Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

1967-05-09 · 46 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:33, Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner angående

dels bildande av att statligt kreditaktiebolag för finansiering

av investeringar inom näringslivet, dels

vissa författningsändringar i samband därmed, jämte

av propositionerna föranledda motioner.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande två Kungl. Maj :ts propositioner,

vilka jämte därav föranledda motioner helt eller delvis hänvisats till

utskottet.

Propositionerna

I propositionen nr 56, dagtecknad den 10 mars 1967, har Kungl. Maj :t

under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen att bl. a.

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för bildande av ett

statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar inom näringslivet,

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti

intill ett belopp av 450 milj. kr. för bolagets förpliktelser.

Såvitt propositionen avser ytterligare ett däri framlagt förslag, angående

anslag till teckning av aktier i bolaget, har den hänvisats till statsutskottet.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i denna proposition må, utöver

vad som framgår av ovanstående, anföras följande. Det statliga finansieringsinstitut

i form av ett kreditaktiebolag som föreslås bli inrättat skall

ha till uppgift att bidra till finansiering av sådana investeringsprojekt

inom näringslivet som inriktas på rationalisering, strukturanpassning och

utveckling. Det egna kapitalet föreslås vid bolagets bildande uppgå till

500 milj. kr. Härav bör 450 milj. kr. utgöra aktiekapital och 50 milj. kr.

tillföras reservfonden.

Till teckning av aktier i bolaget föreslås för budgetåret 1967/68 ett investeringsanslag

av 500 milj. kr.

Vad gäller motiveringen för vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit får utskottet

hänvisa till propositionen nr 56. Föredraganden, statsrådet Wickman,

behandlar där på s. 3—22 bakgrunden till förslaget om inrättande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

av en statlig investeringsbank, varefter han närmare utvecklar detta förslag

på s. 23—40. Såsom bilagor till propositionen återges dels två tidigare

under året offentliggjorda promemorior angående en statlig investeringsbank

(s. 42—58), dels en sammanfattning av vissa remissyttranden som

avgivits över promemoriorna samt dessa remissyttranden in extenso (s.

59—141), dels också en sammanställning av vissa uppgifter rörande näringspolitiska

åtgärder i utlandet (s. 142—147).

De remissyttranden över nyssnämnda promemorior som avgivits till

kommerskollegium av flertalet handelskamrar och av kollegium överlämnats

till Kungl. Maj:t samt det yttrande som direkt till Kungl. Maj :t avgivits

av Svenska företagares riksförbund återges eller refereras icke i propositionen.

Utskottet har vid sin behandling av ärendet tagit del även av

dessa yttranden. Handelskamrarnas yttranden har av Handelskamrarnas

nämnd med särskild skrivelse överlämnats till utskottet för kännedom.

I propositionen nr 102, dagtecknad den 31 mars 1967, har Kungl. Maj :t

vidare under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden och av lagrådets protokoll föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse;

2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse;

3) förordning om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning;

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961

(nr 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder;

5) förordning om ändrad lydelse av 21 § reglementet den 25 maj 1962 (nr

401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder

för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen;

6) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14

december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor.

De i denna proposition föreslagna författningsändringarna står till sin

huvudsakliga del i samband med det i propositionen nr 56 framlagda förslaget

om inrättande av ett statligt kreditaktiebolag. Sålunda föreslås att

det statliga kreditaktiebolaget, som avses heta Sveriges investeringsbank

AB, skall få rätt att använda ordet »bank» i sin firma. Dessutom föreslås

ändring i placeringsbestämmelserna för bl. a. allmänna pensionsfonden

och försäkringsbolagen för att möjliggöra placering av obligationer m. m.

som investeringsbanken utger eller utbjuder. I reglementet angående allmänna

pensionsfondens förvaltning föreslås även några formella ändringar

som inte har samband med investeringsbankens inrättande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

3

De i propositionen nr 102 framlagda författningsförslagen har följande

lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen åen 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande Igdelse)

2

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postbanken, sparbank

och Sveriges allmänna hypoteksbank

i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda ordet

bank. Beträffande användningen av

ordet bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt stadgat.

(Föreslagen Igdelse)

§•

Ej må annan än riksbanken, bankaktiebolag,

postbanken, sparbank,

Sveriges allmänna hypoteksbank

och Sveriges investeringsbank aktiebolag

i sin firma eller eljest vid beteckning

av affärsrörelsen använda

ordet bank. Beträffande användningen

av ordet bank i registrerad understödsförenings

firma är särskilt

stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1960:269.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse

Härigenom förordnas, att 274 § lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

274 S.

Vid envar---------

2. obligationer utfärdade av Sveriges

allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan eller

Skeppsfartens sekundärlånekassa eller

av kreditaktiebolag, som enligt

vad därom finnes stadgat står under

tillsyn av bankinspektionen;

3. av riksbanken---—--

5. av svenskt industriföretag utfärdade

obligationer, vilka offentligen

utbjudits av svenskt bankaktiebolag;
6.

skuldförbindelser, för —---

Utan hinder —------—

Med försäkringsfond —--— — —

— av staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges

allmänna hypoteksbank, konungariket

Sveriges stadshypotekskassa,

Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan,

Skeppsfartens sekundärlånekassa eller

Sveriges investeringsbank aktiebolag

eller av kreditaktiebolag,

som enligt vad därom finnes stadgat

står under tillsyn av bankinspektionen;
--Konungens

tillstånd;

5. av svenskt industriföretag utfärdade

obligationer, vilka offentligen

utbjudits av svenskt bankaktiebolag

eller Sveriges investeringsbank

aktiebolag;

— ----kunna medgivas.

— i aktier.

— återförsäkringsgivares ansvarighet.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 274 § se 1966:55.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

5

Förslag

till

Förordning

om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom förordnas, att 12, 14, 15 och 19 §§ reglementet den 28 maj

1959 angående allmänna pensionsfondens förvaltning1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Fondstyrelse må------—

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade

av staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet, riksbanken,

bankaktiebolag, postsparbanken,

postgirokontoret, sparbank, centralkassa

för jordbrukskredit eller

annan kreditinrättning, som Konungen

godkänner, eller av bolag, förening

eller stiftelse som i 2 § första

stycket 1 sägs, såvida staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet

iklätt sig borgen för förbindelserna;
5.

i skuldförbindelse-----

I den mån så erfordras för en

tillfredsställande betalningsberedskap

eller eljest för tillgodoseende

av kravet på ändamålsenlig förvaltning

må fondmedel även innestå hos

riksbanken, bankaktiebolag eller

postgirokontoret.

14

Riksbanken, bankaktiebolag, postsparbanken,

postgirokontoret, sparbank,

centralkassa för jordbrukskredit,

Sveriges allmänna hypoteksbank,

1 Senaste lydelse av 12 § se 1965:132.

--jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

investeringsbank aktiebolag;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade

av staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet, riksbanken,

bankaktiebolag, postbanken,

sparbank, centralkassa för jordbrukskredit

eller annan kreditinrättning,

som Konungen godkänner, eller

av bolag, förening eller stiftelse

som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida

staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet iklätt sig borgen

för förbindelserna;

---om återlån;

I den mån så erfordras för en

tillfredsställande betalningsberedskap

eller eljest för tillgodoseende

av kravet på ändamålsenlig förvaltning

må fondmedel även innestå hos

riksbanken, bankaktiebolag eller

postbanken.

§•

Riksbanken, bankaktiebolag, postbanken,

sparbank, centralkassa för

jordbrukskredit, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Svenska skeppshypo
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

(Nuvarande lydelse)

Svenska skeppshypotekskassan eller

annan kreditinrättning som Konungen

godkänner äger mot bevis om

fullgjord avgiftsbetalning bevilja den

som erlagt avgift enligt lagen om

försäkring för allmän tilläggspension

under föregående år återlån

med högst hälften av vad sålunda

erlagts. Återlån må ej beviljas, om

dess belopp enligt vad nu sagts icke

skulle uppgå till femhundra kronor.

15

Kreditinrättning, som------

Räntesatsen för lån från fondstyrelse

till kreditinrättning enligt vad

i första stycket sägs fastställes av

Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas

så att den med en halv

procent överstiger högsta allmänt

förekommande räntesats vid inlåning

i bankaktiebolag, postsparbanken,

sparbank och centralkassa för jordbrukskredit.

Utan hinder av vad sålunda

blivit bestämt äger dock fondstyrelsen

och kreditinrättningen för

visst lån överenskomma om en efter

det rådande marknadsläget bestämd,

för viss tid bunden räntesats.

19

Konungen förordnar för varje

fondstyrelse fyra revisorer att

granska styrelsens förvaltning. Av

revisorerna utses en på förslag av

bank- och fondinspektionen och två

efter samråd med de sammanslutningar,

som enligt 4 § äga föreslå

ledamot i fondstyrelsen. De revisorer

som utses utan samråd som nu sagts

skola, där ej skäl däremot äro, vara

gemensamma för samtliga fondstyrelser.

(Föreslagen lydelse)

tekskassan eller annan kreditinrättning

som Konungen godkänner äger

mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning

bevilja den som erlagt avgift

enligt lagen om försäkring för allmän

tilläggspension under föregående

år återlån med högst hälften av

vad sålunda erlagts. Återlån må ej

beviljas, om dess belopp enligt vad

nu sagts icke skulle uppgå till femhundra

kronor.

§•

—---återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse

till kreditinrättning enligt vad

i första stycket sägs fastställes av

Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas

så att den med en halv

procent överstiger högsta allmänt

förekommande räntesats vid inlåning

i bankaktiebolag, postbanken, sparbank

och centralkassa för jordbrukskredit.

Utan hinder av vad sålunda

blivit bestämt äger dock fondstyrelsen

och kreditinrättningen för visst

lån överenskomma om en efter det

rådande marknadsläget bestämd, för

viss tid bunden räntesats.

§•

Konungen förordnar för varje

fondstyrelse fyra revisorer att

granska styrelsens förvaltning. Av

revisorerna utses en på förslag av

bankinspektionen och två efter samråd

med de sammanslutningar, som

enligt 4 § äga föreslå ledamot i fondstyrelsen.

De revisorer som utses

utan samråd som nu sagts skola, där

ej skäl däremot äro, vara gemensamma

för samtliga fondstyrelser.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

7

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr 265)

angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom förordnas, att 9 § reglementet den 26 maj 1961 angående förvaltningen

av riksförsäkringsverkets fonder1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

9

Fondfullmäktige må ------

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag;

4. i andra-----------

Placeras medel-------

(Föreslagen lydelse)

---jämförlig samfällighet;

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

investeringsbank aktiebolag'',

- under 7. omförmäles.

---kunnat betingas.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 9 § se 1965:133.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankontskottets utlåtande nr 33 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962 (nr 401) angående

förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den

obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen

Härigenom förordnas, att 2 § reglementet den 25 maj 1962 angående förvaltningen

av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska

och den frivilliga sjukförsäkringen skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Allmän försäkringskassa

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag;

4. i andra---------—- —

(Föreslagen lydelse)

eller kommun;

3. i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

investeringsbank aktiebolag-,

- vid 5. stadgas.

2 §•

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

9

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december 1956

(nr 629) om erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 42 § förordningen den 14 december 1956 om

erkända arbetslöshetskassor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

Fondens tillgångar

3) i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag, med undantag

av sådana förskrivningar, som

medföra rätt till betalning först efter

utfärdarens övriga fordringsägare

(förlagsbevis),

4) i andra---------

(Föreslagen lydelse)

eller kommun,

3) i obligationer och andra för den

allmänna rörelsen avsedda förskrivningar,

som offentligen utbjudits av

svenskt bankaktiebolag eller Sveriges

investeringsbank aktiebolag, med undantag

av sådana förskrivningar,

som medföra rätt till betalning först

efter utfärdarens övriga fordringsägare

(förlagsbevis),

stadgas i 5).

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Beträffande motiveringen för dessa författningsförslag hänvisas till propositionen

nr 102.

Motionerna

I anledning av propositionen nr 56 har väckts följande motioner:

1) de likalydande motionerna nr I: 766 av herrar Axel Andersson och

Bengtson och nr II: 955 av herrar Hedlund och Ohlin, vari bl. a. hemställts

att riksdagen vid behandlingen av propositionen måtte

A. 1. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för bildande av ett

kreditaktiebolag för finansiering av investeringar inom näringslivet enligt

i motionerna angivna grunder;

3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti

intill ett belopp av 425 milj. kronor för bolagets förpliktelser;

1 Senaste lydelse av 42 § se 1964:495.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

B. 1. hemställa i skrivelse till Kungl. Maj :t att Kungl. Maj :t måtte för

förbättring av kreditmöjligheterna för mindre och medelstora företag uppta

förhandlingar med delägarna i AB Industrikredit och AB Företagskredit

om fördubbling av aktiekapitalen i dessa institut för utökning av kreditgivningskapaciteten

samt om andra åtgärder, som i enlighet med vad i

motionerna har anförts kan effektivisera institutens kreditgivning;

3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelser

å 12 000 000 kr. resp. 6 000 000 kr. att utöver tidigare förbindelser

ingå i AB Industrikredits och AB Företagskredits garantifonder;

D. 1. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam parlamentarisk

utredning och förslag till 1968 års riksdag angående

a) en sådan utformning av kreditgivningen för särskilt riskfyllda och

långsiktiga investeringar i näringslivet, att ekonomisk maktkoncentration

och monopol så långt möjligt kan undvikas, innebärande att undersökningen

må omfatta såväl möjligheterna av sådana ändringar i gällande bestämmelser,

att nya enskilda kreditinstitut kan etableras i konkurrens med

en under statens medverkan inrättad investeringsbank, som möjligheten

av en investeringsbank, som vilar på delägarskap mellan staten och nuvarande

kreditinstitut;

b) en liberalisering av gällande bestämmelser

dels i syfte att öka kreditinstitutens långfristiga kreditgivningskapacitet,

exempelvis genom större möjligheter att ianspråkta AP-medel,

dels i syfte att förbättra företagens långfristiga kapitalförsörjningsmöjligheter

såväl genom kreditinstituten som via företagarföreningarna enligt

i motionerna angivna grunder;

c) grunddragen i de politiska åtgärder, som behövs för att öka den

samlade kapitaltillgången i landet, i första hand genom stimulans av enskilt

sparande;

d) behovet av ökad självfinansiering i olika företagstyper i enlighet

med vad i motionerna angivits;

2) de likalydande motionerna nr I: 767 av herr Holmberg in. fl. och II:

954 av herr Bohman in. fl., vari bl. a. hemställts att riksdagen måtte

I. avslå Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 56 om inrättande av en

statlig investeringsbank;

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte förelägga

1967 års höstriksdag förslag om ändringar i banklagen m. fl. författningar,

avseende främst

dels — i syfte att över huvud taget få en bättre fungerande kapitalmarknad

—

a) medgivande för affärsbankerna att temporärt inneha aktier för att

kunna fungera såsom emissionsinstitut,

b) en översyn av säkerhetsbestämmelserna i syfte att medge en friare

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

11

säkerhetsprövning med större tyngd på företagsekonomiska överväganden

rörande företags räntabilitet och allmänna ekonomiska bärkraft, och

c) ett avskaffande av emissionskontrollen;

dels — i syfte att skapa legala förutsättningar för inrättande av ett enskilt

refinansieringsinstitut, i motionerna kallat Näringskredit —

a) vidgning av den fastslagna inlåningsrätten så att tillskotten till ett

nytt kapitalmarknadsinstitut ej måtte inskränka bankernas möjlighet att

i önskvärd grad emottaga allmänhetens kassamedel, och

b) komplettering av bestämmelserna med avseende på banks rätt att

ge bunden utlåning;

III. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte låta

företaga en översyn beträffande exportkreditfinansieringen i vad avser

såväl internationell ram och formella regler som tillämpade arbetsformer;

IV. i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att AB Industrikredits och AB

Företagskredits kreditgivningsförmåga bör underlättas;

VI. b) på kapitalbudgeten för budgetåret 1967/C8 till Stiftelsen för industriell

forskning och industriellt utvecklingsarbete (SIFU) anvisa ett

investeringsanslag av 100 000 000 kronor; samt

VII. i övrigt beakta vad i motionerna anförts;

3) de likalydande motionerna nr 1:768 av herr Werner och 11:956 av

herr Hermansson m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte bifalla propositionen

nr 56 under hänsynstagande till vad i motionerna anförts; samt

4) motionen II: 957 av herr Ståhl, vari yrkats

dels att riksdagen hos Kungl. Maj :t skall hemställa om en precisering

av den tilltänkta investeringsbankens funktioner på kreditmarknaden och

om en utredning rörande samordningen mellan investeringsbankens verksamhet

och den ordinarie bankverksamheten, varvid särskilt genom underhandlingar

med affärsbankerna förutsättningar skapas för att dessa skall

kunna ingå som delägare och medverkande i investeringsbanken, och

dels att propositionen nr 56 i avbidan på resultatet av den föreslagna utredningen

skall bordläggas till årets höstriksdag.

Såvitt de under 1) nämnda motionerna avser anslagsfrågor och arbetsmarknadspolitiska

åtgärder har de hänvisats till statsutskottet. De punkter

i dessa motioner som statsutskottet sålunda behandlar gäller anslag till aktieteckning

(A. 2 och B. 2), anslag på tilläggsstat till hantverks- och industrilånefonden

(C. a), fråga om utvidgning av totalramen för lokaliseringslånen

(C. b) samt utbyggnad av det arbetsmarknadspolitiska programmet (D. 2).

Efter samma grunder har de under 2) nämnda motionerna delvis hänvisats

till statsutskottet, som sålunda vad beträffar dessa motioner behandlar

de punkter som gäller tilläggsdirektiv till utredningen om kontant stöd

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

vid arbetslöshet, den s. 1c. KSA-utredningen (V. 2), avslag på förslag om

anslag till aktieteckning (VI) och hemställan angående förslag om anslag

på tilläggsstat till ytterligare lokaliseringslån och till hantverks- och industrilånefonden

(VI. a). I fråga om punkten VI. b behandlar banlcoutslcottet

frågan om inrättande av den föreslagna stiftelsen för industriell

forskning och industriellt utvecklingsarbete, medan statsutskottet därvidlag

prövar anslagsfrågan. De under 2) nämnda motionerna har vidare hänvisats

till bevillningsutskottet i vad de avser rätt att skattefritt avsätta medel

till särskilda omställnings- och utbildningsfonder.

Den under 4) nämnda motionen har, såvitt den avser frågan om uppskov

till höstsessionen med ärendets behandling, remitterats även till statsutslcotet

och bevillningsutskottet.

Beträffande motiveringen för vad som hemställts i de här angivna motionerna

hänvisas, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande,

till motionerna II: 955, I: 767, II: 956 och II: 957.

I anledning av propositionen nr 102 har väckts

1) de likalydande motionerna nr 1:824 av herr Holmberg m. fl. och

II: 1028 av herr Bohman in. fl., vari hemställts att riksdagen måtte

dels avslå Kungl. Maj :ts förslag i propositionen nr 102 till

a) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)

om bankrörelse,

b) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse,

c) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961

(nr 265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,

d) förordning om ändrad lydelse av 2 § reglementet den 25 maj 1962

(nr 401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder

för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen,

e) förordning angående ändrad lydelse av 42 § förordningen den 14 december

1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor;

dels antaga förslaget till förordning om ändring i reglementet den 28 maj

1959 (nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning med den

ändringen att 12 § punkt 3. behåller sin nuvarande lydelse;

2) de likalydande motionerna nr I: 825 av herrar Lundström och Torsten

Andersson och nr II: 1029 av herrar Gustavsson i Alvesta och Jönsson i

Ingemarsgården, vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av propositionen

nr 102 måtte besluta ej företaga någon ändring av 274 § punkt 2 i

lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse.

Beträffande motiveringen för vad som hemställts i de senast angivna motionerna

hänvisas till motionerna 1:824 och 1:825.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

13

Vissa uppgifter i anslutning till motionerna

Kreditinstitututredningens direktiv

Den år 1962 tillkallade kreditinstitututredningen har till uppgift att verkställa

en översyn av gränsdragningen mellan olika kreditinstituts verksamhetsområden

m. m. Utredningen skall sålunda göra en förutsättningslös

avvägning av de olika kreditinstitutens inbördes ställning och funktion på

kreditmarknaden. Mot bakgrund av sitt bedömande i detta hänseende skall

utredningen pröva i vad mån olika regler angående de skilda kreditinstitutens

verksamhet fortfarande är motiverade och framlägga av denna prövning

betingade förslag till lagändringar. Utredningen skall företaga en samlad

översyn av de bestämmelser för kreditinstitutens rörelse som är av betydelse

för gränsdragningen mellan institutens verksamhetsområden. Bland

de frågor som utredningen enligt direktiven bör pröva är utformningen av

kreditinstitutens inlåningsrätt, förlagsupplåningens ställning och kreditinstitutens

rätt till bunden långivning. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete

under år 1967.

Uppgifter om AB Industrikredit, AB Företagskredit och AB Svensk

exportkredit

AB Industrikredit har till uppgift att genom långivning, huvudsakligen av

långfristig karaktär, medverka vid finansieringen av företrädesvis mindre

och medelstora näringsföretag. Utlåningen handhas helt affärsmässigt och

finansieringen av verksamheten sker genom egen upplåning. Betryggande

säkerhet i form av pant eller borgen enligt särskilda regler skall ställas för

lånen. I fråga om storleken av de enskilda lånen finns inga föreskrifter.

Efter omorganisation år 1960 är samtliga affärsbanker delägare i företaget

och innehar tillsammans hälften av aktiekapitalet, medan staten innehar

den andra hälften. Utlåningskapaciteten uppgår för närvarande till 1 034

milj. kr. Bolagets ställning vid utgången av vart och ett av åren 1962—1966

belyses av följande tabell, som anger belopp i milj. kr.

År

Utlåning

Långfristig

upplåning

Utlämnade lån

Beviljade ej

utlämnade lån

Summa

1962 ................

171,5

70,7

242,2

152,4

1963 ................

258,5

80,3

338,8

238,6

1964 ................

363,8

131,7

495,5

342,7

1965 ................

459,2

214,3

673,5

450,3

1966 ................

587,5

270,7

858,2

579,3

Anm. Upplupna amorteringar inkluderas i siffrorna för utlåningen t. o. m. år 1965 men ej för

1966.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

AB Industrikredits upplåning har skett i form av reverslån hos större

kapitalplacerare och efter allmänna pensionsfondens tillkomst huvudsakligen

från denna. Dessutom har ett par obligationslån emitterats. Aktiekapitalet

uppgår för närvarande till 8 milj. kr. men kan enligt bolagsordningen

ökas till 24 milj. kr. Utöver aktiekapitalet disponerar bolaget eget kapital

till ett belopp av ca 6 milj. kr. Som säkerhet för upplåningen ligger i

första hand det egna kapitalet. Därutöver finns en garantifond som särskild

säkerhet för bolagets förbindelser. Denna garantifond uppgår till 40 milj.

kr., varav hälften utgörs av en av staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

utfärdad garantiförbindelse.

AB Företag skredit, som började sin verksamhet år 1962, har samma uppgifter

som AB Industrikredit med den skillnaden att bolaget bedriver långfristigt

bunden kreditgivning mot annan betryggande säkerhet än AB Industrikredit

kräver. Några detaljerade föreskrifter om säkerhetens art har

ej uppställts. Utlåningskapaciteten uppgår för närvarande till 196 milj. kr.

Följande tabell belyser bolagets ställning vid utgången av vart och ett av

åren 1963—1966.

År

Utlåning

Långfristig

upplåning

Utlämnade lån

Beviljade ej

utlämnade lån

Summa

1963 ................

4,5

10,4

14,9

0,5

1964 ................

20,3

16,1

36,4

15,8

1965 ................

34,9

29,1

64,0

31,6

1966 ................

60,1

35,1

95,2

56,7

Anm. Upptagna amorteringar inkluderas i siffrorna för utlåningen t. o. m. år 1965 men ej

för 1966.

AB Företagskredit har ett aktiekapital av 4 milj. kr. och en garantifond

av 12 milj. kr., varav staten svarar för hälften enligt samma ordning som

angivits ovan.

AB Svensk exportkredit inregistrerades 1962. Bakgrunden till dess tillkomst

var att konkurrensen på utlandsmarknaderna under senare år kommit

att i ökad utsträckning gälla även belåningsvillkoren. Kredittiderna hade

därigenom kommit att förlängas, vilket ställde avsevärda krav på exportföretagens

finansiella resurser. Då affärsbankerna inte hade lagenlig rätt

att medge bundna krediter av erforderlig längd inrättade staten och affärsbankerna

gemensamt AB Svensk exportkredit för att skapa de institutionella

förutsättningar som krävdes för att lösa exportnäringens finansieringsproblem.

Bolagets huvudsakliga uppgift är att genom långivning medverka

vid finansiering av svensk export av varor och tjänster. Medel härför

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967 15

erhåller bolaget genom egen upplåning. Maximitiden för lån från bolaget är

10 år.

Bolaget har ett aktiekapital av 100 milj. kr., varav hälften tecknats av staten.

Dess utlåningskapacitet uppgår till minst 700 milj. kr. Lån har utlämnats

t. o. m. år 1963 på 71,3 milj. kr. samt under åren 1964—1966 på resp.

46,5 milj. kr., 115,4 milj. kr. och 165,8 milj. kr. Summan av utestående

lån var vid 1966 års utgång 329,4 milj. kr. Lånen har huvudsakligen gått

till varvsindustrin.

Utskottet

I propositionen nr 56 ger föredragande statsrådet inledningsvis en beskrivning

och analys av den inom näringslivet pågående strukturomvandlingens

förlopp och drivkrafter. Vad beträffar näringslivets finansieringsförhållanden

i framtiden leder analysen till slutsatsen att man har att räkna

med en kraftig ökning av näringslivets kreditanspråk under återstoden av

1960-talet, en tendens som sannolikt kommer att ytterligare accentueras

under 1970-talet. Främst beror denna utveckling på att en snabb investeringsexpansion

förutses komma att ske vid fortsatt låg självfinansieringsgrad.

Samtidigt som kreditefterfrågan expanderar rent kvantitativt kan man

också förutse förändringar i dess karaktär. Dessa förändringar innebär att

kraven på långfristiga krediter kommer att öka och att det på åtskilliga

områden kommer att föreligga behov av lån av en storleksordning i enskilda

fall som man hittills haft att räkna med endast undantagsvis. Delvis

torde dessa problem kunna lösas genom en fortsatt ökning av näringslivets

ianspråktagande av obligationsmarknaden och genom ett ökat utnyttjande

av affärsbankernas möjligheter att lämna medellånga lån. Det

anses heller inte uteslutet att aktiemarknaden kan få vidgad betydelse som

finansieringskälla. Det är emellertid enligt propositionen ovedersägligt att

nya kreditkanaler och till sin karaktär nya kreditformer är nödvändiga för

att tillgodose framtidens behov. Av särskilt intresse blir därvid allmänna

pensionsfondens placerings möjligheter och formerna för att i ökad utsträckning

kanalisera dess medel till näringslivet. Propositionens bedömningar

av dessa frågor synes i vissa stycken överensstämma med dem som

görs i motionerna 1:766 och 11:955 samt 1:767 och 11:954, vilka innehåller

alternativa förslag till åtgärder för förbättring av näringslivets finansieringsbetingelser.

Utskottet har inledningsvis till behandling upptagit yrkandet i motionen

II: 957 att propositionen nr 56 skall bordläggas till höstsessionen med

årets riksdag i avbidan på en precisering av den tilltänkta investeringsbankens

funktioner på kreditmarknaden och på en utredning om samordningen

mellan investeringsbankens verksamhet och den ordinarie bank
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

verksamheten. Utskottet, som i det följande avstyrker en utredning av den

i nämnda motion angivna karaktären, avstyrker även förslaget om bordläggning

av propositionen till årets höstriksdag.

Frågan om en ökning av näringslivets självfinansieringsgrad som en

möjlig väg att reducera finansieringsproblemen har tagits upp i motionerna

1:766 och 11:955. Motionärerna hävdar att självfinansieringsgraden bör

ökas och att en parlamentarisk utredning bör överväga bl. a. vilken minimigrad

i fråga om självfinansiering som måste anses nödvändig för olika företagstyper

om en önskvärd ekonomisk tillväxt skall kunna säkras. Även i

motionerna 1:767 och 11:954 uttalas farhågor för att en alltför låg självfinansieringsgrad

kan leda till minskad investeringsvilja.

Utskottets bedömning av förslaget om utredning i fråga ofn behovet

av att öka sj älvfinansieringsgraden har skett mot bakgrunden av att denna

endast delvis kan påverkas av ekonomisk-politiska åtgärder. I anslutning

till bl. a. vad som anföres i propositionen nr 56 vill utskottet göra följande

påpekanden. En sänkning av t. ex. företagsbeskattningen behöver inte leda

till en motsvarande ökning av det behållna företagssparandet, eftersom

vinstökningen kan medföra ökade krav på löner och utdelningar. Det är

därför långtifrån säkert att ökat självfinansieringsutrymme skulle skapas.

Även om en ökning av sj älvfinansieringsgraden skulle komma till stånd

genom en generell skattesänkning för företagen skulle detta inte behöva

inträffa i just de branscher eller företag som åsyftats. Det kan för övrigt

erinras om att vinstutvecklingen betingas av en rad faktorer som inte alls

eller blott i ringa grad kan påverkas av svenska ekonomisk-politiska åtgärder.

I den mån det är möjligt att öka sj älvfinansieringsgraden måste

detta enligt utskottets mening ske efter en avvägning mot varandra av

flera skilda omständigheter. Det torde å ena sidan, såsom framhålles i motionerna

och även i propositionen nr 56, inte kunna bestridas, att en alltför

tåg självfinansieringsgrad kan minska företagens investeringsvilja, vilket

kan hämma i synnerhet utvecklingen av nya produkter och produktionsmetoder

och sålunda dämpa tillväxttakten. Å andra sidan skulle, såsom

också framhålles i propositionen, en höjning av sj älvfinansieringsgraden

innebära att företagsvinsterna expanderar på bekostnad av lönernas andel

av produktionsresultatet, en utveckling som från fördelningspolitisk synpunkt

vore mindre önskvärd. Mot eu ökad självfinansieringsgrad talar också

ekonomiska effektivitetssynpunkter i åtminstone två avseenden. Dels är

det sannolikt att fördelningen av investeringarna mellan olika branscher

och företag blir mera rationell om finansieringen sker över en kreditmarknad

där olika behov avvägs mot varandra på grundval av räntabilitetsförväntningarna

än om fördelningen sker på grundval av tidigare uppsamlade

vinster med ofta lägre förräntningsanspråk. Dels ökar kreditpolitikens

möjligheter att påverka investeringsutvecklingen ju större extern
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

17

finansieringen är. Utskottet har vid sin bedömning av dessa frågor funnit

övervägande skäl tala för att någon utredning om behovet av ökad självfinansiering

i olika företagstyper inte är påkallad.

Att genomföra ändringar i de författningar och den praxis som för närvarande

gäller på kreditmarknaden anges såväl i motionerna 1: 766 och

II: 955 som i motionerna I: 767 och II: 954 som en annan väg att väsentligt

förbättra företagens kapitalförsörjning. Liksom i propositionen nr 56 betecknas

allmänna pensionsfonden som den viktigaste källa varifrån ytterligare

kapitalresurser kan hämtas.

En undersökning av möjligheterna att öka antalet kanaler från allmänna

pensionsfonden till näringslivet rekommenderas i motionerna I: 766

och II: 955. Förutom en liberalisering av rätten till återlån från fonden —

en fråga som vid riksdagens början aktualiserats i olika motioner, som utskottet

kommer att behandla vid ett senare tillfälle — nämns som exempel

på tänkbara lösningar att bankerna skulle ges möjligheter att mot

förlagsbevis låna i allmänna pensionsfonden och att denna skulle överta

en del av bankernas obligationsinnehav. Köp av näringslivets obligationer

från allmänna pensionsfondens sida anges i motionerna 1:767 och 11:954

som den för de större företagen betydelsefullaste metoden att till dem

kanalisera medel ur fonden.

Tankegångar av det slag som här refererats synes ligga bakom det i

motionerna I: 766 och II: 955 framförda kravet på en skyndsam parlamentarisk

utredning angående en liberalisering av gällande bestämmelser i syfte

att öka kreditinstitutens långfristiga kreditgivningskapacitet och förbättra

företagens långfristiga kapitalförsörjningsmöjligheter. Enligt utskottets

mening är det även utan en sådan utredning uppenbart att den av motionärerna

utpekade vägen inte är särdeles framkomlig. Såsom betonas i

propositionen skulle nämligen en avsevärd upplåning i allmänna pensionsfonden

från bankernas sida, vilken av dem lades till grund för en långfristig

kreditgivning, förutsätta att fonden antingen gjorde avkall på sina

säkerhetskrav eller fick dem tillgodosedda genom ett omfattande statligt

garantisystem. Det förra alternativet finner utskottet uteslutet. Det senare

skulle innebära ett avsevärt statligt engagemang som motionärerna från

sina utgångspunkter inte torde förorda och som enligt utskottets uppfattning

med större fördel kan ges formen av en direkt statlig kreditgivning.

Genom en modernisering av banklagstiftningen skulle, hävdas det i motionerna

1: 767 och II: 954, en bättre fungerande kapitalmarknad kunna erhållas.

Ett av motionärernas önskemål är att bankerna skall få möjlighet

att temporärt inneha aktier. Härigenom skulle de kunna arbeta såsom

emissionsinstitut och sålunda förbättra de medelstora företagens och även

nystartade företags möjligheter att nå aktiemarknaden. Motionärerna un
2

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 33

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

derstryker att det för företagen skulle vara en fördel om de på förhand

kunde få en emission säkerställd genom att ett finansinstitut övertoge försäljningen

i fast räkning. En översyn av säkerhetsbestämmelserna i banklagen

i syfte att medge en friare säkerhetsprövning betecknas också som

önskvärd. Härigenom skulle tyngdpunkten i kreditbedömningen kunna förskjutas

så att företagsekonomiska överväganden rörande företags räntabilitet

och allmänna ekonomiska bärkraft finge större betydelse. I samband

med sitt resonemang om allmänna pensionsfonden som kapitalkälla för

näringslivet rekommenderar motionärerna att den emissionskontroll som

riksbanken nu utövar skall avskaffas. Denna kontroll säges föranleda osäkerhet

och bristande balans på kapitalmarknaden och minska sannolikheten

för att kapitalet leds till de mest räntabla projekten.

Av de här berörda frågorna var den som gäller de för kreditinstitutens

utlåning uppställda säkerhetskraven föremål för riksdagens prövning så

sent som i november 1966. Riksdagen beslöt då i enlighet med en av bankoutskottet

(uti. nr 49) enhälligt gjord hemställan att lämna utan åtgärd

vissa motioner vari yrkades på eu utredning om ändrade grunder för bankernas

kreditbedömning med sikte på att mindre vikt skulle kunna läggas

vid tillgången till realsäkerheter och större hänsyn tagas till företagsledningens

kvalitet, företagets finansiella planering o. s. v. Utskottet sade sig

vara helt ense med motionärerna om att vid en realistisk bedömning av ett

företags kreditansökan stor vikt måste läggas vid företagets allmänna förutsättningar

att fullgöra åtagna betalningsförpliktelser. I likhet med de

remissinstanser som tillfrågats sade sig utskottet ha uppfattningen att denna

synpunkt redan till fullo beaktades av kreditinstituten. Utskottet underströk

också det allmänna värdet för kreditväsendet av att särskild säkerhet

normalt krävs vid utlåning. Det sagda ansågs emellertid inte utesluta, att

förutsättningar skulle kunna tänkas föreligga för att låta kreditinstituten

i något större utsträckning än tidigare ha möjlighet att avstå från att kräva

formell säkerhet för lån. Utskottet tog för givet att detta problem kornme

att bli föremål för kreditinstitututredningens uppmärksamhet.

Vad gäller frågan om säkerhetsbestämmelserna kan utskottet nu inskränka

sig till att hänvisa till sitt här redovisade ställningstagande vid

1966 års riksdag. Även spörsmålet om vidgad rätt för bankerna att förvärva

aktier har nära samband med frågor som behandlas av kreditinstitututredningen.

Utskottet finner det inte vara rationellt att nu uppta detta spörsmål

till prövning utan att invänta kreditinstitututredningens resultat och

avstyrker därför motionärernas förslag även i denna del.

Frågan om emissionskontrollen ligger på ett annat plan. Det gäller här

ett instrument som det i nuvarande ansträngda kreditmarknadssituation

inte synes möjligt att avvara. I ett marknadsläge där efterfrågan på krediter

tenderar att överstiga tillgången måste en sovring av de vid rådande

räntevillkor framkommande låneansökningarna alltid komma att äga rum.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 är 1967

19

Någon form av »ransonering» är sålunda oundviklig, om inte eu fullt fri

räntebildning accepteras, något som av praktiska skäl torde vara uteslutet

och som inte heller förordas av motionärerna. Det totala utbudet på kreditmarknaden

skulle inte påverkas av att emissionskontrollen slopades. En

sådan åtgärd skulle inte innebära annat än att en »ransonering» i andra

former skulle uppkomma. Det bör påpekas, att urvalet av de företag som

skall erhålla emissionstillstånd bestäms inte av riksbanken utan av de

affärsbanker som handhar emissionerna. Till vad här sagts bör läggas att

ett förverkligande av motionärernas förslag om slopande av emissionskontrollen

skulle starkt minska möjligheterna att få till stånd en sådan inriktning

av kreditströmmarna med hänsyn till bl. a. bostadsbyggandets behov

som överensstämmer med statsmakternas intentioner. På här angivna grunder

avstyrker utskottet förslaget.

I propositionen nr 56 understryks vikten av att de mindre och medelstora

företagens kreditbehov tillgodoses i detta sammanhang. Denna fråga

är föremål för särskild uppmärksamhet i motionerna I: 766 och II: 955

samt I: 767 och II: 954. I båda fallen framhålles, att de halvstatliga kreditinstituten

AB Industrikredit och AB Företagskredit, vilka inrättats för att

tillhandahålla långfristiga krediter åt mindre och medelstora företag, fyller

en betydelsefull funktion och att en ökning av deras kreditgivningskapacitet

är angelägen. I motionerna 1:766 och 11:955 föreslås att riksdagen skall

söka få till stånd en fördubbling av de båda bolagens aktiekapital genom

att dels hemställa att Kungl. Maj :t upptar förhandlingar därom med bolagens

icke-statliga delägare, dels ställa medel för aktieteckning till förfogande.

Även en fördubbling av beloppet på de statliga garantiförbindelser

som ingår i de båda bolagens garantifonder föreslås. I motionerna I: 767

och II: 954 framförs ett mera allmänt yrkande av innebörd att dessa bolags

kreditgivningsförmåga bör underlättas; i motiveringen uttalas emellertid

att om framdeles en utökning av deras aktiekapital på grund av ökad kreditgivning

aktualiseras, det är angeläget att en sådan kommer till stånd.

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att kreditgivning genom

AB Industrikredit och AB Företagskredit kan vara ett effektivt sätt att

främja de mindre och medelstora företagens utveckling. Avgörande för om

nya ekonomiska insatser skall göras i dessa bolag genom tillhandahållande

av ytterligare aktiekapital och garantiförbindelser måste emellertid vara

i vilken utsträckning den redan befintliga utlåningskapaciteten blivit utnyttjad

och sålunda ett behov av ytterligare upplåning tillkommit. Såsom

framgår av de uppgifter om de båda bolagen som utskottet ovan har lämnat

hade AB Företagskredit vid 1966 års utgång tagit i anspråk endast

ungefär hälften av sin utlåningskapacitet. Även AB Industrikredit hade,

särskilt om man tar i beaktande att vissa beviljade lån inte omedelbart

kommer att utnyttjas, ett ganska betydande utrymme för ytterligare utlå
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

ning. I sitt utlåtande år 1965 (nr 27) över en motion om åtgärder för att

utöka AB Företagskredits utlåningskapacitet konstaterade utskottet under

omständigheter analoga med dem som nu är för handen att de begärda

åtgärderna inte för tillfället syntes vara erforderliga. Utskottet uttalade

vidare, att när större delen av utlåningsrätten omsider hade utnyttjats, det

torde få ankomma på bolaget självt att ta initiativ för att få en utvidgning

av utlåningskapaciteten till stånd. Under framhållande av att för båda bolagens

del vid 1966 års bolagsstämmor fattats beslut som lett till utvidgad

utlåningskapacitet avstyrker utskottet på samma grunder som i det nyss

åberopade fallet de föreliggande motionsyrkandena beträffande AB Industrikredit

och AB Företagskredit.

Exportkreditfinansieringen, som tidigare varit en typisk affärsbanksuppgift,

har på senare tid i viss mån ändrat karaktär därigenom att kredittiderna

i den internationella handeln kommit att förlängas. Mot denna

bakgrund har det halvstatliga företaget AB Svensk exportkredit tillkommit.

Dess utlåningskapacitet är, såsom framgår av de uppgifter som utskottet

ovan lämnat, utnyttjad blott till en del. I motionerna 1:767 och

11:954 fästes uppmärksamheten på dessa förhållanden och anföres, att

stödet av eu jämn och konsekvent exportkreditgivningspolitik liksom möjligheterna

till förhandsbesked om huruvida en viss finansiering kan påräknas

har stor betydelse för företagens exportförsäljningsansträngningar.

Motionärerna finner en översyn av förhållanden och önskemål beträffande

exportkreditfinansieringen motiverad i vad avser såväl institutionell ram

och formella regler som därinom tillämpade arbetsformer.

Motionärerna har inte anfört några faktiska skäl till stöd för sitt yrkande.

I avsaknad därav anser sig utskottet, som icke i annan ordning blivit

övertygat om att den begärda översynen är erforderlig, böra avstyrka motionerna

i denna del. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att totalramen

för statliga exportkreditgarantier nyligen utökats från 3 till 4 miljarder

kr.

Bland de ämnen som enligt motionerna I: 766 och II: 955 bör göras till

föremål för skyndsam parlamentarisk utredning är grunddragen i de politiska

åtgärder som behövs för att öka den samlade kapitaltillgången i landet,

i första hand genom stimulans av enskilt sparande.

Yrkanden i samma riktning har i åtskilliga sammanhang framförts inom

riksdagen. Så sent som den 2 maj i år har riksdagen på grundval av bevillningsutskottets

betänkande nr 37 tagit ställning till flera uppslag till åtgärder

vid beskattningen i syfte att främja sparandet. Riksdagen har därvid

avslagit olika yrkanden om utredningar och förslag beträffande sådana

åtgärder. Utskottet kan icke finna att genom de nu förevarande motionerna

framförts argument som föranleder ett ändrat ställningstagande till krav

på utredning om stimulans av det enskilda sparandet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

21

I motionerna I: 767 och II: 954 framläggs vissa förslag som går ut på att

få till stånd nya institutionella former för långfristig utlåning till företagen.

Motionärerna önskar att legala förutsättningar skall skapas för inrättande

av ett enskilt refinansieringsinstitut, som de ger benämningen Näringskredit.

Grundkapitalet i detta företag skulle kunna tillskjutas av samtliga

affärsbanker, och dessa skulle också kunna bidraga till företagets upplåning

genom att överta obligationer och andra fordringsbevis under en viss

del av dessas löptid. Även hos sparbankerna och postbanken beräknas ett

visst placeringsutrymme vara tillgängligt. Syftet med det tilltänkta institutet

skulle vara att återfinansiera affärsbankerna för sådan långfristig

finansiering som av särskilda skäl är svår att tillgodose genom direkt placering

på den långa marknaden. Motionärerna utvecklar närmare hur refinansieringen

skulle gå till och framhåller som en särskild förtjänst hos

det framlagda förslaget att det möjliggör ett utnyttjande av affärsbankernas

kreditbedömningsresurser som de anser svårligen kunna åstadkommas

därest en statlig investeringsbank skall svara för kapitalförsörjningen. För

att det föreslagna institutet Näringskredit skall kunna inrättas anser motionärerna

banklagen behöva ändras på två punkter. Den fastslagna inlåningsrätten

bör vidgas, så att tillkomsten av det nya kapitalmarknadsinstitutet

inte inskränker bankernas möjlighet att i önskvärd grad emottaga

allmänhetens kassamedel. Vidare bör bankernas rätt att ge bundna lån

utvidgas.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att grundläggande legala

förutsättningar för att bilda enskilda kreditaktiebolag redan nu existerar.

Ansökningar om inrättande av nya sådana institut prövas på grundval av

den i propositionen nr 56 omnämnda lagen om kreditaktiebolag av Kungl.

Maj :t, som därvid bl. a. torde ta hänsyn till koncentrationstendenser inom

banksektorn. Vad gäller de ändringar i banklagstiftningen som motionärerna

föreslagit bör först påpekas, att en väsentlig liberalisering av reglerna

om kreditinstitutens rätt att lämna bundna lån genomfördes 1965.

Enligt vad utskottet inhämtat ligger bankernas författningsmässigt beräknade

ram för sådana lån för närvarande vid 9,6 miljarder kr., varav blott

något mindre än en tiondedel hittills tagits i anspråk. Att bankerna spelar

en begränsad roll när det gäller långfristig långivning torde sålunda knappast

vara att tillskriva brister i de legala förutsättningarna därför. Vad

slutligen beträffar inlåningsrättens utformning får utskottet ånyo hänvisa

till kreditinstitututredningens pågående arbete. Ämnet torde tillhöra dem

som denna utredning har att behandla, och utskottet finner det inte vara

möjligt att, såsom motionärerna föreslår, göra det till föremål för ett separat

reformförslag som skulle kunna föreligga till årets höstriksdag.

Nära besläktat med förslaget beträffande projektet Näringskredit är det

i motionerna I: 766 och II: 955 framlagda förslaget om utredning av möjligheterna

att etablera nya enskilda kreditinstitut i konkurrens med en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

under statens medverkan inrättad investeringsbank. Av vad nyss sagts

framgår att rättsliga förutsättningar för en sådan åtgärd redan föreligger;

att undersöka de faktiska möjligheterna torde närmast vara en uppgift för

berörda intressenter. Utskottet avstyrker därför i denna del förslaget om

utredning''.

Innan utskottet övergår till att närmare granska framlagda förslag till

inrättande av en investeringsbank under statens medverkan vill utskottet

beröra ytterligare en av de åtgärder som ingår i de motionsledes framförda

alternativa programmen. Bland motiven för den föreslagna investeringsbanken

är, påpekas det i motionerna I: 767 och II: 954, att forsknings- och

utvecklingsarbetet utgör en viktig förutsättning för näringslivets tillväxt

och samtidigt ofta måste bedömas som ett riskbetonat investeringsobjekt.

Utöver det huvudsakligen på privata resurser baserade finansieringssystem

som motionärerna förordar finner de särskilda insatser vara behövliga för

att stimulera tillämpad forskning och industriellt utvecklingsarbete. Den

lösning som de föreslår är att en särskild stiftelse skall skapas för detta

ändamål. Denna stiftelse skall kunna stödja verksamhet vid såväl företag

som branschvis inrättade forskningsinstitut och laboratorier. Särskild uppmärksamhet

skall ägnas de mindre och medelstora företagens behov. Den

tilltänkta stiftelsen föreslås bli upprättad genom Kungl. Maj:ts försorg och

100 milj. kr. anvisas som anslag för ändamålet.

En mångfald statliga åtgärder har under senare år vidtagits för att främja

den industriella forskningen. Genom bidrag till olika branschforskningsinstitut

medverkar staten direkt i industrins tekniska forskningsarbete.

Betydande bidrag till forskning och utvecklingsarbete med anknytning till

näringslivet lämnas sedan 1962 genom Malmfonden och Norrlandsfonden,

två statliga stiftelser. Vidare har år 1964 inrättats ett statligt institut, »Institutet

för nyttiggörande av forskningsresultat, INFOR», med uppgift att

lämna finansiellt stöd i syfte att föra fram forskningsresultat och uppfinningar

till industriell produktion. För att utreda organisation av och statligt

stöd åt industriell teknisk forskning tillsattes i början av år 1965 industriforskningsutredningen,

vars arbete alltjämt pågår. Utredningen har

låtit genomföra en undersökning vid 250 industriföretag främst avseende

attityden till och intresset för statligt stöd till industriell kollektiv forskning

och utveckling. Vidare har utredningen genomfört en inventering av

de resurser inom statliga verk och myndigheter som är tillgängliga för industriell

forskning och utveckling. Ett delbetänkande med bl. a. förslag

beträffande statens stöd till den branschvis organiserade forskningen och

formerna för denna avses föreligga inom kort.

Utskottet finner det mindre välbetänkt att riksdagen skulle på den knapphändiga

grundval som motionärerna tillhandahållit fatta beslut om att inrätta

ytterligare en statlig institution för industriell forskning. Industri
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

23

forskningsutredningens pågående verksamhet synes tillsammans med redan

vidtagna statliga åtgärder på området borga för att den industriella

forskningen och det industriella utvecklingsarbetet även utan den föreslagna

nya stiftelsens tillkomst kommer att få ett effektivt stöd från statens

sida. Utskottet — vars prövning i förevarande hänseende inte omfattar

själva anslagsfrågan — avstyrker därför förslaget om den nya forskningsstiftelsen.

Såväl i propositionen nr 56 som i motionerna I: 766 och It: 955 föreslås

att riksdagen skall bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta åtgärder för bildande

av ett statligt kreditaktiebolag. De grunder för investeringsbankens utformning

och verksamhet som anges i motionerna avviker emellertid i vissa avseenden

från propositionens. Bl. a. har den disponibla finansiella ramen

delvis föreslagits få andra användningar, varför investeringsbankens aktiekapital,

grundfond och utlåningskapacitet blir mindre än enligt propositionen.

Enligt motionärernas mening är propositionens förslag till investeringsbank

behäftat med så stora nackdelar att det inte kan ligga till grund för

en permanent ordning. Verksamhetstiden för det kreditaktiebolag som föreslås

i motionerna anses böra begränsas till budgetåret 1967/68. Under tiden

bör genom en parlamentarisk utredning prövas möjligheten av att inrätta

en investeringsbank som vilar på delägarskap mellan staten och nuvarande

kreditinstitut. Motionärernas huvudargument mot en investeringsbank enligt

propositionens förslag är att den skulle leda till maktkoncentration och

få en monopolställning på en viktig del av kreditmarknaden. Den parlamentariska

utredning som motionärerna förordar bör som huvuduppgift få

att finna en utformning av ifrågavarande kreditgivningsverksamhet som

så långt möjligt undviker maktkoncentration och därmed förenade risker

för maktmissbruk. I motionen II: 957 föreslås att riksdagen hos Kungl.

Maj:t skall hemställa om en precisering av den tilltänkta investeringsbankens

funktioner på kreditmarknaden och om en utredning rörande samordningen

mellan investeringsbankens verksamhet och den ordinarie bankverksamheten,

varvid särskilt genom underhandlingar med affärsbankerna

förutsättningar skall skapas för att dessa skall kunna ingå som delägare

och medverkande i investeringsbanken.

Utskottet har i det föregående avstyrkt de förslag om utredning av förutsättningarna

för inrättande av nya enskilda institut för finansiering av

investeringar inom näringslivet som framförs i motionerna I: 766 och

II: 955 samt I: 767 och II: 954. övervägande skäl talar enligt utskottets mening

för att ett institut för de uppgifter som det här gäller bör inrättas med

statens medverkan. I de senast nämnda yrkandena aktualiseras tanken på

inrättande av ett institut i samverkan mellan staten och nuvarande kreditinstitut.

Utskottet har bedömt dessa förslag mot bakgrund av de utveck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

lingstendenser för näringslivets kreditförsörjning som skildrats i propositionen.

Där har bl. a. framhållits att det i framtiden oftare än nu kommer

att uppstå behov av finansieringsinsatser som i det enskilda fallet kan bli

mycket stora samt att engagemangen kan bli mycket långsiktiga med därav

följande osäkerhet och svårighet i riskbedömningen. Om institutet fortlöpande

skall kunna engagera sig i projekt av antydda typ och samtidigt

driva en som helhet räntabel verksamhet krävs en betydande finansieringsverksamhet

för att den erforderliga riskspridningen skall kunna nås. Detta

nödvändiggör ett eget kapital av sådan storlek att statens medverkan blir

ofrånkomlig. Redan omfånget av den nödvändiga kapitalinsatsen tyder enligt

utskottets mening på att de nu befintliga kreditinstituten inte kan erbjuda

en kapitalinsats som skulle tillförsäkra dem annat än ett mycket

begränsat inflytande, såvida inte deras kreditgivning i nuvarande former

reduceras. Skäl talar alltså för att dessa institut blott kan ha ett begränsat

reellt intresse för en sådan medverkan. Härtill kommer att finansieringen

av de stora, riskbetonade projekt det här är fråga om kräver ett större

mått av risktagande än som bör medges befintliga kreditinstitut även som

delägare, i varje fall om deras insats skulle få större omfattning. För att

staten ensam skall vara investeringsbankens ägare talar vidare att ett effektivt

samspel därigenom underlättas mellan bankens verksamhet och

de övriga verksamhetsområden där staten har styrande funktioner. Helt

övervägande skäl synes alltså tala för att frågan om huvudmannaskapet

för banken löses enligt propositionens riktlinjer. Den av motionärerna hävdade

ståndpunkten att inrättandet av ett statligt institut skulle medföra

risker för maktkoncentration kan utskottet inte dela. Inrättandet av en statlig

investeringsbank kommer tvärtom enligt utskottets mening att tillföra

kreditmarknaden ett balanserande element som i själva verket minskar riskerna

för maktkoncentration.

I förutsättningarna för inrättande av en investeringsbank enligt det modifierade

förslag som framläggs i motionerna 1:766 och 11:955 ingår enligt

vad som anförs i dessa motioner att ändringar på väsentliga punkter

måste vidtagas i förhållande till propositionen. Bortsett från att aktiekapitalet

och garantibeloppet föreslås sänkta och att investeringsbanken i denna

utformning blir endast temporär, synes emellertid blott två skillnader

mellan de båda förslagen föreligga. Dels anses banken icke, såsom föreslagits

i propositionen, böra få rätt att förvärva aktier, dels anses den böra stå

under bankinspektionens tillsyn och alltså icke, såsom även förutsatts, av

Kungl. Maj :t medges undantag från denna tillsyn.

Utskottet anser i motsats mot motionärerna att rätt till aktieförvärv bör

föreligga. Bl. a. i samband med en aktieemission för ett företags räkning

kan, såsom framhålles i propositionen, en insats från bankens sida i form

av aktieteckning vara en naturlig komplettering av dess övriga engagemang.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967 25

Vad beträffar tillsynsfrågan vill utskottet erinra om att tillsynsmyndigheten

själv förordat att föreliggande dispensmöjlighet skall utnyttjas. Såsom

bankinspektionen framhållit i sitt i propositionen återgivna remissyttrande

måste det beaktas, att bankens verksamhet i väsentliga avseenden kommer

att skilja sig från den som bedrivs av de kreditinstitut som för närvarande

står under inspektionens tillsyn.

Av vad som nu sagts torde framgå att utskottet tillstyrker att en investeringsbank

inrättas enligt de i propositionen nr 56 angivna riktlinjerna och

följaktligen avstyrker de avvikelser från propositionen som förordas i motionerna

I: 766 och II: 955. Utskottet avstyrker också de i motionerna I: 766

och 11:955 samt 11:957 framförda utredningskraven, beträffande förstnämnda

motioner såvitt nu är i fråga.

I motionerna 1:768 och 11:956 tillstyrks bifall till propositionen nr 56

under förutsättning att investeringsbanken blir ett medel för att bygga ut

löntagarnas och samhällets inflytande i näringslivet. Bl. a. föreslås att företrädare

för näringslivet och kreditväsendet inte skall ingå i styrelsen. Med

hänsyn till bankens uppgifter och det förutsatta samarbetet med nuvarande

kreditinstitut finner utskottet det inte lämpligt att utesluta denna representation.

De förslag till författningsändringar som framläggs i propositionen nr 102

föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen måtte avslå motionen II: 957, såvitt den

avser uppskov till höstsessionen med behandlingen av propositionen

nr 56;

B. att motionerna I: 766 och II: 955, såvitt de avser utredning

angående behovet av ökad självfinansiering, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C. att motionerna 1:766 och 11:955, såvitt de avser utredning

i syfte att öka kreditinstitutens långfristiga kreditgivningskapacitet

och förbättra företagens långfristiga kapitalförsörjningsmöjligheter,

icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

D. att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt de avser författningsändringar

i syfte att åstadkomma en bättre fungerande

kapitalmarknad, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

E. att motionerna I: 766 och II: 955 samt I: 767 och II:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

954, samtliga såvitt de avser AB Industrikredit och AB Företagskredit,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
F.

att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt de avser översyn

av exportkreditfinansieringen, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

G. att motionerna I: 766 och 11:955, såvitt de avser utredning

angående politiska åtgärder i syfte att öka kapitaltillgången,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;
H.

att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt de avser författningsändringar

i syfte att skapa legala förutsättningar

för inrättande av ett enskilt refinansieringsinstitut, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

J. att motionerna I: 767 och II: 954, såvitt de avser inrättande

av en stiftelse för industriell forskning och industriellt

utvecklingsarbete, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

K. I. att riksdagen med bifall till propositionen nr 56,

såvitt nu är i fråga, och med avslag på motionerna I: 766

och II: 955 samt I: 767 och II: 954, samtliga såvitt nu är i

fråga, måtte

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för bildande

av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av

investeringar inom näringslivet enligt de grunder som utskottet

ovan angivit,

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av 450 milj. kr. för bolagets

förpliktelser,

samt

att motionerna I: 768 och II: 956, såvitt de icke besvarats

genom vad utskottet ovan anfört och hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att motionerna I: 766 och 11:955, såvitt de avser utredning

rörande utformning av kreditgivningen för särskilt

riskfyllda och långfristiga investeringar i näringslivet,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 957, såvitt den icke behandlats under

punkten A. ovan, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att riksdagen med avslag på motionerna 1: 824 och

11:1028 samt 1:825 och 11:1029 måtte bifalla propositionen

nr 102;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

27

L. att motionerna I: 767 och II: 954, i den mån de, såvitt

de hänvisats till bankoutskottet, icke behandlats ovan, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande

såvitt gäller utskottets hemställan under A :

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Enarsson (h), Stefanson (fp)* och Mattsson

(ep);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå

(fp) och Haglund (s);

såvitt gäller utlåtandet i övrigt:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep)**, Enarsson (h) och

Stefanson (fp)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s), Berglund

(fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Haglund (s) och Hyllander (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

** » » . » » , såvitt avser punkterna E—L.

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under B.

a) av herrar Nils Theodor Larsson (ep), Stefanson (fp), Berglund (fp),

Börjesson i Glömminge (ep) och Hyltander (fp), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med orden

»Utskottets bedömning av» och slutar på s. 17 med orden »inte är påkallad»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Näringslivets självfinansieringsförmåga har minskats kraftigt under

1960-talet. Såsom framhållits i propositionen har finansieringen av investeringarna

hittills i stor utsträckning kunnat ske med hjälp av tidigare uppsamlade

likvida medel. Likviditeten har emellertid nu nått en så låg nivå,

att en fortsatt neddragning knappast är möjlig. I propositionen förutsättes,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

att investeringarnas självfinansieringsgrad skall sjunka ytterligare men att

denna minskning skall kunna kompenseras genom ökad lånefinansiering.

Utskottet delar den i motionerna och av åtskilliga remissinstanser framförda

uppfattningen, att en sådan förskjutning kommer att skada investeringsviljan.

Försämrade möjligheter till självfinansiering måste befaras

minska framför allt benägenheten till risktagande investeringar. Detta medges

också i propositionen genom statsrådets uttalande om att man inte kan

bortse från risken att eu sjunkande självfinansieringsgrad har eu negativ

effekt på företagens benägenhet att investera. Det finns, heter det vidare

i propositionen, en kritisk punkt under vilken självfinansieringen inte bör

sjunka, om tillväxten i vår ekonomi skall bestå. Men statsrådet skjuter

problemet ifrån sig och godtar utan vidare, att självfinansieringsgraden

sänkes ytterligare.

Den för näringslivet lämpliga självfinansieringsgraden är, såsom framhållits

i motionerna 1:766 och 11:955, eu besvärlig avvägningsfråga. Men

det bör under alla förhållanden stå klart, att självfinansieringsförmågan nu

sjunkit till alltför låg nivå och att den sålunda måste stärkas. Det synes utskottet

därför nödvändigt att genom en parlamentarisk utredning överväga

vilken grad av självfinansiering som måste anses nödvändig för olika företagstyper

under växlande förhållanden, om en önskvärd ekonomisk tillväxt

skall kunna säkras. Utskottet tillstyrker sålunda motionsyrkandet härom.»;

dels att utskottet under B. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:766 och

11:955, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om skyndsam parlamentarisk utredning

och förslag till 1968 års riksdag angående behovet av ökad

självfinansiering i olika företagstyper i enlighet med vad

utskottet ovan angivit;»

b) av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett

att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med orden »Utskottets

bedömning av» och slutar på s. 17 med orden »inte är påkallad» bort

ha följande lydelse:

»Utskottet vill understryka de skäl som i motionerna 1:767 och 11:954

anförts för att en ökad självfinansiering inom näringslivet är önskvärd.

Förslag till hur en sådan skall åstadkommas har tidigare i år framlagts i

motioner, vilka delvis redan behandlats av riksdagen. Mot den inställning

till självfinansieringsfrågan som präglar propositionen nr 56 måste utskottet

i vissa hänseenden resa bestämda invändningar. Främst gäller detta

propositionens fördelningspolitiska resonemang, mot vilket i motionerna

I: 767 och II: 954 riktas vägande kritik.»;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

29

2. vid utskottets hemställan under C.

a) av herrar Nils Theodor Larsson (ep), Stefanson (fp), Regnéll (h),

Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep) och Hyllander (fp), vilka ansett
dels

att det stycke på s. 17 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Tankegångar av det slag» och slutar med orden »direkt statlig kreditgivning»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att en mera effektivt fungerande

kreditmarknad bör kunna uppnås genom liberalisering av gällande

bestämmelser. Det gäller bl. a. frågan om ökade möjligheter för kreditinstituten

att bevilja krediter mot mindre rigorösa krav på realsäkerhet än

för närvarande. Med en sådan uppmjukning bör en mer utvecklingsfrämjande

fördelning av kapitalet mellan olika företag och projekt kunna möjliggöras.

Vidare är det önskvärt med större möjligheter för kreditinstituten

att bevilja långfristiga, tidsbestämda lån, som ger företagen bättre förutsättningar

att planera sin långsiktiga investeringsverksamhet. Särskilt viktigt

är det att kreditinstituten ges större möjligheter att förmedla medel

från allmänna pensionsfonden till näringslivets investeringar. I syfte att öka

företagens kapitalanskaffningsmöjligheter bör, såsom motionärerna framhållit,

även övervägas exempelvis nya kreditformer och olika frågor rörande

kreditinstitutens placeringsbestämmelser, aktiemarknadens funktionssätt,

friare internationella kapitalrörelser m. m. Nödvändigt är givetvis

att i sammanhanget utreda i vilken mån ett statligt garantisystem kan

bli erforderligt.

Frågor av ovan antytt slag bör i enlighet med vad som förordats i motionerna

1:766 och 11:955 prövas skyndsamt av en parlamentarisk utredning.

»;

dels att utskottet under C. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 766 och

II: 955, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om skyndsam parlamentarisk utredning

och förslag till 1968 års riksdag angående en liberalisering

av gällande bestämmelser i syfte att dels öka kreditinstitutens

långfristiga kreditgivningskapacitet, dels förbättra företagens

långfristiga kapitalförsörjningsmöjligheter enligt

av utskottet ovan angivna grunder;»

b) av herrar Åker lund (h) och Enarsson (h).

3. vid utskottets hemställan under D.

av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 18 med orden

»Av de här» och slutar på s. 19 med orden »avstyrker utskottet förslaget»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

»En väl fungerande aktiemarknad är en förutsättning för att näringslivet

i erforderlig utsträckning skall kunna förses med riskvilligt kapital. För

att en breddning och aktivering av aktiemarknaden skall kunna komma till

stånd vore det en fördel om bankerna finge möjlighet att i ökad utsträckning

biträda företagen vid utplacering av aktier. En typ av medverkan, som

i utlandet är gängse, är att ett finansinstitut åtar sig försäljning i fast räkning,

något som dels gagnar den ursprunglige säljaren, dels också kan ha

en stabiliserande inverkan på kursutvecklingen. Banklagens förbud för

bankerna att annat än i vissa undantagsfall förvärva aktier gör det i vårt

land omöjligt för bankerna att använda denna metod. Utskottet förordar i

likhet med motionärerna att banklagens bestämmelser överses på denna

punkt.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning alt bankernas säkerhetsbestämmelser

i många fall är onödigt hindersamma för de kreditsökande

företagen. Kravet på formell säkerhet betonas sålunda alltför starkt,

medan andra, vid en rationell kreditbedömning mera väsentliga omständigheter

inte kan bli tillbörligt beaktade. En översyn av bestämmelserna enligt

motionärernas förslag ter sig alltså väl motiverad.

Vad beträffar emissionskontrollen finner utskottet det uppenbart att den

aldrig har utgjort någon lämplig penningpolitisk metod. Dess huvudsyfte

att förebygga ränteglidningar och svårigheter för bostadsbyggandets finansiering

skulle kunna uppnås med andra, mindre skadliga medel. Bland

dess ogynnsamma verkningar är att den leder till ett kösystem och till att

kredittransaktioner kommer att i olycklig utsträckning äga rum utanför

den organiserade marknaden. Utskottet förordar i likhet med motionärerna

att emissionskontrollen avskaffas.»;

dels att utskottet under D. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 767 och

11:954, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte i syfte att åstadkomma

en bättre fungerande kapitalmarknad förelägga

1967 års höstriksdag förslag om författningsändringar i enlighet

med vad utskottet ovan angivit;»

4. vid utskottets hemställan under E.

av herrar Åkerlund (h), Nils Theodor Larsson (ep), Enarsson (h)

Stefanson (fp), Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep)

och Hgltander (fp), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 19 med orden

»Utskottet delar helt» och slutar på s. 20 med orden »och AB Företagskredit»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Utskottet vill understryka vikten av att utvecklingsbara mindre och

medelstora företag får nytta av nya kreditgivningsformer på samma villkor

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

31

som större företag. Det är emellertid också angeläget, att den krediigivning,

som nu är särskilt inriktad på mindre företag, effektiviseras. Utskottet delar

helt motionärernas uppfattning, att krediigivning genom AB Industrikredit

och AB Företagskredit är ett effektivt sätt att främja de mindre

och medelstora företagens kapitalförsörjning. Inför det växande investeringsbehov,

som framträder inom näringslivet och inte minst hos de mindre

företagen, bör nämnda specialinstitut få sin kreditgivningskapacitet avsevärt

utökad.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet de i motionerna I: 766 och

II: 955 föreslagna åtgärderna för fördubbling av aktiekapitalen i AB Industrikredit

och AB Företagskredit. Härigenom tillgodoses också det önskemål

som i motionerna I: 767 och II: 954 framställts beträffande dessa institut.

»;

dels att utskottet under E. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 766 och

II: 955, såvitt nu är i fråga, och i anledning jämväl av motionerna

I: 767 och II: 954, såvitt nu är i fråga, måtte

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte uppta förhandlingar med delägarna i AB Industrikredit

och AB Företagskredit om fördubbling av aktiekapitalen

i dessa institut för utökning av kreditgivningskapaciteten

och om andra åtgärder som i enlighet med vad

utskottet ovan anfört kan effektivisera institutens kreditgivning,

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda

garantiförbindelser på 12 milj. kr. resp. 6 milj. kr. att

utöver tidigare förbindelser ingå i AB Industrikredits och

AB Företagskredits garantifonder;»

5. vid utskottets hemställan under F.

av herrar Åkerlund (h), Nils Theodor Larsson (ep), Enarsson (h), Stefanson

(fp), Regnéll (h), Berglund (fp), Börjesson i Glömminge ep) och

Hgltander (fp), vilka ansett

dels att det stycke på s. 20 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Motionärerna har inte» och slutar med orden »4 miljarder kr.» bort utbytas

mot ett stycke av följande lydelse:

»Utskottet finner motionärernas argument bärande och tillstyrker att

den av dem begärda översynen kommer till stånd.»;

dels att utskottet under F. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:767 och

11:954, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om en översyn av exportkreditfinansieringen

i enlighet med vad utskottet ovan anfört;»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

6. vid utskottets hemställan under G.

a) av herrar Nils Theodor Larsson (ep), Stefanson (fp), Regnéll (h),

Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep) och Hyltander (fp), vilka ansett
dels

att det stycke på s. 20 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Yrkanden i samma» och slutar med orden »det enskilda sparandet» bort

utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Yrkanden om åtgärder i syfte att främja det frivilliga sparandet har i

åtskilliga sammanhang framförts inom riksdagen men hittills inte nått

önskvärda resultat. Utskottet vill understryka angelägenheten av att vidgade

sparstimulerande åtgärder kommer till stånd. Ett ökat enskilt sparande

är en förutsättning för att kreditmarknaden skall kunna fungera

effektivt. I det förevarande näringspolitiska sammanhanget är det enligt

utskottets mening av väsentligt intresse att på sätt som förordats i motionerna

1:766 och 11:955 pröva grunddragen i de politiska åtgärder, som

behövs för att öka den samlade kapitaltillgången i landet, i första hand

genom stimulans av enskilt sparande.»;

dels att utskottet under G. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 766 och

II: 955, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om skyndsam parlamentarisk utredning

och förslag till 1968 års riksdag angående grunddragen

i de politiska åtgärder som behövs för att öka den samlade

kapitaltillgången i landet, i första hand genom stimulans

av enskilt sparande;»

b) av herrar Åkerlund (h) och Enarsson (h).

7. vid utskottets hemställan under H.

av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke på s. 21 i utskottets yttrande som börjar med orden

»Utskottet vill i detta» och slutar med orden »till årets höstriksdag» bort

utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Utskottet har i sin granskning av detta förslag funnit att det, i förhållande

till förslaget i proposition nr 56 om ett statligt kreditaktiebolag, bl. a.

har följande viktiga fördelar.

1. Kreditmarknadsmekanismen förblir i princip oförändrad.

2. Kreditbedömningen förblir decentraliserad.

3. Något särskilt inflytande på det i andra hand låntagande företaget utövas

ej från Näringskredits sida.

4. Återfinansieringsformen innebär, att affärsbankernas kreditbedömningsresurser

kan utnyttjas. De administrativa problemen förblir därmed

hanterliga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

33

5. Den statliga affärsbanken, Sveriges kreditbank, förutsättes deltaga.

Härigenom kan statliga initiativ framföras och de statliga företagens intressen

bli tillgodosedda i konkurrens med andra företags önskemål.

6. Genom att affärsbankerna är institutets låntagare kan de av institutet

utgivna upplåningsbevisen anses fondgilla och godtagbara på kapitalmarknaden

samt i vad avser allmänna pensionsfondens placering. Säkerhetskonstruktionen

är starkare än vad som i dag, i vad gäller återlånen, accepteras

i fråga om placering av allmänna pensionsfondens medel.

7. Ett enskilt återfinansieringsinstitut av här föreslagen typ har fördelar

från stabiliseringspolitisk synpunkt.

Utskottet tillstyrker därför vad i motionerna 1: 767 och II: 954 anförts

i denna del.»;

dels att utskottet under H. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 767 och

II: 954, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte i syfte att skapa

legala förutsättningar för inrättande av ett enskilt refinansieringsinstitut

förelägga 1967 års höstriksdag förslag om

författningsändringar i enlighet med vad utskottet ovan

anfört;»

8. vid utskottets hemställan under J.

av hex-rar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 22 med orden

»Utskottet finner det» och slutar på s. 23 med orden »den nya forskningsstiftelsen»

bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Utöver de här redovisade åtgärderna för att främja industriell forskning

och industriellt utvecklingsai\bete är ytterligare statliga åtgärder på området

angelägna. I likhet med motionärei-na vill utskottet förorda, att en särskild

stiftelse tillskapas med uppgift att ekonomiskt stödja forsknings- och

utvecklingsarbete som bedrivs av företag individuellt eller i samverkan. En

stiftelse av detta slag bör vara ägnad att särskilt bidra till att grundforskningens

resultat kan omsättas i praktisk tillämpning. Den betydelse som

stiftelsen skulle kunna få för de mindre och medelstora företagens utveckling

vill utskottet särskilt understryka. Utskottet — vars prövning av motionärernas

förslag i detta hänseende inte omfattar själva anslagsfrågan — förordar

att riksdagen fattar principbeslut om att en stiftelse av här nämnt slag

skall inrättas och bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta erforderliga åtgärder i

detta syfte. Att besluta om stiftelsens närmare utformning torde sålunda få

ankomma på Kungl. Maj:t.»;

dels att utskottet under J. bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:767 och

II: 954, såvitt nu är i fråga, måtte bemyndiga Kungl. Maj :t

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 33

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

att vidta åtgärder för inrättande av en stiftelse för industriell

forskning och industriellt utvecklingsarbete i enlighet

med vad utskottet ovan anfört;»

9. vid utskottets hemställan under K.

a) av herrar Åkerlund (h), Enarsson (h) och Regnéll (h), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med orden

»Utskottet har i det» och slutar på s. 25 med orden »från utskottets sida»

bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»Författningsändringar bör enligt utskottets uppfattning ske i syfte att

skapa legala förutsättningar för inrättande av ett enskilt refinansieringsinstitut.

I propositionen nr 56 har däremot föreslagits inrättande av ett statligt

kreditaktiebolag för finansiering av investeringar inom näringslivet. Till

stöd för detta förslag anföres i propositionen att näringslivets strukturomvandling

skulle föranleda särskilda finansieringsproblem, vilka ej utan statlig

medverkan skulle kunna lösas. Sålunda säges att det i framtiden oftare

än nu kommer att uppstå behov av finansieringsinsatser, som i det enskilda

fallet kan bli stora och långsiktiga ävensom innovationsbetonade och därmed

riskfyllda. Vidare framhålles att samhällsekonomiska överväganden

och en samverkan med de övriga verksamhetsområden, där staten har

styrande funktioner, skulle tala för inrättande av ett statligt kreditaktiebolag.

Strukturrationaliseringen är enligt utskottets erfarenhet inget nytt fenomen.

Svenskt näringsliv har befunnit sig under en ständig omvandling, vilken

ibland rentav fått krisartade förlopp, och ändå framgått stärkt ur processen.

Såvitt utskottet kunnat finna har ingen sådan dramatisk förändring

inträtt i strukturomvandlingen, att långtgående statliga ingrepp på finansieringsområdet

erfordras. De företagskoncentrationer och driftsinskränkningar,

som redovisats under senare tid, har till övervägande del föranletts

av dämpningen i den internationella konjunkturen och av de oberoende

härav fortgående inhemska kostnadsstegringarna. Finansieringen av näringslivets

fortsatta utveckling bereder därför icke, enligt utskottets mening,

problem av den art som i propositionen göres gällande. En fri, flexibel och

mångsidig kreditmarknad i huvudsak organiserad efter nuvarande mönster

är i och för sig helt i stånd att lösa de finansieringsproblem som även en

snabb strukturomvandling kan föranleda. De kompletteringar av kreditmarknadens

organisation med ett enskilt återfinansieringsinstitut och speciella

åtgärder i fråga om emissionskontroll och moderniserad banklagstiftning

in. m. i syfte att förbättra kredit- och kapitalmarknadernas funktionssätt

som utskottet funnit erforderliga kan komma till stånd inom ramen för

nuvarande väsentligen enskilda kreditväsen.

Utskottet anser vidare att ett fritt på enskild grund uppbyggt och förval
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967 35

tat dynamiskt näringsliv icke gagnas av att staten utsträcker sin makt över

delar av kreditväsendet.

I propositionen uttalade farhågor för att framtida finansieringsinsatser

för enskilda projekt skulle kunna bli av sådan storleksordning och långfristig

karaktär att de skulle överstiga det nuvarande kreditväsendets kapacitet

kan utskottet inte dela. Utskottet vill erinra om att för svenska förhållanden

mycket betydande projekt redan kunnat finansieras utan statlig medverkan,

att kapitalanskaffningen normalt äger rum i ett flertal olika former, som

var för sig icke behöver vara oöverkomliga, samt att i sista hand möjligheten

att satsa på stora objekt alltid måste avvägas mot därmed förenade risker,

vilket ingen kreditgivare, statlig eller privat, kan bortse från. Något exempel

har hittills icke åberopats till stöd för att något seriöst investeringsprojekt

icke kommit till stånd på grund av sin storlek.

Vad i propositionen anförts om behovet av ett finansieringsinstitut som

kan tillåtas arbeta med ett större mått av risktagning än eljest kan medges

befintliga kreditinstitut ger utskottet anledning till att framhålla att risktagandet

i det enskilda näringslivet icke bör övervältras på upplånade

pengar utan även i fortsättningen principiellt bör åvila företagens egna medel.

Den starka betoningen av de stora produktionsenheternas betydelse finner

utskottet dessutom orealistisk. I vårt land svarar de mindre och medelstora

företagen för den största delen av produktionen och sysselsättningen.

Därest en prioritering av de mycket stora investeringsprojekten skulle komma

till stånd genom inrättande av ett statligt kreditaktiebolag torde en

ofrånkomlig följd därav bli att ett stort antal mindre, lönsammare och utvecklingsbara

projekt måste skjutas åt sidan.

Att samhällsekonomiska överväganden och behovet av samspel mellan

samhällets olika verksamhetsområden skulle utgöra bärande skäl för ett

statligt kreditaktiebolag kan utskottet inte finna. Ett ökat direkt statligt

företagande ävensom ökat statligt inflytande över näringslivet i övrigt skulle

enligt utskottets mening kunna medföra allvarliga nackdelar för en fortsatt

snabb välståndsutveckling. Vad beträffar finansieringen av riskfyllda objekt

i de statliga företagen anser utskottet att dessa skall beslutas av riksdagen

och icke överföras till ett statligt kreditaktiebolags prövning.

Utskottet vill vidare erinra om att den sittande kreditinstitututredningen

bland annat bär att förutsättningslöst utreda frågor med avseende på kreditmarknadens

institutionella ram och arbetsformer. Det förefaller utskottet

även av den anledningen olämpligt att besluta i frågan om ett statligt kreditaktiebolag

utan att samordning skett med denna utredning, vilken beräknas

slutföra sitt arbete under 1967.

Under åberopande av vad nu sagts och av att utskottet förordar författningsändringar

för att möjliggöra inrättande av ett enskilt åter finansieringsinstitut

m. m. avstyrker utskottet det i propositionen nr 56 framlagda

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

förslaget om bildande av ett statligt kreditaktiebolag. Härav framgår att utskottet

avstyrker motionerna I: 766 och II: 955 i bär aktuella delar och motionerna

I: 768 och II: 956 ävensom de i motionen II: 957 framförda utredningskraven.

En konsekvens av utskottets här redovisade ställningstagande är vidare

att de i propositionen nr 102 föreslagna författningsändringarna inte bör

vidtagas, såvitt de föranletts av förslaget om inrättande av en stalig investeringsbank.

Däremot har utskottet ingenting att erinra mot att riksdagen

godtar de formella ändringar som utan samband med huvudfrågan föreslagits

ske i reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning.»;

dels att utskottet under K. I och IV bort hemställa,

»I. att riksdagen med bifall till motionerna I: 767 och

11:954, såvitt nu är i fråga, måtte med avslag på motionerna

I: 766 och II: 955, såvitt gäller där under punkterna A. 1

och A. 3 föreslagna bemyndiganden, samt motionerna I: 768

och 11:956 avslå propositionen nr 56;

IV. att riksdagen måtte

dels i anledning av propositionen nr 102, såvitt nu är i

fråga, och motionerna I: 824 och II: 1028, såvitt nu är i

fråga, för sin del antaga det förslag till förordning om ändring

i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående allmänna

pensionsfondens förvaltning vilket såsom bilaga 1

är fogat till detta utlåtande,

dels i övrigt avslå propositionen nr 102 och finna motionerna

I: 825 och II: 1029 härigenom besvarade;»

b) av herrar Nils Theodor Larsson (ep), Stefanson (ep), Berglund (fp),

Börjesson i Glömminge (ep) och Hgltander (fp), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 21 med orden

»Nära besläktat med» och slutar på s. 22 med orden »förslaget om utredning»

bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med orden

»Utskottet har i det» och slutar på s. 25 med orden »från utskottets sida»

bort ha följande lydelse:

»De akuta näringslivsproblemen beror delvis på yttre faktorer men har

även till stor del orsakats av den förda skattepolitiken och ekonomiska

politiken, som medfört att i åtskilliga fall även företag med goda utvecklingsmöjligheter

fått inskränka eller lägga ner driften.

Den nyligen framlagda kompletteringspropositionen ger en dyster bild av

den svenska ekonomin med inslag av låg produktionstillväxt, kraftiga pris
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

37

stegringar och arbetslöshet. Det har från olika håll varnats för att den

förda politiken leder till en sådan utveckling. Krav har framförts på en

mer aktiv näringspolitik — på t. ex. en skattereform, som kan stimulera

produktion och arbetsvilja, effektiva åtgärder mot inflationen och insatser

för en förbättrad kreditförsörjning för näringslivet bl. a. genom ökat utnyttjande

av allmänna pensionsfondens medel och främjande av det enskilda

sparandet. I motionerna I: 766 och II: 955 ställes ytterligare sådana

krav. Förslagen har emellertid inte vunnit gehör hos regeringen.

Den tekniska och ekonomiska utvecklingen och det läge, som den förda

politiken skapat, gör det angeläget att ordna nya kreditgivningsmöjligheter

för projekt av långsiktig och riskbärande karaktär.

Regeringen har lagt fram förslag om inrättande av en statlig investeringsbank

utan att ha låtit frågan undergå någon egentlig utredning. Propositionen

grundar sig på två promemorior från finansdepartementet. Promemoriorna

sändes på remiss efter särskild uppmaning från oppositionen och

näringslivet. Av de 17 remissinstanserna ansåg 13, att denna PM inte kunde

duga som underlag för beslut. Av de fyra instanser, som sålunda accepterade

att promemoriorna lades till grund för beslut, anförde tre på olika

punkter kritik mot materialets knapphändighet.

Knappast någonting i det stora problemkomplex som regeringens förslag

avser kan sägas vara tillfredsställande utrett. Bl. a. följande frågor behöver

utförligt belysas:

Hur stort är behovet av långsiktig och riskbärande kreditgivning inom

olika delar av näringslivet och i olika typer av företag?

Hur skall en investeringsbank vara organiserad mera i detalj för att möta

det lånebehov som det kan ankomma på den att tillgodose och vilka riktlinjer

skall gälla för bankens placeringspolitik?

I motionerna I: 766 och II: 955 ges ytterligare exempel på frågor som bör

utredas innan en permanent ordning i detta avseende genomföres. Det framhålles

även att vad regeringen i realiteten begär är närmast en fullmakt in

blanco att efter riksdagsbeslutet utforma en statlig investeringsbank efter

de önskemål, som den då kan finna angelägna.

Utskottet vill särskilt erinra om de risker för maktkoncentration och monopol

som en bank av föreslagen typ innebär. Banken skulle få monopolställning

på en viktig del av kreditmarknaden, nämligen den som avser långfristig,

riskbärande kreditgivning av större omfattning utanför obligationsmarknaden.

En sådan monopolisering skulle innebära stora risker för misstag,

ledande till felinvesteringar och såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska

förluster. Investeringsbankens monopolställning skulle kunna

utnyttjas för tvångsmässig sammanläggning och med hänsyn till den aktieförvärvsrätt

som föreslås t. o. m. för direkt socialisering av företag.

Propositionens uttalande, att en statlig investeringsbank inte leder till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

ökad maktkoncentration utan tvärtom tillför marknaden ett balanserande

element anser utskottet inte förtjäna beaktande. Utskottet ansluter sig i

denna fråga till den argumentering som framförs i motionerna I: 766 och

II: 955.

Den parlamentariska utredning som utskottet förordar bör som huvuduppgift

få att finna en utformning av ifrågavarande kreditgivningsverksamhet,

som så långt möjligt undviker maktkoncentration och därmed förenade

risker för maktmissbruk. Riktlinjerna bör vara att föreslå sådana ändringar

i gällande bestämmelser, som gör det möjligt att skapa nya enskilda

kreditinstitut och etablera konkurrens med en under statens medverkan inrättad

investeringsbank. I detta sammanhang kan även frågan om ett refinansieringsinstitut

av den art som föreslås i motionerna I: 767 och II: 954

komma under övervägande. Frågan om en förändrad organisation, så att

denna bygger på delägarskap mellan staten och kreditinstituten, bör undersökas.

En viktig fråga är hur en statsgaranti bör utformas för att täcka vissa

risker i samband med utlåning till såväl en halvstatlig investeringsbank

som på privat grund uppbyggda konkurrerande investeringsinstitut. Utredningen

bör undersöka näringslivets och bankernas intresse för en aktiv medverkan

enligt de linjer, som här skisserats.

Utredningsarbetet bör drivas med sikte på att möjliggöra beslut under

våren 1968 om en permanent ordning på denna del av kreditmarknaden.

En bank bör nu inrättas som successivt får inpassa sin verksamhet på kreditmarknaden.

Under tiden som banken utvecklas bör mer permanenta

lösningar av näringslivets kapitalproblem utredas, t. ex. genom modifieringar

av banklagstiftningen. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt understryka

betydelsen av åtgärder i syfte att åstadkomma en bättre fungerande

kapitalmarknad.

Den bank som nu föreslås inrättad skall utöver vad som nyss sagts ha

följande organisation och verksamhet under budgetåret 1967/68.

Banken skall ha ett aktiekapital på 425 milj. kr och en reservfond på 45

milj. kr. För ändamålet anvisas ett investeringsanslag å 470 milj. kr. Fullmäktige

i rilcsgäldskontoret bemyndigas ikläda staten garanti intill ett belopp

av 425 milj. kr. för bolagets förpliktelser.

För första året är en ram för den totala utlåningen på 1,5 miljard kr.

tillräcklig.

Banken skall ej kunna utnyttjas i socialiseringssyfte genom aktieförvärv.

Banken skall stå under tillsyn av bankinspektionen.

Bankens klart uttalade syfte skall vara en långsiktig höjning av produktiviteten

inom näringslivet. Verksamheten skall vara affärsmässig. Någon

subventionering får ej förekomma.

Banken bör kunna ge lån utan alltför stränga krav på formella säkerheter.

S. k. blancokrediter skall dock inte få beviljas till högre belopp än

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967 39

hälften av bankens aktiekapital. Banken skall ha rätt att medverka vid

emissioner på samma villkor som gäller för andra kreditinstitut.

Avgörande för bankens medverkan i viss långivning skall vara bedömningen

av projektens art, inte företagets storleksordning. Utvecklingskraftiga

mindre och medelstora företag skall således få nytta av den nya banken

på samma villkor som större.

I motionerna 1:768 och 11:956 föreslås att företrädare för näringslivet

och kreditväsendet inte skall ingå i styrelsen för en statlig investeringsbank.

Med hänsyn till de uppgifter som den av utskottet föreslagna banken

skall fullgöra och till det förutsatta samarbetet med nuvarande kreditinstitut

finner emellertid utskottet en sådan representation väsentlig.

I motionerna 1:825 och II: 1029 yrkas i anslutning till förslaget att investeringsbanken

skall stå under bankinspektionens tillsyn avslag på propositionen

nr 102, i vad den avser ändring av 274 § 2 mom. lagen om försäkringsrörelse.

Utskottet tillstyrker motionerna och godtar alltså i övrigt

de förslag som framläggs i propositionen nr 102.»

dels ock att utskottet under K. I, II och IV bort hemställa,

»I. att riksdagen i anledning av propositionen nr 56, såvitt

nu är i fråga, måtte med bifall till motionerna I: 766 och

II: 955, såvitt nu är i fråga, och med avslag på motionerna

I: 767 och II: 954, punkten I,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för bildande

av ett statligt kreditaktiebolag för finansiering av investeringar

inom näringslivet enligt de grunder som utskottet

ovan angivit,

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av 425 milj. kr. för bolagets

förpliktelser,

samt

att motionerna I: 768 och II: 956, såvitt de icke kan anses

besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen med bifall till motionerna 1:76$ och

11:955, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa om skyndsam parlamentarisk utredning

och förslag till 1968 års riksdag angående utformningen av

kreditgivningen för särskilt riskfyllda och långsiktiga investeringar

i näringslivet i enlighet med vad utskottet ovan

anfört;

IV. att riksdagen med bifall till propositionen nr 102,

utom i vad den avser ändrad lydelse av 274 § 2 mom. lagen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

om försäkringsrörelse, och med avslag på motionerna I: 824

och II: 1028, utom i vad de avser nu nämnda författningsrum,

måtte

dels med bifall till motionerna I: 825 och II: 1029 för sin

del antaga det förslag till lag angående ändrad lydelse av

274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse

vilket såsom bilaga 2 är fogat till detta utlåtande samt

finna motionerna 1:824 och II: 1028, i vad de avser 274 §

2 mom. nämnda lag, härigenom besvarade,

dels antaga övriga vid propositionen fogade författningsförslag;»
-

Särskilda yttranden

av herrar Nils Theodor Larsson (ep), Stefanson (fp), Berglund (fp),

Börjesson i Glömminge (ep) och Hyltander (fp)

1. angående behovet av kapital för projekt av långsiktig, forskningskrävande

och produktutvecklande karaktär:

Två typer av strävanden har på de senaste åren blivit karakteristiska för

näringslivets bemödanden att öka sin produktivitet och konkurrenskraft.

Den ena gäller själva företagsstrukturen, fusionering av företag och fördelning

av arbetsuppgifter mellan olika produktionsenheter med samma ägarintressen.

Den andra gäller rationalisering av produktionsmetoder och en

oberoende av förändringar i ägandeförhållandena fortgående koncentration

och specialisering av produktsortimenten inom företagen. Den senare

typen av utveckling är, frånsett specialproblem inom vissa branscher, av

sannolikt större betydelse än den första.

För en kontinuerlig effektivisering och omstrukturering av produktionsapparaten

krävs betydande investeringar. En viktig förutsättning för att

dessa skall komma till stånd är att näringslivet får erforderlig tillgång till

kapital. Särskilt viktigt för att företagen ej skall komma efter i utvecklingen

och riskera att ej kunna överleva är att kapitaltillgången underlättas

för projekt av långsiktig, forskningskrävande och produktutvecklande karaktär.

Det är ett känt faktum att företagen för att fortleva måste satsa

starkt på forsknings- och utvecklingsarbete i olika former. Detta torde i

speciellt hög grad vara fallet för ett litet land som Sverige med dess starka

beroende av den internationella handeln. Denna förskjuts ständigt mot nya

varor. Ett land, som genom egen forskning kan utveckla nya produkter och

processer i stället för att endast imitera andra länders framsteg, får i många

sammanhang ett temporärt tekniskt försprång. Därigenom har man möjlighet

att själv styra utvecklingen inom näringslivet i stället för att tvingas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

41

till drastiska förändringar, när situationen så småningom blir ohållbar från

effektivitets- och konkurrenssynpunkt. Det har visat sig att utvecklingspådrivande

innovationer ofta sker inom mindre och medelstora företag,

som i stor utsträckning kännetecknas av en stark specialisering av produktsortiment

och tillverkningsprocesser.

Näringslivets forsknings- och utvecklingsarbete är synnerligen kapitalkrävande

och ofta mycket tidsödande. Det omspänner en lång kedja av insatser.

Åtskilligt av det arbete som läggs ned på forskning och utvecklingsarbete

måste ibland förkastas och är därför av mycket riskfylld karaktär.

För de projekt, som förefaller värda att satsa mer på, tillkommer dyrbar

produkt- och processutveckling, nyanskaffning av maskiner, nyutbildning

av arbetskraft m. in. I många branscher går utvecklingen så snabbt att det

är risk för att forskningsresultaten är föråldrade, innan de utmynnat i produkter,

som nått marknadsföringsstadiet.

Erfarenheterna har visat att det ofta är forsknings- och utvecklingsprojekten,

som företagen tvingas skjuta åt sidan, då kapitaltillgången är otillräcklig.

I synnerhet torde detta vara fallet då självfinansieringsmöjligheterna

försämras. Att finansiera osäkra och långsiktiga forsknings- och utvecklingsprojekt

med lånade pengar står sannolikt inte i överensstämmelse

med vare sig företagens eller kreditgivarnas önskemål. Den negativa effekten

av ovannämnda förhållanden på hela vår ekonomi i form av uteblivna

produktionsökningar och arbetstillfällen kan på längre sikt bli mycket

kännbar. Ett i längden effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv ligger

givetvis i såväl samhällets som de enskilda individernas intresse; de senares

möjligheter till ökat välstånd och trygghet baseras därpå. Det måste

därför vara en angelägen uppgift för staten att om så krävs medverka till

en förbättrad kapitalförsörjning för näringslivet till gagn för hela vår ekonomi.

Vi har vid årets riksdag lagt fram förslag om ökade forskningsanslag. Vi

har även yrkat på vidgade möjligheter för avdragsrätt vid taxeringen för

forskningskostnader. Vi kommer i annat sammanhang att framlägga förslag

till väsentligt ökade insatser för att främja forskning och utvecklingsarbete.

2. angående i utlåtandet behandlade frågor i allmänhet:

Då den splittrade utskottsbehandlingen gjort det svårt att i reservationer

inlägga helhetsbilden av vår inställning till frågan om finansieringen av

näringslivets investeringar och då det av tekniska och praktiska skäl varit

omöjligt att genom reservationer markera varje punkt i utskottets motivering

där vår uppfattning inte överensstämmer med utskottsmajoritetens,

vill vi genom ett särskilt yttrande sammanfatta våra synpunkter.

Mittenpartierna har år efter år fört fram krav på en mer aktiv näringspolitik,

innefattande inte minst förbättrade investeringsmöjligheter. Den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

politik, som regeringen fört, har inte i tillräcklig grad tagit hänsyn till näringslivets

investeringsbehov. I åtskilliga fall har regeringspolitiken medfört,

att även företag med goda utvecklingsmöjligheter fått lägga ned

driften.

Vi finner det angeläget med nya kreditgivningsmöjligheter för projekt

av långsiktig och riskbärande karaktär. Det akuta läget gör det nödvändigt,

att en sådan kreditgivning omedelbart kommer till stånd. Med statens medverkan

bör uppbyggnaden av en investeringsbank nu påbörjas.

En mera permanent utformning av en sådan ny kreditgivning måste prövas

av en parlamentarisk utredning. Viktigast är härvid att undvika monopol

och maktkoncentration, som innebär stora risker för misstag och därmed

felinvesteringar och såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska

förluster.

I ett aktuellt program för förbättring av näringslivets investeringsmöjligheter

samt för ökad effektivitet i produktionen och trygghet i sysselsättningen

bör enligt vår mening följande särskilt uppmärksammas:

1. Uppbyggnaden av en investeringsbank med statens medverkan skall

omedelbart påbörjas. Redan nu måste sådana grunder fastställas, att socialiseringspolilik

förhindras. Investeringsbanken bör nu tillföras ett statligt

kapital av 470 milj. kronor och medges upplåningsrätt så att en kreditgivningskapacitet

under första året av 1,5 miljard kronor uppnås.

2. Den mera permanenta utformningen av en ny kreditgivning för projekt

av långsiktig och riskbärande karaktär skall prövas skyndsamt genom

en parlamentarisk utredning och beslutas av 1968 års riksdag. Som riktlinjer

skall i första hand gälla, att monopolisering måste undvikas samt

att effektivitet och affärsmässighet skall främjas genom maktbalans i en

halvstatlig investeringsbank och/eller konkurrens mellan olika institut.

3. Banklagstiftningen bör liberaliseras så att även redan existerande kreditinstitut

av olika slag får ökade möjligheter att konkurrera och större

möjligheter att bevilja långfristiga, tidsbestämda lån.

4. En ökad del av allmänna pensionsfondens medel bör slussas ut till

investeringar i näringslivet genom såväl redan existerande kreditinstitut

som nya sådana. Återlånerätten i allmänna pensionsfonden bör vidgas.

5. De mindre och medelstora företagens investeringsbehov måste beaktas

genom såväl den nya kreditgivningsformen som den kreditgivning, som är

särskilt inriktad på sådana företag. I det aktuella läget bör AB Industrikredit

och AB Företagskredit effektiviseras och deras kreditgivningskapacitet

ökas bl. a. genom fördubbling av aktiekapitalen samt hantverks- och

industrilånefonden förstärkas genom tilläggsanslag på 24 milj. kronor.

6. För en effektivt fungerande kreditmarknad är det särskilt viktigt att

det enskilda sparandel stimuleras. I detta syfte bör skattelättnader upp till

ett bestämt maximibelopp medges för medel, som sparats under viss tid

på särskilt konto eller för vissa ändamål.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

43

7. Näringslivets möjligheter till självfinansiering måste förbättras genom

bl. a. ökade möjligheter till resultatutjämning vid beskattningen, förbättrade

avskrivningsmöjligheter och en omläggning av beskattningen, innefattande

bl. a. avskaffande av omsättningsskatten på näringslivets investeringar.

8. Resurserna inom lokaliseringspolitiken måste förstärkas väsentligt.

Strukturrationaliseringen föranleder i många fall ökat behov av en aktiv

lokaliseringspolitik.

9. Det arbetsmarknadspolitiska programmet måste skyndsamt utbyggas

i syfte att främja näringslivets effektivitet och garantera de anställdas

trygghet. Särskilt angeläget är ett utökat stöd åt den äldre arbetskraften

och annan svårplacerad arbetskraft.

10. Viktigt är att försörjningsmöjligheterna ökas även genom allmän

sysselsättningsförsäkring, förbättrat avgångsvederlag och en bättre ordning

för förtidspensionering.

It. En allmän skattereform, innebärande omläggning till mervärdeskatt,

sänkning av marginalskatterna och sänkt inkomstskatt för lägre inkomster,

är angelägen även i syfte att stimulera arbetsvilja och individuella produktionsinsatser.

12. Kampen mot penningvärdeförsämringen måste kraftigt skärpas. En

effektiv stabiliseringspolitik är en förutsättning för ett ökat sparande och

därmed en väsentlig grund för tryggheten i arbetet och en tillfredsställande

ekonomisk utveckling.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

Bilaga 1

Förslag

till

Förordning

om ändring i reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom förordnas, att 12, 14, 15 och 19 §§ reglementet den 28 maj

1959 angående allmänna pensionsfondens förvaltning1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12 §.

Fondstyrelse må-----

4. i andra skuldförbindelser utfärdade

av staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet, riksbanken,

bankaktiebolag, postsparbanken,

postgirokontoret, sparbank, centralkassa

för jordbrukskredit eller

annan kreditinrättning, som

Konungen godkänner, eller av bolag,

förening eller stiftelse som i 2 §

första stycket 1 sägs, såvida staten,

kommun eller därmed jämförlig

samfällighet iklätt sig borgen för förbindelserna;
5.

i skuldförbindelse---- —

I den mån så erfordras för en

tillfredsställande betalningsberedskap

eller eljest för tillgodoseende

av kravet på ändamålsenlig förvaltning

må fondmedel även innestå hos

riksbanken, bankaktiebolag eller

postgirokontoret.

14

Riksbanken, bankaktiebolag, postsparbanken,

postgirokontoret, sparbank,

centralkassa för jordbrukskredit,

Sveriges allmänna hypoteksbank,

1 Senaste lydelse av 12 § se 1965. 132.

svenskt bankaktiebolag;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade

av staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet, riksbanken,

bankaktiebolag, postbanken,

sparbank, centralkassa för jordbrukskredit

eller annan kreditinrättning,

som Konungen godkänner, eller

av bolag, förening eller stiftelse

som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida

staten, kommun eller därmed

jämförlig samfällighet iklätt sig borgen

för förbindelserna;

--— om återlån;

I den mån så erfordras för en

tillfredsställande betalningsberedskap

eller eljest för tillgodoseende

av kravet på ändamålsenlig förvaltning

må fondmedel även innestå hos

riksbanken, bankaktiebolag eller

postbanken.

Riksbanken, bankaktiebolag, postbanken,

sparbank, centralkassa för

jordbrukskredit, Sveriges allmänna

hypoteksbank, Svenska skeppshypo
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets utlåtande nr 33 år 1967

45

(Nuvarande lydelse)

Svenska skeppshypotekskassan eller

annan kreditinrättning som

Konungen godkänner äger mot bevis

om fullgjord avgiftsbetalning bevilja

den som erlagt avgift enligt lagen

om försäkring för allmän tillläggspension

under föregående år

återlån med högst hälften av vad

sålunda erlagts. Återlån må ej beviljas,

om dess belopp enligt vad nu

sagts icke skulle uppgå till femhundra

kronor.

(Föreslagen lydelse)

tekskassan eller annan kreditinrättning

som Konungen godkänner äger

mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning

bevilja den som erlagt avgift

enligt lagen om försäkring för allmän

tilläggspension under föregående

år återlån med högst hälften av

vad sålunda erlagts. Återlån må ej

beviljas, om dess belopp enligt vad

nu sagts icke skulle uppgå till femhundra

kronor.

15

Kreditinrättning, som-----

Räntesatsen för lån från fondstyrelse

till kreditinrättning enligt vad

i första stycket sägs fastställes av

Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas

så att den med en halv

procent överstiger högsta allmänt

förekommande räntesats vid inlåning

i bankaktiebolag, postsparbanken,

sparbank och centralkassa för jordbrukskredit.

Utan hinder av vad sålunda

blivit bestämt äger dock fondstyrelsen

och kreditinrättningen för

visst lån överenskomma om en efter

det rådande marknadsläget bestämd,

för viss tid bunden räntesats.

19

Konungen förordnar för varje

fondstyrelse fyra revisorer att

granska styrelsens förvaltning. Av

revisorerna utses en på förslag av

bank- och fondinspektionen och två

efter samråd med de sammanslutningar,

som enligt 4 § äga föreslå

ledamot i fondstyrelsen. De revisorer

som utses utan samråd som nu sagts

skola, där ej skäl däremot äro, vara

gemensamma för samtliga fondstyrelser.

§•

---återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse

till kreditinrättning enligt vad

i första stycket sägs fastställes av

Konungen. Sagda räntesats skall bestämmas

så att den med en halv

procent överstiger högsta allmänt

förekommande räntesats vid inlåning

i bankaktiebolag, postbanken, sparbank

och centralkassa för jordbrukskredit.

Utan hinder av vad sålunda

blivit bestämt äger dock fondstyrelsen

och kreditinrättningen för visst

lån överenskomma om en efter det

rådande marknadsläget bestämd, för

viss tid bunden räntesats.

Konungen förordnar för varje

fondstyrelse fyra revisorer att

granska styrelsens förvaltning. Av

revisorerna utses en på förslag av

bankinspektionen och två efter samråd

med de sammanslutningar, som

enligt 4 § äga föreslå ledamot i fondstyrelsen.

De revisorer som utses

utan samråd som nu sagts skola, där

ej skäl däremot äro, vara gemensamma

för samtliga fondstyrelser.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 33 år 1967

Bilaga 2

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse

Härigenom förordnas, att 274 § lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vid envar —--—--

5. av svenskt industriföretag ut
-

274 §.

Konungens tillstånd;

5. av svenskt industriföretag utfärdade

obligationer, vilka offentligen

utbjudits av svenskt bankaktiebolag

eller Sveriges investeringsbank

aktiebolag;

6. skuldförbindelser, för -— ------kunna medgivas.

Utan hinder--------—--i aktier.

Med försäkringsfond---återförsäkringsgivares ansvarighet.

färdade obligationer, vilka offentligen

utbjudits av svenskt bankaktiebolag;
-

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse av 274 § se 1966: 55,

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:289 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående. riktlinjerna för lokaliseringspolitiken, m. m. a1 i texten