Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om ett statligt obligationslån för bistånd till u-länderna m.m.

1967-03-30 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:18, Utlåtande i anledning av motioner om ett statligt obligationslån för bistånd till u-länderna m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1967

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av motioner om ett statligt obligationslån

för bistånd till u-länderna m.m.

I den till bankutskottet hänvisade motionen nr 766 i andra kammaren av

herr Rubin har med åberopande av vad som anförts i motionen 11:612

hemställts, att riksdagen skall befullmäktiga riksgäldskontoret att under

budgetåret 1967/68 emittera ett statligt obligationslån belöpande sig till en

summa av 300 miljoner kronor att användas för u-landsbistånd.

I den nämnda motionen II: 612, vilken remitterats till statsutskottet, har

samme motionär hemställt att riksdagen för budgetåret 1967/68 skall anvisa

tillhopa 1,06 miljard kronor till u-landsbistånd enligt en i motionen närmare

angiven fördelning. I förhållande till vad som föreslagits i statsverkspropositionen

innebär detta en utgiftsökning av 656 miljoner kronor, av vilket

belopp 300 miljoner kronor enligt motionärens förslag skall täckas genom

ett »allmänt u-lån». Beträffande vad motionären anfört om anslagsändamål

och anslagsfördelning samt om finansiering i övrigt av de föreslagna utgifterna

hänvisas till motionen II: 612.

I de likalydande motionerna nr 684 i första kammaren av fru Lindström

m. fl. och nr 851 i andra kammaren av herr Wahlund m. fl. redovisas olika

tänkbara metoder för finansiering av en utvidgad u-landshjälp och framhålles

att uppsplittringen på olika förslag i detta hänseende medför risk för

att förslagen slår ut varandra under behandlingen i olika utskott och att

inget förslag erhåller tillräckligt starkt stöd för att skapa de resurser som

alla u-landshjälpens anhängare enligt motionärerna anser behövliga och

angelägna att åvägabringa. Motionärerna förordar att u-landshjälpens anslagsfrågor

skall behandlas i ett sammanhang, lämpligen i ett sammansatt

utskott, där erfarenheterna av både u-landshjälpens arbete och av bevillningsfrågor

kan göra sig gällande och bedömningarna sammanvägas. Motionerna

utmynnar i en hemställan om att motionerna skall »överlämnas till

vederbörande utskott för att av dem tagas i beaktande vid överläggning inom

utskotten angående behandlingen av det stora frågekomplex som u-landshjälpen

utgör».

Sistnämnda motioner — i fråga om vilkas innehåll i övrigt utskottet

hänvisar till motionen 1: 684 — har förutom till bankoutskottet remitterats

till statsutskottet, bevillningsutskottet och lagutskott. Ställningstaganden till

motionerna har redovisats av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 2

och av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 2.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr IS

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1967

Vissa uppgifter om den statliga upplåningen

Enligt det i årets statsverksproposition framlagda riksstatsförslaget beräknas

statsutgifterna under budgetåret 1967/68 uppgå till totalt 36 091 milj.

kr. Statsinkomsterna, som enligt tidigare gällande beräkningsgrunder kunnat

uppskattas till 33 556 milj. kr., förutses till följd av höjda skatter och

avgifter komma att öka med ytterligare 1 440 milj. kr. Den statliga totalbudgetens

saldo beräknas sålunda bli ett underskott av 1 095 milj. kr., vilket

belopp utgör det kalkylerade statliga upplåningsbehovet. Statsskulden uppgick

vid slutet av budgetåret 1965/66 till 19,6 miljarder kr. Den fonderade

statsskulden — med minst fem års ursprunglig löptid — utgjorde härav

inte fullt 16 miljarder kr.

Vilken upplåning som verkligen kommer till stånd betingas av statsbudgetens

kassamässiga utfall. Samhällsekonomiska bedömningar påverkar

dessutom upplåningsbesluten. Riksgäldskontorets lånepolitik utformas numera

i nära samråd med riksbanken.

En grundläggande princip för den statliga upplåningen får sägas vara att

special destination av lånemedel till vissa angivna utgiftsändamål icke förekommer.

Undantag från denna princip gjordes dock under andra världskriget,

då flera s. k. försvarslån emitterades. Dessa lån, som var av osedvanlig

storlek — nämnas må att statsskulden under budgetåren 1939/40—

1944/45 ökade från 2,4 miljarder kr. till inemot 10 miljarder kr. — utformades

med hänsyn till ekonomisk-politiska överväganden och syftade sålunda

bl. a. till att minska det till följd av knappheten på varor rådande köpkraftsöverskottet.

Utskottet

Det i motionen II: 766 framlagda förslaget om ett särskilt statligt obligationslån

om 300 miljoner kronor att användas för u-landsbistånd avser att

ange en källa varifrån medel skall kunna erhållas till den kraftiga ökning

av anslagen till internationell hjälpverksamhet som samme motionär förespråkat

i motionen II: 612. Sistnämnda motion har liksom andra motioner

med liknande syfte hänvisats till statsutskottet. Då det måste få ankomma

på statsutskottet att pröva frågan om en eventuell utvidgning av medelsramen

för internationell biståndsverksamhet behandlar bankoutskottet i detta sammanhang

blott frågan om lämpligheten att, därest en sådan utvidgning

skulle anses önskvärd, delvis täcka det uppkommande medelsbehovet genom

emission av ett särskilt obligationslån.

Behandling av u-landshjälpens anslagsfrågor i ett sammanhang, lämpligen

i ett sammansatt utskott, har förordats i motionerna I: 684 och II: 851. Av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1967

3

de utskott som berörts av detta önskemål har bevillningsutskottet och andra

lagutskottet numera avgivit betänkanden i anledning av motioner som för

dem i sammanhanget varit aktuella, och kamrarna har också fattat beslut i

dessa ärenden. Bankoutskottet, som inte ansett det påkallat att ta initiativ

till sammansatt utskott för behandling av motionen II: 766, finner för sin

del inte anledning att föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av det

nämnda motionsparet.

Det i motionen II: 766 väckta förslaget går ut på specialdestination av

statliga lånemedel till internationell hjälpverksamhet. En sådan åtgärd är

enligt utskottets mening inte lämplig. Bortsett från de särskilda fall där

inom statsbudgetens ram specialdestination är föreskriven bör statsinkomsterna

i sin helhet jämte upplånade medel anses stå till förfogande för

att täcka de totala statsutgifterna. Det statliga upplåningsbehovet är sålunda

att betrakta som en saldopost. Förutom att sammankopplingen mellan en

viss emission av statsobligationer och en viss statsutgift får betraktas som

missvisande, bör också observeras att de statliga obligationslånens omfattning

måste bestämmas med hänsyn till rådande utrymme på kredit- och

kapitalmarknaden. Den i statsverkspropositionen redovisade kalkylen för

den statliga upplåningen under budgetåret 1967/68 är grundad på en bedömning

av detta utrymme.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

A. att motionerna I: 684 och II: 851, såvitt de hänvisats till

bankoutskottet, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
B.

att motionen II: 766 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Lundin,

Lundberg, Mattsson* och Brundin;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs*, herrar

Hagnell, Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Bengtsson i

Landskrona och Larsson i Umeå.

*_Ej närvarande vid justeringen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670029

opaginerad Kontrollera mot PDF

;• 1 V;.:,

jb

•rn:M

''fl'', :ii‘i '',ni>

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.