Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. in., jämte motioner i ämnet.

1967-04-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. in., jämte motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1967

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning, m. in., jämte motioner i ämnet.

I en den 24 februari 1967 dagtecknad proposition, nr 46, vilken hänvisats

till bankoutskottet, har Kungl. Maj :t under åberopande av ett protokollet

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för samma dag föreslagit riksdagen

att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning;

dels medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968

fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar

med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att före utgången

av denna tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena

ger anledning till detta.

Det förslag i fråga om riksbankens sedelutgivningsrätt som framlägges i

propositionen innebär att särskilda bestämmelser om undantag från riksbankslagens

föreskrifter härom skall gälla även för tiden den 1 juli 1967—

den 30 juni 1968. Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten föreslås höjt

från 9 900 till 10 500 miljoner kronor.

Det i propositionen framlagda lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968

följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna i

9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank1.

1 §■

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tiotusenfemhundra

miljoner kronor.

’ Senaste lag i ämnet se 1966: 128.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1967

2 §•

Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret

medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst

sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga

omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen

inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att

gälla vid utgången av nämnda tid.

3 §■

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat

guld som tillhör riksbanken.

Beträffande motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet hänvisa

till propositionen.

Till utskottet har även hänvisats de i anledning av propositionen väckta

likalydande motionerna nr 720 i första kammaren av herrar Åkerlund och

Ennrsson samt nr 000 i andra kammaren av herrar Carlshamre och Nordgren,

vari hemställts, att riksdagen måtte

1. bifalla Kungl. Maj :ts proposition nr 46, dock med den ändringen att

riksbanken må utgiva sedlar till ett belopp av högst 10 300 miljoner kronor,

samt

2. uttala, att riksbankens metalliska kassa bör förstärkas med lägst 300

miljoner kronor under år 1967.

Beträffande motiveringen för sistnämnda hemställan hänvisas, i den mån

redogörelse därför ej lämnas i det följande, till motionen I: 720.

Motionerna

I motionerna framhålles att sedelomloppet under första halvåret 1966

hölls tillbaka men därefter snabbt höjdes under andra halvåret. Bankofullmäktige

frångick härmed, säger motionärerna, den tidigare restriktiva

likviditetspolitiken. De krav som rests på ökad likviditet för att möjliggöra

ökad kredittillgång anses uppenbarligen ha påverkat fullmäktiges

inställning i fråga om höjning av maximibeloppet för sedelutgivningen. Till

fromma för penningvärdets upprätthållande och stabiliteten i samhällsekonomin

önskar motionärerna en restriktivare likviditetspolitik och förordar

därför en lägre ökning av sedelutgivningsrätten.

Beträffande inlösen av sedlar med guld anföres att förutsättningarna för

en sådan är ringa om riksbanken såsom nu är fallet har endast 10 procent

av sedelutgivningen täckt av guld. Säkerhets- och likviditetsskäl samt

önskemålet om ökad handels- och valutapolitik rörelsefrihet för vårt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1967

3

land anses påkalla en förstärkning av guldkassan, varvid riktpunkten bör

vara att riksbankens samlade valutatillgångar på längre sikt fördelas med

ungefär lika delar på guld och valutor.

Utskottet

Riksbankens rätt att utge sedlar regleras sedan år 1939 genom provisorisk

lagstiftning, som trätt i stället för riksbankslagens motsvarande stadganden.

Beslut om förlängning av den provisoriska lagstiftningen har träffats

årligen. I propositionen föreslås att den nu gällande lagstiftningen — som

utgår den 30 juni 1967 — skall bli förlängd ett år. Utskottet har ingen

erinran häremot.

I sina utlåtanden om sedelutgivningsrätten har utskottet under en följd

av år framhållit angelägenheten av att en permanent reglering av denna

rätt kommer till stånd. Inom riksbanken påbörjades redan på 1950-talet

en allmän översyn av den nuvarande riksbankslagen. Detta arbete hade år

1957 fortskridit så långt att förslag till ny riksbankslag förklarades kunna

färdigställas före det årets utgång. Något sådant förslag har emellertid

ännu icke framlagts. Utskottet finner skäl att ånyo understryka vikten av

att fullmäktige eftersträvar att utan onödigt dröjsmål fullfölja arbetet på

den nya riksbankslagen.

I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen skall

höjas från nuvarande 9,9 till 10,5 miljarder kronor. Detta förslag grundas

på en beräkning av den utelöpande sedelmängdens väntade ökning och på

önskemålet att behålla ett tillräckligt reservutrymme för ändrade betalnings-

och kassahållningsvanor. I de föreliggande motionerna föreslås att

höjningen av maximibeloppet skall begränsas från 600 till 400 miljoner

kronor i syfte att en stramare penningpolitik härigenom skall framtvingas.

Utskottet vill gentemot motionärerna framhålla att förändringarna i den

utelöpande sedelmängden är en följd av den allmänna omsättningens krav

och icke kan anses spela den aktiva roll i penningpolitiskt hänseende som

i motionen tillskrives dem. Motionärernas antydan att bakom bankofullmäktiges

framställning i fråga om sedelutgivningsrätten skulle kunna

skönjas ambitionen att ge utrymme åt en större kreditgivning än som

från stabiliseringssynpunkt är önskvärt tar utskottet bestämt avstånd ifrån.

Utskottet ansluter sig till bankofullmäktiges och departementschefens bedömning

och tillstyrker alltså propositionen även i vad den avser maximeringen

av sedelutgivningen.

Motionärerna föreslår även att riksdagen skall göra ett uttalande av

innebörd att riksbanken skall utöka sitt guldinnehav. Liksom tidigare, då

ett sådant förslag framförts (jfr BoU:s uti. 1966:24), vill utskottet erinra

om att en ändring av relationen mellan riksbankens guldbehållning och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1967

dess utländska tillgångar endast på längre sikt kan bli av betydelse för

ställningstagandet till frågan om sedelutgivningsrättens reglering. Något

starkare samband mellan propositionens förslag om vad som skall gälla

beträffande denna reglering under det instundande budgetåret och motionärernas

förslag om en viss utökning av riksbankens guldinnehav kan inte

sägas föreligga. Utskottet har vid sin nyligen verkställda och för riksdagen

i utskottets utlåtande nr 6 redovisade granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning inte funnit anledning till uttalande beträffande relationen

mellan de angivna tillgångarna i riksbankens utgående balansräkning för

år 1966. Även mot bakgrund av pågående diskussioner om utformningen av

det internationella betalningssystemet anser utskottet icke skäl föreligga

för riksdagen att nu genom direktiv till bankofullmäktige påkalla en omprövning

av riksbankens politik beträffande placering av bankens tillgångar.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. med avslag på motionerna 1:720 och 11:900, såvitt

nu är i fråga, antaga det genom propositionen nr 46 framlagda

förslaget till lag med särskilda bestämmelser om

riksbankens sedelutgivning;

2. med bifall i övrigt till nämnda proposition medgiva,

att riksbanken för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968

fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken

utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt

dock för riksbanken att före utgången av denna tid återuppta

inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger

anledning till detta;

3. besluta, att motionerna I: 720 och II: 900 i övrigt icke

skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Åkerlund,

Hilding, Lundin, Nils Theodor Larsson och Lundberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Franzén i Motala, Börjesson i Glömminge*, Larsson i Umeå,

Ekström i Iggesund och Fridolfsson i Rödebv.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 28 år 1967

5

Reservation

av herrar Åkerlund och Lundberg, vilka ansett att utskottets yttrande

fr. o. in. det stycke som börjar med orden »I propositionen föreslås» samt

punkterna 1 och 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I propositionen föreslås att maximibeloppet för sedelutgivningen höjes

med ytterligare 600 miljoner kronor mot 200 miljoner kronor under innevarande

budgetår. Med hänsyn till angelägenheten av att upprätthålla

restriktivitet i tillskapandet av likvida medel vill utskottet förorda, att

höjningen av sedelutgivningsrätten begränsas till 400 miljoner kronor.

I samband med sin prövning av frågan om fortsatt befrielse för riksbanken

från skyldigheten att inlösa sedlar med guld har utskottet haft anledning

att överväga sammansättningen av riksbankens guld- och valutatillgångar.

Enligt utskottets mening ger fördelningen mellan guld och valutor

anledning till erinringar. Riksbankens guldinnehav framstår som

ogynnsamt lågt. En ökad handels- och valutapolitik rörelsefrihet för vårt

land torde erfordra en förstärkning av guldkassan på sådant sätt att riksbankens

samlade utlandstillgångar fördelas med ungefär lika delar på guld

och valutor. Av hänsyn till andra länders guldpolitik bör uppbyggnaden

av guldbehållningen dock ske i moderat takt, varför utskottet förordar att

guld för ett belopp av lägst 300 miljoner kronor inköpes av riksbanken

under år 1967.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

1. med bifall till motionerna I: 720 och II: 900, såvitt nu

är i fråga, antaga det genom propositionen nr 46 framlagda

förslaget till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning, dock med följande lydelse av

1 §•

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tiotusentrehundra

miljoner kronor.

3. i skrivelse till fullmäktige i riksbanken uttala, att

riksbankens metalliska kassa bör förstärkas med lägst 300

miljoner kronor under år 1987.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m. a1 i texten