Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående riksdagstrycket.

1967-04-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:21, Utlåtande i anledning av motioner angående riksdagstrycket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1967

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av motioner angående riksdagstrycket.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 436 i första

kammaren av herr Wirtén och nr 552 i andra kammaren av herr St er ne har

hemställts, att riksdagen måtte besluta

1. att riksdagsledamots partitillhörighet så långt det är möjligt alltid anges

i allt riksdagstryck,

2. att propositioners departementstillhörighet på lämpligt sätt anges i utskottsutlåtanden

och i förekommande fall även i annat riksdagstryck,

3. att största enhetlighet eftersträvas vid utformningen av utskottens register

över avgivna utlåtanden m. m.

Den närmare innebörden av motionärernas förslag redovisas nedan. Beträffande

motiveringen hänvisas i övrigt till motionen II: 552.

Uppgifter rörande de i motionerna behandlade frågorna

1. Angivande av ledamots partitillhörighet

I kamrarnas protokoll anges sedan många år för varje debattinlägg talarens

partitillhörighet.

I anledning av ett motionsledes väckt förslag uppdrog riksdagen i mars

1966 åt kanslideputerade att föranstalta om angivande i riksdagstrycket av

motionärers partitillhörighet i den utsträckning som bankoutskottet angivit

i sitt utlåtande (nr 11) över ifrågavarande motioner. Utskottets uppfattning

var att partibeteckning borde sättas ut i underskriften till motionerna men

icke annorstädes. Att ange partitillhörighet i motionernas rubriker skulle,

anförde utskottet, ofta vara missvisande, eftersom två- eller flerpartimotioner

därigenom i regel skulle bli försedda med endast ett partis beteckning.

Även i övrigt tedde sig en sådan förändring för utskottet mindre lämplig.

Den av riksdagen beslutade reformen genomfördes omgående.

Riksdagens lönedelegation har i redogörelsen för sin verksamhet under

år 1966 vid angivande av delegationens sammansättning under året medtagit

uppgifter om partitillhörighet. Motsvarande gäller den av styrelsen för

riksdagens förvaltningskontor avgivna berättelsen över styrelsens verksamhet

under andra halvåret 1966.

Motionärerna påpekar att i utskottsutlåtandena partitillhörigheten för

närvarande icke anges för vare sig motionärer, utskottsledamöter, reservanBihang

till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1967

ter eller dem som avger särskilda yttranden. Enligt deras mening bör övervägas,

om inte en riksdagsmans partitillhörighet så långt det är möjligt

alltid bör anges i allt riksdagstryck, således även i riksdagsberättelsen, revisorernas

berättelse, redogörelsen för lönedelegationens verksamhet, liggare,

sakregister etc. Undantag anses dock alltjämt böra göras för namn i motionsrubriker

i enlighet med vad bankoutskottet anförde i sitt ovan refererade

utlåtande nr It år 1966.

2. Angivande av propositions departementstillhörighet

I utskottsutlåtanden rörande propositioner hänvisas vanligen i ingressen,

i anslutning till vad som anges i propositionen, till »statsrådsprotokollet

öyer justitieärenden» etc. I vissa fall talas dock enbart om »statsrådsprotokollet»

eller utelämnas eljest uppgift om propositionens departementstillhörighet.

Motionärerna finner det angeläget att utskotten i sina utlåtanden anger

propositionernas departementstillhörighet, exempelvis genom att utsätta

namnet på vederbörande departementschef. Också på denna punkt anser de

det böra övervägas, om inte anordningen kan införas även i övrigt riksdagstryck,

t. ex. i protokollen.

3. Utformningen av utskottens register

Samtliga utskott publicerar sessionsvis sakregister till sina betänkanden.

Dessa register företer vissa variationer i fråga om uppställning och typografi

samt uppslagsordens frekvens.

Konstitutionsutskottet och de tre lagutskotten fogar för varje session till

sitt register en förteckning över utskottets betänkanden under sessionen, vari

för varje betänkande anges dess nummer, rubrik och datum, tidpunkt för

ärendets behandling i kamrarna samt den huvudsakliga innebörden (tilloch

avstyrkande respektive bifall och avslag etc.) av utskottets förslag och

kamrarnas beslut. I förekommande fall anges även riksdagsskrivelses

nummer.

Motionärerna anför att studiet av riksdagstrycket skulle ytterligare underlättas

om större enhetlighet infördes beträffande registrens utformning.

Utskottet

I förevarande motioner föreslås vissa med praktiska skäl motiverade detaljreformer

i fråga om riksdagstryckets utformning. Utskottet har ovan

redogjort för förslagens innebörd mot bakgrund av nu rådande förhållanden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1967

3

och inskränker sig här till att ange sitt — i huvudsak positiva — ställningstagande

till de förslag som framförs i motionerna.

Motionärerna förordar att riksdagsledamöternas partitillhörighet »så

långt det är möjligt alltid» skall anges i riksdagstrycket även där nu icke så

sker, dock med undantag för motionernas rubriker. Vad gäller motionerna

vill utskottet — i anslutning till vad utskottet anförde föregående år — som

sin mening uttala att motionärernas partibeteckning bör anges endast

där en fullständig förteckning över dem som undertecknat motionen förekommer,

eftersom uppgiften eljest kan te sig missvisande. Då en mycket stor

andel av motionerna väcks av fler än två ledamöter och således betecknas

såsom avgivna av »herr (etc.) N. N. m. fl.» torde vad gäller redovisningen av

motioner inte böra ske någon förändring av nuvarande praxis.

Vad utskottsutlåtandena beträffar torde det till en början stå klart, att

utsättandet av partibeteckningar i närvaroföreckningarna skulle innebära

en reform av inte obetydligt praktiskt värde. Utskottet förordar att en sådan

förändring genomföres. Även vid reservationer och särskilda yttranden torde

partibeteckning böra anges.

I kamrarnas protokoll torde — i konsekvens med vad som ovan föreslagits

gälla beträffande motionerna — reservants partitillhörighet böra anges

blott när samtliga reservanter uppräknas. I övrigt torde i kamrarnas protokoll

partibeteckning böra tillfogas när uppgiften kan bedömas ha betydelse,

såsom när fråga är om val till utskott etc., men utelämnas i övriga fall, såsom

när fråga är om beviljande av tjänstledighet etc.

Här antydda riktlinjer torde kunna tillämpas även beträffande riksdagstrycket

i övrigt, inklusive registret, samt beträffande kamrarnas föredragningslistor,

som inte räknas till riksdagstrycket. Vad här sagts innebär bl. a.

att partibeteckning torde böra utsättas vid angivande av interpellationer och

enkla frågor i föredragningslistor och förteckningar.

I utskottens utlåtanden över propositioner anges i regel inledningsvis från

vilket departement propositionen i fråga emanerar. Utskottet, vilket liksom

motionärerna finner det fördelaktigt om denna uppgift alltid återfinnes i

sådana utlåtanden, rekommenderar att det i fortsättningen tillses att utlåtandena

utformas i enlighet med detta önskemål. Att införa denna anordning

även i övrigt riksdagstryck anser utskottet knappast vara angeläget.

Vad kamrarnas protokoll beträffar, torde spörsmålet emellertid böra övervägas

av kammarkanslierna.

Registret till riksdagstrycket har på senare tid förbättrats i olika avseenden.

Det måste självfallet betraktas som det främsta hjälpmedlet när det

gäller att söka upp olika ärenden etc. i riksdagstrycket. Vid sidan därav får

utskottens egna register anses ha mera begränsad betydelse och i första

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 21 år 1967

hand vara till nytta för utskottens egna ledamöter och för ntskottskanslierna,

låt vara att registret för ett sådant utskott som har ett mycket klart

avgränsat verksamhetsområde kan erbjuda en genväg också för utomstående.

Även med hänsyn till de skillnader som råder mellan olika utskott i fråga

om arbetsmaterialets art och omfattning finner bankoutskottet det tveksamt

om någon uniformering av sakregistren är genomförbar och eftersträvansvärd.

Mot intresset av likformighet talar intresset av kontinuitet för varje

utskotts del. Bankoutskottet räknar med att frågan om sakregistrens utformning

beaktas vid det samråd som äger rum utskottssekretarialen

emellan.

De förteckningar över avgivna betänkanden med uppgift om dessas behandling

i kamrarna och innebörden av riksdagens beslut som konstitur

tions- och lagutskotten sessionsvis utarbetar saknar motsvarighet hos övriga

utskott. Enligt bankoutskottets mening är ett register av denna typ värdefull.

Utskottet avser att för sin del införa ett sådant från och med innevarande

session och rekommenderar att motsvarande åtgärd överväges inom

andra utskott som hittills icke haft något register av detta slag.

Därest de här angivna förändringarna skulle regleras i författning, torde

detta få ske i riksdagsstadgan. Bankoutskottet är inte behörigt att föreslå

ändringar i denna stadga och anser för övrigt icke att någon författningsreglering

av här ifrågavarande spörsmål är erforderlig. Icke heller i annan

form synes riksdagen böra besluta om något åläggande för vederbörande

riksdagsorgan att föranstalta om de föreslagna reformerna. Det torde kunna

förväntas att, därest vad utskottet i detta utlåtande anfört vinner riksdagens

gillande, reformerna kommer att utan särskilda föreskrifter genomföras under

medverkan av berörda parter. Med hänsyn härtill hemställer utskottet,

att motionerna 1: 436 och II: 552 måtte anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 4 april 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Åkerlund,

Hilding, Lundin, Nils Theodor Larsson och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Berglund, Franzén

i Motala, Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona*, Ekström i Iggesund

och Ullsten*.

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB, STHLM 67

714687

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.