Utlåtande i anledning av motioner om ett statligt obligationslån för bistånd till u-länderna m.m.
1967-03-30 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1967:18, Utlåtande i anledning av motioner om ett statligt obligationslån för bistånd till u-länderna m.m.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1967
1
Nr 18
Utlåtande i anledning av motioner om ett statligt obligationslån
för bistånd till u-länderna m.m.
I den till bankutskottet hänvisade motionen nr 766 i andra kammaren av
herr Rubin har med åberopande av vad som anförts i motionen 11:612
hemställts, att riksdagen skall befullmäktiga riksgäldskontoret att under
budgetåret 1967/68 emittera ett statligt obligationslån belöpande sig till en
summa av 300 miljoner kronor att användas för u-landsbistånd.
I den nämnda motionen II: 612, vilken remitterats till statsutskottet, har
samme motionär hemställt att riksdagen för budgetåret 1967/68 skall anvisa
tillhopa 1,06 miljard kronor till u-landsbistånd enligt en i motionen närmare
angiven fördelning. I förhållande till vad som föreslagits i statsverkspropositionen
innebär detta en utgiftsökning av 656 miljoner kronor, av vilket
belopp 300 miljoner kronor enligt motionärens förslag skall täckas genom
ett »allmänt u-lån». Beträffande vad motionären anfört om anslagsändamål
och anslagsfördelning samt om finansiering i övrigt av de föreslagna utgifterna
hänvisas till motionen II: 612.
I de likalydande motionerna nr 684 i första kammaren av fru Lindström
m. fl. och nr 851 i andra kammaren av herr Wahlund m. fl. redovisas olika
tänkbara metoder för finansiering av en utvidgad u-landshjälp och framhålles
att uppsplittringen på olika förslag i detta hänseende medför risk för
att förslagen slår ut varandra under behandlingen i olika utskott och att
inget förslag erhåller tillräckligt starkt stöd för att skapa de resurser som
alla u-landshjälpens anhängare enligt motionärerna anser behövliga och
angelägna att åvägabringa. Motionärerna förordar att u-landshjälpens anslagsfrågor
skall behandlas i ett sammanhang, lämpligen i ett sammansatt
utskott, där erfarenheterna av både u-landshjälpens arbete och av bevillningsfrågor
kan göra sig gällande och bedömningarna sammanvägas. Motionerna
utmynnar i en hemställan om att motionerna skall »överlämnas till
vederbörande utskott för att av dem tagas i beaktande vid överläggning inom
utskotten angående behandlingen av det stora frågekomplex som u-landshjälpen
utgör».
Sistnämnda motioner — i fråga om vilkas innehåll i övrigt utskottet
hänvisar till motionen 1: 684 — har förutom till bankoutskottet remitterats
till statsutskottet, bevillningsutskottet och lagutskott. Ställningstaganden till
motionerna har redovisats av bevillningsutskottet i dess betänkande nr 2
och av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 2.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr IS
2
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1967
Vissa uppgifter om den statliga upplåningen
Enligt det i årets statsverksproposition framlagda riksstatsförslaget beräknas
statsutgifterna under budgetåret 1967/68 uppgå till totalt 36 091 milj.
kr. Statsinkomsterna, som enligt tidigare gällande beräkningsgrunder kunnat
uppskattas till 33 556 milj. kr., förutses till följd av höjda skatter och
avgifter komma att öka med ytterligare 1 440 milj. kr. Den statliga totalbudgetens
saldo beräknas sålunda bli ett underskott av 1 095 milj. kr., vilket
belopp utgör det kalkylerade statliga upplåningsbehovet. Statsskulden uppgick
vid slutet av budgetåret 1965/66 till 19,6 miljarder kr. Den fonderade
statsskulden — med minst fem års ursprunglig löptid — utgjorde härav
inte fullt 16 miljarder kr.
Vilken upplåning som verkligen kommer till stånd betingas av statsbudgetens
kassamässiga utfall. Samhällsekonomiska bedömningar påverkar
dessutom upplåningsbesluten. Riksgäldskontorets lånepolitik utformas numera
i nära samråd med riksbanken.
En grundläggande princip för den statliga upplåningen får sägas vara att
special destination av lånemedel till vissa angivna utgiftsändamål icke förekommer.
Undantag från denna princip gjordes dock under andra världskriget,
då flera s. k. försvarslån emitterades. Dessa lån, som var av osedvanlig
storlek — nämnas må att statsskulden under budgetåren 1939/40—
1944/45 ökade från 2,4 miljarder kr. till inemot 10 miljarder kr. — utformades
med hänsyn till ekonomisk-politiska överväganden och syftade sålunda
bl. a. till att minska det till följd av knappheten på varor rådande köpkraftsöverskottet.
Utskottet
Det i motionen II: 766 framlagda förslaget om ett särskilt statligt obligationslån
om 300 miljoner kronor att användas för u-landsbistånd avser att
ange en källa varifrån medel skall kunna erhållas till den kraftiga ökning
av anslagen till internationell hjälpverksamhet som samme motionär förespråkat
i motionen II: 612. Sistnämnda motion har liksom andra motioner
med liknande syfte hänvisats till statsutskottet. Då det måste få ankomma
på statsutskottet att pröva frågan om en eventuell utvidgning av medelsramen
för internationell biståndsverksamhet behandlar bankoutskottet i detta sammanhang
blott frågan om lämpligheten att, därest en sådan utvidgning
skulle anses önskvärd, delvis täcka det uppkommande medelsbehovet genom
emission av ett särskilt obligationslån.
Behandling av u-landshjälpens anslagsfrågor i ett sammanhang, lämpligen
i ett sammansatt utskott, har förordats i motionerna I: 684 och II: 851. Av
Bankoutskottets utlåtande nr 18 år 1967
3
de utskott som berörts av detta önskemål har bevillningsutskottet och andra
lagutskottet numera avgivit betänkanden i anledning av motioner som för
dem i sammanhanget varit aktuella, och kamrarna har också fattat beslut i
dessa ärenden. Bankoutskottet, som inte ansett det påkallat att ta initiativ
till sammansatt utskott för behandling av motionen II: 766, finner för sin
del inte anledning att föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av det
nämnda motionsparet.
Det i motionen II: 766 väckta förslaget går ut på specialdestination av
statliga lånemedel till internationell hjälpverksamhet. En sådan åtgärd är
enligt utskottets mening inte lämplig. Bortsett från de särskilda fall där
inom statsbudgetens ram specialdestination är föreskriven bör statsinkomsterna
i sin helhet jämte upplånade medel anses stå till förfogande för
att täcka de totala statsutgifterna. Det statliga upplåningsbehovet är sålunda
att betrakta som en saldopost. Förutom att sammankopplingen mellan en
viss emission av statsobligationer och en viss statsutgift får betraktas som
missvisande, bör också observeras att de statliga obligationslånens omfattning
måste bestämmas med hänsyn till rådande utrymme på kredit- och
kapitalmarknaden. Den i statsverkspropositionen redovisade kalkylen för
den statliga upplåningen under budgetåret 1967/68 är grundad på en bedömning
av detta utrymme.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
A. att motionerna I: 684 och II: 851, såvitt de hänvisats till
bankoutskottet, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
B.
att motionen II: 766 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 30 mars 1967
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Lundin,
Lundberg, Mattsson* och Brundin;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs*, herrar
Hagnell, Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge, Bengtsson i
Landskrona och Larsson i Umeå.
*_Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670029
opaginerad Kontrollera mot PDF
;• 1 V;.:,
jb
•rn:M
''fl'', :ii‘i '',ni>
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.