Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

1967-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:20, Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

1

Nr 20

Utlåtande i anledning av motioner om pension åt vissa f. d. tjänstemän

hos riksdagen.

Till bankoutskottet har hänvisats följande motioner om särskild tilläggspension

åt vissa f. d. tjänstemän hos riksdagen, nämligen

dels de likalydande motionerna nr 103 i första kammaren av herrar

Gustaf Elof sson och Yngve Nilsson och nr 86 i andra kammaren av herr

Magnusson i Borås in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte tillerkänna

förre notarien och registratorn hos bevillningsutskottet f. d. kamreraren

P. E. Regnér en årlig pension eller engångsersättning med skäligt belopp,

dels de likalydande motionerna nr 432 i första kammaren av herr förste

vice talmannen Strand m. fl. och nr 756 i andra kammaren av herr Levin

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte tillerkänna förste kanslisten i

första kammaren Wilhelm Stenwall en tilläggspension motsvarande mellanskillnaden

mellan hans hittillsvarande pension enligt lönegrad A 19 och en

pension enligt lönegrad A 25, att utgå från och med den 1 mars 1967.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, till motionerna I: 103 och I: 432.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har efter remiss avgivit yttrande

över motionerna.

Vissa uppgifter i anslutning till motionerna

F. d. kamreraren Einar Regnér är född den 1 maj 1888. Han var från år

1913 anställd hos statskontoret, i finansdepartementet och åter hos statskontoret,

där han var kamrerare, senast med placering i lönegrad Ca 27

(motsvarande lönegrad A 21 enligt nu gällande löneplan), fr. o. m. den

1 juli 1942 till utgången av maj 1953, då han avgick med pension.

Vid sidan av sin tjänstgöring i finansdepartementet resp. hos statskontoret

var Regnér fr. o. m. 1928 års riksdag anställd som notarie och

registrator hos bevillningsutskottet. Han kvarstod i denna befattning efter

sin pensionering t. o. m. 1965 års riksdags vårsession, åren 1963—1965 med

halvtidstjänstgöring. Hos utskottet tjänstgjorde Regnér i huvudsak under

sessionstid; antalet tjänstgöringsdagar uppgick under senare år till drygt

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

200 per år. Lönen för befattningen hos utskottet var år 1965 vid heltidstjänstgöring

2 127 kr. per månad. Samma år var bruttobeloppet av Regnérs

pension som f. d. kamrerare hos statskontoret 1 901 kr. per månad.

F. d. byråsekreteraren Wilhelm Stenwall är född den 1 april 1897. Han

var fr. o. in. år 1919 anställd vid postverket, där han fungerade som föreståndare

för statens intressekontor fr. o. m. den 1 december 1947 till utgången

av juni 1962, då han avgick med pension. I sin nämnda befattning

hade Stenwall senast tjänstetiteln byråsekreterare och var fr. o. m. den

1 juli 1957 till sin avgång placerad i lönegrad Ao 19.

Vid sidan av sin tjänstgöring inom postverket och sedermera efter sin

pensionering har Stenwall varit anställd hos första kammaren, först såsom

kanslist fr. o. m. 1919 års riksdag t. o. m. lagtima riksdagen 1940 och

fr. o. m. 1946 års riksdag t. o. in. 1951 års riksdags vårsession, därefter såsom

förste kanslist från hösten 1951 till utgången av år 1966. Antalet

tjänstgöringsdagar har under senare år varit genomsnittligt ca 250 per år.

Sedan ny personalorganisation genomförts inom riksdagen har Stenwall

kvarstått i tjänst under tiden januari—mars 1967 och därvid under vakans

fullgjort göromål som ankommer på innehavare av nyinrättade tjänster.

Såsom förste kanslist uppbar Stenwall under år 1986 en lön av 2 980 kr.

per månad. Samma år var bruttobeloppet av hans pension som f. d. byråsekreterare

vid postverket 2 000 kr. per månad.

Motionerna

I de motioner som gäller Regnér anförcs, att det knappast synes tillfredsställande

att en tjänsteman efter 38-årig väl vitsordad tjänstgöring hos riksdagen

skall lämna sin tjänst utan rätt att uppbära pension, som i någon

mån uppväger den avsevärda nedgången i inkomstnivån i samband med avgången

från befattningen i riksdagen.

I motionerna rörande Stenwall uttalas, att denne genom att ägna en

väsentlig del av sin krafter åt riksdagen blivit kraftigt eftersatt i befordringshänseende

i postverket. Vidare erinras om att åtskilliga av Stenwalls

arbetsuppgifter i första kammarens kansli enligt den nya personalorganisationen

handläggs av kammar sekreterarens ersättare och av förste byråsekreteraren

i lönegrad A 23. En möjlighet att kompensera Stenwall från

utebliven befordran och därmed lägre pension från postverket är, säger

motionärerna, att tillerkänna honom en tilläggspension som kan anses motsvara

vad som kan tänkas ha tillkommit honom om han ej ägnat sig åt riksdagstjänst.

Även för Stenwalls de! påtalas att hans inkomster kraftigt reduceras

vid avgången från riksdagstjänsten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

Remissyttrandet

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor erinrar i sitt yttrande inledningsvis

om att styrelsen med stöd av riksdagens bemyndigande har beslutat

att statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) m. fl. pensionsförfattningar

fr. o. m. den 1 januari 1967 skall äga tillämpning på tjänstemän

inom den inre riksdagsförvaltningen (RFS 1967:9). Då detta beslut om

pensionsreglering inte täcker vare sig Regnér eller Stenwall bör emellertid,

framhåller styrelsen, frågan om pensionsförmån åt dessa i första hand

bedömas efter de grunder som gällde före den 1 januari 1967. Härom anför

styrelsen:

De pensioneringsgrunder som hittills tillämpats (BaU 1954:41) har endast

haft avseende på sådana tjänstemän hos riksdagen, som vid sidan av

riksdagstjänsten icke innehaft annan anställning förenad med pensionsrätt.

Frågan om pension åt riksdagstjänsteman, som jämväl innehade annan

anställning förenad med pensionsrätt, borde enligt uttalande i det betänkande,

som avlämnades av den år 1952 av riksgäldsfullmäktige tillsatta kommittén

för utredning av ifrågavarande spörsmål och som låg till grund för

beslut vid 1954 års riksdag, bedömas enligt de grunder som gällde sammanträffande

av pensionsförmåner för statsanställda. För ett närmare ställningstagande

ansågs böra avvaktas den pensionsreglering, som skulle bli

resultatet av 1951 års pensionsutrednings arbete.

Enligt 7 § SPR, som trädde i kraft den 1 juli 1959 och som tillkom på

grundval av 1951 års pensionsutrednings arbete, gäller vid sammanträffande

av pensionsförmåner intjänade i olika tjänster, att endast en förmån,

den större, får utgå, oavsett om tjänsterna innehafts parallellt eller successivt.

I analogi härmed skulle alltså tilläggspension åt en riksdagstj änsteman,

som är berättigad till annan statlig eller kommunal pension, endast böra

ifrågakomma under förutsättning att riksdagstj änsten kan bedömas ha

varit högre än den pensionsberättigande tjänsten.

I enstaka fall har emellertid riksdagen av särskilda skäl, t. ex. utebliven

befordran på grund av riksdagstjänst, tillerkänt tjänsteman hos riksdagen,

som innehaft annan tjänst med pensionsrätt, tilläggspension.

Riksdagen har sålunda 1959 i anledning av väckt motion tillerkänt statskommissarien

G. Britth i hans egenskap av andra kammarens f. d. sekreterare

en särskild pension med ett årligt belopp av 2 700 kronor jämte rörligt tilllägg

(BaU 1959: 12). Anledningen synes ha varit att Britths tjänstgöring i

riksdagen torde ha hindrat honom att begagna sig av de befordringsmöjligheter

som kunnat stå till buds inom statskontoret, där han varit anställd.

Beträffande Regnér framhåller styrelsen, att frågan om utebliven befordran

ej har aktualiserats i hans fall. Vidare anföres:

Då en pension som notarie och registrator skulle vara väsentligt lägre än

den pension som redan tillkommer Regnér, synes förutsättningar saknas

för beviljande av tilläggspension åt honom. I ett fall som Regnérs skulle icke

heller enligt sedvanliga grunder för statsanställda i allmänhet beviljande

av engångsersättning kunnat ifrågakomma. Regnérs mycket långa tjänstgöringstid

hos riksdagen — 38 riksdagar — synes dock kunna motivera att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

viss engångsersättning beredes honom. En tillämpning av gällande grunder

för uträkning av gratifikation åt statsanställda, som ej kan erhålla någon

pension av statsmedel, skulle, beräknad på Regnérs hela tjänstgöringstid

lios riksdagen — omräknad till heltid ca 19 år — ge ett belopp av 3,8 X 2 127

kr. = 8 100 kr., eller med 25 % förhöjning av tjänstetiden 4,6 X 2 127 kr. =

9 800 kr.

Styrelsen säger sig icke lia någonting att erinra mot att riksdagen tillerkänner

Regnér en engångsersättning med 9 800 kr. att utgå från det under

fjortonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till pensioner åt f. d. befattningshavare

m. fl.

Beträffande Stenwall konstaterar styrelsen först att hans arbetsuppgifter

som förste kanslist hos första kammaren har varit av annorlunda och mera

kvalificerad karaktär än de som är förenade med den tjänst såsom förste

kanslist i lönegrad A 19 vilken inrättats fr. o. in. den 1 januari 1967. Om

Stenwalls befordringsmöjligheter inom postverket anför styrelsen, att Stenwall

icke synes lia sökt tjänst hos postverket utanför statens intressekontor,

att anledning härtill torde ha varit att befordran till annan tjänst skulle ha

utgjort hinder för hans fortsatta tjänst i riksdagen och att det inom poststyrelsens

personalbyrå inte anses uteslutet att Stenwall — om han sökt

annan tjänst — skulle ha vunnit befordran till lönegrad A 21 eller A 23.

Därefter yttrar styrelsen följande:

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor är inte beredd förorda att

riksdagen frångår sin hittillsvarande praxis, enligt vilken pensionsförmån

för riksdagstjänstgöring före den 1 januari 1967 i regel kunnat ifrågakomma

endast för tjänsteman som vid sidan av riksdagstjänsten ej innehaft annan

allmän eller enskild anställning förenad med pensionsrätt (BaU 1954:41),

särskilt som 1954 års pensioneringsprinciper baserades på en överenskommelse

mellan riksdagens dåvarande kanslideputerade och Riksdagst jänstemännens

förening.

Vad angår nivån vid ev. pension, anser styrelsen att löneställningen för

en tjänst fr. o. m. den 1 januari 1967 i den nya personalorganisationen ej

utan vidare kan läggas till grund för bestämmande av pensionsförmånens

storlek. Ett sådant förfarande förutsätter bl. a. att arbetsuppgifternas identitet

kan fastställas, varjämte löneförmånerna fastställts utifrån skilda förutsättningar

i fråga om sysselsättningsgrad in. m.

Emellertid blev de s. k. tillfälligt anställda riksdagstjänstemännens pensionsförhållanden

ej generellt reglerade före den 1 januari 1967. Denna

fråga får numera anses ha förlorat sin aktualitet. Vidare har efter 1954

års riksdagsbeslut genom 7 § SPR tillkommit bestämmelser om samordning

av sammanträffande pensioner.

Vid en samlad bedömning av olika på frågan inverkande omständigheter,

bl. a. Stenwalls osedvanligt långa anställningstid hos riksdagen, säger sig

styrelsen finna det skäligt att Stenwall av riksdagen tillerkännes en utfyllnad,

beräknad efter lönegrad A 23, av hans nu utgående tjänstepension att

fr. o. m. den 1 april 1967 utgå från ovannämnda anslag. Ett sådant beslut

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

5

skulle, beräknat efter i december 1967 gällande pensionslönenivå, innebära

en höjning av Stenwalls bruttopension från 2 000 kr. till 2 421 kr. per

månad.

Utskottet

F. d. kamreraren Einar Regnér och f. d. byråsekreteraren Wilhelm Stenwall

har båda under många år — Stenwall första gången 1919 —• vid sidan

av annan statstjänst och sedermera såsom pensionärer tjänstgjort hos riksdagen,

Regnér hos bevillningsutskottet som notarie och registrator, Stenwall

hos första kammaren, på senare tid som förste kanslist. I de föreliggande

motionerna föreslås att en särskild tilläggspension, i Regnérs fall alternativt

en engångsersättning, skall tillerkännas dem sedan de nu avgått ur

riksdagens tjänst.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har i sitt ovan refererade

remissyttrande redogjort för de principer utifrån vilka motionärernas

förslag bör bedömas. Med hänsyn tagen till dessa principer har styrelsen

angivit i vilken utsträckning riksdagen enligt dess mening bör tillmötesgå

förslagen.

Utskottet ansluter sig till de slutsatser till vilka förvaltningskontorets

styrelse kommit. Utskottet föreslår sålunda, att Regnér tillerkännes en engångsersättning

av 9 800 kr., att utgå från det under fjortonde huvudtiteln

uppförda anslaget till pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. Vad gäller

Stenwall föreslår utskottet, att den egenpension i form av ålderspension,

som utgår till honom enligt bestämmelserna i statens allmänna tjänstepensionsreglemente,

kompletteras med en tilläggspension, så avvägd att det

totala pensionsbeloppet motsvarar vad som skulle ha tillkommit honom

om han de sista fem åren före sin avgång ur postverkets tjänst varit placerad

1 lönegrad A 23 i stället för lönegrad A 19. Det sagda innebär att pensionens

månatliga bruttobelopp, räknat efter 1966 års pensionslönenivå, höjes från

2 000 kr. till 2 421 kr. Beslutet om tilläggspension skall äga motsvarande

tillämpning på familjepension som kan komma att utgå till efterlevande till

Stenwall. Då Stenwall kvarstått i tjänst hos första kammaren t. o. m. mars

månad 1967, bör tilläggspensionen utgå fr. o. m. den 1 april 1967. Tilläggspensionen

bör av statens personalpensionsverk utbetalas till Stenwall tillsammans

med honom eljest tillkommande pensionsbelopp. Enligt de principer

som tillämpas vid sammanträffande av pensionsförmåner intjänade i

olika tjänster bör kostnaderna för pension åt Stenwall fr. o. m. den 1 april

1967 i sin helhet belasta det nyssnämnda anslaget under fjortonde huvudtiteln.

Utskottet hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 103 och II: 86

respektive I: 432 och II: 756 måtte besluta tillerkänna f. d.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 20 år 1967

kamreraren Einar Regnér en engångsersättning och f. d.

byråsekreteraren Wilhelm Stenwall en särskild tilläggspension

i enlighet med tad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 25 april 19G7

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle*, Åke Larsson, Palm, Åkerlund,

Hilding, Lundin, Nils Theodor Larsson och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell, Berglund, Franzén i

Motala*, Rörjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund*

och Ullsten*.

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 67

714735

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Rungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen m. m., innebärande än a1 i texten