Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om återställande av tidigare talmansbord i kamrarnas plenisalar.

1967-03-07 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:13, Utlåtande i anledning av motion om återställande av tidigare talmansbord i kamrarnas plenisalar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1967

17

Nr 13

Utlåtande i anledning av motion om återställande av tidigare

talmansbord i kamrarnas plenisalar.

I den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 767 i andra kammaren

av herr Rubin har hemställts, att riksdagen ville uppdraga åt riksdagens

förvaltningskontor att återställa talmansborden i kamrarnas plenisalar på

sätt som riksdagsstadgan förutsätter och antaga eventuellt i sammanhanget

erforderliga ändringar i riksdagsstadgan.

Motiveringen för denna hemställan återges nedan i sammandrag.

Motionen

Vid de, överläggningar mellan olika personer och grupper som utmärker

det svenska statsskicket liar, framhåller motionären, deltagarna sedan gammalt

samlats kring ett bord. Konungens rådsbord, domarbordet och i riksdagen

talmansbordet är exempel på sådana bord, som kommit att spela en

central roll vid genomförandet av ledande funktioner i det svenska samhället.

Att den som leder förhandlingar i riksdagen sitter vid kortändan av

ett avlångt bord är en tradition från ståndstiden. Utan något beslut därom

har, säger motionären, talmansborden i båda kamrarna undanskaffats och

talmännen placerats vid en tribun efter kontinentalt mönster. Den tidigare

ordningen bör av hänsyn till traditionen återställas.

Vissa bestämmelser i riksdagsstadgan och i kamrarnas ordningsstadgor

I riksdagsstadgan omnämnes talmansbordet i §4 mom. 4, där i första

och andra stycket föreskrivs att, då omröstning ägt rum, i vardera kammaren

minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, bör taga

plats vid talmansbordet. Bestämmelsen i första stycket, som avser det fall

då omröstningen ägt rum. medelst omröstningsapparat, torde i praktiken

inte tillämpas.

I kamrarnas ordningsstadgor omnämnes talmansbordet i § 2 mom. 2, där

vice talmännens platser i samlingssalen anges befinna sig till höger respektive

till vänster om talmansbordet, och i § 21 mom. 1, där det föreskrivs

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1967

att, då omröstning till beslut eller val skall företagas med slutna sedlar, fyra

ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, bör taga plats vid talmansbordet.

Vissa uppgifter om de förutvarande och de nya talmansborden

I samband med installation av televisionsanläggning och ny voteringsanläggning

hösten 19(i6 aktualiserades av tekniska skäl vissa förändringar

av inredningen i kamrarnas plenisalar. Den nya apparaturen för fotografering

av voteringsresultaten, som är mycket skrymmande, befanns böra placeras

längst in i absiden bakom talmansbordet, där väggen också genombröts

för ändamålet. För att fri passage skulle erhållas bakom talmansbordet

syntes det önskvärt att förkorta detta och den tribun varpå det stod.

Samtidigt fanns skäl som talade för att talmansbordet skulle göras bredare;

det kunde nämligen därigenom rymma den anordning som är avsedd för

visning av bilder på TV-skärmarna och som eljest på ett olyckligt sätt hade

måst placeras bakom talarstolen. De nya talmansbord som installerades är

försedda med instrumentpaneler framför talmannens och sekreterarens

platser. Genom att numera sitta vänd ut mot salen vid talmannens sida får

sekreteraren större möjligheter att följa vad som sker i kammaren och att

ge upplysningar till och i övrigt biträda talmannen.

Utskottet

De nya talmansborden i kamrarna har tillkommit av praktiska skäl, närmast

till följd av det bristande utrymmet för de nya tekniska anordningar

som togs i bruk hösten 1966. Utskottet kan inte finna att talmansbordens

nya form strider mot vad som föreskrivs i riksdagsstadgan. Någon anledning

att göra ändring i denna stadga till följd av talmansbordens nya form

synes inte föreligga; enligt vad som upplysts för utskottet har konstitutionsutskottet

inte heller sett sig föranlåtet att taga initiativ i sådan riktning.

Då de nya talmansborden även medför vissa praktiska fördelar torde

det så mycket mindre finnas skäl att nu utbyta dem.

Med hänsyn till vad motionären anfört om den traditionella gestaltningen

av talmannens plats vill utskottet emellertid erinra om att riksdagens lokalfrågor

enligt det beslut som riksdagen fattat på grundval av utskottets memorial

nr 4 kommer att bli föremål för eu utredning med sikte på de lokalbehov

som uppkommer därest en övergång till enkammarsystem sker. Utformningen

av plenisalen för en enkammarriksdag, vare sig denna sal kommer

till stånd i ett nybygge eller genom ombyggnad av andra kammarens

nuvarande plenisal, kommer givetvis att noga övervägas från såväl prak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1967

19

tiska som estetiska utgångspunkter. Det kan förutsättas att därvid i den

utsträckning så befinnes vara skäligt tages hänsyn till den tradition som

motionären åberopar.

Under hänvisning til! vad här anförts hemställer utskottet,

att motionen II: 767 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Hilding, Lundin, Larfors,

Lundberg och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,

Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå och Ekström

i Iggesund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.