Sök i Ratio Lex

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

1967-05-23 · 50 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 50 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:35, Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

1

Nr 35

Memorial angående verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfonds verksamhet och förvaltning.

I enlighet med § 12 av gällande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

har stiftelsens styrelse den 9 februari 1967 avgivit bifogade

berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1966 (bilaga

1). Berättelsen har avlämnats till bankoutskottet och till riksdagens revisorer,

vilka senare efter verkställd granskning av stiftelsens verksamhet avgivit

bifogade revisionsberättelse (bilaga 2). Utöver dessa handlingar har

utskottet haft tillgång till de protokoll som förts vid sammanträdena med

stiftelsens styrelse under år 1966.

Vid sin granskning av ovannämnda handlingar har utskottet noterat,

att stiftelsens styrelse under året upptagit fondens verksamhet till en närmare

diskussion av principiell natur. De ställningstaganden som härvid

gjorts redovisas delvis i den till styrelsens verksamhetsberättelse såsom bilaga

A fogade översikten över program och proj ekt som bevilj ats anslag från

fonden. Härutöver har styrelsen bl. a. uttalat att spörsmålet om hur resultaten

av den forskning fonden stöder skulle publiceras finge bli föremål

för närmare överväganden. Utskottet vill i anslutning till detta uttalande

särskilt understryka vikten av åtgärder för att sprida kännedom om och

nyttiggöra framkommande resultat av den omfattande och betydelsefulla

forskningsverksamhet som det här är fråga om.

I övrigt har utskottet vid sin granskning icke funnit något förhållande

som påkallat särskilt yttrande från utskottets sida.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

må tillerkännas ansvarsfrihet för stiftelsens verksamhet och

förvaltning under år 1966.

Stockholm den 23 maj 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Palm

(s), Åkerlund (h), Lundin (s), Lundberg (h) och Mattsson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Franzén i Motala (s), Börjesson

i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå

(fp)*, Löfgren (fp), Haglund (s)* och Gustavsson i Ängelholm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Åkerlund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

3

Bilaga 1

Till Riksdagen

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond får härmed avgiva

berättelse över stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1966.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen till den 31 mars 1968 är:

professor Torgny Segerstedt (ordförande)

suppleant: professor Folke Lindberg

professor Arne Muntzing

suppleant: professor Erik Rudberg

professor Bror Rexed

suppleant: professor Arne Tiselius

professor Ingvar Svennilson

suppleant: docenten Lennart Holm

riksbankschefen Per Åsbrink (vice ordförande)

suppleant: bankdirektören Arne Callans

ledamoten av första kammaren, numera statsrådet herr Lennart Geijer

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Hans Hagnell

ledamoten av andra kammaren fru Elisabet Sjövall

suppleant: ledamoten av andra kammaren fröken Astrid Bergegren

ledamoten av första kammaren herr Olle Dahlén

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Per Hilding

ledamoten av andra kammaren herr Bo Martinsson

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Tage Johansson

ledamoten av första kammaren herr Nils Theodor Larsson

suppleant: ledamoten av andra kammaren herr Erik Grebäck

ledamoten av andra kammaren fröken Blenda Ljungberg

suppleant: ledamoten av första kammaren herr Carl Eskilsson

Professor Hans L. Zetterberg har till den 31 augusti 1966 varit chef för

fondens kansli. Till innehavare av denna befattning fr. o. m. den 1 september

1966 har förordnats rektorn vid socialhögskolan i Lund, filosofie doktorn

Paul Lindblom.

Styrelsen har under året sammanträtt nio gånger. För förberedande behandling

av vissa till fonden inkomna ansökningar har olika arbetsgrupper

varit verksamma. Särskilda utlåtanden av sakkunniga har inhämtats i ett

stort antal fall, varjämte olika statliga forskningsråd avgivit remissyttranden

över inkomna ansökningar.

I fondstyrelsen har under år 1966 sammanlagt 90 ansökningar behandlats.

Av dessa har 56 bifallits. Under aren 1965 och 1966 har anslag beviljats med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

sammanlagt 18 787 456 kronor. Beviljade, ännu ej ntbetalda anslag uppgick

vid slutet av år 1965 till 2 009 344 kronor. Under år 1966 beviljade anslag

utgjorde 16 611 112 kronor. Summan av dessa, 18 620 456 kronor, tog i anspråk

de vid årets ingång disponibla medlen 17 133 991 kronor samt 1 486 465

kronor av 1966 års nettointäkt. Resten av 1966 års nettointäkt, 16 556 622

kronor, utgör de för år 1967 disponibla medlen.

I en särskild bilaga har de forskare som erhållit anslag från fonden gett

en kort redogörelse för sina respektive program och projekt. Bilagan innehåller

dessutom statistiska data rörande samtliga ansökningar under åren

1965 och 1966.

Förvaltningen av fondens medel har handhafts av riksbanken, och fondens

ställning per den 31 december åren 1965 och 1966 har redovisats såsom

bilaga II till bankofullmäktiges berättelse om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1966. Därav framgår bl. a., att till fonden under

år 1966 influtit räntor till ett belopp av kronor 18 333 783: 52. Då fondens

i det följande närmare specificerade omkostnader uppgått till sammanlagt

kronor 290 696: 85, blev fondens nettointäkt sagda år kronor 18 043 086: 67.

Vid sammanträde den 6 juni 1966 har fondens styrelse fattat beslut om viss

ändring av fondens inkomst- och utgiftsredovisning.

I bankofullmäktiges berättelse har intagits följande utdrag ur räkenskaperna

för Riksbankens jubileumsfond.

Balansräkning

per den 31 december 1965 och 1966

Tillgångar 1965

Obligationer utfärdade av Svenska

staten........................... 126 402 250: —•

Hypoteksinrättningar............. 141 716 500: —

Kommuner...................... 18 116 750:—-

Industrier....................... 13 384 100: —

Räkning i riksbanken............... 122 972: 96

Postgiro........................... 99 838: 96

Kassa.............................

Kr 299 842 411: 92

1966

126 402 250: —

141 716 500: —

20 116 750: —

25 711 100: —

3 056: 78

88 779: 16

222: 65

Kr 314 038 658: 59

Skulder

Kapitalkonto.................

Beviljade ej utbetalda anslag. . .

För anslag disponibla medel:

Ingående behållning.........

Avgår: Beviljade anslag......

Tillkommer: Årets nettointäkt

Utgående behållning.........

Utgifter

Omkostnader......

Utbetalda anslag...

Fondens nettointäkt

282 708 420: 96

17 133 990: 96

18 620 456: —

18 043 086: 67

17 133 990: 96

282 708 420: 96

14 773 616: —

16 556 621: 63

Kr 299 842 411: 92

Kr 314 038 658: 59

it- och förlusträkning

1965

1966

116 716:54

290 696: 85

167 000: —

17 133 990: 96

18 043 086: 67

Kr 17 417 707: 50

Kr 18 333 783: 52

Inkomster

Ränteintäkter netto................ Kr 17 417 707: 50 Kr 18 333 783: 52

Anm.: Bokföringen har fr. o. m. 1966 lagts om i syfte att avspegla årets faktiska anslagsbeslut.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

5

Specifikation av omkostnaderna för år 1966

Styrelsearvoden........................................................ 61 100: —

Löner och kansliarvoden................................................ 107 264: 25

Sakkunnigarvoden...................................................... 19 400: —

Rese- och traktamentsersättningar samt flyttningskostnader................. 28 195: 50

Lokalhyra............................................................. 7 638: 65

Städning.............................................................. 4 802: —

Teleavgifter............................................................ 2 783: 25

Kopiering och tryckning................................................. 8 822: 44

Böcker och tidskrifter................................................... 2 957: 32

Övriga kontorskostnader................................................ 8 785: 13

Inventarier............................................................ 26 332: 86

Inredning av kontorslokaler och frakt av möbler........................... 12 615: 45

Kr 290 696: 85

En fortlöpande räkenskapsmässig granskning av fondens verksamhet och

förvaltning har utförts av riksbankens revisionsavdelning. Verksamhetsberättelse

för fonden kommer i enlighet med föreskrift i fondstadgarna att

överlämnas jämväl till riksdagens revisorer.

Stockholm den 9 februari 1967

TORGNY SEGERSTEDT

Per Åsbrink

Bror Rexed

Lennart Geijer

Olle Dahlén

Nils Theodor Larsson

Arne Muntzing

Ingvar Svennilson

Elisabet Sjövall

Bo Martinsson

Blenda Ljungberg

/ C.-E. Virdebrant

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Bilaga A

STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND hU bllaQa 1

Program och projekt som beviljats anslag 1965 och 1966

Styrelsen för Riksbankens jubileumsfond har anmodat de forskare som

under åren 1965 och 1966 har fått anslag från fonden att i en kort redogörelse

presentera sina forskningsprogram och forskningsprojekt.

Vid grupperingen av redogörelserna har inte någon schematisk ämnesindelning

följts, utan projekten har förts samman på sådant sätt att det skall

vara möjligt att få en bild av vilka större områden som fondstyrelsen har

lämnat anslag till. I den efterföljande statistiska uppställningen är däremot

projekten redovisade efter en traditionell ämnesindelning.

I stadgarna för fonden har det angetts att den skall främja och understödja

vetenskaplig forskning som är anknuten till Sverige. Verksamheten

skall ges en betydande flexibilitet och i princip skall inte något forskningsområde

vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag. Men fonden bör

ge företräde åt forskningsområden, som inte är väl tillgodosedda genom

andra bidrag. Det sägs vidare att fondens medel skall användas speciellt

för att stödja stora och långsiktiga projekt —- en vanlig tidsram är tre år.

Fonden skall uppmärksamma nya forskningsuppgifter, som kräver snabba

och kraftiga insatser och slutligen skall fonden söka främja kontakter med

internationell forskning.

Styrelsen har vid en principdebatt om fondens verksamhet bland annat

uttalat att samhällsforskning skall ha ett visst företräde. Den har också

tagit fasta på en formulering i förarbetena, som innebär att fondens verksamhet

inriktas på forskning som syftar till att öka kunskapen om de verkningar

som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället

och hos de enskilda människorna — med andra ord miljöfrågor i

vidaste mening.

Under 1965 och 1966 har historiker, statskunslcapare, ekonomer, kulturgeografer

och statistiker fått anslag för att studera typiska förändringar i

det moderna samhället, men också några större naturvetenskapliga undersökningar

som rör viktiga miljöfrågor har beviljats anslag.

Ett centralt tema i denna forskning är studiet av urbaniseringsprocessen,

som har engagerat en rad kulturgeografer, Godlund, Hägerstrand, Helmfrid,

Enequist, Hannerberg, Bergling och deras medarbetare.

Vissa väsentliga drag i kommunernas utveckling kartläggs av kommunalforslcningsgruppen,

som omfattar de statsvetenskapliga institutionerna vid

samtliga universitet (W ester ståhl, Back, Elvander, Stjernquist, Wallin och

ett stort antal medarbetare).

»Det svenska välståndets utveckling 1925—1960» är den gemensamma

titeln för tre projekt, som leds av ekonomiska historiker (Attman, Bjurling,

Hildebrand med flera). Skilda samtidsproblem blir belysta av en grupp historiker

(Lindberg, Palme, Westin med flera) i »Sverige under andra världskriget».

Metoder för att analysera interdependensen mellan befolkningsförhållanden,

ekonomiska faktorer, sociala villkor, hälsoförhållanden etc. är huvudtemat

i projektet »Demografiska modeller» (Hyrenius).

Sune Carlsson behandlar den svenska industrins försäljnings- och produktionsanpassning

till de förändrade marknadsförhållandena i Europa. En

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

7

regional ekonomisk studie görs av Åke E. Andersson och Rune Jungen med

syfte att konstruera en modell för prognostisering och planering av den

ekonomiska utvecklingen i en näringsgeografiskt avpassad region. »Realkapitalundersökningen»

(Svennilson och medarbetare) vill finna mätmetoder,

som kan användas i empiriska studier av delar av den teori som behandlar

bestämningsfaktorer för ekonomisk tillväxt. Forskningsprojektet

»Integrerad kalkylering av sjötransporter» (Thorburn med flera) har till

syfte att åstadkomma en för datamaskin programmerad ekonomisk modell

omfattande fartygens byggande vid varv, dess drift till sjöss och delar av

hamnarnas byggande och drift.

Ett omfattande statistiskt program med ett ramprogram och sju delprojekt

är »Icke-lineära kunskapsmodeller, NILES-estimation jämte tillämpningar»

(Wold och medarbetare). Kulldorff studerar optimala estimationsoch

planeringsförfaranden vid upprepade stickprovsundersökningar.

En specialstudie granskar ideologier och värderingar i svenska skolböcker

under en längre tidsperiod (Tingsten).

Några stora naturvetenskapliga projekt rör frågor som har anknytning

till förändringar i den yttre miljön. Ett av dessa projekt har titeln »Cellfysiologiska

och genetiska effekter av biocider på kulturer av växt- och

humanceller» (Kihlman—Zetterberg), ett annat »Masspektrometrisk analysstation

för studier av ämnen som förorenar vår natur» (Widmark). Bidrag

har lämnats till ett program för byggande av ett undersökningsfartyg för

vattenforskning (Ahl—Willén). Ett projekt av betydelse bland annat för uländerna

är undersökningen av den primära proteinproduktionen (Burström).

Relativt många anslag har beviljats till forskning som rör olika anpassningsproblem,

avvikande beteende och minoritetsgrupper.

Gardell undersöker arbetares attityder till arbetsförhållanden i olika teknologiska

miljöer, Hedberg de anställdas val och byte av arbetsplats, Borg

fysisk arbetsförmåga, subjektiv ansträngning och psykisk prestation och

Levi studerar stress inom arbetslivet. Erland Jonssons projekt rör sambandet

mellan individuella attityder och besvärsupplevelser i den yttre miljön.

Karlberg utarbetar och prövar en riskgruppskontroll för tidig diagnos av

handikapp hos barn.

Israel och Georg Karlsson undersöker sexualvanor och attityder till sexualitet.

»Stockholmsungdomars framtidsutsikter» (Carl-Gunnar Janson) är ett

projekt, där ett urval ur en årgång ungdomar skall följas till 30-årsåldern

och studeras från skilda synpunkter.

C. H. Alström och Bårdny belyser alkoholproblem i psykiatriskt och farmakologiskt

perspektiv. Inghe utför en socialmedicinsk undersökning av venereaklientelet

i Stockholm.

»Klimatfysiologiska studier» är namnet på ett medicinskt projekt (Wilson,

Löfstedt, Åstrand).

Takman studerar zigenarnas anpassningsproblem i Sverige.

Inom det humanistiska området har förutom det tidigare nämnda programmet

om Sverige under andra världskriget stöd lämnats till ett litteratursociologiskt

program (Furuland), som delvis är historiskt inriktat men som

också behandlar statarslcolan i svensk litteratur.

Flera projekt studerar från olika utgångspunkter språket. »Självinstruerande

metoder för träning i talperception» är ett pedagogiskt projekt (K.-G.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottcts memorial nr 35 år 1967

Ahlström), medan »Datamaskinell undersökning av tidningsprosa» (Allén)

är en frekvensundersökning av det aktuella språket och »Talspråkssyntax»

(Loman) beskriver det moderna svenska talspråkets syntax.

Inom det nya forskningsområdet informationsbehandling studerar Karlgren

språkliga strukturer med hjälp av datamaskin och Fant undersöker

hur en överföring av information via talspråk till eller från ett datasystem

skall kunna ske.

Två större naturvetenskapliga projekt förutom de tidigare nämnda är

»Strukturundersökningar av enzymer och enzym-föreningar» (Kierlcegaard)

och »Basutrustning av ett synkrotronlaboratorium i Lund» (von Dardel).

Fonden har lämnat anslag till internationell kontaktverksamhet. Nobelstiftelsen

har fått bidrag för att anordna internationella symposier och Ingeniörsvetenskapsakademien

för att skaffa information om den tekniska utvecklingen

i Japan.

Slutligen har fonden också stött ett par projekt, som kan karaktäriseras

som forskning om forskning, nämligen »Forskningspolitiska studier» (Dedijer)

och »Forskningsprocessens sociologi» (Boalt).

Professor Sven Godlund:

Interaktionsmönstrets utveckling och betydelse för urbaniseringen

Att betrakta tätorternas tillväxt eller retardation med antaganden om

isolerade rumsliga och monopolistiska förhållanden får i dagens samhälle

anses alltför enkelt. Den tid är förbi, då vi kan se på en stads utveckling

som en gentemot andra städer och orter oberoende process. Skälen härtill

är sannolikt många och i ett flertal fall svåra att definiera, men existensen

av växelspel av kontakter och beroendeförhållanden mellan skilda orter och

regioner utgör utom allt tvivel betydelsefulla moment. Tyvärr är emellertid

vår kunskap om kontaktflöden och beroendeförhållanden bristfällig.

Avsikten med projektet får främst ses som ett försök att underkasta hela

tätortssystemet en sammanhängande analys mot bakgrund av i samhället

existerande kontaktflöden och beroendeförhållanden.

Intentionerna enligt ovan medför följande huvudinriktning på det pågående

och fortsatta arbetet:

Kontaktflödena i samhället studeras och kommer att bli föremål för ytterligare

studium. Olika verksamhetsområden såväl inom den offentliga som

den privata sektorn tjänar därvid som studieobjekt. Förutom kartläggning

och analysering av kontaktflödena tas dessa till grund såsom indicier på de

ofullständigt kända beroendeförhållanden som råder. Av stor vikt är att

utröna riktningen av dessa beroendeförhållanden. Detta utgör huvudstudiet

för fil. lic. O. Wärneryds doktorsavhandling.

En av orsakerna till storstädernas tillväxt kan sökas i de förändringar som

äger rum i näringslivet. Rationalisering och stordrift har av konkurrensskäl

blivit en tvingande nödvändighet. Under senare år har därför antalet nedläggningar,

fusioner och samarbetsavtal inom industrin och handeln ökat

kraftigt. Frågeställningen kan förenklat uttryckas: vad händer när ett företag

köps upp, kommer driften att utökas, minska eller bedrivas status quo?

En mycket viktig aspekt är i detta sammanhang förskjutningen av skilda

funktioner inom företagen i samband med ovanstående förändringar. Därmed

menas att när ett företag övertar ett annat företag koncentreras den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

9

administrativa funktionen ofta till en enda ort, medan tillverkningsfunktionen

ligger kvar. Den tekniska personalen, vilken främst svarar för produktutvecklingsfunktionen,

samlas kanske i en tredje ort osv. En »fjärrstyrning»

vinner alltmer inträde varvid ofta de större orterna med företagsledning

och utvecklingsavdelningar blir styrningscentra för de mindre orterna

med de egentliga tillverkningsenheterna. En systematisk genomgång av

olika koncerner och företag pågår och väntas ge en bild av nu nämnda förhållanden.

De rumsliga effekterna som bakgrund till urbaniseringen kommer

främst att belysas. Tillsammans med den offentliga sektorns hierarkiskaadministrativa

uppdelning av stadsregionerna kommer näringslivets rationaliseringssträvanden

att ge en makrobild av samhället som organisation och

därmed indirekt belysa den pågående urbaniseringen. Nu berörda delstudier

bedrivs främst av pol. mag. L. Nordström såsom licentiatarbete under ledning

av lic. Wärneryd och prof. Godlund.

Viss planering av studier av transportsektorn har påbörjats under ledning

av prof. Godlund. Avsikten är att under våren 1967 engagera en eller två

licentiander för dessa studier.

Professor Torsten Hägerstrand:

Tidsanvändning och miljö

Den första uppgiften inom delprojektet är att konstruera en begreppsapparat

med vilkens hjälp det kan bli möjligt att på ett enhetligt sätt kvantitativt

beskriva vardagslivets förhållanden i skilda fysiska och ekonomiska

omgivningar. I centrum för uppmärksamheten ligger därvid hur individerna

använder sin tid under hela dygnet. En grundtanke är att en stor del av

tidsanvändningen betingas av en växlande men betydande grad av tvång.

Bland tvångsfaktorerna märks avstånden mellan bostäder, arbetsplatser,

skolor och serviceinrättningar, vidare tidsfixeringar sådana som arbetstidernas

början och slut, kollektivtrafikens tidtabellstider, affärernas öppethållande

och institutioners mottagningstider samt slutligen det sätt på vilket

aktiviteterna på arbetsplatserna och i hemmet av tekniska eller konventionella

skäl kommit att ordnas. En hel befolknings tidsanvändning är i själva

verket sammanflätad på ett synnerligen svåröverskådligt sätt, men likväl

står vi sannolikt inför ett ganska fast integrerat system, som är så funtat

att ändringar i ett segment medför anpassningseffekter i en trängre eller

vidare omgivning.

Den andra uppgiften består i att samla observationsmaterial, som om möjligt

kan belysa hur tidsanvändningssystemen eventuellt varierar med hänsyn

till stadsstorlek.

Arbetet påbörjades i oktober 1966. Hittills har en bibliografi sammanställts

över den — som det visat sig — rätt begränsade internationella litteraturen

i ämnet. Därjämte har en inventering utförts beträffande de svenska statistiska

data, som föreligger i sådana partiella undersökningar som trafik- och

pendlingsräkningar, studier över inköpsbeteende och rekreationsvanor, lyssnarundersökningar

m. m.

Docent Staffan Helmfrid:

Storstadsregionen

Delprojektet »storstadsregionen» är inriktat på storstadsproblem med

Stor-Stockholm som undersökningsområde. Det avser inte att i första hand

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoatskottets memorial nr 35 år 1967

leverera data eller normer för regionplaneringen inom området — härför

är stora resurser insatta på annat håll. Vad som avses är att med Stor-Stockholm

som utgångspunkt pröva aktuell stadsgeografisk metodik för att fördjupa

kunskaperna om tätregionens interna struktur. Samhällsvetenskapernas

snabba metodutveckling under senare år tvingar fram en omprövning

från grunden av kunskapsstoffet inom stadsgeografin. Därvid kan av många

skäl inte de amerikanska resultaten utan vidare ges generell giltighet. De

olika undersökningarna begränsas till sitt omfång för att analysen skall

kunna föras ned till de enskilda objekten. Hela regionen behandlas endast

i samband med frågor om regionindelningsmetodik och teoretiska stadsmodeller.

Forskningen har alltså helt annan inriktning än den kända »Stockholmsundersökningen»

på 1930-talet, ett stadsgeografiskt arbete med världsrykte.

De olika delprojekten startas i den takt vederbörande forskare har

möjlighet. Bland aktuella problemområden som upptagits i programmet kan

följande nämnas.

För en detaljanalys av förhållandet idé—plan—beslut—genomförande—

funktionssättförändringar, ger Stockholmsområdet riklig exemplifiering.

Denna uppgift betraktas ur aspekten »hur har stadslandskapet fått sitt innehåll».

Ett viktigt instrument för stadsgeografisk analys är markanvändning skartering

och -analys. Metodiken måste här på en gång fördjupas och förenklas,

det senare för att möjliggöra praktisk användning i så stora regioner

som Stor-Stockholm.

Analysen av den inre differentieringen berör lokaliseringsdynamiken. Denna

skall inom projektet angripas utifrån kartläggning i detalj av valda funktionsenheters

(företag, förvaltningar) totala kontaktfält. Inom den regionala

kulturgeografin har utvecklats teorier för »interaktion» mellan områden.

För en prövning av interaktionsmodeller på Stor-Stockholm erfordras

ingående studier av stadsbefolkningens rörelsemönster. De skall göras dels

på grundval av tillgängligt statistiskt primärmaterial, dels genom intervjuundersökningar.

Näringslivets struktur utveckling innebär svåra påfrestningar

för städerna. Vissa företag och förvaltningar växer snabbt i storlek

— med lokalsplittring som följd. Denna process skall studeras — den ligger

bakom »citykärnans sprängning» —- utflyttningen. Strukturomvandlingen

förändrar också människans miljövillkor, bl. a. genom växande butiksavstånd.

Vad som nu sker med en storstadsregion som Stor-Stockholm kan ses

som en övergång från en ISOO-talsstadstyp, en koncentrerad stad vars centrum

har en suverän ställning i den punkt, där de radiärt utbyggda masskommunikationerna

på räls strålar samman till en stadsbygd eller »stadsregion»

som i gles gruppering breder ut sig över ett stort område, och där

ett helt system av över- och underordnade centra bildar polerna i ett betydligt

mer komplicerat rörelsemönster baserat på bilen. Det är en aktuell forskningsuppgift

för kulturgeografin och »regional Science» att pröva den regionala

metodik och de teorier som utvecklats i »glesområden» — landsbygd

med tätorter — på de nya tätregionerna. Fungerar de på samma sätt trots

olikheten i skala och intensitet? Kan mät- och avgränsningsmetoder överföras?
Projektet

»storstadsregionen» kan inte förväntas lösa de problem som

undersökningarna tar upp. Därtill är ämnesområdet för stort. Men det kan

bidra till att bygga ut den teoretiska grundval på vilken den fysiska samhällsplaneringen

bygger.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

11

Professor Gerd Enequist:

Lokaliseringsförändringar inom industri och handel (forskningsprogram)

Lägesförskjutningar inom industri och handel är en sedan länge observerad

företeelse som dock måste utredas vidare. Det har visat sig att skillnaderna

i lägesförändringarna är så stora mellan olika branscher eller delar

därav att kompletterande studier av olika slag erfordras, innan teorier av

generellare natur kan formuleras.

Vid kulturgeografiska institutionen i Uppsala har framlagts en rad avhandlingar

behandlande särskilda industrigrenars problem. De nu aktuella

projekten fortsätter denna forskningslinje med de moderna metoder, som

modellbyggande och datamaskinbearbetning erbjuder. Gemensamt för dessa

studier är vidare att man som källmaterial dels använder den officiella statistikens

primärmaterial och dels kompletterar denna med på egen hand

insamlat material t. ex. enkät och distributionsfakturor.

De pågående studierna lägger stor vikt vid en sida av problemen som hittills

kan sägas ha försummats, nämligen marknadens roll. Undersökningarna

har visat att marknadsberoendet kan klassificeras i en rad olika typer. Djupfrysningsindustrin

är en nyetablerad industri som huvudsakligen är starkt

råvarubunden. Marknaden spelar dock ur många synpunkter stor roll. Plastindustrin

är likaledes en ny industri som visar upp starkare marknadsorientering

än djupfrysningsindustrin. Den gamla näringsgrenen grosshandeln

är ingripen i en stark omlokalisering varvid hänsyn till marknaden dominerar.

Förskjutningar inom industrin är i internationell vetenskap en mycket

uppmärksammad företeelse, där man angripit problemen med de mest förfinade

matematiska metoder. Studier av motsvarande företeelser i Sverige

med vårt lands jämförelserds goda statistik kommer att ingå som ett viktigt

led i den internationella forskningen på detta område.

Praktiskt utgör lokaliseringen ett aktuellt brännande problem inom vårt

land, varför dessa avhandlingar väntas ge viktiga bidrag till den pågående

och framtida lokaliseringsdebatten.

Den svenska djupfrgsningsindustrins utveckling, distribution

och lokalisering

(forskningsprojekt 1) av fil. kand. Lennart Bäck

Syftet med denna avhandling är att så allsidigt som möjligt belysa den

svenska djupfrysningsindustrins produktions- och konsumtionsutveckiing

under efterkrigsperioden för att kunna ge en prognos över den framtida utvecklingen.

För att kunna ge en godtagbar beskrivning av marknaden karteras distributionen

av frysta livsmedel från djupfrysningsindustrierna och de stora

fryslagren till grossistledet.

Studiet av såväl produktions- och konsumtionsutvecklingen som distributionen

leder fram till arbetets huvudsyfte, nämligen att belysa och förklara

djupfrysningsindustrins hittillsvarande och framtida lokaliseringsförändringar.

Genom att använda matematiska transportkostnadsmodeller på det befintliga

primärmaterialet kommer bl. a. djupfrysningsindustrins optimala läge

ur transportkostnadssynpunkt att jämföras med industrins faktiska läge.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Plasthalvfabrikat industrin i Sverige

(forskningsprojekt 2) av fil. mag. Ulf Södervall

Målsättning: Analys av de olika faktorer, som inverkar på lokaliseringen

av den svenska plasthalvfabrikatindustrin. Som bakgrund bedöms även produktionsutveckling

och distributionsförhållanden.

Preliminära undersökningsresultat: Utvecklingen inom den svenska plasthalvfabrikatindustrin

har skett snabbt, dock med en avmattande tendens

under 1960-talet. Orsaken till denna minskade expansionstakt skall analyseras.

Den ökade konkurrensen medför ökad integration. Utvecklingen i

Sverige visar att plastråvaruproducenterna i allt större utsträckning tar upp

plasthalvfabrikattillverkning. Orsaken till detta torde vara att de plastbearbetande

företagen är för små för att vara lönsamma och inte har de resurser,

som behövs för en stor marknad. Tendensen är vidare att allt fler storindustrier

börjar med egen plasttillverkning. Plasthalvfabrikatindustrin är inte

koncentrerad till storstäderna i någon större utsträckning. Tvärtom sker en

omlokalisering bort från storstadsregionerna mot landsbygden.

Grosshandelns lokalisering sförändringar

(forskningsprojekt 3) av fil. mag. Hans Ländell

Ingen geograf bär- hittills behandlat grosshandelns lokalisering i större omfattning.

Detta är en av anledningarna till att detta nu tas upp. Genom att

begränsa problemet till loltaliseringsförändringar hoppas författaren kunna

spåra tendenser som pekar mot en framtida lokalisering. Vidare skall undersökningen

följa den ekonomiskt utslagsgivande process som utmärkt grosshandeln

under 1950-talet, vilket gynnat de orter som äger särskilt goda lokaliseringsbetingelser

för grosshandeln. Under de senaste årtiondena har grosshandeln

nämligen genomgått en utveckling av skärpt konkurrens, större krav

på rationalisering och dylikt. En sådan utveckling borde sätta sina spår även

i lokaliseringsbilden. Vilka orter ökar? Vilka minskar? Vilka egenskaper

har de orter som ökar sin grosshandelsverksamhet?

Professor David Hannerberg:

Forskningsprojektet »Rumsliga sgstem»

Ett ledmotiv i projektet är att studera de för olika syften avgränsade rumsliga

enheterna, administrativa som socknar, församlingar, härader och län

eller spontana och funktionella som kontaktområden och inköpsomland. För

att förstå gränsdragningarna måste vi undersöka baspopulationer inom befolkning,

bebyggelse och näringsliv med hänsyn till for mala, ekonomiska och

sociala förhållanden samt utreda de funktionella sammanhangen eller bindningarna

inom och mellan dessa och andra, sekundära, populationer. Baspopulationer

och de sekundära populationerna sammanhålles genom de inre

och yttre funktionella bindningarna i rumsliga system, och huvuduppgiften

i forskningsprojektet är att undersöka samspelet mellan de rumsliga systemen

och områdesindelningarna. Det skall ske genom empiriska studier och

med simulerade modeller.

Alt det har framstått som möjligt och fängslande att satsa ett omfattande

arbete på denna komplicerade uppgift beror främst på att de av kulturgeografiska

institutionen vid Stockholms universitet med stöd från Statens råd

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967 13

för samhällsforskning under en följd av år utförda fältundersökningarna

och metodstudierna har visat, att olika materialgrupper kan avvinnas informationer

särskilt om den primära, agrara samhällsstrukturen, som tidigare

inte ansågs åtkomliga. Projektet, som har tagit form under diskussioner

inom en arbetsgrupp vid institutionen, i syfte att bl. a. samordna och effektivt

nyttiggöra pågående eller på grund av bristande resurser tills vidare

vilande forskningar, skall så vitt möjligt ha sin tyngdpunkt i de allmänna

principiella problemen angående det agrara samhället och de genom industrialiseringen

och urbaniseringen skapade nya systemen och områdesmönstren

och övergången mellan dessa för vår yttre samhällsutformning väsentliga

regionala strukturer.

De empiriska studierna har förlagts till områden, vilkas struktur och belysande

material har fått en förberedande behandling And institutionens tidigare

arbeten. För det agrara samhället gäller det delar av Uppland, Närke

och Västergötland. De komplicerade nutida rumsliga systemen och områdesindelningarna

och deras förändringar under industrialiseringen och urbaniseringen

skall främst bearbetas med material från Örebro län, ett genom

läge, form och struktur väl lämpat undersökningsområde, för vilket material

i stor utsträckning finnes sammanställt såväl av olika länsorgan som genom

tidigare, av medlemmar i arbetsgruppen utförda forskningar, men det är

inte omöjligt att undersökningarna måste utsträckas utöver detta län. De

för projektet betydelsefulla modellanalyserna avser att i anslutning till de

empiriska studierna fritt bearbeta de rumsliga systemens och indelningsnätens

metodfrågor samt teori- och prognosproblem. Genom anslagen från

Riksbankens jubileumsfond till de vid institutionen pågående forskningsprojekten

har det varit möjligt att anskaffa en för de empiriska undersökningarna

och modellarbetena nödvändig teknisk utrustning.

Avslutningsvis kan det framhållas, att projektet »rumsliga system» i vissa

delar är avsett att vara ett parallellprojekt till det under docent Staffan Helmfrids

ledning arbetande storstadsprojektet i syfte att möjliggöra direkta jämförelser

mellan strukturer och utvecklingstendenser inom en storstadsregion

och en stadsbygdsregion av annan typ.

Docent Ragnar Bergling:

Den medelstora stadsbygdsregionen (forskningsprogram)

Tema för detta program är den medelstora staden och dess tillhörande

region, ett tema som i Sverige varit föremål för relativt ringa uppmärksamhet

från forskningens sida. Ändock tillhör dessa städer de livskraftigaste i

vårt land och kommer troligen att också så förbli.

Den medelstora staden kan sägas på en gång ha rimlig dimension och rik

mångsidighet inom industri- och servicegrenarna. Den är och kommer sannolikt

att vara en viktig stödjepunkt för landsdelsfunktioner, t. ex. i egenskap

av residensstad för den framtida länsförvaltningen, som stad med regionsjukhus,

universitet eller universitetsfilial m. m.

Vårt program startade den 1 januari 1967 med de två första delprojekten.

Inom det ena avser fil. lic. Åke Micklander att dels undersöka centralorternas

utveckling i Sverige 1950—1963, dels i en vidareutveckling av sin tidigare

presenterade metod för mätning av handelsorters centralitet nu pröva den

matematiska formuleringen av denna centralortsteori. Delprojektet innehål
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

ler även en undersökning av gravitationsformlernas användbarhet för studiet

av serviceresorna inom en stad. Hittills har dessa formler enbart kommit till

framgångsrik användning vid studiet och avgränsningen av centralorter med

nmland samt uppbyggnad av centralortshierarkin.

Inom det andra delprojektet arbetar fil. mag. Maj Ohre vidare på den

urbaniseringsmodell, med vilken hon via enkel och multipel korrelationsoch

regressionsanalys studerar hur stor del av folkmängdsförändringarna

inom de s. k. metropolitan areas som kan förklaras av vissa variabler, såsom

t. ex. nettoflytlning, bostadsbyggande, folkmängdens storlek och antal förvärvsarbetande

i industri och servicenäringar. Avsikten är att senare kunna

välja ut de kriterier som för svenska förhållanden kan vara lämpliga att använda

för avgränsning av de för all urbaniseringsforskning viktiga metropolitan

areas, dvs. de funktionellt sammanhängande stadsbygdsområdena.

Detta skulle kunna få omedelbar praktisk betydelse i form av en förbättrad

offentlig statistikredovisning, som skulle underlätta studiet av den pågående

urbaniseringsprocessen. Delprojektet tar slutligen upp eu undersökning av

de rumsliga variationerna i förändringarna inom industri och servicenäringar

i förhållande till skilda demografiska faktorer, såsom befolkningens

storlek, folktäthet, nettoflyttning etc.

Anslag till dessa båda delprojekt beviljades i december 1966 och arbetet

är i full gång och kommer att redovisas i sinom tid sannolikt i form av två

doktorsavhandlingar.

Professor Jörgen Westerståhl, docent Gunnar Wallin,

docent Nils Elvander, professor Pär-Erik Back,

professor Nils Stjernquist (kommunalforskningsgruppen):

Kommunal självstyrelse — kommunal indelning (forskningsprogram)

Forskningsprojektet »Kommunal självstyrelse — kommunal indelning»

är uppdelat på tre huvudavdelningar:

1. Medborgarinflytandet över den kommunala självstyrelsen. Här ingår

olika undersökningar i samband med de kommunala valen, undersökningar

om verksamheten i fullmäktige, om förtroendemännens deltagande i förvaltningen,

om tjänstemännens ställning m. in.

2. Statsmakten och den kommunala självstyrelsen. Under denna punkt ingår

bland annat undersökningar rörande statens allmänna styrning och kontroll

av den kommunala verksamheten, undersökningar rörande självstyrelsens

faktiska innebörd på några större kommunala verksamhetsområden

in. in.

3. Sambandet mellan kommunal indelning och kommunala uppgifter. Syftet

är här att så långt möjligt söka klarlägga vilken kommunstorlek och vilken

typ av kommun som bäst svarar mot olika kommunala uppgifter.

Ett flertal delundersökningar baseras på ett studium av ett begränsat antal

kommuner. Ett kommunurval bär sålunda gjorts, omfattande 36 kommuner

utlottade ur 6 kommungrupper — klassificerade efter befolkningsstorlek och

andelen tätortsboende — jämte de 3 största städerna eller sammanlagt 39

kommuner. Detta huvudurval har konstruerats så att det varit möjligt att

taga hänsyn, förutom till storlek och tätortsgrad, även i viss mån till röstfördelning,

geografiskt läge samt kommunens läge i kommunblock. Stockholmsregionen

samt ett särskilt urval av kommuner som påverkas av kom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

15

munsammanläggningarna den 1 januari 1967 liar dessutom gjorts till föremål

för vissa specialstudier.

Den hittills inledda forskningen inom programmet är nästan helt ägnad

medborgarinflytandet inom den kommunala självstyrelsen och främst de

sidor därav som är förbundna med de kommunala valen. Under 1966 har

således bl. a. följande delprojekt inletts.

En intervjuundersökning med väljare i samband med 1966 års kommunalval,

omfattande sammanlagt cirka 4 000 intervjuer i urvalskommunerna.

Intervjufrågorna berör bland annat boendetiden i kommunen, erfarenhet av

andra kommuntyper, flyttningsbenägenliet, inställningen till konununblocksbildningen,

kunskaper om den kommunala kompetensen och vissa andra

sakförhållanden berörande primärkommuner och landsting samt vidare frågor

om den kommunala servicen, om partiernas aktivitet in. m. Redan en

första genomgång av intervjuformulären har visat att graden av information

i kommunala frågor och mängden av önskemål och synpunkter rörande

den kommunala självstyrelsen är större än väntat eller i varje fall större

än vad man väntar, om man utgår från storstadserfarenheter. Argumenten

till förmån för den kommunala självstyrelsen var väl kända och sympatierna

för självstyrelsen starka.

En informations- och propagandaundersökning. Häri ingår en undersökning

av den kommunala bevakningen i dagspressen samt i lokala radioprogram.

Undersökningen av dagspressen avser en tremånadersperiod och gäller

tidningar som har mer än 70 procent av dagstidningarnas totalupplaga; primärmaterialet

omfattar inemot 90 000 meddelanden om kommunal verksamhet.

En annan undersökning gäller Aalarbetets organisation och omfång

vid valet 1966. Materialet har här hämtats genom intervjuer med valledarna

i samtliga partier inom huvudurvalet av kommuner. En ytterligare undersökning

gäller valpropagandans innehåll i 1966 års val med särskild hänsyn

till behandlingen av kommunala frågor. Förutom att massmedia studerats

har även valmöten i urvalskommunerna besökts.

Nomineringsförfarandet i samband med 1966 års kommunalval har studerats

i första hand med avsikt att undersöka vilka som deltar i nomineringsförfarandet

och vilka som nomineras främst ur representativitetssynpunkt.

Materialet har här insamlats från partierna i urvalskommunerna genom

studenter, som bland annat deltagit i nomineringsmöten. En specialundersökning

gäller rekryteringsvägarna till fullmäktige och bygger på en enkät

med samtliga fullmäktigekandidater i tolv av huvudurvalets kommuner och

de tre största städerna (sammanlagt 2 700 fullmäktigekandidater). Dessutom

har vissa landstingsnomineringar studerats.

Samtliga nu nämnda undersökningar skall slutföras under innevarande

år. I många fall kommer det omfattande materialet att bearbetas i hålkortseller

datamaskiner.

Nästa etapp i forskningsprogrammet blir att studera, hur medborgarinflytandet

och den representativa demokratin fungerar mellan valen, i det

praktiska kommunalarbetet. Bland annat skall nämndsammansättning och

nämndorganisation, förhållandet mellan partier, fullmäktige och kommunens

styrelse, vidare förhållandet mellan organisationerna och kommunerna

samt landstingens arbete studeras. Forskningen kommer sedan successivt

att inriktas på studier av den kommunala förvaltningen och den kommunala

servicen.

Den gemensamma utgångspunkten för alla de olika projekt, som ingår i

detta forskningsprogram, bildar de värden man i den allmänna debatten i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Sverige har förbundit med den kommunala självstyrelsen. Den centrala undersökningsuppgiften

kan sägas vara att studera, hur förutsättningarna för

att förverkliga dessa värden varierar med kommuntyp och således påverkas

av kommunala indelningsändringar. Därutöver kommer emellertid också

varje delprojekt att innefatta ett flertal för projektet speciella frågeställningar.

För att genomföra ett forskningsprogram av detta slag har en »kommunalforskningsgrupp»

bildats. Dess styrelse består av representanter för de statsvetenskapliga

institutionerna vid rikets fem universitet: professor Jörgen

Westerståhl (Göteborg), tillika ordförande, professor Pär-Erik Back (Umeå),

docent Nils Elvander (Uppsala), professor Nils Stjernquist (Lund) och docent

Gunnar Wallin (Stockholm). Under år 1966 har omkring 15 amanuenser

och assistenter varit anställda av forskningsgruppen och antalet kommer att

ytterligare något utökas under år 1967. Vidare har omkring 175 uppsatsförfattare

vid de statsvetenskapliga institutionerna under det gångna året medverkat

vid insamling och bearbetning av forskningsmaterial från kommunerna.

Forskningsprogrammet skall enligt planerna genomföras under en tidsperiod

av fem år och i allt väsentligt vara avslutat under år 1970.

Professorerna Artur Attman, Oscar Bjurling och Karl-Gustaf Hildebrand:

Det svenska välståndets utveckling 1925—1960 (forskningsprogram)

De förändringar som de enskildas inkomster och resurser under perioden

1925—1960 undergått, liksom de förmåner och säkerheter som tillförts dem

via den offentliga sektorn, saknar all motsvarighet i vår tidigare samhällsutveckling

och utgör ett av de märkligaste — och internationellt mest uppmärksammade

— kapitlen i hela vår ekonomiska historia. Icke desto mindre

har den närmare beskaffenheten av denna process, så snart det gäller välståndets

spridning och konkreta innebörd, varit häpnadsväckande outforskad.

Naturligtvis finns det mycket värdefulla statistiska undersökningar och

diskussioner av orsakssammanhangen, men det har framstått som en viktig

forskningsuppgift att tränga bakom de allmänna synpunkterna och konturerna.

Behandlingen av de stora linjerna måste kompletteras genom planmässigt

valda delstudier, där källornas hållfasthet blir föremål för kritik

och där sammanhangen kan framställas med tillräcklig nyansering och

konkretion.

Forskningsprogrammet »Det svenska välståndets utveckling 1925—1960»

utföres i samverkan mellan de ekonomisk-historiska institutionerna i Göteborg,

Lund och Uppsala. Ingående konferenser och utbyte av forskningsresultat

och undersökningsmetoder har under det gångna året stimulerat

forskarna inom de olika delprojekten vid institutionerna.

Helhetsorienteringen och den allmänna överblicken har i forskningsprogrammet

tillgodosetts genom en serie lokala och regionala undersökningar

av hushållsinkomsterna. Källmaterialet har därvidlag varit dels taxeringslängdsmaterialet

och dels mantalslängderna med (i gynnsamma fall) bevarade

mantalsuppgifter, dvs. de av fastighetsägarna inlämnade primäruppgifterna

för mantalslängderna. Källmaterialet täcker de uppgivna inkomsterna

för en huvuddel av befolkningen och möjliggör kunskap icke blott om de

isolerade löntagarnas inkomster utan även om hushållens inkomster.

Vid Lundainstitutionen har igångsatts en omfattande undersökning av hus
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

17

hållsinkomsterna i ett område i Sydsverige. Som objekt för denna regionala

undersökning har valts Malmö stad. Källmaterialet är där väl samlat, lätttillgängligt

och överskådligt. Eftersom mantalsuppgifterna för Malmö är bevarade,

är det möjligt att där fastställa hushållens verkliga sammansättning

med betydligt större säkerhet än om bara mantalslängderna bevarats.

Vidare är näringslivet i Malmö rikt differentierat, och fördelningen av

den yrkesverksamma befolkningen mellan olika näringsgrenar överensstämmer

— bortsett från rena landsbygdsnäringar — tämligen väl med den relativa

fördelningen i riket. Malmöundersökningen är inriktad dels på att ge

eu bild av de allmänna förändringarna i disponibel inkomst och dels — och

framför allt — på att ingående analysera olikheterna i inkomstutvecklingen

för medlemmar av hushåll av skilda typer, t. ex. för ensamstående och familjer

av olika storlek samt inom yrkes- och socialgrupper på skilda nivåer. Med

hänsyn till den mycket noggranna yrkesredovisningen i Malmömaterialet ger

Malmöundersökningen möjlighet att inom dess ram även upptaga till behandling

frågan om industriarbetarnas inkomstförhållanden i Malmöområdet.

I Uppsala har taxeringslängdsundersökningen hittills inriktats på tvenne

lokala områden, dels Olands storkommun i Uppland och dels Uppsala stad.

Den har särskilt gällt inkomstfördelningen på olika familjetyper och yrkesgrupper.

Därvid har frågorna om familje-, inkomst- och yrkesstruktur inom

olika inkomstskikt, om skatternas och transfereringarnas betydelse för inkomstfördelningen

och om hustruns och barnens betydelse för familjeinkomsterna

tagits upp till behandling. Uppsalaundersökningarna kommer nu

att vidgas till att omfatta ett större regionalt område i Mellansverige, och

därvidlag kommer man att taga upp till diskussion det komplicerade problemet

med jordbrukarnas och rörelseidkarnas inkomster.

Vid Göteborgsinstitutionen har hushållsinkomstundersökningen medvetet

upplagts på ett något annorlunda sätt. Medan Lunda- och Uppsalaundersökningarna

baseras på stickprov, har Göteborgsprojektet gjorts heltäckande för

vissa utvalda inkomstgrupper bland tjänstemän och arbetare i Göteborg. Kontroll

av taxeringslängderna har i viss utsträckning genomförts med hjälp av

annat källmaterial. I undersökningen studeras ingående graden av inkomstutjämning

mellan hushållen och likaledes framtages skatternas betydelse.

Allteftersom resultaten från de olika delprojekten rörande hushållsinkomsterna

framkommer, diskuteras i samarbete mellan institutionerna riktlinjer

för undersökningarnas fullföljande på riksplanet.

Mot den bakgrund, som taxeringslängdsundersökningen ger, har insatts

en rad undersökningar för att studera mekanismen i välståndets spridning

och fördelning med utgångspunkt från bestämda löntagargrupper. En huvudkälla

har därvid varit den lönestatistik som tillkommit inom arbetsmarknadsorganisationerna.

Denna statistik, eller bevarade primäruppgifter till

den, möjliggör ofta en konkret och individualiserad kunskap.

Vid Göteborgsinstitutionen bär såsom forskningsprojekt upptagits »Verkstadsarbetarnas

löner 1920—1939». Källmaterialet från Sveriges Verkstadsförenings

arkiv — som är utomordentligt — har underkastats prövning och

jämförts med andra bevarade löneuppgifter. Hittills har Göteborgs arbetsmarknad

undersökts. Därvid har behandlats löneutvecklingen för arbetare

med olika grad av yrkeskunnande, varvid uppmärksammats den tekniska utvecklingens

betydelse för olika arbetargrupper. Likaså har undersökts lönenivån

för verkstadsarbetare inom skilda åldersgrupper. De erhållna resul2

— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 sand. Nr 35

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

taten ställes nu i samband med den tekniska utvecklingen, med arbetsmarknadsorganisationernas

inflytande och med konjunkturutvecklingen. Från

Göteborgsområdet skall sedan studierna regionalt vidgas.

En annan löntagarundersökning bedrives vid Uppsalainstitutionen och

gäller »Inkomstutveckling och sociala förhållanden för pappersbruksarbetarna

vid Holmens bruk och Hallstavik». Med hjälp av likformigt och mycket

tillfredsställande källmaterial i företagets arkiv bär man kunnat jämföra

familjeinkomsterna hos pappersbruksarbetare dels vid Holmens bruks

anläggningar i Norrköping och dels vid motsvarande anläggning i Hallstavik.

Här har man kunnat studera de faktiska skillnaderna i den ekonomiska

nivån hos två grupper med likartade arbetsuppgifter för de manliga huvudpersonerna

men med helt skiftande förutsättningar för hustrurnas yrkesarbete,

helt skiftande bostadsförhållanden osv.

Välståndsutvecklingen avspeglar sig dels i inkomstförhållandena och dels

i förmögenhetsbildningen. Vid Göteborgsinstitutionen har dessa båda aspekter

sammanförts i ett delprojekt »Inkomst- och förmögenhetsbildning för

folkskollärare, murare och textilarbetare i Sveriges fyra största städer 192k—•

1959». Förmögenhetsbildningen har studerats i bouppteckningsmaterialet

beträffande manliga personer tillhörande de tre yrkeskategorierna och avlidna

under åren 1924—1959. Detta källmaterial, som ger mycket omfattande

upplysningar, har systematiskt bearbetats. De individer, som uppfångats genom

förmögenhetsundersökningen, har vidare undersökts i inkomsthänseende

från tidpunkten för dödsfallet och bakåt i tiden så länge dessa personer

varit mantalsskrivna i de fyra städerna. Inkomstuppgifterna för denna

delpopulation har sedan ställts i relation till övriga inkomstuppgifter för de

totala yrkesgrupperna. Förutom mätningar av inkomstens och förmögenhetens

sammansättning, storlek och förändringar kommer dessa båda komponenter

att ställas i relation till andra komponenter, såsom ålder, civilstånd,

hustruarbete och barnantal.

Vid Lundainstitutionen har igångsatts ett liknande delprojekt avseende

»Läroverkslärares och vissa andra stats- och kommunalanställdas inkomster

och förmögenheter».

Till det stora arbetsfält som gäller välståndsspridningen hör även den roll

som fackliga och politiska faktorer haft vid sidan av de rent ekonomiska.

Vid Uppsalainstitutionen har här tvenne delprojekt upptagits. Det ena gäller

»Den solidariska lönepolitiken i Sverige efter andra världskriget. Debatt

och verklighet». Den grundläggande frågeställningen — den solidariska lönepolitikens

roll i LO:s planer och verksamhet och dess faktiska betydelse för

lönestrukturen — analyseras i en studie över den förda debatten, över de viktigaste

avtalsrörelserna under efterkrigstiden och över efterkrigstidens svenska

löneutveckling. Det andra delprojektet rör »Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken

i Sverige efter andra världskriget». Här har till behandling

upptagits de samverkande men mycket skiftande motiveringarna: stabiliseringspolitiken

såsom led i inflationsbekämpandet, såsom medel till inkomstutjämning

och möjliggörande av ökad valfrihet och såsom medel till full

sysselsättning. Denna undersökning fortsättes nu såsom eu studie över den

faktiskt förda arbetsmarknadspolitiken, dess organisation och dess verkningar.

Under forskningsarbetets gång har det vid diskussionerna framstått som

angeläget att kunna vidga forskningsprogrammet till att omfatta dels de

aspekter som gäller den nya arbetskraft som tillförts folkhushållet genom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

19

immigrationen och dels frågan om de »eftersläpande» grupperna i samhället.

Sistnämnda studium skulle kunna ge ett slags spegelbild av framåtskridandet,

och härvidlag kommer sådana frågor i beaktande som gäller låglönegrupperna,

småföretagargrupper som trängts tillbaka eller i väsentlig utsträckning

upphört med sin verksamhet, pensionärer och äldre arbetskraft

ävensom handikappade. I detta sammanhang är det också naturligt att upptaga

till behandling frågan om hushållsarbetets och de sociala förmånernas

värdering. På hithörande områden erbjuder sig flera väsentliga och svåra

forskningsproblem. Kontakt har i dessa frågor tagits med den sittande låginkomstutredningen.

Forskningsprogrammet »Det svenska välståndets utveckling 1925—1960»

har varit i full verksamhet under år 1966 och har letts av prefekterna vid de

ekonomisk-historiska institutionerna i Göteborg, Lund och Uppsala — professorerna

Artur Attman, Oscar Bjurling och Karl-Gustaf Hildebrand — och

forskningsarbetet har utförts av forskande personal vid dessa institutioner.

Professorerna Folke Lindberg, Sven Ulric Palme och Gunnar T. Westin:

Sverige under andra världskriget (forskningsprogram)

Tidsrummet 1939—1945 har alltsedan krigsslutet varit föremål för ett

intensivt vetenskapligt studium både inom internationell historieforskning

och i våra nordiska grannländer, ett studium, som motiveras inte bara av

skedets maktpolitiska växlingar utan även av att perioden på snart sagt alla

områden av mänsklig odling inneburit så djupgående förändringar att man

har haft skäl att betrakta den som slutet på en historisk epok och början

på en ny. Det är således under dessa krigsår som det svenska samhället förändras

på sådant sätt, att man utan överdrift kan beteckna denna tid som

den intensivaste omstruktureringsperioden i modern svensk historia. Men

det är en period som hittills är ytterligt styvmoderligt behandlad av svensk

historieforskning.

Det är mot denna bakgrund givet att behovet av en svensk forskning på

detta fält framträder som ytterst angeläget — inte minst på grund av att

den händelsemättade beredskapstiden i hög grad tilldrar sig allmänhetens

intresse — en stor åldersgrupp inom vårt folk av idag hade under dessa år

sina intensivaste upplevelser av samhällsproblem och ideologiska motsättningar.

Om detta intresse vittnar otaliga inslag i massmedia, men debatten

och framställningen av vad som hände under kriget blir ofta snedvriden och

subjektiv, bl. a. därför att det komplicerade skeendet, som utgör vår beredskapstid,

är ett så gott som helt outforskat fält.

I syfte att täcka denna brist startades i april 1966 under ledning av professorerna

i historia Folke Lindberg, Sven Ulric Palme och Gunnar T. Westin

projektet »Sverige under andra världskriget». Forskargruppen består för

närvarande (januari 1967) av 17 aktiva historiker knutna till Stockholms

universitet, vilka inom projektets ram skriver sina licentiat- och doktorsavhandlingar.

Forskarkadern kommer att under 1967 tillföras nya medlenrmar

och växer sålunda successivt. Forskarna i projektet biträdes sedan december

1966 av en forskningsledare, docent Stig Ekman, som bl. a. har att

bistå forskarna vid den vetenskapliga bearbetningen av det växande materialet

samt planera och samordna forskningen, som längre fram kommer

att kräva ett tvärvetenskapligt samarbete, t. ex. för de fyra historiker, som

nu startat undersökningar rörande svensk opinion under kriget.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Projektet disponerar egna lokaler (Grevgatan 24, Stockholm), vilka ger

möjlighet till excerperingsarbeten i stor skala. Bland annat har påbörjats en

genomgång av riksdagsmännens aktiviteter under kriget och förberedelser

har vidtagits för omfattande excerperingar av pressmaterialet. Ett fast samarbete

är etablerat med Militärhögskolans krigshistoriska avdelning, där man

bedriver en systematisk insamling av källmaterial (genom intervjuer och

arkivuppspårning) stammande från militärer i ledande ställning under kriget.

Det skall här nämnas, att forskargruppen sedan hösten 1966 har Kungl.

Maj :ts tillstånd att, med vissa inskränkningar, ta del av handlingar i de militära

arkiven. Frågan om tillgång till det sekretessbelagda material, som ligger

i utrikesdepartementets arkiv, har däremot för forskargruppens del ännu

inte fått någon lösning.

Med hänsyn till att källmaterialet är av olika slag och ofta har ett enormt

omfång och med hänsyn till att forskarna nästan överallt beträder jungfrulig

mark har det ansetts realistiskt att projektet löper under en nio-årsperiod.

Avsikten är att befordra samtliga färdigställda forskningsprodukter till trycket

(dock med vederbörlig hänsyn tagen till sekretessförhållandena).

Medlemmarna i forskargruppen har alltefter ämnestyp fördelats i fem delprojekt,

vart och ett med egen budget.

1. Den militära beredskapen. Här pågår forskning rörande bl. a. följande

ämnen: Den militära beredskapen våren och sommaren 1940; Den tyska

transiteringen på svenskt territorialvatten från 1941; Det svenska försvaret

i övre Norrland under andra världskrigets första år; Studier i flygvapnets

historia 1936—1945; Sveriges sjöförsvarspolitik under mellankrigstiden och

andra världskriget; De militära dispositionerna i krigets slutskede.

2. Svensk neutralitetspolitik 1939—1945. I detta delprojekt är tre forskare

sysselsatta med att ur olika aspekter kartlägga de stora krissituationerna

under kriget med möjlighet att låta forskningsuppgiften breddas genom att

sätta in den i ett större inrepolitiskt, utrikespolitiskt och militärpolitiskt

sammanhang. Dessa avhandlingsämnen är: Vår- och sommarkrisen 1941;

Februarikrisen 1942; Operation »Polarfuchs». Vidare arbetar en forskare

i nära kontakt med dansk historieforskning på avhandlingsämnet Den svenska

politiken gentemot den danska motståndsrörelsen.

3. Inrikespolitik och förvaltning. Inom detta delprojekt har påbörjats en

undersökning där det gäller att studera hur instanser på olika nivåer sökte

påverka omfattningen och utformningen av de regleringsåtgärder, som genomfördes

för industriproduktionens omställning till kristid. Härvid blir

studiet av eventuella informella kanaler mellan kristids- och intresseorgan

och dessa organs personstruktur ett väsentligt arbetsfält. Det är avsikten

att nämnda undersökning får bli utgångspunkten för andra forskare, som

skall rikta in sig på att studera den förvandling som den svenska förvaltningen

undergick till följd av kriget.

4. Opinionsbildningen 1939—1945. Inom detta projekt pågår en undersökning

rörande den svenska regeringens åtgärder gentemot ytterlighetspartierna

under kriget. Vidare har fyra opinionsforskare efter utförlig provexcerpering

förberett sig för att med ett mycket stort opinionsmaterial intensivbearbeta

följande ämnen: Svensk opinion inför kriget; Det utländska

opinionstrycket på Sverige; Finlandsopinionen 1939—1940 och 1941—1944;

Svensk opinion under andra världskrigets upplösningsskede och inför avslöjandena

om koncentrationslägren.

5. Socialpolitik och humanitär hjälp under andra världskriget. Inom detta

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

21

delprojekt har forskarrekryteringen endast påbörjats. Hittills föreligger en

omfattande studie rörande Svenska Röda Korsets verksamhet under krigsåren.

Enligt den plan som är fastställd får de två första åren av projektets verksamhet

nödvändigtvis karaktären av ett insamlings-, excerperings- och bearbetningsskede.

Inte desto mindre har åtskilliga av forskarna inom projektet

redan nu hunnit avancera ett gott stycke med sina licentiatavhandlingar.

Sålunda har under det gångna året sex avsnitt ventilerats på projektets

specialseminarier.

Professor Hannes Hyrenius:

Demografiska modeller

Projektets huvudsyfte är att utarbeta metoder för analys av interdependensen

mellan befolkningsförhållanden, ekonomiska faktorer, sociala betingelser,

hälsoförhållanden etc. Som delresultat beräknas härvid framkomma

såväl metoder för studium av enskilda företeelser och problem som ökade

realkunskaper om dessa.

Man har här till allra största delen att göra med förhållanden, som observeras

i efterhand och vilka ej kan göras till föremål för vetenskapliga experiment.

Detta nödvändiggör speciella metoder för att komma åt variationer

och samband samt relationernas »riktning» (orsakssammanhang). Med hjälp

av en sakriktig och logisk struktur av faktorer och skeenden söker man inom

olika samhällsvetenskapliga områden nå fram till modeller, som i en datamaskin

kan simulera de viktigaste faktorernas agerande.

Arbetet med demografiska modeller påbörjades vid Göteborgs universitets

statistiska institution 1962 och har, sedan bidrag erhållits från Riksbankens

jubileumsfond, vidgats och börjat ge resultat. Tre vetenskapliga reports har

hittills publicerats, medan en fjärde och femte är under utarbetande. Ytterligare

ett par modeller har planlagts. Problemen har behandlats i tre uppsatser,

ingivna för publicering i år.

Jämsides med arbetet på att konstruera successivt bättre modeller med

allt flera ingångs-variabler pågår arbete med att få fram bättre statistiska

data att använda för kvantifiering av ingångs-variablerna. Samarbete har

etablerats med ett par forskningsgrupper i andra länder, vilka tagit upp

forskning kring simuleringsteknikens användning inom befolkningsforskning.

De mera utbyggda modellerna beräknas få direkt praktisk användning

för samhällsplanering såväl inom högt utvecklade industriländer som för

nationell planering inom utvecklingsländer.

I första hänseendet har man anledning förvänta, att de hittillsvarande,

ofta schematiskt tillämpade metoderna för s. k. befolkningsprognoser skall

kunna ersättas med en ny systematik, förslagsvis benämnd projekteringsanalgs.

Med det moderna samhällets snabba utveckling blir prognoser medelst

enkla extrapoleringar av tendenserna vanskliga, osäkra och delvis direkt

missledande och kan vålla stora samhällskostnader. Vad som i stället

behöves är ett »beslut-instrument», som gör det möjligt att rationellt och på

god grund välja mellan olika handlingsalternativ. Det fordras härvid att man

samtidigt beaktar befolkningsmässiga, ekonomiska och sociala faktorer. Arbetet

med att utveckla de demografiska modellerna är inriktat på att få fram

dylika metoder.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Särskilda planer liar uppgjorts för att anknyta modellarbetet till problemen

för en konkret befolkning. Som testområde har utvalts Skaraborgs län.

Beträffande utvecklingsländerna är det av särskild betydelse att de hittills

utarbetade modellerna, vilka kan betecknas som statiska, föres vidare

till dynamiska demografiska modeller, så att man kan följa olika förlopp i

övergången från höga nivåer på dödlighet och fruktsamhet till låga nivåer.

En förutsättning för att man skall kunna få fram realistiska modeller av

detta slag synes vara att de kan utprövas på en befolkning, vars förhållanden

är kända över tillräckligt lång period. Den svenska befolkningsstatistiken

intar här en särställning med sina över 200 år långa serier. Ett första

steg mot en dynamisk modell har utarbetats och kommer att prövas på

svenskt material.

Professor Sune Carlsson:

Den svenska industrins försäljnings- och prodnktionsanpassning till de

förändrade marknadsförhållandena i Europa

Avsikten med projektet är att studera hur svensk industri påverkats av de

förändrade marknadsvillkoren i Europa. Dessutom vill vi undersöka egenskaperna

och omfattningen hos den anpassningsprocess som de svenska företagen

genomgår på grund av detta.

Vårt inledande forskningsarbete innebär en analys av den svenska utrikeshandelns

utveckling sedan 1953. Denna analys sker på såväl nationell som

branschnivå och utgår från en modell som omfattar sambanden mellan å

ena sidan marknadsstorlek, konkurrenssituation, efterfrågestruktur, ekonomiskt

avstånd och å andra sidan den svenska exportutvecklingen. Denna

analys sker i första hand på befintlig handels- och branschstatistik.

Nästa steg i forskningsarbetet avser en analys på företagsnivå. Vi vill kartlägga

de hittills inträffade och förväntade konsekvenserna av marknadsförändringarna

för de enskilda företagen och hur de ser på dessa förändringar.

Det urval av företag som därvid skall ingå i undersökningen kan först bestämmas

på ett senare stadium.

Som ett sista steg följer en undersökning av de anpassningsåtgärder som

företagen använder i den förändrade marknadssituationen. Exempel på dylika

anpassningsåtgärder är fusioner, samarbetsavtal, utländska etableringar,

ändrad produktions- och marknadsinriktning m. m.

Forskningsarbetet bedrivs av en studiegrupp bestående av tre personer,

vilka tills vidare arbetar gemensamt på projektet.

Byrådirektör Åke E. Andersson och forskningsassistent Rune Jungen:

Utvidgning och generalisering av en vid Göteborgs universitet utarbetad

prognos- och planerings modell för regional- och kommunalekonomisk

utveckling

Detta forskningsprojekt genomförs vid Göteborgs universitets nationalekonomiska

institution, vilken förestås av professor Roland Artle.

Projektet avser sista etappen av ett mer omfattande forskningsprogram,

som påbörjades vid årsskiftet 1964/65 och som resulterat i konstruktion,

programmering och databehandling av en modell för prognostisering och

planering av den ekonomiska utvecklingen i en näringsgeografiskt avpassad

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

23

region. Modellen är i första hand avsedd att ge s. k. betingade prognoser av

arbetskraftstillgång och arbetskraftsåtgång inom regionen, arbetskraftens

fördelning på produktionssektorer, anläggningsinvesteringarnas omfattning

inom vissa sektorer samt kommunala drift- och investeringsutgifter. Tilllämpningen

av modellen påbörjades på försommaren 1965 i samband med

ett offentligt utredningsuppdrag och avser Göteborgs A-region.

Den sista forskningsetappen innefattar dels en utvidgning av modellen.

Större hänsyn tas till befolkningsstruktur och regioninkomst, och produktionsanalysen

fördjupas. Arbetskraftens fördelning på näringsgrenar härleds

med en mer förfinad metodik och behovet av ytterligare statistikproduktion

preciseras. Genom modellens utbyggande möjliggörs dessutom en analys

av de i regionen ingående kommunernas finansierings- och utdebiteringsbeliov.

I sin utvidgade form databehandlas modellen för Göteborgs-regionen.

Dessutom skall modellen generaliseras, så att den blir tillämplig även på

andra regioner och möjliggör en diskussion av den interregionala flyttningsproblcmatiken.

I sin generaliserade form bör modellen tillämpas på ytterligare

regioner, som är representativa för olika flyttningstendenser.

Forskningsprojektet har praktisk betydelse för såväl de statliga som de

kommunala organens ekonomiska politik. Bostadspolitikens och lokaliseringspolitikens

effekter på sysselsättning och produktion får belysning genom

projektet, som också ger möjlighet att diskutera åtgärdernas samhällsekonomiska

kostnader. Debatten om den kommunala verksamhetens framtida

finansieringsformer kan berikas med hjälp av modellen, vilken även

kan komma till praktisk användning som instrument för en samordnad,

kommunalekonomisk planering.

Professor Ingvar Svennilson, pol. mag. Sven-Åke Böök,

fil. kand. Carl-Olof Klingbcrg och pol. mag. Gunnar R. Österberg:

Realkapitalundersökningen (forskningsprogram)

De reala resurserna i en samhällsekonomi utgöres av arbetskraft, maskiner,

^ byggnader, naturtillgångar etc. Samhällets produktionsresultat under

ett år är beroende av dels hur stor resurstillgången är och dels hur effektivt

denna utnyttjas. Bästa möjliga användning av produktionsresurserna är ett

av samhällsekonomins mål. Ett annat mål gäller tillväxttakten, dvs. hur

snabbt produktionen ökar. Genom att varje år inte använda hela produktionsresultatet

för konsumtion ökas tillgången på ekonomins resurser, närmare

bestämt mängden realkapital i form av maskiner, byggnader etc. Varje

år användes i Sverige ca en tredjedel av nationalprodukten till investeringar.

Under årens lopp har sålunda byggts upp en ansenlig kapitalstock i landet.

Kunskap om denna stocks storlek, fördelning på olika delar av samhället,

ålderssammansättning, regionala fördelning m. m. är av stor betydelse bl. a.

för att kunna bedöma, huruvida resurserna används på bästa möjliga sätt

och för att kunna prognostisera nationalproduktens framtida utveckling.

En uppskattning av den svenska realkapitalstocken är således t. ex. värdefull

för den svenska långtidsplaneringen och för en mera preciserad bedömning

av effekterna av olika ekonomisk-politiska åtgärder.

Metodstudien

I slutet av 50-talet och början av 60-talet har i en rad länder, bl. a. USA,

England, Japan, Sovjet, utförts kapitalundersökningar för att utröna kapi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

talets betydelse för tillväxtprocessen. Emellertid är dessa otillfredsställande

i olika avseenden. Exempelvis accepteras diverse mått på kapitalet utan att

man närmare diskuterar dessa måtts relevans. För att kunna tolka olika

statistiska mått krävs kunskap om måttens egenskaper. Vi tvingas därför

inledningsvis att intensivstudera några utvalda grupper av företag.

Vårt problem på företagsnivå kan schematiskt beskrivas på följande sätt:

En del av den ekonomiska teorin omfattar produktionstekniska analyser.

Man beskriver sambandet mellan »input» och »output», dvs. hur produktionsmängden

varierar med insatsen av olika produktionsfaktorer, t. ex. arbetskraft,

råvaror, maskiner och anläggningar. Detta samband formuleras

matematiskt i en produktionsfunktion. Nästa steg i analysen är att förklara

varför företaget väljer en viss produktionsmetod; vad som bestämmer valet

mellan olika kombinationer av arbetskraft, kapital, råvaror etc.

När man skall applicera en sådan analytisk modell måste man bestämma

sig för hur man empiriskt skall mäta de olika storheterna. Vårt problem är

att försöka utröna, dels vilka mätmetoder som från analytisk synpunkt vore

önskvärda och dels hur de empiriskt tillgängliga mätmetoderna (exempelvis

brandförsäkringsvärde, investeringsstatistik, drivkraft) förhåller sig till de

ur teoretisk synvinkel ideala.

Dessa inledande metodstudier kommer att följas av en datainsamling.

Utifrån detta material skall sedan var och en av projektledarna genomföra

en empirisk studie av några delar av den teori, som behandlar bestämningsfaktorer

för ekonomisk tillväxt. En studie avser kapacitet och kapacitetsutnyttjandegrad

inom tillverkningsindustrin, en annan studie analyserar behandlingen

av kapitalet i en total tillväxtmodell och en tredje studie gäller

effekten av strukturella omfördelningar av produktionsresurserna på tillväxten.

Professor Thomas Thorburn, docent Lars Erik Zachrisson,

civilingenjör Åke Jacobsson:

Integrerad kalkylering av sjötransporter

Forskningsprojektet »Integrerad kalkylering av sjötransporter» har till

syfte att åstadkomma en för datamaskin programmerad ekonomisk modell

omfattande fartygens byggande vid varv, deras drift till sjöss och delar av

hamnarnas byggande och drift. Målet är att inom ramen för forskningsanslaget

ge modellen en så god prognosförmåga för praktiska problem som

möjligt. Veterligen existerar ingenstans i världen någon så omfattande sjöfartsmodell.

Det är nämligen svårt att åstadkomma en modell med god

prognosförmåga för ett så stort och komplicerat ekonomiskt område som

här är fallet. Det kräver en synnerligen noggrann planering och ett kontinuerligt

samarbete mellan systemteoretiker och dem som leder insamlingen

av empiriska data och utför programmeringen.

Målet är att projektet skall resultera i en modell med relativt god prognosförmåga.

Det samhällsekonomiska värdet kan i så fall bli betydande. Om

projektet blir framgångsrikt, blir det nämligen då möjligt att bedöma t. ex.

lönsamheten av olika samhälleliga investeringar i hamnar, lokalisering av

hamnar, samhällsekonomiska konsekvenser av övergång till containerfartyg

och teknisk utformning av fartyg på ett väsentligt bättre sätt än hittills.

De svenska varven sätts då också i stånd att bedöma lönsamheten av olika

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

25

fartygstyper för sina kunder på ett mer tillförlitligt sätt än hittills, vilket

bidrar till att varvens fartygskonstruktioner och konkurrensförmåga kan

förbättras.

Projektledare är professor Thomas Thorburn, Handelshögskolan i Stockholm,

docent Lars Erik Zachrisson vid Tekniska Högskolan i Stockholm och

civilingenjör Åke Jacobsson, Varvsindustrins Beräkningscentral, Göteborg.

Forskningen kommer att bedrivas med ca fyra assistenter frånsett tillfällig

biträdespersonal. Sveriges Redareförening, Svenska Varvsindustriföreningen

och Svenska Hamnförbundet har alla tillstyrkt undersökningen efter de uppdragna

linjerna.

Professor Herman Wold:

Icke-Iineära kunskaps modeller, NILES-estimation jämte tillämpningar

(forskningsprogram)

Inom statistikens många tillämpningsområden inträffar det ofta att lineära

kunskapsmodeller är för enkla för att ge tillfredsställande resultat. Införandet

av icke-lineära kunskapsmodeller medför svårigheter, emedan förefintliga

statistiska estimationsmetoder i huvudsak är begränsade till lineära

modeller. Under de senaste åren har en grupp nya metoder framkommit för

statistisk estimation av icke-lineära modeller. Gemensamt för de nya metoderna

är en ny princip att återföra estimationen till en upprepad (iterativ)

partiell minsta-kvadrat-regression (NILES står för Nonlinear Iterative LEast

Squares). En förutsättning för de nya metoderna är tillgången på datamaskiner.

Flera av de ovan nämnda estimationsmetoderna har utvecklats av forskare

knutna till statistiska institutionen vid Uppsala universitet. Sedan år 1965

samverkar denna institution inom ramen för fast organiserade forskningsprogram

med bl. a. Battelle Memorial Institute, Columbus, Ohio, och Gulbenkian

Foundation, Lissabon, för utvecklingen av de nya metoderna. Riksbankens

jubileumsfond har för sin del åtagit sig att under en treårsperiod

understödja de svenska insatserna för utveckling av de nya metodernas teori

och tillämpningar.

Förutom att det svenska forskningsprogrammet ingår som en del av ett

större internationellt forskningsprogram, så har arbetet på att utveckla de

nya estimationsmetoderna redan från starten anknytning till ett flertal viktiga

områden för tillämpning av statistiska metoder. Även i det fall då en

enskild metod utvecklas för ett bestämt ämnesområde gäller som regel, att

metoden kan förväntas vara användbar även inom andra ämnesområden.

Det av Riksbankens jubilemsfond understödda forskningsprogrammet är

organiserat som ett ramprojekt med en koordinerande metodgrupp samt sju

subprojekt. Sammanlagt är ca femton personer vid den statistiska institutionen

i Uppsala engagerade i utvecklingsarbetet av NILES-metoderna.

Ramprojektet

Ledaren för hela forskningsprojektet, professor H. Wold, bildar tillsammans

med forskardocenten E. Lyttkens och preceptorn K. G. Jöreskog en

central metodgrupp, som skall bistå de olika subprojckten samt därutöver

utåt sprida kännedom om de nya NILES-metoderna och initiera ny forskning

rörande metodernas tillämpningar. Inom ramen för sistnämnda verksamhet

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

har kontakt bl. a. etablerats med forskare vid de pedagogiska institutionerna

i Uppsala och Göteborg.

Till ramprojektet hör även utarbetandet av de olika datamaskinprogram,

som är en nödvändig förutsättning för de olika estimationsmetoderna. En

kvalificerad programmerare har anställts. På sikt skall ett programbibliotek

färdigställas med generella standardprogram för de olika estimationsmetoderna.

Dessa dataprogram ställs till allmänt förfogande.

Enligt det föreliggande forskningsprogrammet skall erfarenheterna av

NILES-estimation presenteras vid ett internationellt symposium. Vi räknar

med att symposiet skall kunna hållas under år 1968.

Subprojekt I under ledning av forskardocenten E. Lyttkens

Användning av NILES-metod för de klassiska modellerna kanonisk korrelation

och principalkomponentanalys. Vid övergången till det nya estimationsförfarandet

kan vissa generaliseringar av modellerna göras. Detta projekt

är teoretiskt inriktat och siktar till en kartläggning av hur de nya estimationsmetoderna

sammanhänger med modellernas egenskaper.

Subprojekt II under ledning av licentiaten A. Christoffersson

Användning av NILES-metod för komponentanalys vid ofullständig tillgång

på statistiska data. Den nya estimationsmetoden möjliggör användningen

av komponentanalys av material som tidigare inte varit möjliga att

bearbeta på ett tillfredsställande sätt. Ofullständig statistisk information är

mycket vanlig inom t. ex. det pedagogiska ämnesområdet. Detta kan t. ex.

bero på att alla lärare, som deltar i ett försök, inte kan undervisa i alla klasser

som ingår i försöket. Tillämpningen av de nya estimationsmetoderna

inom beteendevetenskaplig forskning har därför särskilt uppmärksammats

inom detta subprojekt.

Subprojekt III under ledning av forskardocenten E. Lyttkens

Användningen av NILES-metod för estimation av interdependenta ekonometriska

system. Genom de nya estimationsmetoderna synes en generalisering

kunna göras av de sedan gammalt använda modellerna för interdependenta

ekonometrislca system, samtidigt som estimationsegenskaperna förbättras.

Inom den ena modelltypen förklarar varje ekvation en speciell variabel,

för den andra modelltypen råder i detta avseende symmetri mellan

de ingående endogena variablerna. Arbetet på detta subprojekt är samordnat

med det samarbete, som bedrivs mellan Battelle Memorial Institute, Columbus,

Ohio, och den statistiska institutionen And Uppsala universitet.

Subprojekt IV under ledning av licentiaten Bo Jansson

Användning av NILES-estimation jämte en tidigare känd estimationsmetod

för kvotregression. Denna typ av regressionsmodeller har tidigare

knappast använts på empiriska material bl. a. beroende på bristande erfarenheter

av estimationsförfarandena. Kvotregression synes lämpa sig väl

för retrospektiva social-medicinska undersökningar. Avsikten är att bl. a.

pröva estimationsmetoderna på artificiella och verkliga data.

Subprojekt V under ledning av fil. kand. G. Gruvaeus

Användning av NILES-metod i syfte att underlätta och förbättra olika

estimationsförfaranden inom komponentanalysen och den därmed besläk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

27

tade faktoranalysen. De nya metoderna siktar bl. a. till att förbättra vissa

idag vanliga analysmetoder inom beteendevetenskaperna.

Subprojekt VI under ledning av fil. kand. S. Wold

Användning av NILES-metod för regression med både kvantitativa och

kvalitativa data, s. k. QQ-regression. Detta regressionsförfarande i kombination

med NILES-metodik möjliggör i praktiken analys av väsentligt större

datamängder än den tidigare använda covariansanalysmetoden. Den nya

metoden skall bl. a. testas på problem rörande kemiska förlopp.

Subprojekt VII under ledning av professor H. Wold

Användning av NILES-metodik för ekonometriska tillämpningsproblem.

Detta arbete bedrivs i samarbete med Gulbenkian Foundation, Lissabon. Riksbankens

jubileumsfond finansierar den svenska delen av detta projekt, vilket

omfattar uppbyggandet av en ekonomisk sektormodell för det svenska jordbruket.

Fyra problemställningar står just nu i förgrunden för intresset:

1. Analys av modeller för enskilda jordbruksprodukter, genomgående bestående

av fyra relationer, som tar hänsyn till produktions- och konsumtionsrelationer

samt producent- och konsumentprisbildning; 2. Aggregationsproblemen

vid sammanvägning av alla enskilda jordbruksprodukter till

en sektormodell; 3. Utveckling av en speciell befolkningsmodell som stöd för

arbetet med prognoser för totalproduktion och konsumtion; 4. Utveckling

av ett klimatindex som kan fånga upp vissa icke förklarade varationer i avkastningen

för de enskilda jordbruksprodukterna.

Arbetet i sin helhet inom projektet syftar till att ge prognoser för enskilda

jordbruksprodukter och för aggregat av jordbruksprodukter. Arbetet sker

i kontakt med flera av de myndigheter och experter, som är verksamma inom

detta område, samt i nära kontakt med andra projekt inom den statistiska

institutionen, som rör tillgången och efterfrågan på varor och tjänster.

Professor Gunnar Kulldorff:

Optimala estimations- och planeringsförfaranden vid upprepade

stickprovsundersökningar

Teorin för stickprovsundersökningar har utvecklats framför allt för sådana

situationer, då man vid en bestämd tidpunkt gör ett urval ur en population

i avsikt att uppskatta vissa genomsnittliga variabelvärden för populationen.

I praktiken händer det ofta, att man vill studera samma företeelse

vid flera olika tillfällen och därför i stort sett upprepar stickprovsundersökningen

med jämna mellanrum. Syftet är då vanligen att uppskatta genomsnittliga

variabelvärden för populationen vid den senaste tidpunkten men

kan också vara att studera förändringarna mellan olika tidpunkter.

Vid upprepade stickprovsundersökningar föreligger i allmänhet samband

mellan en individs variabelvärden vid olika tidpunkter. Frågan uppkommer

då, hur man på bästa sätt skall utnyttja den information som insamlats vid

föregående tillfällen för de uppskattningar som önskas vid senaste tillfället.

Planläggningen av en stickprovsundersökning blir också annorlunda om man

avser att utnyttja tidigare information. En betydelsefull fråga är t. ex. hur

de för urvalet tillgängliga resurserna lämpligen skall fördelas på undersök
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

ning av å ena sidan sådana individer som tidigare observerats och å andra

sidan individer som inte observerats tidigare.

Forskningsprojektet anknyter till professor Kulldorffs tidigare arbeten

beträffande urval vid successiva tillfällen och syftar till att besvara motsvarande

frågeställningar vid mer komplicerade urvalsförfaranden. Bland annat

kommer förhållandena vid klumpurval och vid tvåstegsurval att studeras.

Professor Herbert Tingsten:

Ideologier och värderingar i svenska skolböcker

Min undersökning avser att klarlägga de allmänna ideologiska föreställningar,

som framträder i svenska skolböcker på skilda stadier under tiden

omkring 1850—1950. Intresset skall främst inriktas på skolböckernas hållning

till följande frågor: statsskicket, särskilt med tanke på övergången från

konstitutionell monarki med begränsad eller graderad rösträtt till parlamentarism

och demokrati; nationella föreställningar, inklusive uppfattningar om

ras- och nationalkaraktärer; religiösa idéer, med särskild hänsyn till hur

andra religioner beskrivs; sociala och ekonomiska idéer, med tanke på övergången

från äldre liberal-konservatism till samtida social- och planeringspolitik;

uppfattningar om könens karaktär och inbördes ställning.

Materialet är väsentligen skolböcker inom ämnena historia, kristendom

och geografi samt läse- och bredvidläsningsböcker. Undersökningen påbörjades

under hösten 1966 och har hittills omfattat ungefär en fjärdedel av

materialet. Det är redan tydligt, att en belysning av betydande intresse kommer

att ges av den åskådning, som skolundervisningen, eller i varje fall skolböckerna,

avsett att inlära: en i stort sett »samhällsbevarande», konservativ

eller statisk åskådning, misstrogen mot andra nationer och religioner, fientlig

mot rationalism och radikala reformrörelser. Fn påtaglig uppmjukning

av denna hållning har emellertid ägt rum under senare tid.

Undersökningen är avsedd att slutföras i år; dess resultat hoppas jag kunna

publicera i en bok senast hösten 1968.

Docent Bengt Kihlman och docent Gösta Zetterberg:

Cellfgsiologiska och genetiska effekter av biocider på kulturer

av växt- och humanceller

Verksamheten under 1966 har i väntan på färdigställandet av laboratoriet

begränsats till mutationsstudier hos mikroorganismer samt cytologiska undersökningar

hos Vicia faba och Haplopappus gracilis.

Genom särskilt medgivande från Fonden har undersökningarna utsträckts

till att omfatta även droger och läkemedel. Det har visats att några substanser,

som används inom dermatologien, har en mutagen effekt. Samarbete pågår

med docent G. Swanbeck, Hudkliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala,

och ett preliminärt meddelande om resultaten av dessa undersökningar har

antagits för publicering i tidskriften Nature. Phleomycin, ett antibiotieum,

har visats framkalla kromosomaberrationer hos Vicia faba. Fn detaljerad

redogörelse över dessa undersökningar är under arbete. Experiment pågår

för att undersöka phleomycins mutagena effekt på mikroorganismer samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

29

dess kromosombrytande och tillväxthämmande effekter på cellkulturer av

Haplopappus gracilis.

Laboratoriet är nu fullt funktionsdugligt, och under 1967 avser vi att utföra

undersökningar med humanceller som objekt.

Laborator Gunnar Widmark:

Masspektrometrisk analysstation för studier av ämnen

som förorenar vår natur

Man har sedan länge haft anledning förmoda att industrialiseringen, ökad

användning av syntetiska produkter, utökat nyttjande av naturresurser etc.

medför en förorening av vår natur av sådana kemiska ämnen, som endast

långsamt kan nedbrytas i näringsleden. Särskilt allvarligt har man bedömt

faran vara av att vissa ämnen anrikas i levande organismer och där utgör en

förgiftningsrisk eller vad värre är ett genetiskt faromoment.

Först under senare år har man fått vetenskapligt tillfredsställande metoder

för objektiva studier av dessa fenomen. I första hand har de kemiska separationsmetoderna

avsevärt förbättrats och man har numera förutsättningar

för kvantitativ friläggning av ämnen förekommande i låga halter och med

relativt små avvikelser i kemisk egenskap i förhållande till det naturligt förekommande.

De moderna separationsmetoderna, t. ex. gaskromatografi, ger

bästa resultat vid behandling av mikromängder av prov och härigenom blir

i princip alla provtyper tillgängliga för föroreningsstudier; även enskilda

celler.

En avgörande svårighet vid användande av de moderna mikroseparationsmetoderna

är att man vid dessa för s. k. negativ bevisföring; dvs. man kan

entydigt visa att ett misstänkt ämne inte finns närvarande i ett givet prov,

men endast göra antagligt att det finns närvarande. Denna principiella svårighet

börjar nu kunna överkommas med insats av specifika och högkänsliga

identifikationsmetoder. En av dessa moderna metoder är masspektrometrin

som i kombination med en gaskromatograf, t. ex. LKB-9000, torde vara det

förnämsta identifikationshjälpmedel, som man idag känner inom den analytiska

kemin.

Från Riksbankens jubileumsfond har institutionen erhållit medel för inköp

av denna masspektrometer samt 3 års driftskostnader. Vi har redan nu fått

fram mycket värdefulla resultat i det vi kunnat identifiera upp till 14 hitintills

okända komponenter, som vanligen finns i fraktioner från resthaltsanalys

av växtskyddsmedel i biologiska prover. Dessa okända ämnen har

identifierats som polyklorerade bifenyler, ämnen som aldrig har använts som

växtskyddsmedel men som varit i allmänt bruk sedan 1920-talet bl. a. som

mjukgörare i plaster och som fyllmedel i transformatorer. — En havsörn

återfunnen död i Stockholms skärgård innehöll hög halt av dessa ämnen

(ca 80 ppm i kroppsfett) men klorerade bifenyler har även återfunnits i människa;

givetvis i väsentligt lägre halt.

De kommande undersökningarna skall inriktas mot andra naturföroreningsproblem,

t. ex. organiska bly- och kvicksilverföreningar. Vi skall sedan

förutsättningslöst söka spåra källor till dessa och andra naturföroreningar

samt i samarbete med toxikologer och genetiker söka utreda vilken betydelse

låga föroreningshalter har för levande organismer.

Masspektrometern kommer även att användas för andra uppgifter inom

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

institutionen, t. ex. identifikation av organiska ämnen i utandningsluft och

i vissa typer av industriluft. Även dessa forskningsuppgifter har stark anknytning

till moderna sociala problemställningar i landet och dessutom ingår

i dessa forskningsuppgifter krävande och lärorika moment, som kan utlämnas

som 4-betygs- eller licentiatarbeten.

Fil. lic. Torsten Ahl och docent Torbjörn Willén:

Byggande av undersökningsfartyg för vattenforskning

En ingående kännedom om de hydrologiska, fysikalisk-kemiska och biologiska

förhållandena i våra största sjöar — Vänern, Vättern, Mälaren och

Hjälmaren — är nödvändig bl. a. med hänsyn till deras mycket stora betydelse

som råvattentäkter för viktiga regioner av vårt land. 1963 påbörjade

Naturresurskommittén Mälarundersökningen, som med utgångspunkt från

vetenskapliga metoder skulle analysera dessa problemkomplex inom Mälarens

vattenområde mot bakgrunden av de förändringar, som orsakas av

människans olika åtgärder. Redan nu har resultat framkommit från Mälaren

och Hjälmaren, som har stort vetenskapligt intresse och som beräknas

få stor betydelse för den framtida samhälleliga planeringen inom denna

region av landet. Motsvarande undersökningar av Vättern och Vänern planeras

och har beträffande Vättern delvis påbörjats.

För att kunna rationalisera, intensifiera och utvidga pågående undersökningar

och effektivt följa upp planerade undersökningar är ett nytt för sitt

ändamål väl avpassat och utrustat undersökningsfartyg en nödvändighet.

Med utgångspunkt från gjorda erfarenheter med förhyrda fartyg och de

tekniska landvinningarna på det instrumentella området har förslag till

undersökningsfartyg lagts fram. Vid planeringen har sjövärdighet, sjöegenskaper,

istålighet, laboratoriebehov, provtagningsarrangemang, marschfart

och relationen besättning—.vetenskapligt arbetande personal beaktats. De

planerade laboratorieutrymmena — ca 50 m2 -— skall disponeras för fysikaliska,

kemiska, bakteriologiska och biologiska arbeten med såväl manuella

som registrerande och automatiska metoder. Fartyget kommer därigenom

att kunna sägas fungera som ett flytande laboratorium och dessutom som

laboratoriebas vid undersökningar inom nederbördsområdena. Det är nämligen

i flera fall nödvändigt att kunna utföra analyser omedelbart efter

provtagningen. Det är vidare viktigt att kunna med registrerande instrument

fastställa vertikala och horisontella gradienter -— icke minst med

hänsyn till avloppsvattnets fördelning i recipienten.

Professor Hans Burström:

Den primära proteinproduktionen

Den akuta livsmedelsbristen i världen är en brist på protein. Huvuddelen

av de tillgängliga proteinerna bildas i och förekommer i de högre

växternas blad, som också är en mycket billig råvara. Denna användes dock

i ringa utsträckning som människoföda och vid uppfödning av kreatur förloras

9/io av proteinet. I England har man utarbetat metoder att utvinna

bladprotein i teknisk skala och använda dem i livsmedel. Metoderna tillämpas

såväl där som i u-länder.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

31

Vårt problem är att undersöka vilka i vårt land odlingsbara växter, som

kan vara användbara som råvara för proteinframställning. Det sker genom

att utvalda kulturväxter och vilda växter odlas under kontrollerade klimatbetingelser

och deras proteiner undersöks. Man vill komma fram till växter

som har hög produktion av protein och bildar protein av god kvalitet. Denna

undersöks genom laboratorieanalyser av smältbarhet och proteinernas kemiska

sammansättning. De bör innehålla tillräckligt av de för människan

essentiella aminosyrorna och produkterna får inte innehålla några skadliga

ämnen.

Vid bearbetningen används de i England utarbetade metoderna och man

får också ge akt på hur lätt proteinerna extraheras ur de olika växtarterna.

Växterna odlas under olika klimatbetingelser och även med olika gödsling

för att man skall få en uppfattning om hur proteinproduktionen och proteinernas

egenskaper varierar under de betingelser växter utsätts för i fält.

Fil. lic. Bertil Gardell:

Arbetares attityder till arbete och arbetsförhållanden i olika teknologiska

miljöer

Undersökningen avser att ge ökad kunskap om den betydelse arbetets

innehåll och organisation har för frånvaro, arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse

och psykisk anpassning. Inom ett lokalt arbetsmarknadsområde

kommer företag att väljas ut som representerar en-styckestillverkning,

massproduktion i stora serier av styckegods och tillverkning baserad

på kontinuerlig process. Den arbetsorganisation, som dessa företagstyper

bygger upp utifrån ekonomiska och tekniska överväganden, ger arbetsuppgifter

som varierar avsevärt med avseende på vissa psykologiskt relevanta

kriterier, såsom krav på yrkesutbildning, repetitivitet, autonomi, ansvar

och social interaktion. Uppgiften är att se hur dessa egenskaper varierar

mellan de olika företagstyperna och hur denna variation påverkar arbetsanpassningen.

Genom att de olika företagstyperna schematiskt representerar

olika steg i den tekniska utvecklingen erhålles också ökad kunskap

om mekaniseringsprocessens psykologiska innebörd. Arbetsmarknadsförhållanden,

lön, vissa yttre miljöfrågor, arbetsledarbeteende m. m. kommer

i görligaste mån att hållas under kontroll liksom ålder, anställningstid,

kön och nationalitet.

Arbetet har hittills i huvudsak koncentrerats till teoribildning och instrumentkonstruktion.

Fem olika instrument har konstruerats och utprovats

vid tre olika företag ingående i en förstudie. Detta arbete är nu avslutat

och avsikten är att lägga fram separata publikationer om de olika

instrumenten. Härvidlag kommer två av projektets assistenter att lägga

fram självständiga arbeten, nämligen fil. kand. Gunnela Westlander om

mätning av självkänslan och ingenjör, pol. mag. Bo Wingårdh om mätning

av mekaniseringsgrad.

Fil. lic. Magnus Hedberg:

Anställdas val och byte av arbetsplats

Projektet behandlar aktuella arbetsmarknadsproblem som personalomsättning,

arbetsanpassning, yrkesval och arbetsplatsbyte. Tidigare studier

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

har visat betydelse av ökad kunskap om de nyanställdas psykologiska inpassning,

för förståelsen av arbetsmarknadens rörlighet. Projektet koncentreras

därför till det första anställningsåret.

Under projektets första del avses att inventera olika tidigare psykologiska

modeller samt att undersöka deras tillämpbarhet på aktuella frågeställningar.

Dessutom inventeras annan pågående forskning för att i möjligaste

mån ansluta och samarbeta om datainsamling. Ett flertal mindre

pilotstudier planeras även.

Arbetet inriktas på att beskriva de nyanställdas uppfattning om varför

de sökt arbetet, deras förväntningar på det nya arbetet, deras yrkesförväntningar,

långsiktiga planer etc. Avsikten är att påbörja beskrivningarna genom

vissa studier av de nyanställdas primära socialisation till industriellt

arbete (livsmål och arbetsmotiv).

Efter beskrivningar av de nyanställdas attityder och förväntningar vid

anställningens början är avsikten att söka följa upp enskilda individer och

beskriva hur deras attityder och förväntningar förändras med ökande

tjänstetid. Några antas härvid förändras i negativ riktning så att de slutar,

under det att andras attityder förändras därhän att de slår vidare

arbetsbyten ur hågen.

Docent Gunnar Borg:

Fysisk arbetsförmåga, subjektiv ansträngning och psykisk prestation

Undersökningarna gäller problem sammanhängande med olika aspekter

på arbetsförmåga, ansträngning, motivation och prestation och anknyter

därigenom till ett område, där de genomgripande förändringarna i samhället,

bl. a. de förbättrade kommunikationerna och de minskade fysiska

arbetskraven kommit att på ett drastiskt sätt påverka människans anpassning

i sin miljö. Projektet är av tvärvetenskaplig karaktär, men gäller i

första hand vissa psykologiskt beteendevetenskapliga problem. Ett flertal

frågor av såväl pedagogiskt som fysiologiskt intresse är dock nära integrerade

med de psykologiska.

Människans fysiska kondition är nu på väg att avsevärt försämras. Vad

detta innebär för individen psykiskt och medicinskt vet man förhållandevis

litet om. En bidragande faktor till vår dåliga kunskap på detta område

sammanhänger sannolikt med de tidigare svårigheterna att mäta dels den

fysiska arbetsförmågan, dels en annan faktor, som kanske är minst lika

viktig i detta sammanhang, nämligen den subjektiva ansträngningen. Under

senare år har dock tillförlitliga metoder utarbetats. Med vissa av mig

utarbetade metoder kan härvid fysiologiska mått kompletteras med såväl

upplevelsemässiga som rena beteende-prestationsmått.

Försämringen av en persons arbetsförmåga, mätt med laboratoriemått,

och upplevelsen av försämringens storlek korresponderar ofta dåligt. En

närmare kännedom om upplevelse-prestationsfunktionen ger förbättrade

möjligheter till förståelse av symtomen vid nedsatt arbetsförmåga, i pensions-,

försäkrings- och rehabiliteringsfall. Hittillsvarande resultat visar

att upplevelseförändringen vid fysisk ansträngning närmast liknar den

upplevelseförändring som en bilförare erfar, när han minskar hastigheten

från t. ex. 100 till 50 km i timmen. En sådan hastighetsminskning upplevs

ju normalt som betydligt större än en halvering.

En central fråga gäller vidareutvecklandet av metoder för att bestämma

fysisk arbetsförmåga utifrån upplevelse- och beteendemått. De resultat

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

33

vi nu kommit fram till visar, att de mått på arbetsförmågan som erhålles

utifrån skattad ansträngning under fysiskt arbete samt de som erhålles

direkt utifrån utförda prestationer på ett viktigt sätt kompletterar

dem som erhålles från fysiologiska reaktioner.

Motivationens betydelse för den fysiska prestationen och möjligheterna

att erhålla särskilda mått på motivationsgraden är andra problem. Härvid

studeras såväl motivationen för kortare tids kraftansträngning som för

konditionskrävande arbete under längre tid. Av intresse härvid är även

möjligheterna att skapa god motivation för långsiktigt planerad hälsoträning.

Ett annat huvudproblem gäller betydelsen av viss fysisk kondition för

olika psykiska funktioner. De allmänpsykologiska frågorna gäller här bl. a.

vilka psykiska funktioner, som är särskilt känsliga för fysisk ansträngning,

och de differentiella frågorna, bl. a. sambanden mellan fysisk kondition

och psykisk prestation framför allt i anslutning till fysisk ansträngning.

Forskningsläkare Lennart Levi:

Mätning av arbetslivets stress

Projektet avser mätning med objektiva metoder av arbetslivets stress

inom olika yrken, personalkategorier och personlighetstyper.

De verkningar av ogynnsam art, som tekniska, ekonomiska och sociala

förändringar kan framkalla hos olika grupper av individer kan med en

sammanfattande biologisk term benämnas »stress». Det är omvittnat att

den medicinska betydelsen av stressreaktioner, som framkallas av psykiska

påfrestningar med rötter i dessa förändringar, är mycket stor. Därutöver

återverkar de på individens trivsel och effektivitet och får därigenom

mycket betydande effekter även på det ekonomiska och sociala planet.

— Tidigare av mig genomförda, relativt omfattande undersökningsserier

har visat att »stress» låter sig mätas med objektiva metoder och

med rimlig grad av tillförlitlighet. Metodiken bygger på samtidig registrering

av psykologiska och sociologiska variabler samt av representativa, för

mätning tillgängliga fysiologiska funktioner i stressreaktionen i organismen,

nämligen utsöndringen av de s. k. stresshormonerna adrenalin och

noradrenalin.

Med denna kombinerade undersökningsmetodik kommer »arbetslivets

stress» att studeras inom tio olika yrkesgrupper, omfattande totalt 600

individer, under en period av tre år.

Docent Erland Jonsson:

Om möjligheterna att förändra besvär sreaktionerna genom attitydförändringar
De

problem, som sammanhänger med besvär av yttre miljöfaktorer såsom

luftföroreningar och buller, ägnas numera stor uppmärksamhet, varvid

man i första hand är intresserad av de störande faktorer som är direkt

hälsofarliga. Även om en yttre miljöfaktor inte är direkt hälsohotande, så

kan den dock ge upphov till besvär som påverkar de exponerade indivi3

— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 35

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

dernas psykiska välbefinnande. Dessa besvärsupplevelser torde emellertid

sällan vara beroende enbart av expositionen utan även bestämmas av subjektiva

faktorer hos de exponerade individerna.

Resultaten från tidigare experimentella undersökningar har sålunda visat,

att besvärsupplevelserna är beroende av de individuella attityderna till

besvärskällan och att man genom förändringar av attityderna kan få till

stånd en reducering av besvärsupplevelserna.

I anslutning till dessa undersökningar kommer att genomföras tre laboratorieexperiment

och ett fältexperiment, där syftet är att utröna under

vilka förhållanden det är möjligt att genom en attitydförändring åstadkomma

eu förändring av besvärsupplevelserna. Därvid kommer framför

allt följande punkter alt studeras: 1. Besvärsreaktionernas beroende av

attitydkarakteristika och attitydkomponenterna; 2. Styrkan av sambandet

mellan bullerstimulus och besvärsreaktion vid olika ursprungsattityder; 3.

Möjligheter till förändring av besvärsreaktionerna genom attitydförändringar;

4. Stabiliteten i förändringarna.

Professor Petter Karlberg:

Utarbetande och prövning av en riskgruppskontroll för tidig diagnos av

handikapp hos barn med direkt övergång till ett dynamiskt habilitering sregister
Den

föreliggande undersökningen är koncentrerad till två områden, dels

att vid Göteborgs barnsjukhus pediatriska klinik organisera en »follow

up»-ldinik för »riskbarn» i syfte att nå tidig diagnos, dels att i samarbete

med dr Ingemar Olow vid Bräcke Östergård, regionsinstitution för habilitering

i Väst-Sverige, utarbeta ett dynamiskt regionsregister i syfte att

underlätta en adekvat behandlingsplanering för varje enskild individ.

Basen för den planerade riskgruppskontrollen är det faktum, att orsaken

till ett begynnande handikapp hos ett barn i flertalet fall är att söka i en

skada eller utvecklingsstörning i fosterlivet, under förlossningen eller vid

störd anpassning under nyföddhetsperioden. Vid en noggrann undersökning

och följande av det nyfödda barnet under nyföddhetsperioden med

penetration av familjeanamnes, moderns graviditet och förlossningens förlopp,

kan man i vissa fall med tämligen stor säkerhet förutse utvecklingen

av ett handikapp. I andra fall (fler till antalet) kan förutses, att

större eller mindre risker föreligger för att ett handikapp skall utvecklas

i framtiden. Man vet dock, att många av dessa barn kommer att utvecklas

normalt. Det är dessa barn med risk för att i framtiden få en funktionsnedsättning,

som avses att inordnas i en särskild hälsokontroll.

Verksamheten skall börja med fastställande av kriterier för olika riskgrupper

och utarbetande av lämpligt undersökningssystem för att adekvat

följa barns fysiska, neurologiska och psykiska utveckling. Detta sker samtidigt

med en förundersökning av kontrollbarn från Göteborg. Den kontinuerliga

datainsamlingen kommer av nödvändighet att bli omfattande och

avses att läggas över på ett ADB-system.

Detta registreringssystem avses att utarbetas så, att det kan direkt gå

över i ett dynamiskt habiliteringsregister, med vilket menas en longitudinell,

dvs. fortlöpande registrering av faktorer, som beskriver individens

utveckling med hänsyn till skadans följder. Då detta återger skeendet i

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

35

tiden, kan det framtida förloppet med ökad sannolikhet förutses. Dessutom

bör det också kunna utgöra en bas för värdering av olika åtgärders

effektivitet.

Uppläggningen kommer att baseras på samlade erfarenheter och redan

befintligt kontinuerligt, aktuellt journalsystem vid Bräcke Östergård. I

första hand kommer systemet att uppläggas för de första levnadsåren.

Docent Joachim Israel och professor Georg Karlsson:

Sexualvanor och attityder till sexualitet

Vi har av Riksbankens jubileumsfond erhållit ett mindre anslag avsett att

under en mellanperiod kunna utveckla ett tidigare igångsatt forskningsobjekt.

Pengarna har använts till utprovning av frågeformulär, attitydskalor

etc. Sedan anslag erhållits från annat håll, har en större undersökning omfattande

1 500 ungdomar i åldern 16—25 år och mantalsskrivna i Stockholm

genomförts. Undersökningen studerade sexuellt beteende och attityder till

sexualitet. De mätinstrument, som konstruerades med hjälp av jubileumsfondens

anslag, har använts i denna undersökning.

Docent Carl-Gunnar Janson:

Stockholmsungdomars framtidsutsikter (Projekt Metropolit)

Undersökningen är en del av ett skandinaviskt sociologiskt forskningsprojekt,

vilket hittills kommit att planenligt utföras endast i Köpenhamn

och Stockholm, medan arbetet i Oslo och Helsingfors fått mindre omfattning.

Projektet avser att följa en årgång ungdomar till 30-årsåldern, när

deras yrkeskarriär kan antas vara ordentligt påbörjad. I Köpenhamn följer

man alla pojkar, som föddes i staden och dess omgivning 1953. I Stockholm

ingår både flickor och pojkar.

Undersökningen påbörjades 1964 med anslag från Stockholms stad och

Samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Registerdata om de ca 16 000 barnen

och deras familjer insamlas ur register och längder. Våren 1966 gjordes

en enkät i skolan. Under 1967 planeras en intervjuundersökning med

ett stickprov av föräldrarna.

I undersökningen ingår en beskrivning av de bostadsområden där barnen

bor. I övrigt faller projektets frågeställningar huvudsakligen inom

fyra ämnesområden. Det första av dessa gäller sociala strata och social

rörlighet, särskilt rörligheten mellan generationer och den roll skolutbildningen

spelar i denna. Skillnader i testprestationer och skolbetyg mellan

barn från olika sociala strata, sociala faktorers inverkan på utbildningsoch

yrkesplaner, på linjeval i grundskolan och på rekryteringen till högre

stadier, liksom skillnader mellan könen i dessa avseenden, skall analyseras.

Senare kan sambandet mellan socialt ursprung, skolutbildning och

ungdomens faktiska yrkesval och sociala position studeras. Även skillnaderna

mellan könen och mellan infödda stockholmare och före 10-årsåldern

inflyttade å ena sidan och senare inflyttade å den andra skall belysas.

Det andra problemområdet avser aktivitet inom föreningar och organisationer.

Till det tredje hör frågeställningar angående positivt eller negativt

3* —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 35

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

värderat avvikande beteende. Bakgrund och uppväxtförhållanden för framstående

konstnärer, forskare, idrottsmän e. d., liksom för lagöverträdare

och andra problemfall, kan beskrivas.

Den sociala prognosen för barnen i s. k. problemfamiljer, frågor huruvida

negativt avvikande individer tenderar anhopas i vissa stadsdelar, och

eventuella samband mellan ungdomars brottsliga beteenden och deras uppfattning

om sin nuvarande och kommande situation är exempel på problem

inom detta område.

Det fjärde ämnesområdet gäller familjebildning och anpassning i familjen,

särskilt val av äktenskapspartner, giftermålsålder, bosättning och

eventuella skilsmässor i olika sociala strata.

Professor C. H. Alström:

En social-psykiatrisk och klinisk undersökning av alkoholproblemet, samordnad

med biokemisk, klinisk neurofijsiologisk och histopatologisk forskning
Med

detta projekt avses att taga initiativet till och organisera och genomföra

en brett upplagd, tvärvetenskaplig undersökning av vid S :t Görans

sjukhus psykiatriska klinik intagna patienter för alkoholsjukdomar. Samarbete

med Mariapolikliniken har redan etablerats och kommer att ytterligare

fördjupas liksom det tidigare samarbetet med de medicinska och kirurgiska

klinikerna vid S:t Görans sjukhus, där också patienter vårdas

för åkommor där alkohol utgör en komplikation eller varit en starkt bidragande

faktor för utvecklandet av andra sjukdomstillstånd, främst leveroch

pankreasskador. Olika experter ingår i detta arbetsteam.

Gruppens frågeställningar sönderfaller i följande huvudproblem. Självklart

är arbetet av de olika sektorerna nedan intimt samordnat.

1. Social-psykiatrisk undersökning med bl. a. uppföljande och efterundersökning

av patienterna för utrönande av behandlingens sociala och medicinska

effekt. Såväl miljö- som hereditära faktorer analyseras.

2. Klinisk forskning, samordnad med främst biokemisk forskning av

de akuta och pågående förgiftningstillstånden; studium nödvändigt för

utvecklandet av effektiva behandlingsmetoder. Här ingår försök att undersöka

det viktiga och centrala problemet rörande den starkt förhöjda toleransen

hos dessa patienter.

3. Klinisk-neurofysiologiska undersökningar, samordnade med punkt 2

ovan och punkt 4 nedan.

4. Undersökning av förändringar och skador i muskulaturen förekommande

vid alkoholsjukdom. Biokemiska och histopatologiska undersökningar

korreleras. Muskelbiopsier företages främst enligt en vid S:t Eriks

sjukhus (av Jonas Bergström) utvecklad teknik.

Professor Ernst Båråny:

Farmakologisk alkoholforskning

Alkohol används av många men endast en minoritet blir alkoholister.

Det måste således finnas individuella förutsättningar för utvecklande av

alkoholism. Dessa förutsättningar torde med stor sannolikhet till stor del

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

37

vara av sådan psykologisk natur, att det icke på ett övertygande sätt kan

reproduceras i modellförsök på lägre djur. Det föreligger emellertid också

den möjligheten, att mera neurofysiologiska eller neurofarmakologiska

olikheter mellan individer spelar en roll, när det gäller att bestämma vilka

som blir alkoholberoende. Man skulle kunna vänta sig att graden av fysiskt

beroende, av återställarbehov, som uppkommer efter regelbunden alkoholförtäring,

kan vara olika hos olika individer och att under i övrigt lika

betingelser den som får det starkaste återställarbehovet löper den största

risken att bli verklig alkoholist. Återställarbehovet beror på den s. k.

abstinensexcitationen, som är den andra sidan av hjärnans tolerans mot

alkohol. Denna tolerans innebär ju att hjärnan fungerar någorlunda normalt

trots närvaro av en koncentration alkohol som hos den ovane skulle

ge tydliga symptom. Det är en närliggande tanke, som omfattas av åtskilliga

farmakologer, att denna normala funktion trots närvaro av en egentligen

berusande mängd alkohol måste bero på en på något vis höjd retbarhet

hos hjärnan. När alkoholkoncentrationen faller, framstår den uppskruvade

retbarheten och man får abstinensexcitationen, återställarbehovet och

i extremt fall delirium tremens.

Det projekt, som Jubileumsfonden stöder, avser att analysera de individuella

faktorer som bestämmer graden av tolerans och abstinensexcitation

efter en standardiserad alkoholbehandling.

Försöksdjur vänjes att dricka betydande mängder alkohol och olika förändringar

i deras hjärna undersöks i avsikt att finna ut, varpå abstinensexcitationen

beror. I ett senare skede syftar man naturligtvis till en behandling

av tillståndet genom psykofarmaka eller på liknande sätt. I första

hand gäller det nu att utveckla tekniker att åstadkomma en hög grad av

alkoholtolerans och alkoholberoende hos försöksdjur. Huvuddelen av försöken

planeras att utföras på olika råttstammar. I ett senare stadium räknar

vi med att övergå till apor.

Professor Gunnar Inghe:

Socialmedicinska studier av venereaklientelet i Stockholm

De veneriska sjukdomarna tillhör de vanligaste infektiösa sjukdomarna

världen runt. I Sverige gäller detta främst gonorrén, som efter att ha gått

ned kraftigt i frekvens under åren närmast efter andra världskriget nu

länge visat en stigande tendens och för närvarande står för 25 000 fall årligen.

Sverige toppar den internationella statistiken beträffande denna sjukdom.

Sjukdomen drabbar främst ungdomar i åldern 16—25 år.

Eftersom det sedan 20 år tillbaka finns mycket verksamma mediciner

mot gonorré, torde den rent medicinska behandlingen av denna sjukdom

behöva kombineras med försök att analysera den sociala bakgrunden till

smittspridningen. En undersökning i denna riktning har nu efter flera års

förberedelser, som stötts av medicinska forskningsrådet, kunnat igångsättas

tack vare anslag från Riksbankens jubileumsfond.

Alla patienter, som sökte vid könspoliklinikerna i Stockholm för könssjukdomar

eller som anmälts som smittkällor eller kontakter under tiden

1.1—15.5 1966, intervjuades med användandet av ett mycket omfattande

frågeformulär. Endast ett fåtal patienter avböjde att delta i undersökningen.

Intervjuerna, som utfördes av ett tjugotal speciellt utbildade medi
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

cinare och beteendevetare, kom att omfatta 1 700 personer. Undersökningen

uppföljes nu genom kontroll av den medicinska behandlingens resultat

samt genom slagning av intervjupersonerna i socialregister, straffregister

etc.

För att få tillgång till ett kontrollmaterial påbörjades i september 1966

en motsvarande intervjuundersökning med en slumpmässigt utvald grupp

ungdomar. Ur Stockholms stads mantalslängd utvaldes var 81 :a person i

åldern 16—25 år. De på detta sätt erhållna drygt 1 500 ungdomarna inbjöds

per brev och telefon att delta i undersökningen. Vid årsskiftet hade 70 %

av de i samplet ingående ungdomarna intervjuats. Intervjuerna beräknas

vara slutförda i mars 1967. Slagning av dessa personer i samma register

som för venereapatienterna pågår.

Nämnas bör att det föreliggande kontrollmaterialet är mycket omfattande

och torde kunnna bli av betydelse även för andra undersökningar.

Sålunda har det visat sig, att vi på denna väg kunnat få upplysningar om

bl. a. utbredningen av narkotikamissbruk bland stockholmsungdomar.

Överläkare John Takman:

Zigenarundersökningen 1962—1965

Zigenarundersökningen 1962—1965 utfördes på uppdrag av arbetsmarknadsstyrelsen

vid Uppsala universitets socialmedicinska institution. Fältarbetet

avslutades i oktober 1965. Då hade 933 av landets omkring 975 zigenare

undersökts av projektledaren, överläkare John Takman, personligen.

Ett bestämt intervju- och undersökningsprogram, som för varje individ

resulterade i en journal på mellan 20 och 26 sidor, följdes. Undersökningsresultaten

redovisades till arbetsmarknadsstyrelsen i utförliga individuella

utlåtanden. I och med en rapport till styrelsen, daterad den 31 mars 1966

(publicerad under rubriken »Zigenare i det svenska samhället» i Sociala

Meddelanden nr 3—4 1966), var uppdraget slutfört.

Riksbankens jubileumsfond har i slutet av 1966 lämnat bidrag till en

vetenskaplig bearbetning av journalmaterialet. Genom att även de sedan

länge integrerade zigenarna undersöktes, har det konstaterats, att 15 å

20 procent är jämförbara med vanliga svenska medborgare ifråga om arbetsanpassning,

under det att en exceptionellt stor del av de övriga är kroniska

socialhjälpsfall. Det förefaller som om det hårda nomadlivet (period

1) inte varit av avgörande betydelse. Zigenarna var då självförsörjande

och hade aktiva roller i samhället. Huvudhypotesen vid databehandlingen

är att längden av det bofasta intervallet under traditionella bostadsförhållanden

(period 2), alltså i tält och husvagnar, vanligen i segregerade läger,

varit avgörande för den fortsatta utvecklingen (barnens skolgång, de vuxnas

arbetsanpassning). En likartad påtvingad passivitet är vanlig bl. a.

i de arabiska flyktinglägren och i underutvecklade länder, där den illiterata

lantbefolkningen drivs till städerna men inte kan konkurrera om arbetstillfällena

utan hänvisas till en funktionslös existens. Problemet är stort

och universellt, men det torde vara unikt att som här få tillfälle att studera

det på en hel befolkningsgrupp, både dess integrerade och dess ickeintegrerade

segment.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

39

Docent Lars Furuland:

Svensk litteratursociologi (forskningsprogram)

I och med att basen för litteraturforskarnas undersökningar vidgas,

kommer ofta sociologiska frågeställningar att spela en större roll än tidigare

både i historiska undersökningar och i studier av litteraturens funktion

och dess »institutioner» i det moderna samhället.

Barockkulturen och det svenska enväldet (delprojekt 1)

Projektet berör ett vidsträckt område men har en bestämd inriktning

och avgränsning. Det vill främst ge analyser av litteraturens funktion under

det karolinska enväldet. Som typundersökning är det av betydande

litteratursociologiskt intresse, och de metodiska lärdomar som man kommer

att kunna dra av detta arbete bör bli av betydelse för ett litteratursociologiskt

studium av åtskilliga epoker och tidsperioder.

Arbetet har två huvudsyften. Det vill förklara den svenska barockkulturens

uppkomst och utformning inte bara som en följd av inflytandet

från de kontinentala kulturländerna utan också som en produkt av strukturen

och de ekonomiskt-sociala förhållandena i 1600-talets samhälle.

De centrala litterära ämbetena 1750—1850 (delprojekt II)

Vissa litteraturhistoriska arbeten har berört frågor som författarnas sociala

och ekonomiska villkor i samband med enskilda författarskap eller

någon viss litterär period. Men allsidiga och statistiskt tillförlitliga undersökningar

på tillräckligt stort underlag och över längre perioder saknas.

De ekonomiska faktorerna har överhuvudtaget föga beaktats. Ett värdefullt

material har dock räddats genom den statliga Bokutredningen.

Det yttersta syftet med undersökningarna inom projekt II är att belysa

i vad mån och på vilka vägar innehåll och form hos periodens litterära

produkter (främst skönlitterära) bestämts av själva produktionsvillkoren

och de ekonomiska och sociala förhållanden, som producenterna-författarna

genomgående levde i.

Statarskolan i svensk litteratur (delprojekt III)

Genom gradualavhandlingen »Statarna i litteraturen. En studie i svensk

dikt och samhällsdebatt från Oxenstierna och Almqvist till de första arbetardiktarna»

har forskningsprogrammets ledare fullbordat ena huvuddelen

av ett arbete, som planeras omfatta två skilda delar. Projekt III avser

ett fullföljande av arbetet under perioden från 1920-talet och fram till statsystemets

upphörande 1945 efter en överenskommelse 1944 mellan parterna

på lantarbetsmarknaden. De litterära texter som behandlas omfattar

centrala delar i tre författarskap, Ivar Lo-Johanssons, Jan Fridegårds och

Moa Martinsons.

Sammanfattande kan det sägas att studiet är litteratursociologiskt upplagt.

Vid motivanalysen granskas litteraturens överensstämmelse med eller

avvikelse från de sociala realiteterna. En självklar grund för en sådan litteraturforskning

måste vara ett studium av den sociala verkligheten.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Docent Karl-Georg Ahlström och civilingenjör Arne Risberg:

Självinstruerande metoder för träning i talperception

Det mänskliga språket är inlärt. Man lär sig att tala genom att man hör

andras talljud och söker att få sina egna talljud att överensstämma med

dem. En döv eller gravt hörselskadad uppfattar varken andra personers

talljud eller de egna ljuden, även om han utnyttjar förstärkare. I den mån

som han lär sig tala, sker denna inlärning inte på samma sätt som hos normalt

hörande. Den döve måste skaffa sig information om andra personers

talljud och de egna talljuden via andra kanaler än hörseln. Han kan t. ex.

»läsa av» talrörelserna hos andra och sig själv eller med handen »känna av»

vibrationerna i strupregionen och talorganens rörelser hos andra och sig

själv och försöka få dem att överensstämma. Dessa och liknande metoder

ger otillräcklig information om alla språkets aspekter, och den döves tal blir

därför i många fall synnerligen svårförståeligt.

Viss teknisk apparatur har på de senare åren utvecklats, bl. a. i Sverige,

som gör det möjligt för den döve eller gravt hörselskadade att få bättre

information om det egna och andras tal. Dessa metoder leder till en omkodning

av talljuden enligt tre olika principer:

1. Auditiv omkodning, i vilket fall ljudfrekvenserna »flyttas ned» (transponeras)

till basregistret. Den gravt hörselskadade har nämligen vanligtvis

vissa hörselrester i basregistret. Om talljuden transponeras ned till detta

område kan han således uppfatta dem och särskilja dem från varandra.

Detta gäller vare sig han själv eller någon annan talar. Han kan således

jämföra lärarens tal med det egna talet. Apparatur för auditiv omkodning

tillförs för närvarande samtliga skolor för hörselskadade och döva i Sverige.

2. Taktil omkodning, i vilket fall talljuden omvandlas till signaler, som

kan mottagas med känselsinnet, t. ex. fingertopparna. Eleven uppfattar ett

visst ord eller en fras som ett retningsmönster i olika fingrar, vare sig han

själv eller läraren talar. Han kan således jämföra retningsmönstren och

söka få dem att överensstämma.

3. Visuell omkodning, i vilket fall talljuden omvandlas till signaler som

kan mottagas med synen. Under det att de båda andra omkodningssystemen

kan ge information om strukturen i »löpande» tal, lämpar sig det

visuella systemet enbart för att ge information om enskilda talljud, dvs.

för korrektion av bristfälligheter i enskilda talljud. De båda andra systemen

är också transportabla, men det visuella systemet kan endast användas

för träning i stationära situationer.

Syftet med projektet är att utveckla metoder och material för självinstruerande

träning i talperception, varvid de omkodningssystem, som här

berörts, kommer att utnyttjas. Apparatur för självinstruerande träning

(undervisningsmaskiner) av upp till nio elever på en gång samt för registrering

av elevernas svar har utvecklats.

Docent Sture Allén:

Datamaskinell undersökning av tidningsprosa

Huvuduppgiften för projektet är att utarbeta en aktuell svensk frekvensordbok.

Projektet ingår liksom projektet Talsyntax i ett större forsknings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

41

program, Svenska språket i nutidens samhälle, som syftar till en allsidig

beskrivning av det svenska riksspråket och dess tal- och skriftspråkliga,

regionala, sociala och åldersbetingade varianter.

Materialet utgörs av utrikesrapporter, kultursidesartiklar och allmänna

reportage, hämtade från fem ledande morgontidningar under år 1965. Denna

prosa är att betrakta som representativ för nutida svenskt standardspråk.

Särskilt betydelsefull blir den genom att den sprids via ett av de inflytelserikaste

massmedierna och på så sätt påverkar språkvanorna hos en avsevärd

del av befolkningen.

Undersökningen baseras på automatisk databehandling. Materialet har

ställts till förfogande i form av sätteriremsor från SvD, DN, ST, GHT och

SDS. Dessa tidningar har valts i avsikt att ge materialet regional och politisk

spridning. Den textmängd, som slutgiltigt har lagts till grund för bearbetningen,

omfattar en miljon löpande ord och består av ca 1 500 artiklar, motsvarande

ca 3 000 boksidor. Detta material har inmatats i datamaskin och

lagrats.

Databehandlingen är uppbyggd som en serie program. Genom basprogrammets

försorg erhålles en frekvenslista per tidningsartikel. Ivorrektionsprogrammet

verkställer beordrade rättelser av i sätterierna uppkomna felstansningar

och ev. andra onöj aktigheter. Genom kumulationsprogrammet kumuleras

de korrigerade frekvenslistorna till mera omfattande listor, i första

hand en total frekvenslista för textmaterialet. Tanken är att på vägen dit ta

ut en lista för var och en av tidningarna för att möjliggöra en delundersökning

av vokabulären i de fem tidningarna. Ett homografprogram slutligen

effektuerar på basis av en manuell genomgång uppdelningen av homografer

— olika ord med samma stavning, t. ex. fara substantiv, fara verb — i deras

komponenter. Avsikten är att ge den definitiva radskrivarutskriften en sådan

form, att resultatet kan tryckas direkt genom offsetförfarande. Frekvensordboken

planeras förteckna orden på två sätt, nämligen dels frekvensmässigt

ordnade, dels alfabetiskt ordnade.

Genom en frekvensundersökning får man bl. a. kännedom om det centrala

ordförrådet. Detta är av grundläggande betydelse vid utarbetandet av läseböcker,

textböcker för utlänningsundervisningen, ordlistor och rättskrivningsläror,

vid konstruktionen av intelligenstest och, för att ta ytterligare

ett praktiskt exempel, vid datasättning. Dess språk- och litteraturvetenskapliga

relevans betygas av upprepade efterlysningar.

Docent Bengt Loman:

Talspråks syntax

Hur skall man uttrycka sig för att snabbt och säkert överföra information?

Det moderna samhället med radio, TV och telefon ställer allt större krav på

en effektiv talkommunikation. Vilka regler gäller för ordens sammanfogande

till satser och meningar? Den grammatiska litteraturen bygger i stort sett

endast på det normerade skriftspråket, det spontana talspråket har i detta

avseende beaktats alltför lite. Projektet talsyntax vill beskriva det moderna

svenska talspråkets syntax och utreda på vilka punkter denna språkform

väsentligt avviker från den vedertagna skriftspråksnormen.

Projektets material utgörs av ett större antal bandinspelningar av spontant

talspråk. Dessa inspelningar ska ge en representativ och nyanserad bild

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

av 1960-talets svenska talspråk. De hämtas från skolor, förvaltning, politiska

organ och olika arbetsplatser i skilda delar av Sverige. En särskild metod

för transkribering av materialet har utarbetats och vid det nu pågående,

mycket arbetskrävande transkriberingsarbetet utmärks olika slag av tryck,

junkturer (gränssignaler) och pauser. En förteckning över relevanta syntaktiska

drag kommer sedan att göras upp på grundval av äldre svensk grammatisk

litteratur, arbeten om olika syntaktiska detaljproblem och modern

internationell syntaktisk litteratur. De transkriberade texterna skall systematiskt

excerperas med hänsyn till dessa syntaktiska drag, och detta material

kommer sedan att ligga till grund för analysen och beskrivningen. Denna

disponeras i huvudsak efter den vedertagna indelningen i grammatiska kategorier:

verbets, substantivets, adverbets etc. syntax. Menings- och satsbyggnaden

kommer att undersökas med en utvecklad form av Paul Diderichsens

satsschema-analys. Ett intressant delproblem, som också kommer att belysas,

är förhållandet mellan talets prosodiska och syntaktiska element.

Undersökningen kan bli vägledande för en fortsatt rationell språkvård

och för skolans undervisning i muntlig framställning.

Resultatet av undersökningen kommer att redovisas dels i ett arbete om

det svenska talspråkets syntax och dels i en serie volymer med transkriberade

talspråkstexter.

Fil. lic. Hans Karlgren:

Maskinell igenkänning av språkliga strukturer

Forskningsgruppen KVAL bar tack vare anslag från Riksbankens jubileumsfond

under hösten 1966 kunnat fullfölja påbörjade undersökningar och

igångsätta planerade undersökningar rörande maskinell igenkänning av

språkliga strukturer.

Bland delprojekt som behandlats under hösten märks experiment med att

»ta ut satsdelarna med datamaskin» medelst den s. k. kategorialgrammatiken.

Problemet är att lägga pussel med orden, så att man bildar större sammanhängande

stycken av ord, som grammatiskt passar ihop — ett nominaluttryck

t. ex. ur adjektiv jämte substantiv — och så foga samman dessa

brottstycken till allt större bitar till dess att man har ett enda stycke, en hel,

på rätt sätt sammansatt mening. Lyckas man med det, har man också skäl att

tro att man har tagit reda på den grammatiska strukturen hos meningen:

man vet då vilka ord och ordgrupper som hör samman, eller kan höra samman.

Alldeles säker kan man nämligen inte vara, att det bara finns ett sätt

att foga ihop bitarna på. Det kan finnas flera sätt som formellt går ihop, och

av dessa kan ett eller om meningen är flertydig flera vara språkligt möjliga

tolkningar. Det stora problemet är dock inte att hela pusslet går ihop på

flera olika sätt, utan att det finns många grammatiskt korrekta sätt att kombinera

enstaka ord eller ordgrupper på och att man inte förrän på ett sent

stadium kan avgöra om patiensen går ut. Även relativt enkla meningar —

som man själv i en blink kan uppfatta strukturen hos — leder därför lätt till

mycket omfattande arbete för maskinen som enligt någon plan prövar en

mängd olika kombinationer. Uppgiften för forskaren består i att göra den

planen så rationell som möjligt; en uttömmande prövning av alla möjligheter

skulle kräva många års arbete med en enda mening även av en snabb

datamaskin.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

43

Andra delprojekt som behandlats är genomgång av ordbildningstyper i

Svenska Akademiens Ordlista samt det till synes enkla problemet att slå

upp ord i ett lexikon. Söker man i en stor ordbok — såsom Svenska Akademiens

Ordlista med dess cirka 200 000 ord — alla ord som börjar med någon

given bokstavskombination går det naturligtvis lätt (om ordlistan är sorterad

i alfabetisk ordning). Men vill man söka ut en grupp av ord, vars kännetecken

inte är deras början -— låt oss säga gruppen av alla ord som är avledningar

av folk (befolkning, folkstyre, avfolkningsbygd) eller som innehåller

j-ljud eller som är trestaviga etc. blir förfarandet svårare om man inte skall

behöva granska varje ord i listan.

Professor Gunnar Fant:

Talkommunikation människa—maskin

Talkommunikation människa—maskin syftar på en överföring av information

via talspråk till eller från ett datasystem av något slag. Man kan tänka

sig röststyrd kontroll av kassaregister, brevsortering och andra arbetsmoment,

där en manuell styrning blir tröttande, eller då händerna är upptagna

för andra ändamål. Datacentraler, avsedda att betjäna allmänheten,

bör kunna taga emot och tolka meddelanden i talspråksform och omvänt

kunna översätta viss information från en abstrakt dataform till mänskligt

tal. Översättning av skriftspråk till talspråk i läseböcker för blinda är en annan

tillämpning, liksom vissa avancerade former av programmerad undervisning

och hjälpmedel för döva.

Vår forskning avser i första hand att öka det kunskapsmässiga underlaget

för sådan teknik. Studiet av människans tal och hörsel i relation till språkets

byggstenar och regler utgör det främsta objektet för vår verksamhet inom

ramen för det erhållna anslaget. Detta svarar sammanlagt mot en fjärdedel

av institutionens budget. De rent tekniska förutsättningarna för talkommunikation

människa—maskin har vi redan bidragit med genom vår teknik för

framställning av konstgjort tal. Att få maskiner att känna igen språkliga

enheter såsom talljud, stavelser och ord blir en svårare uppgift och innan

man försöker sig på att realisera sådana system vill man först studera hur

människan själv fungerar som sändare och mottagare. Studiet av språk, tal

och hörsel, oavsett tillämpningar, utgör också en väsentlig uppgift för vår

institution.

Laborator Peder Kierkegaard:

Strukturundersökningar av enzymer och enzym-föreningar för belysande av

deras roll i de biologiska oxidations processerna

Projektet avser strukturundersökningar, dvs. att finna den detaljerade,

tredimensionella atomfördelningen i ett stort antal för de biologiska oxidationsprocesserna

enzym-kemiskt viktiga föreningar. Kunskapen om den erhållna

steriska uppbyggnaden av dessa föreningar är av synnerlig vikt för

tolkningen av dessa fysiologiska processers mekanism.

De strukturkemiska undersökningarna, för vilka stöd erhållits under treårsperioden

1967—1969 skall genomföras med röntgenkristallografisk metodik

och med utnyttjande av ett datamaskinstyrt system för automatiskt in
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

samlande av de ytterligt omfattande experimentella data, som härvid är erforderliga.

De med detta datainsamlingssystem förenade programmeringsoch

systemuppbyggnadsnppgifterna har påbörjats.

Professor Guy von Dardel:

Elektronsi) nkr otronen i Lund

Elektronsynkrotronen i Lund är med 1 200 MeV energi Nordens största

accelerator. Den har byggts och planerats under ledning av laborator Wernholm,

tekniska högskolan i Stockholm, och med anslag huvudsakligen från

statens råd för atomforskning. Sedan acceleratorn färdigställts, har det blivit

nödvändigt med en kraftig upprustning av utrustningen vid synkrotronen

för att den skall kunna tjäna sin uppgift som ett effektivt forskningsinstrument

och för att laboratoriet skall kunna fungera som en plantskola inom

den nu så viktiga elementarpartikelfysiken för forskare också från andra

institut.

Av intresse i detta sammanhang är planerna att omvandla synkrotronlaboratoriet

till ett nordiskt institut, där nordiska forskare kan dels utnyttja

elektronsynkrotronen i Lund för experiment inom högenergiområdet, dels

vinna den erfarenhet och utprova den apparatur som är nödvändig för att

kunna deltaga i forskningsverksamheten vid andra acceleratorer. Dessa möjligheter,

som kan erbjudas i Lund, skulle kunna vara av särskilt stort värde

när det gäller för de nordiska länderna att i CERN effektivt utnyttja forskningsmöjligheterna

där. Vår andel i forskningen i CERN står för närvarande

inte alls i proportion till våra ekonomiska bidrag till organisationen, främst

beroende på att vi saknar forskare med tillräcklig kompetens och erfarenhet

inom elementarpartikelfysikens område.

För denna basutrustning för laboratoriet har för tiden 1966—1968 begärts

ett anslag på 2 040 000 kronor, av vilket för 1966 erhållits 1 030 000 kronor

från Riksbankens jubileumsfond. Detta anslag är avsett att täcka de mest

brådskande behoven, som fördelar sig på fyra huvudgrupper.

1. För en upprustning och förbättring av själva acceleratorn planerar vi i

första omgången använda 150 000 kronor.

2. Huvuddelen av det erhållna anslaget eller 480 000 kronor kommer att

användas till utrustningen för experimenthallarna, där apparaturen för

olika experiment sättes upp.

3. Speciellt med tanke på de forskargrupper från andra universitet och

högskolor, som avses beredas möjlighet för forskning vid synkrotronen i

Lund, avses av det erhållna anslaget 200 000 kronor användas för anskaffning

av detektormateriel och elektronisk apparatur.

4. Inom elementpartikelfysiken är databehandlingen av resultaten ett av

de största problemen på grund av informationsmaterialets stora omfattning

och därför att man önskar utnyttja det så effektivt som möjligt. Under rubriken

databehandling begärdes därför i ansökan 610 000 kronor, dels för ett

mätbord för överföring av informationer i form av tagna fotografier till en

för numerisk databehandling lämplig form, dels en magnetbandstation för

lagring av informationsmaterialet på magnetband. Av det beviljade anslaget

avses 200 000 kronor alt användas för preliminära utgifter i samband med

denna upprustning av databehandlingsapparaturen vid synkrotronen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

45

Nobelstiftelsen:

Internationella symposier

Ett Nobel Symposium II med titeln »On Prostaglandins» har hållits i Stockholm

den 6—8 juni 1966 under ledning av professorn vid karolinska institutet

Sune Bergström, vartill styrelsen bidragit med 39 000 kr. ur anslag från

Riksbankens jubileumsfond. Nämnda symposium har dessutom finansierats

med 45 000 kr. från annat håll.

Ytterligare 570 000 kr. ur anslaget har reserverats för sju symposier och

andra aktiviteter under senare delen av 1967.

Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA):

Utbyggnad av internationell kontaktverksamhet

En av Ingeniörsvetenskapsakademiens viktigaste uppgifter är anskaffandet

av information om den teknisk-vetenskapliga utvecklingen i andra länder.

De vetenskapliga och tekniska framstegen torde nu på många områden

ske snabbare i Japan än i något annat industrialiserat land, och utvecklingen

av den industriella produktionsapparaten är imponerande. Kontakten med

och kännedomen om japansk vetenskap och teknik är emellertid starkt begränsad

i vårt land liksom för övrigt i andra europeiska länder. Det är tydligt,

och detta har också bekräftats av såväl vetenskapsmän som industrimän

inom akademien, att det vore väl värt att satsa på att skapa förbättrade informationsvägar

från Japan. En av akademien utförd enkät visar, att man

inom en lång rad tekniska och vetenskapliga områden anser sig ha starkt

behov av att följa tekniska och vetenskapliga nyheter i Japan.

Genom det anslag, som Riksbankens jubileumsfond ställt till akademiens

förfogande, kommer akademien att från den 1 april 1967 kunna stationera

en kontaktman i Japan för en tid av två år.

Professor Stevan Dedijer:

Forskningspolitiska studier

Under åren efter det andra världskriget har forskningens betydelse för

samhällsutvecklingen tilldragit sig allt större intresse. Det finns flera orsaker

härtill. Den för alla uppenbara effekten av vetenskapens framsteg på

militär och industriell teknik ändrade redan under det andra världskriget

radikalt regeringarnas inställning till forskning i de flesta länder. Sambandet

mellan forskningsinsats och ekonomiskt framåtskridande kan visserligen

inte med säkerhet beläggas i siffror, men det råder likväl bland nationalekonomer

en allmän övertygelse om att här finns ett starkt positivt samband.

Även samhällsforskningen har nått en metodutveckling och en effektivitet,

som gör dess tjänster omistliga såväl i offentlig som enskild förvaltning. Att

slutligen det kulturella framåtskridandet är bundet till vetenskapligt arbete

och forskningsinsatser är ingen nyhet.

Forskningen kan således glädja sig åt en stigande allmän uppskattning.

Likväl är det förbluffande att konstatera, hur föga omfattande de objektiva

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

och vetenskapliga analyserna av arbetet inom existerande forskningsorganisationer

är. Likaledes finns det mycket svaga hållpunkter för en rationell

bedömning av vetenskapsmäns, institutioners och forskningsorganisationers

effektivitet och för en bedömning av värdet av de resultat, som de frambringar

i forskningen. Trots en livlig diskussion om principerna för anslagsbevillning

till olika grenar av forskningen i syfte att åstadkomma den bästa

nationella effekten av forskningsinvesteringen kan man inte heller säga, att

allmängiltiga principer och metoder för en prioritering av forskningsinvesteringarna

har uppnåtts. Det allmänna läget är således, att starkt stigande

forskningsinsatser i både personal och pengar sker i ett läge, där man inte

rationellt kan bedöma den totala storleken på behovet av denna insats och

dess lämpliga fördelning på olika samhälleliga sektorer.

Behovet av forskning rörande forskningsorganisation och forskningsstrategi

har därför blivit alltmer kännbart. Även forskningsstatistiska data är

bristfälliga, och här finns ett starkt behov av metodutveckling och fortsatt

datasamling. En internationell litteratur börjar uppstå kring vetenskapspolitiska

problem, ett område som man ibland kallar »forskning om forskning»

eller »vetenskap om vetenskapen». I Sverige har denna diskussion i stort sett

inte varit bunden till någon särskild vetenskaplig institution eller grupp. Det

föreslagna forskningsprogrammet avser att ge en ram kring de ansträngningar,

som redan påbörjats vid Lunds universitet under ledning av Stevan

Dedijer. Programmet kommer att omfatta ett dussintal delprojekt.

Professor Gunnar Boalt:

Forskningsprocessens sociologi

Projektet är ett försök att studera vissa aspekter på forskningsprocessen

efter de tankegångar som skisserats i Boalt »Profetgloria och forskarmöda».

Arbetet bedrivs för närvarande efter två linjer:

1. Att i publicerade skrifter försöka studera hur forskarna går till väga i

forskningsarbetet och därvid undersöka hur de beter sig, när resultaten utfaller

som de tänkt sig och hur de gör, när resultaten ej utfaller i enlighet

med förväntningarna. Uteblivna resultat bör sätta igång kompensationsförsök

eller tvinga forskarna att lägga större vikt vid de rimliga resultaten. Arbetet

utföres på doktors- och licentiatavhandlingar i sociologi och på artiklar

publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

2. Att försöka studera hur vetenskapliga institutioners verksamhet påverkas

av samhällets förväntningar, av de resurspr som ställts till förfogande,

av studenttillströmningen etc. Arbetet avses att i första hand utföras på samhällsvetenskapliga

institutioner.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967 47

Innehållsförteckning

Professor Sven Godlund, Göteborgs universitet: Interaktionsmönstrets utveckling

och betydelse för urbaniseringen................................... 8

Professor Torsten Hägerstrand, Lunds universitet: Tidsanvändning och miljö.. 9

Docent Staffan Helmfrid, Stockholms universitet: Storstadsregionen.......... 9

Professor Gerd Enequist, Uppsala universitet: Lokaliseringsförändringar inom

industri och handel (forskningsprogram)................................ 11

Professor David Hannerberg, Stockholms universitet: Forskningsprojektet

»Rumsliga system»................................................... 12

Docent Ragnar Bergling, Uppsala universitet: Den medelstora stadsbygdsregio
nen

(forskningsprogram).............................................. 13

Professor Jörgen Westerståhl, Göteborgs universitet, Docent Gunnar Wallin,

Stockholms universitet, Docent Nils Elvander, Uppsala universitet, Professor

Pär-Erik Back, Umeå universitet, Professor Nils Stjernquist, Lunds universitet:

Kommunal självstyrelse — kommunal indelning (forskningsprogram) 14

Professor Artur Attman, Göteborgs universitet, Professor Oscar Bjurling, Lunds

universitet, Professor Karl-Gustaf Hildebrand, Uppsala universitet: Det

svenska välståndets utveckling 1925—1960 (forskningsprogram)........ 16

Professorerna Folke Lindberg, Sven Ulric Palme och Gunnar T. Westin, Stockholms

universitet: Sverige under andra världskriget (forskningsprogram).... 19

Professor Hannes Hyrenius, Göteborgs universitet: Demografiska modeller.... 21

Professor Sune Carlsson, Uppsala universitet: Den svenska industrins försäljnings-

och produktionsanpassning till de förändrade marknadsförhållandena

i Europa............................................................ 22

Byrådirektör Åke E. Andersson och forskningsassistent Rune Jungen, Göteborgs

universitet: Utvidgning och generalisering av en vid Göteborgs universitet

utarbetad prognos- och planeringsmodell för regional- och kommunalekonomisk

utveckling...................................................... 22

Professor Ingvar Svennilson m. fl., Stockholms universitet: Realkapitalunder
sökningen

(forskningsprogram)......................................... 23

Professor Thomas Thorburn m. fl., Handelshögskolan i Stockholm: Integrerad

kalkylering av sjötransporter........................................ 24

Professor Herman Wold m. fl., Uppsala universitet: Icke-lineära kunskapsmo
deller,

NILES-estimation jämte tillämpningar (forskningsprogram)......... 25

Professor Gunnar Kulldorff, Umeå universitet: Optimala estimations- och pla
neringsförfaranden

vid upprepade stickprovsundersökningar............... 27

Professor Herbert Tingsten: Ideologier och värderingar i svenska skolböcker.. 28

Docenterna Bengt Kihlman och Gösta Zetterberg, Uppsala universitet: Cellfysiologiska

och genetiska effekter av biocider på kulturer av växt- och humanceller

........................................................... 28

Laborator Gunnar Widmark, Stockholms universitet: Masspektrometrisk analysstation

för studier av ämnen som förorenar vår natur.................. 29

Fil. lic. Torsten Ahl och docent Torbjörn Willén, Naturresurskommittén, Stockholm:

Byggande av undersökningsfartyg för vattenforsknäng.............. 30

Professor Hans Burström, Lunds universitet: Den primära proteinproduktionen 30

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Fil. lic. Bertil Gardell, PA-rådet, Stockholm: Arbetares attityder till arbete och

arbetsförhållanden i olika teknologiska miljöer........................... 31

Fil. lic. Magnus Hedberg, PA-rådet, Stockholm: Anställdas val och byte av arbetsplats.

........................................................... 31

Docent Gunnar Borg, Socialhögskolan i Umeå: Fysisk arbetsförmåga, subjektiv

ansträngning och psykisk prestation.................................... 32

Docent Lennart Levi, Karolinska institutet, Stockholm: Mätning av arbetslivets

stress............................................................... 33

Docent Erland Jonsson, Stockholms universitet: Om möjligheterna att förändra

besvärsreaktionerna genom attitydförändringar..................... 33

Professor Petter Karlberg, Göteborgs universitet: Utarbetande och prövning av

en riskgruppskontroll för tidig diagnos av handikapp hos barn med direkt

övergång till ett dynamiskt habiliteringsregister.......................... 34

Docent Joachim Israel och professor Georg Karlsson, Uppsala universitet:

Sexualvanor och attityder till sexualitet................................ 35

Docent Carl-Gunnar Janson, Stockholms universitet: Stockholmsungdomars

framtidsutsikter (Projekt Metropolit)................................... 35

Professor C. H. Alström, Karolinska institutet: En social-psykiatrisk och klinisk

undersökning av alkoholproblemet, samordnad med biokemisk, klinisk

neurofysiologisk och histopatologisk forskning........................... 36

Professor Ernst Båråny, Uppsala universitet: Farmakologisk alkoholforskning 36

Professor Gunnar Inghe, Karolinska institutet, Stockholm: Socialmedicinska

studier av venereaklientelet i Stockholm................................ 37

Överläkare John Takman, Uppsala universitet: Zigenarundersökningen 1962—- 1965................................................................ 38

Docent Lars Furuland, Uppsala universitet: Svensk litteratursociologi (forskningsprogram)

....................................................... 39

Docent Karl-Georg Ahlström och civilingenjör Arne Risberg, Uppsala universitet:

Självinstruerande metoder för träning i talperception................ 40

Docent Sture Allén, Göteborgs universitet: Datamaskinell undersökning av

tidningsprosa........................................................ 40

Docent Bengt Loman, Lunds universitet: Talspråkssyntax.................. 41

Fil. lic. Hans Karlgren, Stockholms universitet: Maskinell igenkänning av

språkliga strukturer.................................................. 42

Professor Gunnar Fant, Tekniska högskolan, Stockholm: Talkommunikation

människa — maskin.................................................. 43

Laborator Peder Kierkegaard, Stockholms universitet: Strukturundersökningar

av enzymer och enzym-föreningar för belysande av deras roll i de biologiska

oxidationsprocesserna................................................. 43

Professor Guy von Dardel, Lunds universitet: Elektronsynkrotronen i Lund 44

Nobelstiftelsen, Stockholm: Internationella symposier....................... 45

Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA), Stockholm: Utbyggnad av internationell

kontaktverksamhet................................................... 45

Professor Stevan Dedijer, Lunds universitet: Forskningspolitiska studier..... 45

Professor Gunnar Boalt, Stockholms universitet: Forskningsprocessens sociologi 46

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

49

Bilaga B

till bilaga 1

Ansökningar behandlade av Riksbankens jubileumsfond under åren 1965 och 1966

(Belopp i tusental kronor)

Ämnesområde

Beviljade

ansökningar

Avslagna

ansökningar

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Samhällsvetenskap, allmänt.......

1

422

1

135

2

557

Ekonomisk historia..............

12

684

5

454

17

1 138

Företagsekonomi................

2

600

3

774

5

1 374

Nationalekonomi................

3

279

2

1 214

5

1 493

Geografi........................

6

2 996

—

—

6

2 996

Sociologi.......................

7

692

10

861

17

1 553

Statistik........................

10

773

2

2 002

12

2 775

Statskunskap...................

2

1 842

2

168

4

2 010

Socialpolitik....................

1

3

1

950

2

953

Psykologi/pedagogik.............

2

635

9

1 104

11

1 739

Medicin........................

8

2 061

5

1 361

13

3 422

Naturvetenskap.................

6

3 289

4

1 774

10

5 063

Teknik.........................

1

480

4

640

5

1 120

Humaniora.....................

11

1 882

15

4 241

26

6 123

Juridik.........................

—

—

—

—

—

—

Informationsbehandling..........

2

1 500

—

—

2

1 500

Övrigt.........................

1

650

—

—

1

I 650

75

18 788

63

15 678

138

34 466

Kommentar till tabellen

1. Ämnesgränserna är i flera fall flytande.

2. Antal = antal projekt, fristående eller ingående i program. Vissa program innehåller ett

stort antal delprojekt, varför det är svårt att jämföra siffrorna.

3. Socialmedicinska projekt med sociologisk inriktning har hänförts till medicin, när forskaren

har medicinsk utbildning.

4. Anslag till institutioner — förefintliga eller planerade — har i allmänhet avslagits.

5. Övrigt upptar ett anslag till Nobelstiftelsen för anordnande av internationella symposier.

För större ämnesgrupper blir procenttalen för beviljade anslag följande:

Samhällsvetenskap............................................................. 44,1

Psykologi/pedagogik............................................................ 3,4

Medicin....................................................................... 11,0

Naturvetenskap................................................................ 17,5

Teknik........................................................................ 2,6

Humaniora.................................................................... 10,0

Informationsbehandling......................................................... 8,0

Övrigt........................................................................ 3,5

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial nr 35 år 1967

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Styrelsen för stiftelsen riksbankens jubileumsfond har i enlighet med föreskrift

i fondens stadgar till riksdagens revisorer den 24 februari 1967 avgivit

berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under år 1966.

Revisorerna har vid sin granskning av berättelsen, i vilken finnes intagen

balansräkning samt vinst- och förlusträkning jämte specifikation av omkostnaderna

för år 1966, icke funnit anledning till erinran.

Riksbankens revisionsavdelning, som har att utföra den kamerala granskningen

av jubileumsfondens räkenskaper, har den 3 april 1967 till riksdagens

revisorer överlämnat kopia av skrivelse den 31 mars 1967 till riksbanksfullmäktige,

av vilken framgår att revisionen av fondens räkenskaper för år

1966 ej givit anledning till anmärkning.

I sin år 1966 avgivna revisionsberättelse underströk revisorerna angelägenheten

av att en närmare precisering kom till stånd beträffande ordförandens

och kanslichefens befogenheter i kameralt avseende samt att för fondens

medelsförvaltning upplades ett mera rationellt bokföringssystem. Enligt vad

revisorerna inhämtat har åtgärder i här angivna avseenden numera vidtagits

av fondstyrelsen.

Med åberopande av det anförda tillstyrker riksdagens revisorer att ansvarsfrihet

för riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1966 beviljas

styrelsen.

Stockholm den 27 april 1967

På riksdagens revisorers vägnar:

BERTIL von FRIESEN

/Per Dahlberg

ESSELTE AB. STHLM 67

714767

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:311 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om tryggande av pensionsutfästelse m. m. a1 i texten