens inköpspris och 3,6 procent av
konsumentpriserna. Något mer än hälften av reklamkostnaderna avsåg annonsering
(2,6 resp. 1,9 procent) och återstoden trycksaker. Kostnaderna för
övrig sales-promotion-verksamhet beräknas under samma tid ha uppgått till
8,3 milj. kr., motsvarande 3,6 procent av apotekens inköpspris och 2,5 procent
av konsumentpriserna. — För andra läkemedelsföretag än de til! LIF
anslutna torde motsvarande siffror inte föreligga.
Standardiserat läkemedel, som är avsett att tillhandahållas förbrukaren
1 tillverkarens originalförpackning, benämnes farmaceutisk specialitet. Sådan
specialitet får enligt läkemedelsförordningen inte försäljas utan att vara
registrerad hos medicinalstyrelsen, som därvid prövar att priset är skäligt
och som också utövar en fortlöpande kontroll över dessa läkemedel. De registrerade
farmaceutiska specialiteternas antal har på senare tid sjunkit
något; efter ett maximum av 3 024 år 1963 var det vid 1966 års utgång
2 979. Vid bedömningen av dessa siffror bör observeras att skilda beredningsformer,
t. ex. tablett och mixtur, räknas som skilda specialiteter.
Läkemedelsförsörjningsutredningen
Läkemedelsförsörjningens organisation och därmed sammanhängande
frågor har under lång tid varit föremål för prövning av skilda utredningar.
För att fullfölja det arbete som utförts av 1946 års läkemedelsutredning
och 1953 års läkemedelskommitté tillkallades år 19(>3 läkemedelsförsörjningsutredningen,
vars arbete fortfarande pågår men beräknas bli slutfört
under innevarande år. Utredningsuppdraget avser främst droghandeln och
apoteksväsendet; enligt den mening som föredragande departementschefen
uttalar i direktiven bör läkemedelsförsörjningens organisation ytterligare
reformeras i riktning mot ett större samhällsengagemang.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967
15
Beträffande läkemedelsindustrien anföres i direktiven huvudsakligen följande.
Denna industri spelar numera en dominerande roll i fråga om produktion
av läkemedel och vidareutveckling av området. Den är i hög grad
beroende av forsknings- och utvecklingsarbete, som bedrivs i konkurrens
mellan flera självständiga enheter. För den svenska industrien är det med
hänsyn till de stora forsknings- och utvecklingskostnaderna väsentligt att
den kan avsätta sina produkter på en större marknad än den svenska. I
konkurrensen på den utländska marknaden har den hittills, påpekas det
vidare, varit förhållandevis framgångsrik; inemot hälften av dess inkomster
kommer från utlandet. Det anförda talar enligt departementschefen för att
läkemedelsindustrien bör få fortsätta att utvecklas i samma former som
hittills. Bärande skäl för att aktualisera ett förstatligande av läkemedelsindustrien
anses sålunda saknas. I fråga om insyn i denna industris verksamhet
och kontroll av produkternas beskaffenhet och ändamålsenlighet
ger, säges vidare i direktiven, den nya läkemedelslagstiftningen goda möjligheter.
Beträffande prisbildningen i industriledet torde man nu närmast
få inrikta sig på en prövning av prisernas skälighet; det bör emellertid undersökas
om inte från konkurrenssynpunkt en viss läkemedelstillverkning
utöver vad som nu förekommer bör ske i allmän regi.
I fråga om droghandelsverksamheten anbefalles att ett förslag om centralisering
till ett statsägt monopolföretag skall allvarligt övervägas. Det är
framför allt i samband med droghandeln som läkemedelsbranschens prisoch
konkurrensförhållanden diskuteras i direktiven. Även för läkemedelsförsörjningen
på detaljhandelsplanet säges utredningen böra överväga en
ny ordning.
Utskottet
Motioner med samma syfte som den nu förevarande har på senare år flera
gånger prövats av bankoutskottet (uti. 1963; 11, 1964: 10 och 1965: 17).
I de båda senaste fallen hänvisade utskottet till föredragande departementschefens
uttalande i direktiven för läkemedelsförsörjningsutredningen, att
enligt hans mening bärande skäl saknades för att vid detta tillfälle aktualisera
ett förstatligande av läkemedelsindustrien. Vad utskottet anfört har
godkänts av riksdagen.
Utskottet vill framhålla, att läkemedelsförsörjningsutredningen har under
prövning frågan om vidgade samhälleliga insatser när det gäller distributionen
av läkemedel. Även lämpligheten av en viss ökning av läkemedelstillverkningen
i allmän regi skall övervägas av utredningen. Vad gäller frågan
om ett förstatligande av läkemedelsindustrien vill utskottet instämma i
vad som därvidlag har uttalats av departementschefen i den nyssnämnda
utredningens direktiv. Något skäl för riksdagen att frångå sitt tidigare fle
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG Bankoutskottets utlåtande nr 12 år 1967
ra gånger gjorda ställningstagande i denna fråga anser utskottet icke föreligga
Utskottet
hemställer således,
att motionen II: 752 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 7 mars 1967
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Åkerlund, Hilding, Lundin,
Larfors, Lundberg och Mattsson;
från a n dra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå och Ekström
i Iggesund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.