Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

1967-04-04 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:22, Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

1

Nr 22

Utlåtande i anledning av motioner om utredning rörande befattningar

som riksdagens pressombudsman och som tryckeriteknisk

expert vid riksdagens förvaltningskontor.

Bankoutskottet har till behandling i ett sammanhang upptagit följande

till utskottet hänvisade motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna nr 40 i första kammaren av herr Arne

Pettersson m. fl. och nr 58 i andra kammaren av herr Hansson i Skegrie

m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta uppdraga åt riksdagens

förvaltningskontor att skyndsamt pröva frågan om tillsättande av en riksdagens

pressombudsman i enlighet med vad i motionerna har anförts,

dels motionen nr 89 i andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm, vari

hemställts att riksdagen måtte besluta uppdraga åt riksdagens förvaltningskontor

att utreda frågan om inrättande av en befattning för en tryckeriteknisk

expert hos kontoret (eventuellt med samtidig uppgift som chef — kontaktman

— för riksdagens utåtriktade information) och att därefter avgiva

förslag till denna frågas lösning.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas, i den mån redogörelse

därför ej lämnas i det följande, till motionerna II: 58 och II: 89.

Över motionerna 1: 40 och II: 58 har utskottet inhämtat remissyttranden

från Publicistklubben och från Tidningarnas telegrambyrå AB.

Motionerna

Motionärernas utgångspunkt är i båda fallen önskemålet att allmänheten

skall få utvidgad och förbättrad information om riksdagsarbetet. Vissa uppgifter

om nuvarande informationsverksamhet lämnas, i motionen 11:89

främst i form av en översikt över de tryckta publikationer som riksdagen utger.

I denna översikt beröres också kostnaderna för trycket, varvid bl. a. påpekas

att riksdagens förvaltningskontor innevarande budgetår har en tryckningsbudget

på inemot 2,5 milj. kr.

I motionerna I: 40 och II: 58 hävdas att riksdagen jämfört med regeringen

befinner sig i underläge vad gäller utåtriktad information. Detta underläge

anses delvis förklarat av att regeringen till skillnad från riksdagen

disponerar en särskild pressombudsman. Motionärerna anger uppgifter som

borde åvila en riksdagens pressombudsman. Dit hör att samordna och utveckla

informationerna om utskottens arbete, att klarlägga framlagda pro1

—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

positioners bakgrund i tidigare initiativ inom riksdagen, att objektivt informera

om utskottens studieresor och att medverka vid skolors och organisationers

studiebesök inom riksdagen.

I motionen II: 89 uttalas, att storleken av riksdagens trycksaksproduktion

motiverar anställandet av en tryckeriteknisk fackman, av motionären även

betecknad förlagsredaktör. En uppgift för denne skulle vara att söka förbilliga

utgivningen av riksdagens protokoll med bihang. Hans väsentligaste

arbete skulle emellertid ligga utanför riksdagstryckets område och avse

informationsförmedling från riksdagen till allmänheten via andra media.

Uppgifter om massmedias bevakning av riksdagsarbetet

Tidningarnas telegrambyrå (TT) får till sin riksdagsredaktion överlämnat

allt riksdagens löpande arbetsmaterial, d. v. s. propositioner, motioner,

spörsmål och utskottsbetänkanden, och sammanställer på grundval därav

löpande rapporter om nya ärenden. Från de särskilda publiceringsåtgärderna

i fråga om propositioner torde här kunna bortses. Nya motioner och

spörsmål överlämnas omgående från kammarkanslierna. Viktigare motioner

kan i vissa fall i förväg tillställas riksdagsredaktionen via partikanslierna.

Under den allmänna motionstiden får riksdagsredaktionen särskild

förstärkning för att kunna genomgå och presentera även motioner av

lokalt intresse.

Inför ett arbetsplenum utsänder riksdagsredaktionen två dagar i förväg

en förteckning över de riksdagsärenden, som skall avgöras, med redogörelser

för huvudinnehållet i utskottsbetänkandena. Kammardebatterna bevakas

av riksdagsredaktionens referenter, som gör utförliga referat av anförandena.

I allmänhet ägnar sig två man åt vardera kammaren. Utförliga

debattreferat stencileras och utdelas under plenas gång kontinuerligt till

tidningarnas referenter, partiernas nyhetsbyråer m. fl. Hela materialet

sänds också per post eller bud till specialabonnenter i Stockholm och landsorten.

På grundval av debattreferaten sammanställer TT:s riksdagsredaktion

översikter, vid stora debatter särskilda för vardera kammaren. Dessa sänds

jämte referat av nya propositioner, motioner etc. till alla teleprinteranslutna

abonnenter. Mot kvällen upprättas en journalistiskt upplagd sammanfattning

av vad som förekommit fram till kl. 17. Vid behov göres senare en ny

motsvarande redovisning. Dessa sammanfattningar sänds till alla tidningar,

varvid de för vissa tidningar telesätts, så att de kan tas in direkt i spalterna.

Per teleprinter sänder riksdagsredaktionen också ut en rapport om

riksdagsbesluten i korthet.

Interpellationssvar tillställs riksdagsredaktionen dagen före svarets avgivande.

Likaledes brukar riksdagsredaktionen i förväg få del av partiledarnas

huvudanföranden i remissdebatten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967 3

Stockholmstidningarna och ett par landsortstidningar har egna medarbetare

som är ganska fast stationerade i riksdagshuset för referat av riksdagsmaterialet.

Dessa medarbetare har också till uppgift att försöka få fram

ytterligare nyhetsmaterial genom samtal med regeringsledamöter, partiledare

och andra politiker. En omfattande informationsförmedling sker

genom partiernas nyhetsbyråer och Förenade landsortstidningar AB.

TT:s material används även av radion och televisionen, vilka dessutom

har egna reportrar och referenter och egna direktreportage. Från och med

år 1965 har televisionen fått generellt tillstånd med giltighet tills vidare

att gora utsändningar från kammardebatterna. Förutom i de dagliga nyhetsprogrammen

lämnas redogörelser för riksdagsarbetet i regelbundet återkommande

specialprogram.

Vissa av riksdagen vidtagna åtgärder för information om riksdagsarbetet

Frågor om informationsverksamhet från riksdagens sida har i olika sammanhang

behandlats inom riksdagens administrativa organ.

Inom första kammarens kansli har en befattningshavare (biträdande

jurist) fr. o. m. i år fått i uppgift att följa bevakningen av riksdagens

arbete i press, radio och television och att utarbeta förslag till pressmeddelanden

m. m. Biträde skall därvid lämnas honom av en av kammarens heltidsanställda

stenograf er inom ramen för denne åliggande fyllnadstjänstgöring

utöver stenografiarbetet. Även en av andra kammarens heltidsanställda

stenografer skall medverka på motsvarande sätt. Båda dessa stenografer

är erfarna journalister. De nämnda personerna ingår i en arbetsgrupp

som bildats för uppgifter på informationsområdet. Arbetsuppgifterna

har inom denna tills vidare fördelats så att stenograferna omhänderhar

pressbevakningen och biträdande juristen radio- och TV-bevakningen.

Medlem i arbetsgruppen är också den särskilde befattningshavare för kontakt

riksdag skola som sedan ett par år ingår i riksdagens personal (deltidsbefattning).

En av riksdagens ledamöter har i början av år 1967 hemställt att talmanskonferensen

måtte närmare studera frågan om lämpligaste sätt att

upplysa allmänheten om det vardagliga arbetet inom riksdagen. Vid talmanskonferensens

överläggning i ämnet (14 februari 1967) har framhållits

bl. a. att televisionsprogram om riksdagsmännens vardag förekommit

vid några tillfällen och att riksdagen och dess arbete under år 1966 erhållit

en betydande publicitet genom speciella åtgärder i samband med representationsreformens

100-årsjubileum. Talmanskonferensen har uttalat, att i

avvaktan på riksdagens ställningstagande till de vid årets riksdag väckta

motionerna om tillsättande av en riksdagens pressombudsman den heltidsanställda

stenografpersonalen bör anlitas för informationsuppgifter i den

utsträckning så befinnes lämpligt.

1* Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 22

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

Pressbevakningen i den ovannämnda arbetsgruppens regi sker försöksvis

medelst genomgång av tidningar i riksdagens läsrum och fotostatering

av relevanta artiklar. Härigenom erliålles en överblick över allt vad pressen

skriver om riksdagen. Olika system för vidarebefordran av det insamlade

materialet till berörda organ inom riksdagen överväges. Vissa utåtriktade

pressombudsmannauppgifter har också fullgjorts och haft viss publicitet

till följd.

Radio- och TV-bevakningen av riksdagsarbetet har på sistone följts bl. a.

genom bandupptagning av riksdagsprogrammen. Avsikten är att med hjälp

av hittills gjorda och kommande upptagningar närmare granska urvalet

av debattinlägg, redigeringen i övrigt av programmen, programledarens

kommentarer o. s. v. Ledande synpunkter vid en sådan granskning avses

vara att i programmen lämnade uppgifter bör vara korrekta och att programmen

verkligen bör ge en bild av de väsentliga dragen i debatterna.

TV-programmen avses bli granskade även bildmässigt. Av intresse i sammanhanget

kan även vara att följa reaktionerna utanför riksdagen emot

radions och televisionens sätt att referera debatterna. Det kan tänkas

komma i fråga att tillse att anmälda talare i kammardebatterna, vilkas inlägg

bedömes komma att återges, får viss instruktion i fråga om mikrofonteknik

och annat som kan vara av betydelse för uppträdande i radio och TV.

Såväl pressbevakning och pressombudsmannaverksamhet som radio- och

TV-bevakning bedrives tills vidare försöksvis. Det bedömes vara möjligt

att fortsätta och utbygga denna verksamhet inom ramen för nuvarande

personalorganisation.

Remissyttranden över motionerna 1:40 och II: 58

Publicistklubben finner det uppenbart att motionärerna övervärderar

pressombudsmannainstitutionens möjligheter att skapa bättre, fylligare och

mer framträdande informationer i massmedia. Allmänt sett anses kunna

konstateras att de pressombudsmän, som anställts av institutioner, organisationer

och enskilda företag, snarast fungerar som någon sorts serviceoch

kontaktorgan. De kan visserligen ge upplysningar och råd om informationsvägar

till press, radio och television, men blir inte sällan förbigångna,

då det gäller förmedling av nyheter som massmedia önskar vara ensamma

om. I sådana fall brukar pressen, radion och televisionen gå direkt på

nyhetskällan utan att ta omvägen över pressombudsman eller PR-avdelning.

Ingenting talar enligt Publicistklubben för att ett annorlunda förhållande

skulle uppstå därest riksdagen beslutar anställa en pressombudsman. Riksdagens

ställningstaganden och beslut är av väsentlig betydelse för samhället,

men de reportrar och nyhetsbyråer, som förmedlar nyheter från

plena, frågestunder, interpellationsdebatter och om utskottsbeslut, måste,

framhålles det, här som på alla andra områden sovra informationsmateria
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

5

let och bedöma det utifrån ett allmänt nyhetsintresse. Ofta kan intervjuer

med framträdande parlamentariker vara ett nödvändigt komplement för

belysning av en frågas behandling och partiernas ställningstaganden. Massmedias

önskemål att följa upp det politiska skeendet med egna reportage

och riksdagsledamöternas vetskap om hur nödvändig publicitet är både

för deras egen och riksdagens verksamhet pekar enligt Publicistklubbens

uppfattning på att nuvarande arbetsformer med direktkontakter med

riksdagsledamöter och utskottskanslier är den smidigaste vägen. Etablerade

kontakter skulle — även om en pressombudsman tillsattes — alltid

finnas vid sidan av denne, och den publicitet som blir följden av dessa betecknas

som större, mer inträngande och mer läsvärd än om den skulle

grundas på en pressavdelnings allmänt hållna översikter.

Vad utskottsarbetet beträffar finner Publicistklubben att direktkontakterna

med utskottskanslierna och utskottsledamöterna i stort sett fungerar

tillfredsställande. Press, radio och television anses redan nu bli försedda

med det korrekta material och de översikter som motionärerna efterlyser.

Publicistklubben uttalar att det undandrar sig dess bedömande, huruvida

en pressombudsman bättre än riksdagens egna ledamöter skidle kunna

organisera studiebesök i riksdagen och ge besökande lämpliga informationer.

Däremot ifrågasättes starkt det nödvändiga eller ens lämpliga i att

riksdagsutskottens resor via en pressombudsmannainstitution objektivt

skulle presenteras allmänheten. Den långa rad studieresor, som kommunala

och statliga delegationer numera företar, och det i regel mycket ringa

nyhetsmässiga utbytet vid hemkomsten medför, säger Publicistklubben, att

utskottsresor knappast längre utgör något nyhetsstoff. Även i detta fall

förordas direktkontakter mellan massmedia och riksdagsledamöter. Sådana

kontakter anses ge större möjligheter till personliga omdömen om erfarenheter

utomlands.

Slutsatsen blir att Publicistklubben starkt ifrågasätter det lämpliga i att

tillsätta en riksdagens pressombudsman. Resultatet säges, vad den utåtriktade

verksamheten beträffar, kunna bli det rent motsatta mot vad motionärerna

avsett.

Tidningarnas telegrambyrå AB (TT) ställer sig likaledes kritisk till

motionerna och avstyrker det däri framlagda förslaget.

Inledningsvis instämmer TT i motionärernas uppfattning att regeringsarbetet

ofta kan bedömas ha större nyhetsvärde än det grundläggande riksdagsarbete

som föregår regeringsåtgärderna. TT finner det obestridligt att

riksdagsmaterialet ganska sällan bjuder på verkliga nyheter. Det säges

ligga i sakens natur att riksdagsarbetet, som präglas av ärendenas vandring

genom en lång rad olika instanser, i hög grad måste innefatta upprepningar

av tidigare meddelade underrättelser. Redan med hänsyn till materialets

väldiga och ständigt växande omfattning tvingas nyhetsorganen att kon
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

6

centrera sig på ändringar i de ursprungliga förslagen, reservationer etc.

När ärendena till sist tas upp till avgörande i kamrarna blir oftast redan

kända synpunkter på nytt upprepade och utgången är i det övervägande

antalet fall på förhand given. Erfarenheten visar därför, säger TT, att det

är svårt att upprätthålla ett kontinuerligt intresse i pressen för den långvariga,

grundliga och av ständiga upprepningar präglade behandling som

kännetecknar flertalet rilcsdagsärenden. Situationen blir dock en annan

i de stora kontroversiella frågorna, när utgången är oviss eller t. ex. när

olika meningar yppas inom ett och samma parti. I sådana fall som de nu

nämnda sker också en noggrann bevakning från nyhetsorganens sida.

Bevakningen av k ammar debatter na betecknar TT som en för dess del

betungande uppgift som endast i begränsad utsträckning motsvaras av ett

sådant intresse hos abonnenterna att referaten vinner någon större publicitet.

Interpellationsdebatter och frågestunder ger väl, säges det, stundom

något av liv och spänning, men tyvärr saknar de framförda frågorna alltför

ofta intresse för en större allmänhet. Rent lokala problem bevakar TT för

respektive lokaltidnings räkning, men även i detta fall visar sig intresset

hos de lokala nyhetsorganen stundom vara ganska begränsat.

TT finner det föga sannolikt att en pressombudsman skulle kunna åstadkomma

någon ökning av informationsvolymen inom de nu nämnda områdena.

Mängden av tillgängligt material är, framhålles det, redan utomordentligt

omfattande. Pressen, radion och televisionen tillvaratar varje

möjlighet att avvinna materialet intresseväckande detaljer, och inga som

helst svårigheter föreligger för nyhetsorganens representanter att nå kontakt

med enskilda riksdagsledamöter. En intensifiering av informationerna

från utskottsarbetet skulle säkerligen kunna ske, eftersom meddelanden om

preliminära beslut i viktiga frågor alltid är begärliga. Emellertid får man

då, påpekar TT, ha klart för sig att intresset för utskottens slutliga utlåtanden

i motsvarande mån minskar, om de inte avviker från de preliminära

besluten.

När det gäller utskottsarbetet säges TT:s erfarenhet också ge vid handen

att tidningarna, om de har möjlighet härtill, gärna söker skaffa sig nyheter

om vilka de är eller tror sig vara ensamma och att de ger nyheter av detta

slag — även om vederhäftigheten stundom kan vara diskutabel — en vida

större publicitet än vad som bestås det »objektiva och korrekta nyhetsmaterial»

som utskotten själva levererar. Det förefaller TT osannolikt att en

riksdagens pressombudsman, som ju inte gärna kan gynna enskilda nyhetsorgan

med informationer som undanhålls de övriga, skulle på detta område

kunna åstadkomma någon ökning av informationsmängden. Å andra sidan

är det, säger TT, uppenbart att en ökad publicitet kan påräknas, om utskottsarbetet

över huvud ges en större öppenhet eller i övrigt organiseras på

ett mera intresseväckande sätt.

Att påpekanden från en riksdagens pressombudsman om att förslag från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

7

regeringen tidigare varit föremål för riksdagsbehandling i form av motioner

eller interpellationer skulle mötas med något större intresse från nyhetsorganens

sida betraktar TT som föga troligt. Dessutom framhålles, att de

politiska instanserna torde anse sig sj älva kallade att utöva denna bevakning.

Riksdagsledamöternas studieresor beräknas i regel knappast ge något

nyhetsmaterial av större intresse. I alla händelser ter det sig för TT föga

sannolikt att en pressombudsman skulle kunna åstadkomma någon mera

omfattande publicitet kring detta slags nyheter. Om diskussion — såsom

ibland varit fallet — uppstår kring lämpligheten eller det praktiska genomförandet

av ifrågavarande resor anses nyhetsorganen vara mera intresserade

av att komma i kontakt med någon framträdande representant för vederbörande

utskott än med en pressombudsman.

Efter att ha framhållit, att TT mycket uppskattar de åtgärder som under

senare år företagits för att underlätta nyhetsorganens och inte minst TT:s

eget arbete i riksdagen och att TT vågar räkna med att även i fortsättningen

få gehör för praktiska önskemål i detta avseende, uttalar företaget avslutningsvis,

att det icke anser att anställandet av en riksdagens pressombudsman

skulle underlätta dess egen eller övriga nyhetsorgans verksamhet i

riksdagen.

Uppgifter om handläggningen av frågor angående riksdagstrycket

Riksdagens förvaltningskontor har enligt sin instruktion (2 §) att bl. a.

handlägga frågor angående riksdagstrycket och riksdagens debattprotokoll.

Hithörande arbetsuppgifter handhas av kontorets fjärde arbetsenhet, som

förestås av en byrådirektör i lönegrad A 28. Denne befattningshavare svarar

för det omfattande administrativa arbete som är en förutsättning för riksdagstryckets

framställning. Han skall sålunda bl. a. befordra kamrarnas

protokoll, utskottens betänkanden och inkomna motioner till sättning och

tryckning, svara för korrekturläsning av samtliga ärenden (en uppgift som

innefattar arbetsledarskap för korrekturläsarstaben), ansvara för att sambandet

mellan medverkande tryckerier och bokbindare fungerar friktionsfritt,

upprätta flera olika typer av förteckningar, utföra vissa redigeringsuppgifter,

infordra offerter och svara för att kontrakt upprättas med deltagande

tryckerier samt fastställa upplagestorlekar för och övervaka prenumerationspriserna

på riksdagstrycket. Särskilt har angivits att tryckerienhetens

föreståndare skall bistå kamrarnas och utskottens sekreterare med

råd och anvisningar rörande tryckets planering och tillse att sättning och

tryckning utföres på för staten ekonomiskt förmånligaste sätt och att korrigerings-

och övertidskostnader m. m. hålles inom rimliga gränser.

I detta sammanhang må nämnas, att statskontoret nyligen framlagt en

utredning rörande den statliga publikations- och tryckeriverksamheten

(»Statlig publicering», SOU 1967:5). Utredningen har kartlagt den stat
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

liga publiceringsverksamhetens omfattning och belyst olika problem förknippade

med nu använda metoder för utformning, framställning och distribution

av statliga publikationer. För att avhjälpa konstaterade brister föreslås

olika åtgärder, varibland särskilt märks en förstärkning av de centrala

resurserna för service till de enskilda myndigheterna i trycknings- och

publiceringsfrågor. Två olika organisationsalternativ har utarbetats, det

ena innebärande att det statliga företaget Svenska Reproduktions AB (SRA)

svarar för all central statlig service i sådana frågor, det andra innebärande

att ett särskilt centralt serviceorgan upprättas för den icke kommersiella

delen av den statliga trycknings- och publiceringsverksamheten, medan två

till SRA knutna förlag handhar utgivningen av kommersiella statliga publikationer.

Organisationen är i första hand avsedd för de myndigheter som

lyder under Kungl. Maj :t. Riksdagen och dess verk har emellertid angivits

böra äga möjlighet att efter eget önskemål anlita SRA för utgivning av

publikationer. Riksdagens förvaltningskontor har upptagits bland de instanser

till vilka betänkandet remitterats för yttrande.

Utskottet

Betydande uppmärksamhet har under senare år ägnats åt frågan om

ökad information till allmänheten från statliga organs sida. Skilda meningar

om den lämpliga intensiteten hos denna information har kommit till uttryck.

Alltmer torde den åsikten göra sig gällande, att en aktiv information

bör eftersträvas. En väsentlig aspekt är härvid önskvärdheten av att för

medborgarna klart redovisa den statliga verksamhetens innebörd och omfattning,

delvis i servicesyfte men delvis också för att skapa intresse och

förståelse för statliga insatser av olika slag.

I anslutning till de här antydda principerna har ett stort antal statliga

myndigheter på skilda nivåer successivt erhållit utökade informationsresurser.

Bl. a. har flerstädes, i synnerhet vid ett antal centrala ämbetsverk,

inrättats befattningar såsom pressombudsman, informationschef etc. på samma

sätt som skett hos många privata företag och organisationer. Även regeringen

har sedan några år en pressekreterare, knuten till statsrådsberedningen.

I motionerna I: 40 och II: 58, där förslag väcks om tillsättande av en riksdagens

pressombudsman, jämförs informationen om riksdagen och riksdagsarbetet

med den som står till buds i fråga om regeringsarbetet. Även

med beaktande av det större nyhetsvärde som regeringens verksamhet i

somliga avseenden har finner motionärerna informationen på riksdagens

område vara underdimensionerad. I synnerhet anser de detta gälla utskottens

verksamhet. Den föreslagne pressombudsmannen borde enligt motionärernas

uppfattning kunna åstadkomma en väsentligt förbättrad information

om de olika leden i det parlamentariska arbetet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

9

Om önskvärdheten av en kontinuerlig, mångsidig och initierad information

om riksdagen och dess insats i den politiska beslutsprocessen torde inga

delade meningar råda. När förslag framförs om nya institutionella åtgärder

för att tillgodose det angivna önskemålet måste dock de föreslagna åtgärdernas

ändamålsenlighet noga prövas.

Den uppfattning om det nu rådande informationsläget som redovisas i

de nyssnämnda motionerna ter sig för utskottet såsom väl pessimistisk.

Såvitt utskottet kan finna är det politiska innehållet i och det politiska resultatet

av den parlamentariska verksamheten föremål för en intensiv bevakning

från pressens, radions och televisionens sida, varvid särskilt Tidningarnas

telegrambyrå (TT) spelar en markant roll. Att vissa insatser

i riksdagsarbetet inte beaktas i pressen torde snarare bero på bristande intresse

härför hos de enskilda tidningarna än på avsaknad av information till

pressen. Inrättandet av en pressombudsmannabefattning torde inte i detta

hänseende kunna få någon nämnvärd betydelse. I sammanhanget kritiserar

motionärerna också förekomsten av en alltför omfattande information i ett

avseende, nämligen i form av icke önskade besked om ännu ej offentliggjorda

ställningstaganden. Icke heller härvidlag kan utskottet se tillskapandet

av en pressombudsmannabefattning som en lösning. De direkta kontakter

mellan massmedias representanter och enskilda riksdagsmän, som leder till

sådan förhandspublicering, är ett uttryck för massmedias intresse för

riksdagsarbetet och torde vara oundvikliga oavsett hur den officiella informationsverksamheten

utformas.

Pressens egna organisationer, vilkas positiva inställning till riksdagens

informationsönskemål icke torde kunna dragas i tvivelsmål, har i sina ovan

refererade remissyttranden ställt sig starkt tvivlande till möjligheterna för

en riksdagens pressombudsman att uppnå de positiva resultat som motionärerna

räknat med. Utskottet kan inte undgå att finna deras betänkligheter

i väsentlig mån vara välgrundade.

Samtidigt finner utskottet det dock uppenbart att missnöjet med omfattningen

och inriktningen av den nuvarande informationen om riksdagsarbetet

icke saknar grund. Utskottet finner emellertid också, att beaktansvärda

initiativ på sistone tagits för att förbättra informationsverksamheten. Under

talmanskonferensens överinseende har en särskild arbetsgrupp för uppgifter

på informationsområdet tillsatts, på vars program står såväl en aktiv bevakning

av press, radio och TV som fullgörandet av pressombudsmannasysslor.

För ändamålet anlitas bl. a. två yrkesjournalister som ingår i riksdagens

personalstab i egenskap av stenografer med skyldighet att fullgöra

viss fyllnadstjänstgöring.

Utskottet betraktar den sålunda inledda försöksverksamheten som en

lovande ansats till en aktivare information om riksdagsarbetet. Utskottet

räknar också med att den kommer att bli föremål för fortlöpande uppmärksamhet

från talmanskonferensens sida och att därvid bl. a. frågan om led
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 1967

ning och samordning av informationsverksamheten blir beaktad. Med hänsyn

härtill och till de betänkligheter som ovan redovisats finner sig utskottet

inte böra tillstyrka att det, såsom motionärerna föreslagit, uppdrages åt

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att nu utreda frågan om en särskild

befattning som riksdagens pressombudsman.

Syftet med motionen II: 89 är i väsentlig mån besläktat med de nyss diskuterade

motionernas. Även i denna motion framhålles det som önskvärt att

riksdagen får en kontaktman som kan ta initiativ till nya och förbättrade former

för utåtriktad information. Den föreslagne befattningshavaren skall

emellertid också fungera som tryckeriteknisk expert inom förvaltningskontoret

och därvid tillföra detta en sakkunskap som förmenas nu icke stå till

buds. Motionären använder även benämningen »förlagsredaktör» och betonar

därigenom i viss män andra funktioner än de hittills antydda.

De uppgifter om förvaltningskontorets handläggning av ärenden angående

riksdagstrycket som utskottet ovan redovisat ger vid handen, att förvaltningskontoret

redan disponerar en tjänsteman i byrådirektörs ställning

i vilkens uppdrag måste anses ingå att svara för sådana åtgärder på det

tryckeritekniska området som motionären berör. Det kan vidare förutsättas

att förvaltningskontorets chef och styrelse ägnar avsevärd uppmärksamhet

åt riksdagstryckets utformning och åt de kostnader som detta tryck förorsakar.

Det nyligen framlagda betänkandet om statlig publicering, vilket

förvaltningskontoret nu har anledning att ta ställning till, utgör ett ytterligare

incitament i denna riktning. Det bör också framhållas att det givetvis

står förvaltningskontoret fritt att om så erfordras anlita även utomstående

sakkunskap vid behandlingen av frågor rörande riksdagstrycket. Med hänsyn

till vad här sagts synes någon utredning om inrättande av en ny befattning

som tryckeriteknisk expert hos kontoret inte påkallad. Beträffande de

övriga funktioner som befattningens innehavare enligt motionen skulle fullgöra

och för vilka expertis av väsentligen annan art torde erfordras —

kan utskottet hänvisa till vad ovan sagts om motionerna I: 40 och II: 58.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att motionerna 1: 40 och II: 58 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

B. att motionen 11: 89 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 4 april 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. BEGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Åkerlund,

Hilding, Lundin, Nils Theodor Larsson och Brundin*;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 22 år i967

11

från andra kammaren: herrar Regnéll, Hagnell*, Berglund, Franzén i

Motala, Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona*, Ekström i Iggesund

och Ullsten*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Nils Theodor Larsson, Börjesson i Glömminge och Bengtsson

i Landskrona, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med orden

»Pressens egna organisationer» och slutar på s. 10 med orden »som riksdagens

pressombudsman» bort ha följande lydelse:

»Pressens egna organisationer har i sina ovan refererade remissyttranden

ställt sig tvivlande till möjligheterna för en riksdagens pressombudsman

att uppnå de positiva resultat som motionärerna räknat med. Utskottet

saknar inte förståelse för de betänkligheter som remissinstanserna givit

uttryck åt. Samtidigt finner utskottet det emellertid angeläget att riksdagen

tar fasta på det positiva i motionärernas uppslag. Det framstår nämligen för

utskottet såsom uppenbart att missnöjet med omfattningen och inriktningen

av den nuvarande informationen om riksdagsarbetet inte saknar grund.

Även om vissa initiativ på sistone tagits för att förbättra informationsverksamheten,

kvarstår behovet av att ge denna en mera aktiv inriktning och

att åstadkomma en samordning och planmässig ledning av de insatser på

området som görs av olika organ och befattningshavare med anknytning

till riksdagen. Uppgiften att svara för den utredning som här antytts bör

lämpligen åläggas styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.»;

dels att utskottet under A. bort hemställa,

»att riksdagen i anledning av motionerna I: 40 och II: 58

måtte besluta uppdraga åt styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att med beaktande av behovet av ökad allmän

information om riksdagens verksamhet utreda och framlägga

förslag om hur sådan ökad information bör organi
-

seras.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.