Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet avger härmed utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

1967-05-24 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:39, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Bankoutskottet avger härmed utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1961

1

Nr 39

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk

m. m.

Bankoutskottet avger härmed utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för

budgetåret 1967/68 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde

huvudtiteln). I utlåtandet behandlar utskottet även följande promemorior

och motioner, vilka jämte propositionen i nämnda del hänvisats till

bankoutskottet:

1) promemoria från riksdagens organisationsutredning angående riksdagsutskottens

resor till utlandet;

2) promemoria från riksdagens organisationsutredning angående inrättande

av ett internationellt sekretariat inom riksdagen samt den av promemorian

föranledda motionen II: 1063 av fru Ekendahl och herr Hammarberg;
3)

likalydande motionerna 1:592 av herr Torsten Andersson m. fl. och

II: 769 av herr Sterne angående bidraget till riksdagspartiernas kostnader

för gruppkanslier;

4) motionen II: 550 av fru Kristensson och herr Edlund angående riksdagsledamöternas

utrikes resor, m. m.

De under 1) och 2) angivna promemoriorna ingår — tillsammans med

missivskrivelse från riksdagens organisationsutredning till talmanskonferensen

— i bilaga 2 till detta utlåtande.

Utom av det material som ovan angivits har utskottet tagit del av de anslagsframställningar

som av riksdagens verk utom riksbanken och riksgäldskontoret

samt av riksdagens interparlamentariska grupp ingivits till

riksdagens förvaltningskontor och som legat till grund för dettas anslagsberäkningar.

Innehållet i dessa skrivelser redovisas i det följande under de

särskilda punkterna.

Chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen anfört, att

riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningskontor med skrivelser den 15

och 22 november 1966 överlämnat beräkningar rörande de anslag under

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

huvudtiteln Riksdagen och dess verk in. m. som bör upptas i riksstaten för

budgetåret 1967/68. Förutom en sammanställning över anslagen har överlämnats

specifikation, innefattande förslag till stater m. m.

Beträffande innehållet i de nämnda skrivelserna hänvisas, försåvitt redogörelse

därför inte lämnas i det följande, till statsverkspropositionen år

1967, bilaga 16 (bilagorna 16.1 och 16.2).

Vissa gemensamma frågor

I sin ovannämnda skrivelse med överlämnande till Ivungl. Maj :t av beräkningar

rörande vissa av de anslag som uppföres i riksstaten för budgetåret

1967/68 under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. har styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor tagit upp till behandling vissa gemensamma

frågor. De frågor som berörs är vissa riktlinjer för budgetarbetet, kostnaderna

för vissa personalvårdande åtgärder m. in., inrättande av tjänster

samt anvisande av anslag till avlöningar.

I fråga om riktlinjerna för budgetarbetet anför styrelsen bl. a. att den, vid

fullgörandet av den förvaltningskontoret enligt 8 § gällande instruktion

åvilande skyldigheten att granska och sammanställa anslagsäskanden avseende

riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret, ansett

sig böra sakgranska de olika äskandena i materiellt hänseende och ej

begränsa sig till blott en mera teknisk formell granskning. Styrelsen har

därvid beaktat vissa uttalanden i riksdagens organisationsutrednings betänkande

angående riksdagens förvaltningsorganisation av innebörd att det

vore värdefullt om en mera materiell granskning kunde ske centralt innan

äskandena vidarebefordras till finansdepartementet.

Vidare erinrar styrelsen om att Ivungl. Maj :t genom cirkulär (SFS 1966:

381) givit vissa Ivungl. Maj :t underställda myndigheter rätt att av expensmedel

i viss utsträckning bestrida kostnaderna för vissa personalvårdande

åtgärder. Då något motsvarande medgivande inte synes föreligga inom

riksdagsförvaltningen har styrelsen som central budgetinstans och som

riksdagens personalnämnd uttalat att hinder ej förelegat att innevarande

budgetår tillämpa de i Ivungl. Maj :ts cirkulär angivna riktlinjerna inom

riksdagsförvaltningen och för riksdagens organ utom riksbanken. Åtgärden

har dock ansetts böra bringas till riksdagens kännedom. Styrelsen säger

sig avse att, såvida riksdagen inte har någon erinran däremot, med verkan

fr. o. in. nästa budgetår tills vidare inom den inre riksdagsförvaltningen

tillämpa respektive medgiva riksdagens berörda verk att tillämpa bestämmelserna

i nyss angivna cirkulär.

Vad gäller frågan om inrättande av tjänster erinrar styrelsen om nu

gällande bestämmelser därför beträffande dels förvaltningskontoret och

riksdagens verk, dels den Ivungl. Maj :t underställda förvaltningen. För riksdagsförvaltningens

del innebär dessa bestämmelser i korthet följande. Ordi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

3

narie tjänst inrättas av riksdagen. Extra ordinarie tjänst och extra tjänst

inrättas av vederbörande myndighet, dock att inrättande av vissa tjänster

(i vissa fall i lägst lönegrad Ae 23, i andra fall i lägst lönegrad Be 5 eller

Bg 6) skall prövas av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor. Vad beträffar

den Kungl. Maj :t underställda förvaltningen kommer fr. o. m. den

1 juli 1967 att gälla att inrättande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst

såsom chef för myndighet som inte lyder under annan myndighet samt ordinarie

eller extra ordinarie tj änster i lägst lönegrad C 1 skall kräva beslut av

riksdagen. Övriga ordinarie och extra ordinarie tjänster samt alla extra

tjänster och arvodestjänster inrättas av Kungl. Maj :t ensam med rätt för

Kungl. Maj :t att delegera beslutanderätten. Styrelsen anför att den avser att

i huvudsak anpassa nu gällande regler om inrättande av tjänster vid förvaltningskontoret

och riksdagens verk till de bestämmelser som Kungl. Maj :t

kan komma att utfärda.

Beträffande anvisande av anslag till avlöningar erinrar styrelsen om att

fr. o. m. nästa budgetår något behov av en av riksdagen fastställd avlöningsstat

inte kommer att föreligga inom den Kungl. Maj :t underställda

förvaltningen. Styrelsen har allmänt övervägt frågan om nuvarande ordning

för uppförande av anslag under fjortonde huvudtiteln är den mest ändamålsenliga

men funnit att frågan krävt en grundligare penetrering än som

varit möjlig vid budgetberedningen. Styrelsen antyder att den kommer att

närmare studera dessa frågor, varvid också frågan om införande av någon

motsvarighet till Kungl. Maj :ts beslut om disposition av anslag bör övervägas.

Styrelsen föreslår att specifikationen till avlöningsanslagen ändras

så att avlöningsstaterna fr. o. m. budgetåret 1967/68 upptar anslagsposter

för a) avlöningar till tjänstemän, b) arvoden och särskilda ersättningar och

c) i förekommande fall vissa andra poster.

Utskottet. I anslutning till vad styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

anfört om sin avsikt att också materiellt granska anslagsäskanden avseende

riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret vill

utskottet uttala att utskottet finner det lämpligt att en sådan granskningsker.

Liksom hittills kommer givetvis bankoutskottet att sedermera vid

utskottsbehandlingen noga pröva de olika anslagsönskemålen.

Styrelsen har vidare anmält att den föranstaltat om vissa personalvårdande

åtgärder i enlighet med riktlinjer som utfärdats för den Kungl. Maj :t

underställda förvaltningen. Utskottet finner det naturligt att samma riktlinjer

för de smärre personalvårdande åtgärder det här är fråga om bör

gälla för riksdagsförvaltningen som för den Kungl. Maj :t underställda förvaltningen.

Utskottet har därför ingen erinran mot vad styrelsen anfört och

tillstyrker att styrelsen med verkan fr. o. in. nästa budgetår får tillämpa

ifrågavarande bestämmelser inom den inre riksdagsförvaltningen respektive

medgiva riksdagens berörda verk att tillämpa dem.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Styrelsen har tagit upp till behandling frågan om ordningen för tillsättande

av vissa ordinarie och extra ordinarie tjänster samt anmält att

styrelsen har för avsikt att anpassa de regler som f. n. gäller för riksdagsförvaltningen

till de regler som Kungl. Maj :t kan komma att utfärda med

anledning av riksdagens beslut om delegering till Kungl. Maj :t i vissa fall

av beslutanderätten i fråga om tillsättande av tjänster. Utskottet finner i

och för sig skäl kunna anföras för att riksdagens inflytande över inrättande

av nya tjänster skall vara större när det gäller riksdagens egen organisation

än när det gäller den Kungl. Maj :t underställda förvaltningen.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att enligt riksdagens i november

1966 fattade beslut (sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande

nr 2) i 30 § riksdagsstadgan är föreskrivet att ordinarie tjänst hos

riksdagens kamrar och utskott inrättas av riksdagen. Med hänsyn härtill

och därjämte också bl. a. till förestående omorganisation av riksdagens

ombudsmannaämbeten och riksdagens revisorers verksamhet förordar

utskottet att någon ändring av ordningen för inrättande av tjänster vid den

inre riksdagsförvaltningen och riksdagens verk icke genomföres nu. Hithörande

spörsmål torde senare få prövas i ett sammanhang.

Vad slutligen angår frågan om ordningen för uppförande av anslagen

under rubriken Riksdagen resp. Den inre riksdagsförvaltningen finner utskottet

det önskvärt att styrelsen, såsom den anmält sig ha för avsikt

att göra, närmare penetrerar härmed sammanhängande problem. Därvid

kan, som styrelsen framhåller, också frågan om införande inom riksdagsförvaltningen

av någon motsvarighet till Kungl. Maj :ts beslut om disposition

av anslag övervägas. I specifikationen till avlöningsanslagen för budgetåret

1967/68 har utskottet bibehållit särskilda anslagsposter för de arvoden

som utbetalas väsentligen till riksdagsledamöter i deras egenskap av

fullmäktige, styrelseledamöter etc. inom riksdagsförvaltningen.

Utskottet får sålunda

A. hemställa, att riksdagen må bemyndiga styrelsen för

riksdagens förvaltningskontor att föranstalta om personalvårdande

åtgärder i enlighet med vad utskottet ovan anfört,

B. för riksdagen anmäla vad här i övrigt anförts.

De särskilda anslagen

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkterna 1—3 framställda förslag hemställer

utskottet.

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till

a) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter ett

förslagsanslag av 20 885 000 kr.;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 5

b) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter

ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.;

c) Riksdagen: Utgivande av otrgckta ståndsprotokoll ett

reservationsanslag av 125 000 la-.

2:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp.

Under punkten 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1967/68 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

I sin den 23 november 1966 dagtecknade anslagsframställning erinrar

styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp om att gruppen under

år 1967 kan fira sitt 75-årsjubileum. Styrelsen har övervägt att med anknytning

därtill utge en informationsskrift om den interparlamentariska unionen

och den svenska gruppen. Utskottet återkommer i det följande till

denna fråga.

Styrelsen beräknar gruppens utgifter för budgetåret 1967/68 på följande

sätt:

Deltagande i interparlamentariska unionens arbete

konferens m. m................................... 45 000

råds- m. fl. möten.................................. 18 000 63 000

bidrag till interparlamentariska unionen och dess general
sekretariat

.............................................. 16 500

deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets

arbete .................................................. 3 500

tidskrifter in. in............................................. 700

representation .............................................. 2 000

förvaltningskostnader ...................................... 12 500

extra utgifter .............................................. 2 400

Summa kronor 100 600

Dragés härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgifter,

återstår ett belopp av cirka 100 000 kr.

I anslutning till denna sammanställning lämnar styrelsen följande kommentarer

till de olika delposterna:

En allmän interparlamentarisk konferens skall nästa år hållas i Moskva.

Vid denna konferens —• till vilken den svenska gruppen har rätt att sända

tolv röstberättigade ombud — bör gruppen vara företrädd av sina båda

rådsmedlemmar samt minst sex särskilt utsedda medlemmar av gruppen,

vartill kommer en sekreterare. Styrelsen har ännu inte tagit slutlig ståndpunkt

till frågan om delegationens storlek. Vid ställningstagandet härvidlag

bör bl. a. beaktas värdet av en representativ sammansättning av delegationen

vid förevarande konferens. Styrelsen beräknar kostnaden för gruppens

representation vid konferensen till 45 000 kronor, med anteckningom

att ett väsentligt högre belopp äskats och anslagits för det löpande

budgetåret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Interparlamentariska unionens råd och studiekommissionen sammanträder

regelbundet varje vår till möten av grundläggande betydelse för den

därpå följande konferensen. Dessa möten avses våren 1968 hållas i Dakar.

Gruppen bör härvid vara företrädd av sina båda rådsmedlemmar jämte en

sekreterare. Kostnaderna för gruppens representation vid ifrågavarande

möten kan beräknas till 18 000 kronor.

Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens generalsekretariat

är för löpande budgetår beräknat till 15 000 kronor. För det kommande

året har en tioprocentig höjning beslutits vid höstens interparlamentariska

konferens, varför styrelsen får beräkna ett belopp på 16 500 kronor.

Styrelsen anser sig, mot bakgrunden av förekomna överläggningar, inte

behöva i sitt förslag för nästa budgetår uppta några kostnader för ett nordiskt

interparlamentariskt delegerademöte men däremot väl för ett nordiskt

interparlamentariskt rådsmöte med 3 500 kronor.

Beträffande övriga poster beräknas utgifterna bli oförändrade i förhållande

till innevarande budgetår.

I skrivelse den 26 april 1967 har styrelsen upptagit den inledningsvis berörda

frågan om utgivande av en skrift i anknytning till interparlamentariska

gruppens 75-årsjubileum. Styrelsen anför:

Styrelsen vill härmed anmäla att beslut numera fattats om att utge ifrågavarande

skrift. Den avses omfatta dels ett textparti, innefattande eu redogörelse

för interparlamentariska unionens och den svenska gruppens historia,

verksamhet och arbetsformer, dels ett bihang, innefattande alla statuter,

reglementen in. m. av betydelse — de för unionen gällande i svensk

översättning — samt vissa uppgifter om personer, möten, medlemsstater

m. in. Det är styrelsens uppfattning att en sådan skrift har en viktig uppgift

att fylla både för att sprida ökad kännedom om unionen och gruppen

och för gruppens medlemmar i anslutning till deras deltagande i unionens

arbete.

Det är inte möjligt att redan nu precisera skriftens omfång och därmed

inte heller att ange dess kostnad. Något överskridande av det anslag som

gruppen erhållit för löpande budgetår eller av det som äskats för det nästföljande

kommer emellertid inte i fråga. Sådana dispositioner kommer att

företas att anslagen inte blir överskridna.

Med hänsyn till att någon särskild anslagspost alltså ej upptagits för

ifrågavarande skrift har styrelsen velat anmäla sina planer för bankoutskottet

i anslutning till budgetbehandlingen.

I motionen 11:550 av fru Kristensson och herr Edlund har bl. a. hemställts

att riksdagen till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp måtte bevilja ett förslagsanslag av 50 000 kr.

Motionärerna anser att värdet för riksdagen av den interparlamentariska

gruppens verksamhet kan ifrågasättas. Behovet av internationella kontakter

tillgodoses numera, anför de, på ett annat och bättre sätt än när gruppen tillkom

för 75 år sedan. Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.

Utskottet. Det förslag som i motionen II: 550 framförs beträffande anslag

till riksdagens interparlamentariska grupp utgår, att döma av vad motionä
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

7

rerna anför, från önskemålet att gruppens verksamhet skall avvecklas. Motionärernas

uppfattning delas inte av utskottet, som bl. a. vill framhålla att

frågan om svenskt deltagande i internationella organisationers arbete torde

böra ses i något vidare perspektiv än det som motionärerna anlägger. En nedräkning

av förevarande anslag i enlighet med det i motionen framställda

förslaget skulle nödvändiggöra att antalet svenska deltagare i 1967 års interparlamentariska

konferens starkt begränsas. Utskottet finner det inte påkallat

att riksdagen gör ett sådant ingrepp i förutsättningarna för interparlamentariska

gruppens verksamhet. Därför avstyrker utskottet motionärernas

yrkande.

I sin anslagsframställning och i sin senare skrivelse till bankoutskottet

har interparlamentariska gruppens styrelse redovisat sina planer på att med

anlitande av anslagsmedel utge en skrift om interparlamentariska unionen

m. m. Utskottet kan inte underlåta att notera att den anslagsberäkning som

styrelsen gjort synes kännetecknas av en betydande flexibilitet, eftersom

den inom ett relativt begränsat belopp lämnar utrymme för den till sin storlek

icke kända utgift som det här är fråga om. Utskottet har emellertid

ingen erinran mot projektet som sådant och noterar styrelsens försäkran att

något överskridande av gruppens anslag inte kommer i fråga.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 4 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen med avslag på motionen II: 550, såvitt nu är

i fråga, må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:

Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp ett förslagsanslag

av 100 000 kr.

3:o) Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts under punkten 5 framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:

Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare ett

anslag av 20 000 kr.

4:o) Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier.

Under punkten 6 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1967/68 till Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier

anvisa ett förslagsanslag av 1 440 000 kr.

I motionerna I: 592 av herr Torsten Andersson m. fl. och II: 769 av herr

Sterne har hemställts att riksdagen måtte dels besluta att genomföra en

automatisk reglering av bidraget till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier,

dels uppdra åt styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

framlägga förslag angående konstruktionen av en sådan automatik.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen

II: 769.

Utskottet. Riksstaten upptar varje år ett relativt stort antal anslag till privata

organisationer av olika slag. Med längre eller kortare mellanrum anpassas

dessa anslag i många fall med hänsyn till pris- och lönestegringar för att

bidragens reala värde inte skall urholkas. Någon automatisk anpassning till

exempelvis löneutvecklingen torde däremot, vad gäller dylika anslag, inte

förekomma. Enligt utskottets mening bör någon automatisk reglering inte

heller äga rum när det gäller bidrag till kostnaderna för riksdagspartiernas

gruppkanslier. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att någon sådan

inte förekommer i fråga om bidrag till politiska partier, för vilket ändamål

anslag anvisas under andra huvudtiteln.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Ivungl.

Maj :ts under punkten 6 framställda förslag hemställer utskottet,

dels att motionerna I: 592 och II: 769 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd,

dels att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till

Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för

gruppkanslier ett förslagsanslag av 1 440 000 kr.

5:o) Riksdagen: Bidrag till studieresor. Under punkten 7 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagen: Bidrag till

studieresor anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

I motionen II: 550 av fru Kristensson och herr Edlund har bl. a. hemställts,

att riksdagen till Riksdagen: Bidrag till studieresor måtte bevilja ett reservationsanslag

av 25 000 kr.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.

Utskottet vill först notera att talmanskonferensen den 25 maj 1966 antagit

regler för beviljande av stipendier från här förevarande anslag, till vilka

regler sedermera fogats en inledning rörande vissa allmänna grunder för

bidragsgivningen. I en den 3 januari 1967 dagtecknad »PM rörande fördelningen

av anslag för riksdagsmännens enskilda resor» konstateras sålunda

bl. a. följande.

Tilldelningen av bidrag kan inte påräknas som en rättighet, som tillkommer

varje riksdagsman, utan talmanskonferensen prövar fritt angelägenhetsgraden

av de ansökningar som inkommer. Stipendierna är icke avsedda att

täcka alla med resorna förenade kostnader. Vid sådana tillfällen då de i och

för sig berättigade anspråken blir betydligt större än tillgången på medel

kan kraftiga reduktioner behöva göras. Med hänsyn till riksdagsarbetets be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

9

höriga fullgörande är det angeläget att resorna i regel läggs på sådant sätt

att någon ledighet av betydelse från riksdagssessionen ej erfordras. Vid ansökan

skall fogas plan över resans uppläggning med angivande av dess syfte

och av det eller de speciella förhållanden som vederbörande ämnar studera.

Resans samband med riksdagsarbetet bör angivas. Några anslag avseende

resor som mera har karaktären av allmän orientering, enskilt eller gruppvis,

kan icke påräknas. Högsta bidrag som beviljas är 2 000 kr. Detta belopp kan

uppdelas på flera resor. Sökande kan icke påräkna att erhålla full täckning

för med resan förknippade utgifter utan bör utgå från att minst en fjärdedel

av kostnaden får bäras av sökanden själv eller anskaffas från annat håll.

Utan hinder av denna maximering kan dock bidrag beviljas med högst 3 000

kr., då resans ändamål eller resemålets belägenhet utanför Europa därtill

föranleder. Person som erhållit maximalt bidrag kommer under de närmast

därpå följande fem budgetåren normalt icke i fråga för nytt bidrag. Den

som erhållit bidrag skall utan dröjsmål till talmanskonferensen avge en berättelse

över de iakttagelser och rön som han gjort under sin resa.

Utskottet finner det lämpligt att medelsramen för ifrågavarande bidrag

under det kommande budgetåret fastställs till samma belopp som gäller för

det nu innevarande budgetåret. Utskottet har sålunda icke funnit skäl föreligga

för den kraftiga reduktion av anslaget som föreslagits i motionen

II: 550.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 7 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen för budgetåret 1967/68 må med avslag på

motionen II: 550, såvitt nu är i fråga, anvisa till Riksdagen:

Bidrag till studieresor ett reservationsanslag av 100 000 kr.

6:o) Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor. Under punkten 8 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagen:

Övriga omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

I riksstaten för innevarande budgetår upptas under fjortonde huvudtiteln

ett anslag till Riksdagen: Övriga omkostnader. Från detta anslag

bestrids kostnaderna för utskottens studieresor samt för representation,

gratifikationer m. m.

Med skrivelse den 21 april 1967 har riksdagens organisationsutredning

överlämnat en promemoria angående riksdagsutskottens studieresor till utlandet

(se bilaga 2). I promemorian föreslås bl. a. att nuvarande anslag till

Riksdagen: Övriga omkostnader uppdelas på två anslag, nämligen ett anslag

rubricerat Riksdagen: Studieresor och ett anslag rubricerat Riksdagen:

Representation in. in. Båda anslagen föreslås få karaktären av förslagsanslag

samt anvisas med 500 000 kr. respektive 100 000 kr. Utredningen

förordar vidare att skyldighet föreskrivs för utskotten att till talmanskonfe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

rensen anmäla planerad studieresa och de beräknade kostnaderna för denna.

Årsförbrukningen av anslagsmedlen skulle därigenom fortlöpande kunna

följas inom ett organ där samtliga medelsförbrukare är representerade.

Utredningen uttalar i sin promemoria även att utskotten bör sträva efter

att antalet deltagare i en studieresa i möjligaste mån begränsas.

I motionen II: 550 av fru Kristensson och herr Edlund har bl. a. hemställts

att riksdagen måtte uppdraga åt riksdagens organisationsutredning

att snarast framlägga förslag till principer för utskottens resor, varvid

möjligheterna till besparingar särskilt bör eftersträvas.

Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas till motionen.

Utskottet kan i allt väsentligt instämma i de överväganden som riksdagens

organisationsutredning redovisat i sin promemoria angående riksdagsutskottens

studieresor till utlandet. Enligt utskottets mening är det väl

motiverat att kostnaderna för ifrågavarande studieresor bestrids från ett

särskilt anslag. Det av utredningen föreslagna budgeteringssystemet torde

kunna bidra till en mera realistisk anslagsberäkning än tidigare. Utskottet

vill i övrigt särskilt understryka vad utredningen framhållit om önskvärdheten

av att i möjligaste mån begränsa antalet deltagare i resorna.

Det i motionen II: 550 framförda förslaget om en utredning om utskottens

studieresor torde vara tillgodosett genom organisationsutredningens

här nämnda promemoria. Någon ytterligare åtgärd i anledning av detta

yrkande i motionen synes alltså icke vara erforderlig.

Från det nu föreslagna anslaget bör bestridas också de mera begränsade

kostnader som uppkommer genom utskottens studieresor inom Sverige.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

dels att motionen 11:550, såvitt nu är i fråga, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd,

dels att riksdagen med bifall till vad riksdagens organisationsutredning

föreslagit i sin förevarande promemoria

må för budgetåret 1967/68 till Riksdagen: Riksdagsutskottens

studieresor anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

7:o) Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet.

Riksdagens organisationsutredning har i sin promemoria angående inrättande

av ett internationellt sekretariat inom riksdagen, vilken promemoria

i huvudsak behandlas under punkten 9 nedan, anfört att vissa rese- och

traktamentslcostnader, som hittills bestritts från anslag under tredje huvudtiteln,

hädanefter bör belasta anslag under fjortonde huvudtiteln. I första

band anges detta gälla kostnader i anledning av riksdagsledamöters deltagande

i sammanträden i Europarådet.

Utskottet finner i likhet med riksdagens organisationsutredning skäl tala

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

11

för att de kostnader som sammanhänger med riksdagsledamöters deltagande

i Europarådets verksamhet i fortsättningen bör bestridas från anslag

under fjortonde huvudtiteln. Medelsanvisningen bör lämpligen äga rum

från ett särskilt anslag. Från utrikesdepartementet har utskottet under

hand inhämtat att utgifterna för det här angivna ändamålet uppgått till

drygt 150 000 kr. under budgetåret 1965/66 och att de kan beräknas uppgå

till ca 160 000 kr. under budgetåret 1966/67. Medelsbehovet för nästkommande

budgetår torde kunna beräknas till 150 000 kr.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:

Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet

ett förslagsanslag av 150 000 kr.

8:o) Riksdagen: Representation m. m. Under punkten 8 har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagen: Övriga omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

Från det på riksstaten för innevarande budgetår under fjortonde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till Riksdagen: Övriga omkostnader bestrids

bl. a. kostnader för representation. Utskottet har ovan under punkten

6 berört en promemoria från riksdagens organisationsutredning i vilken

bl. a. föreslagits att utgifterna för representation, gratifikationer in. in.

fr. o. m. budgetåret 1967/68 skall bestridas från ett särskilt förslagsanslag

benämnt Riksdagen: Representation m. in.

Utskottet har under punkten 6 föreslagit riksdagen att anvisa medel till

utskottens studieresor från ett särskilt anslag för ändamålet. Anslaget för

kvarvarande kostnader bör omrubriceras enligt organisationsutredningens

förslag. Mot medelsberäkningen har utskottet intet att erinra.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagen:

Representation m.m. ett förslagsanslag av 100 000 kr.

9:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar. Under punkten 9 har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen dels att inrätta en tjänst som byråchef i

Cr 1 hos riksdagens förvaltningskontor, dels att för budgetåret 1967/68 till

Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av

6 649 000 kr.

Sedermera har riksdagens organisationsutredning överlämnat en promemoria

angående inrättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen

(se bilaga 2).

I promemorian föreslås att en sekreterare för internationella ärenden skall

anställas för att fullgöra olika uppgifter som hänför sig till utrikesutskottet,

Europarådets rådgivande församlings svenska delegation, riksdagsutskot
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

tens och särskilda riksdagsgruppers studieresor, utländska parlamentarikers

studiebesök i Sverige samt svenska riksdagsledamöters stipendieresor

till utlandet. Tyngdpunkten i den föreslagna befattningshavarens arbetsuppgifter

anges vara att söka inom Europarådets verksamhetsfält. Utredningen

föreslår att den här avsedda tjänsten inrättas som heltidstjänst från

och med den 1 juli 1967. Tjänsten föreslås bli ordinarie och tillsättas med

förordnande tills vidare, dock för högst tre år. Utredningen väcker även förslag

beträffande lönegradsplaceringen av tjänsten, av innebörd att denna

i analogi med vad som gäller tjänster som departementssekreterare i statsdepartementen

skall vara placerad i högst Br 5.

Efter omnämnande av olika tänkbara alternativ förordas av praktiska skäl

att tjänsten uppföres på utrikesutskottets stat. Tjänstens innehavare skall

inom detta utskott vara biträdande sekreterare, en uppgift som hittills mot

ett mindre arvode omhänderhafts som bisyssla av en befattningshavare inom

utrikesdepartementet. Sekreterarbefattningen hos utrikesutskottet förutsättes

bibehållas som arvodestjänst av bisysslekaraktär.

I den av promemorian föranledda motionen II: 1063 av fru Ekendahl och

herr Hammarberg behandlas vissa spörsmål avseende det föreslagna internationella

sekretariatets relationer till Nordiska rådets svenska delegations

kansli. Bl. a. förordas, att alla funktioner inom riksdagsförvaltningen avseende

utrikesresor skall koncentreras på en hand såvitt gäller vissa serviceuppgifter.

Vidare önskar motionärerna få klarlagt, huruvida det nya

sekretariatet kommer att få en överkapacitet som kan utnyttjas för tillfälliga

insatser för Nordiska rådets räkning. Hemställan i motionen går ut

på att riksdagen vid sin behandling av organisationsutredningens förslag

skall beakta de i motionen anförda synpunkterna.

Beträffande den närmare innebörden av motionärernas förslag hänvisas

till motionen.

Utskottet. I likhet med styrelsen för riksdagens förvaltningskontor finner

utskottet det motiverat att kontorets personal förstärks med en kvalificerad

befattningshavare främst för uppgifter inom den arbetsenhet som svarar

för förhandlingsfrågor, personalärenden, författningsföreskrifter in. m. Utskottet

har ingen erinran mot att den tjänst som avses för denne befattningshavare

får karaktär av ordinarie byråchefstjänst i lönegrad Cr 1. Icke heller

mot vad förvaltningskontorets styrelse i övrigt anfört om erforderlig personalförstärkning

har utskottet någon erinran.

Utskottet delar organisationsutredningens uppfattning att skäl föreligger

att förstärka riksdagens personalorganisation med en befattningshavare speciellt

avsedd för handläggning av internationella ärenden. Vad gäller den

huvudsakliga inriktningen av denne tjänstemans verksamhet och den organisatoriska

lösningen är olika alternativ tänkbara.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

13

Yad först beträffar de i motionen II: 1063 anförda synpunkterna finner

utskottet det osannolikt att någon överkapacitet som kan ställas till Nordiska

rådets svenska delegations förfogande kommer att finnas. Därest mot utskottets

förmodan så skulle bli fallet skulle givetvis ett sådant arrangemang

som antyds i motionen ligga nära till hands. Vad motionärerna anfört om

organisationen av viss resetjänst har inte övertygat utskottet om att en samordning

mellan Nordiska rådets svenska delegation och den inre riksdagsförvaltningen

härvidlag skulle medföra fördelar. Uppslaget kan emellertid

beaktas av berörda parter.

Mot placeringen av tjänsten som sekreterare för internationella ärenden

på utrikesutskottets stat kan vägande invändningar riktas. Endast en ringa

del av arbetsuppgifterna kommer att avse utrikesutskottet; det blir emellertid

dettas ordförande och sekreterare som i första hand, på sätt föreskrivs

i 30 § riksdagsstadgan, kommer att fungera som förmän för befattningshavaren.

Utskottet som förutsätter att samråd äger rum mellan utrikesutskottets

presidium och sekreterare samt det internationella sekretariatets

övriga intressenter rörande arbetsinsatsernas fördelning på olika organ kan

med hänsyn till rådande omständigheter ansluta sig till denna lösning som

ett provisorium men avser att senare ta upp organisationsfrågan till förnyad

prövning.

Befattningshavarens löneställning torde icke böra ensidigt avgöras av

arbetsgivaren utan bli föremål för förhandlingar mellan riksdagens förvaltningskontor

och vederbörande personalsammanslutningar. Utskottet

inskränker sig därför till att föreslå att för här angivet ändamål inrättas

en ordinarie tjänst, att tillsättas med förordnande tills vidare, och att denna

tjänst placeras i högst viss lönegrad varom avtal i vederbörlig ordning får

träffas. En lösning enligt dessa riktlinjer bör möjliggöra för riksdagen att,

såsom förutsatts av utredningen, för en begränsad tidrymd, vilken bör vara

högst tre år, för befattningen förvärva en lämplig tjänsteman. Utskottet vill

kraftigt understryka vikten av att befattningen, såsom avsikten varit, blir

en genomgångsbefattning, och att vid dess tillsättande tillses att alla de

berörda är införstådda därmed. Det föreslagna systemet med högstlönegrad

möjliggör en individuell anpassning av lönen efter vederbörandes kvalifikationer.

Biträdeshjälp till det internationella sekretariatet torde tills vidare få

tillhandahållas av riksdagens skrivbyrå och av de övriga riksdagsorgan,

bl. a. kammarkanslierna, med vilka sekretariatet kommer att samarbeta.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

A) inrätta en tjänst som byråchef i lönegrad Cr 1 hos

riksdagens förvaltningskontor;

B) i anledning av vad riksdagens organisationsutredning

föreslagit i sin förevarande promemoria inrätta en tjänst

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

sam biträdande sekreterare hos utrikesutskottet, tillika sekreterare

för internationella ärenden, i enlighet med vad

utskottet ovan anfört;

C) besluta att motionen II: 1063 skall anses besvarad genom

vad utskottet ovan anfört;

D) anvisa för budgetåret 1967/68 till Den inre riksdagsförvaltningen:

Avlöningar ett förslagsanslag av 6 710 000 kr.

10:o) Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket, in. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 10 och 11 framställda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till

a) Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket

ett förslagsanslag av 2 450 000 kr.;

b) Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda

publikationer ett reservationsanslag av 1 000 kr.

11 :o) Den inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader. Under punkten

12 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till

Den inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader anvisa ett förslagsanslag

av 2 209 000 kr.

I skrivelse till utskottet den 6 april 1967 har styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor bl. a. anmält att den pågående renoveringen och tvättningen

av riksdagshusets fasader kunnat bedrivas i snabbare takt än som

från början förutsetts och att sålunda en förhållandevis större andel av

kostnaderna härför än tidigare beräknats kommer att falla på innevarande

budgetår-. Till följd härav bör enligt styrelsens mening den för budgetåret

1967/68 tidigare begärda medelsanvisningen av 300 000 kr. för dessa renoveringsarbeten

kunna nedräknas med 150 000 kr.

Utskottet, som i memorial nr 36 närmare redovisat ovanstående omständigheter,

föreslår i anslutning till vad styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

anfört, att anslaget nedräknas med 150 000 kr. i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Den

inre riksdagsförvaltningen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 2 059 000 kr.

12:o) Allmänt kyrkomöte. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten

13 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Allmänt

kyrkomöte ett förslagsanslag av 1 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

15

13:o) Riksgäldskontoret: Avlöningar. Under punkten 14 har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksgäldskontoret: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 2 885 000 kr.

På förslag av bankoutskottet (mem. nr 60) beslöt riksdagen år 1966 en

höjning av arvodena för bl. a. fullmäktige i riksgäldskontoret. Förevarande

anslag bör med hänsyn härtill uppräknas med 27 000 kr. och alltså upptas

med 2 912 000 kr.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksgäldskontoret:

Avlöningar ett förslagsanslag av 2 912 000 kr.

14:o) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m., m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 15 och 16 framställda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till

a) Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån

in. m. ett förslagsanslag av 1 480 000 ler.;

b) Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 465 000 kr.

15:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 17 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 760 000 kr.

I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning föreslår

styrelsen för riksdagsbiblioteket, att anslaget till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar

uppräknas med 160 000 kr. Styrelsen erinrar därvid om de resultat

av 1966 års löneförhandlingar som förelåg vid ingivandet av framställningen.

Ökningen i övrigt, anför styrelsen, har sin grund i beräkningen av behovet

av extra anställd personal och av ytterligare övertidsersättning.

Utskottet kan inledningsvis inte underlåta att notera att det underlag

för budgetgranskningen som styrelsen presenterat i sin anslagsframställning

knappast är tillräckligt för ett ställningstagande från utskottets sida.

Utskottet har emellertid underhand inhämtat kompletterande upplysningar

från riksdagsbiblioteket angående anslagsutvecklingen för bl. a.

innevarande och nästa budgetår. De sammanställningar utskottet tagit del

av visar att anslagsbelastningen för nästa budgetår med nuvarande personaluppsättning

kan beräknas till ca 760 000 kr. Härtill kommer att arvodena

till styrelsens ledamöter och suppleanter enligt riksdagens beslut (BoU

1966:60) höjts från innevarande års början.

Antalet tjänster vid riksdagsbiblioteket har, såsom utskottet konstaterat

i sitt utlåtande nr 24 angående verkställd granskning av bibliotekets styrelse

och förvaltning under år 1966, under en följd av år utökats betydligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banlcoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

i förhållande till den personalorganisation som riksdagen på grundval av

en särskild utredning fastställde år 1957. Såsom utskottet meddelat i

nämnda utlåtande har riksdagens revisorer upptagit bibliotekets personalorganisation

och vissa därmed sammanhörande frågor till granskning. I

avvaktan på att ämnet till följd av revisorernas ställningstagande ånyo

kommer under utskottets och riksdagens prövning avstår utskottet nu från

att framställa något förslag om ändring av personalorganisationen. Utskottet

förutsätter emellertid att biblioteket vid uppkommande vakans inte återbesätter

ledigbliven tjänst utan mycket noggrann prövning av behovet

därav. Utskottet erinrar vidare om att vid bifall till vad utskottet i sitt

memorial nr 37 föreslagit något behov av personalförstärkning på grund

av partiell flyttning av biblioteket inte bör uppkomma.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 17 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 andsa till Riksdagsbiblioteket:

Avlöningar ett förslagsanslag av 760 000 kr.

16:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader. Under punkten 18 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagsbiblioteket:

Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning föreslår styrelsen

att anslaget ökas från 60 000 till 75 000 kr. Som motiv härför anför

styrelsen:

Ökningen beror huvudsakligen dels på stegrade tryckningskostnader, som

endast delvis genom olika rationaliseringsåtgärder beräknas kunna motverkas,

och dels på det förhållande, att anskaffning och underhåll av material

eftersatts för bibliotekets del, sedan frågan om utflyttning för mer än ett år

sedan aktualiserats.

Utskottet finner sig kunna godtaga styrelsens beräkning av medelsbehovet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 18 framställda förslag

hemställer utskottet sålunda,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Omkostnader ett förslagsanslag av 75 000 kr.

17:o) Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning. Under punkten 19

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagsbiblioteket:

Bokinköp och bokbindning anvisa ett reservationsanslag av

275 000 kr.

I sin den 3 november dagtecknade anslagsframställning föreslår styrelsen

att anslaget ökas från 225 000 kr. till 275 000 kr. Styrelsens motivering härför

har följande lydelse:

Prisstegringen kan f. n. anslås till betydligt över 15 %. Härtill kommer de

ökade kostnaderna för anskaffning av litteratur till referensbibliotek och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 17

Rifo samt länge eftersatt reparationsbehov av band i läsesalar och handbibliotek.

Utskottet har ingen erinran mot styrelsens medelsberäkning och hemställer

med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 19 framställda

förslag,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagsbiblioteket:

Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag

av 275 000 kr.

18:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under

punkten 20 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68

till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag

av 1 150 000 kr.

I sin den 15 november 1966 dagtecknade anslagsframställning erinrar

justitieombudsmannen om att förslag till organisatorisk förändring av verksamheten

hos riksdagens ombudsmän kan komma att framläggas. Då det på

grund härav inte varit möjligt att förutse den kommande utvecklingen

grundar sig justitieombudsmannens anslagsberäkning på oförändrad organisation

för budgetåret 1967/68.

Utskottet. Den av justitieombudsmannen berörda frågan om omorganisation

av riksdagens ombudsmannaämbete!! har behandlats i Kungl. Maj :ts proposition

nr 32 till årets riksdag. I propositionen föreslås att riksdagen prövar

vissa förslag till omorganisation och i första hand gör ett principiellt ställningstagande

till olika alternativ som föreligger i organisationsfrågorna.

Ett förslag har framlagts av 1963 års JO-utredning och ett alternativ förslag

av reservanter i utredningen. Vissa remissinstanser har vidare förordat

olika avvikelser från dessa förslag. Någon bedömning av de föreliggande

förslagen har inte skett från Kungl. Maj :ts sida. Riksdagens ställningstagande

kommer att ske först vid höstsessionen med årets riksdag. Något

underlag för en annan medelsberäkning än den justitieombudsmannen gjort

föreligger därför ännu inte. Om riksdagens beslut kommer att föranleda

ökat medelsbehov under nästkommande budgetår torde utskottet i särskild

ordning få återkomma till denna fråga. Utskottet har i övrigt ingen erinran

mot justitieombudsmannens förslag.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 20 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 150 000 kr.

19:o) Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Under

punkten 21 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 39

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

anvisa till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 70 000 kr.

I sin den 15 november 196G dagtecknade anslagsframställning föreslår

justitieombudsmannen att anslaget uppräknas med 23 000 kr. till 70 000 kr.

Ökningen hänför sig nästan helt till delposten Expenser och beror på ökade

utgifter för bränsle, lyse, vatten, skrivmateriel, telefon etc. Vidare anses

tjänsterummen i stor utsträckning vara i behov av upprustning vad beträffar

möbler och textilier.

Utskottet, som i fråga om eventuell omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten

får hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten

18, har ingen erinran mot medelsberäkningen.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 21 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Justitieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 70 000 kr.

20:o) Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar. Under punkten

22 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68

anvisa till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 496 000 kr.

I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har militieombudsmannen

anfört följande i avseende på nu förevarande anslag:

Anslaget till avlöningar till tjänstemän har liksom motsvarande anslag

för löpande budgetår beräknats under förutsättning att lnilitieombudsmannens

ställföreträdare tages i anspråk för tjänstgöring — utöver vad som föranledes

av militieombudsmannens semester — fyra månader. Vidare har

beaktats att enligt ramöverenskommelsen tjänsten som byrådirektör från

och med den 1 januari 1967 uppflyttas en lönegrad till lönegrad A 28.

Den biträdande jurist som sedan några år tillbaka varit anställd vid militieombudsmansexpeditionen,

senast med arvode motsvarande lön i B 3 (Cl),

har från och med den 15 augusti 1966 förordnats som byråchef i C 2 vid

expeditionen. I samband härmed har från och med den 1 juli 1966 anställts

en ny biträdande jurist, vilken åtnjuter arvode motsvarande lön i löneklass

A 26 ävensom särskild ersättning med 500 kronor för månad. Då anställningen

beräknas fortvara under budgetåret 1967/68, har medel för befattningshavarens

avlöning beräknats under avlöningsanslaget.

Vid beräkningen av ersättning till timavlönad personal och arvoden till

sakkunniga har beaktats utgifterna för sådana ändamål under de senaste

två budgetåren.

Utskottet, som i fråga om eventuell omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten

får hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten

18, har ingen erinran mot medelsberäkningen.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Maj :ts under punkten 22 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Militieombudsmannen

och hans expedition: Avlöningar ett förslagsanslag

av 496 000 kr.

21 :o) Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader. Under

punkten 23 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68

till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader anvisa ett

förslagsanslag av 38 000 kr.

I sin den 3 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har militieombudsmannen

föreslagit att anslaget uppförs med oförändrat 38 000 kr.

Utskottet, som i fråga om eventuell omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten

far hänvisa till vad utskottet anfört ovan under punkten 18,

har ingen erinran mot medelsberäkningen.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj .ts under punkten 23 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Militieombudsmannen

och hans expedition: Omkostnader ett

förslagsanslag av 38 000 kr.

22:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar. Under punkten 24

har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av

356 000 kr. Härvid har under förevarande anslag också upptagits arvoden

till revisorerna som i riksstaten för 1966/67 bestrids från anslaget Riksdagens

revisorer och. deras kansli i Arvoden till revisorerna.

I sm den 10 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har riksdagens

revisorer beträffande arvoden till revisorerna anfört följande:

Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget till 46 000 kronor.

Det under innevarande år av särskilda sakkunniga bedrivna utredningsarbetet

angående effektivisering av riksdagens revisorers verksamhet har

resulterat i ett betänkande del I, i vilket bl. a. föreslås att suppleant för

revisor skall beredas tillfälle att aktivt medverka i revisionsverksamheten

och i dylikt fall erhålla ersättning enligt kommittékungörelsen. Därest den

föreslagna nya ordningen kommer att tillämpas under nästkommande

budgetar, torde en förhöjning av anslaget med förslagsvis 6 000 kronor bli

pakallad. I avvaktan på beslut härom räknar revisorerna med oförändrat

anslagsbelopp.

I fråga om avlöningar till tjänstemän anför revisorerna:

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt

295 000 kronor — — —. För å personalförteckning uppförda ordinarie

och högre icke-ordinarie tjänstemän räknar revisorerna med den förhöjning

av anslagsbeloppet som föranledes av den under innevarande år beslutade

ändrade lönesättningen. Med denna beräkningsgrund erfordras för sagda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

ändamål under nästkommande budgetår ett belopp av 254 000 kronor. För

övriga ersättningar (arvoden till biträdespersonal och ersättningar åt tillfälligt

anlitad arbetskraft) föreslås en uppräkning från 53 000 till 56 000 kronor.

Anslaget till avlöningar skulle alltså böra uppföras med (254 000 + 56 000 =)

310 000 kronor.

Utskottet. Med skrivelser den 2 september 1966 och den 8 mars 1967 har

utredningen angående riksdagens revisorers verksamhet till talmanskonferensen

överlämnat två betänkanden med förslag till effelctivisering av riksdagens

revisorers verksamhet. Riksdagsbehandlingen av dessa betänkanden,

vilka av kamrarna hänvisats i vissa delar till konstitutionsutskottet och i

andra delar till bankoutskottet, kommer att uppskjutas till höstsessionen

med innevarande års riksdag. Något underlag för en annan medelsberäkning

än den revisorerna gjort föreligger därför ännu inte. Utskottet har inte i

övrigt någon erinran mot de framställda förslagen.

Under åberopande av vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkten 24 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Avlöningar ett förslagsanslag

av 356 000 kr.

23:o) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader. Under punkten

25 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av

45 000 kr.

I sin den 10 november 1966 dagtecknade anslagsframställning har riksdagens

revisorer i avseende på förevarande anslag anfört:

Till omkostnader har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt

39 000 kronor, fördelade med 400 kronor på anslagsposten Sjukvård m. in.,

med 25 000 kronor på anslagsposten Reseersättningar, med 13 000 kronor på

anslagsposten Expenser och med 600 kronor på anslagsposten Övriga utgifter.

Revisorerna föreslår att anslagsposten till reseersättningar uppräknas

med 5 000 kronor med hänsyn till de höjningar som innevarande år inträffat

i fråga om resekostnader och traktamentsbelopp (ca 12 %) samt med beaktande

av vad som ovan anförts rörande suppleanters medverkan vid revisionsarbetet.

De allmänna kostnadsstegringarna torde vidare motivera att

anslagsposten till expenser uppräknas med 1 000 kronor. Då övriga anslagsposter

synes böra upptagas med oförändrade belopp skulle för omkostnader

erfordras sammanlagt (400 + 30 000 + 14 000 + 600 =) 45 000 kronor.

Utskottet, som i fråga om framlagda förslag till effektivisering av riksdagens

revisorers verksamhet får hänvisa till vad utskottet anfört ovan under

punkten 22, har ingen erinran mot medelsberäkningen.

Under åberopande vad här anförts och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

under punkten 25 framställda förslag hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

21

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Riksdagens

revisorer och deras kansli: Omkostnader ett förslagsanslag

av 45 000 kronor.

24:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar. Under

punkten 26 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1967/68 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 340 000 kr.

I sin den 9 november 1966 dagtecknade anslagsframställning anför delegationen

bl. a. följande:

Som anmäldes i delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1966/67

reorganiserades delegationens kansli med verkan från och med den 1 september

1965, varvid personalen indelades på olika arbetsenheter. En stor del

av kanslichefens administrativa arbetsbörda avlastades därvid å den heltidsanställde

förste byråsekreteraren (numera byrådirektören). En särskild enhet

bildades för kassa och arkiv, en skrivsektion samt en expedition.

Under budgetåret 1965/66 har den förändringen i personalorganisationen

inträffat att fr. o. m. den 1 maj 1966 inrättats en tredjedelstjänst såsom extra

förste byråsekreterare i lönegrad A 25. Tjänsten inrättades i samförstånd

med rådets presidium för att möjliggöra ett bättre utnyttjande av den av

presidiet anställde sekreteraren i rådets socialpolitiska utskott, vilken förordnades

å tjänsten. I realiteten innebar åtgärden att delegationen övertog

viss del av ifrågavarande persons arbetstid. Bl. a. av lönetekniska skäl har

tjänsten fr. o. in. den 1 oktober 1966 omvandlats till en halvtidstjänst.

1966 års avtalsförhandlingar har föranlett lönegradsuppflyttningar för

flera av kansliets tjänstemän. Enligt vad delegationen har erfarit kommer

tjänstemannaorganisationerna att i samband med B-listeförhandlingarna för

1967 framställa yrkanden om lönegradsuppflyttningar beträffande åtskilliga

av tjänsterna vid kansliet. Delegationen har för egen del hos riksdagens

förvaltningskontor föreslagit eu förändring av tjänsten som förste kontorsskrivare

i Ae 15 till en tjänst såsom kamrerare i Ae 17. I sina anslagsäskanden

för budgetåret 1967/68 har delegationen emellertid utgått från de tjänster

och den personal, som för närvarande finnes vid kansliet, med beaktande

av redan beslutade lönegradsförändringar per den 1 januari 1967.

I föregående års petita redogjordes för genomförda utredningar rörande

rådets sekretariatsfråga. Dessa gav vid handen att någon mer betydande

ändring i rådets sekretariatsstruktur inte är aktuell. Delegationen räknar

därför med att den arbetsvolym, som härrör från rådets gemensamma angelägenheter

och som åvilar det svenska kansliet, under det kommande budgetåret

ej kommer att minska. Snarare kan en fortgående utvidgning av rådets

verksamhet skönjas. Icke minst torde rådet få påtaga sig upplysningsarbete

i utlandet om Norden. Marknadsfrågorna kan också väntas komma

att taga rådets resurser i anspråk i ökad omfattning under de närmaste åren.

År 1964 genomfördes provisoriskt en förändring av rådets arbetsformer.

Den nya ordningen har fungerat väl och kan beräknas komma att bli peraianent.

Hänsyn härtill har tagits vid anslagsberäkningarna.

Med avseende på avlöningsanslaget sammanfattar delegationen sin framställning

på följande sätt:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Avlöningar

Budget

1966/67

Förslag

1967/68

1.

Arvoden för deltagande i sammanträden......

6 000

8 000

2.

Avlöningar till tjänstemän ..................

—

332 000

3.

Arvode till sekreteraren och kanslichefen . . . .

68 000

_

4.

Avlöningar till icke-ordinarie personal........

Summa

215 000

289 000

340 000

I anslutning till de olika punkterna i denna sammanfattning anför delegationen

bl. a. följande.

1) Arvoden för deltagande i sammanträden

Enligt beslut den 29 maj 1959 och den 29 maj 1964 tillämpas bestämmelserna

i kommittékungörelsen med avseende å ersättning till dem, som invalts

i Nordiska rådets kommittéer och utskott som representanter för Sverige,

för deras arbete i dessa organ. Arvode utgår jämväl vid deltagande i

presidiemöten. Med hänsyn till ökad mötesfrekvens torde ersättning efter

25 kronor för dag böra beräknas för uppskattningsvis 320 dagar. Under

denna post föreslås sålunda 8 000 kronor.

2) Avlöningar till tjänstemän

Hos delegationen beräknas den 1 januari 1967 finnas inrättade tjänster

och personal anställd enligt nedanstående uppställning:

Kanslichef ..................

Cr 3

75 012

Byrådirektör ................

Ae 26:28

47 076

Byrådirektör ................

Ag 28: 30

26 100

(halvtid)

jämte tilläggs- arvode

3 600

Förste byråsekreterare........

Ag 23: 25

20 160

Kassa och arkiv

Förste kontor sskrivare........

(halvtid)

Ae 15: 17

26 676

Skrivsektion

Kontorsskrivare..............

Ae 13: 15

24 060

Kansliskrivare ..............

Ae 11: 13

21 696

Kanslibiträde ................

Ae 7:9

17 640

Expedition

Expeditionsförman ..........

Ae 13: 15

24 060

Vaktmästare ................

Ae 9:11

19 596

Bitr. vaktmästare ............

Ag 7:9

17 640

Vikariats- och övertidsersättningar m. in..............

323 316

..... 4 000

Tillfällig arbetskraftsförstärkning

..... 5 000

Förestående belopp torde avrundas till 332 000 kronor.

332 316

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

23

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 26 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar

ett förslagsanslag av 340 000 kr.

25:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.

Under punkten 27 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1967/68 till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader

anvisa ett förslagsanslag av 201 000 kr.

I sin den 9 november 1966 dagtecknade anslagsframställning sammanfattar

delegationen sina förslag avseende omkostnadsanslaget på följande sätt:

Omkostnader

Budget

Förslag

1966/67

1967/68

1. Sjukvård m. m. . .

.......... 1 000

1 000

2. Reseersättningar

.......... 90 000

no ooo

3. Expenser ......

.......... 48 000

60 000

4. Övriga utgifter .

.......... 20 000

30 000

Summa 159 000

201 000

I fråga om anslagsposten till resersättningar framhåller delegationen

följande:

Under budgetåret 1967/68 kommer, såvitt nu kan bedömas, rådets sextonde

session att hållas med placering i Norge. Resekostnaderna för denna

kunna beräknas till cirka 55 000 kronor. Härtill komma resekostnader för

deltagande i utskotts- och presidiemöten samt andra sammankomster, vilka

kunna beräknas komma att uppgå till 55 000 kronor. Under denna post beräknas

därför totalt 110 000 kronor.

I anslutning till sitt förslag med avseende på anslagsposten till expenser

redovisar delegationen en tabell över anslagsbelastningen budgetåren 1964/65

och 1965/66. Som kommentar till sina förslag anför delegationen:

De ökade städningskostnaderna under budgetåret 1965/66 beror dels på

en övergång till varannandagsstädning (tidigare städades blott en gång per

vecka) dels på »storstädning» i samband med kansliets avflyttning från

riksdagshuset och inflyttning i nya lokaler.

Beståndet av skrivmaskiner är i behov av förnyelse, vilket bl. a. framgår

av de höga underhållskostnaderna för budgetåren 1964/65 och 1965/66. För

detta ändamål bör för budgetåret 1966/67 beräknas 5 000 kronor avseende

inköp av två elektriska skrivmaskiner.

Kostnadsökningen vad gäller delposten till inventarier i övrigt beror väsentligen

på inköp av heltäckande mattor för kansliets nya lokaler.

De stora kostnaderna under kontot bokinköp m. m. under budgetåret

1964/65 sammanhänger med produktion och inköp av ett bildband rörande

rådet och nordiskt samarbete avsett för skolbruk. Delegationen har till dags

dato beställt och betalat 235 exemplar av detta bildband, som successivt

försäljes till skolor i hela landet. Under budgetåret 1965/66 har influtit 4 125

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

kronor för försålda bildband, vilket förklarar den relativt låga utgiften under

delposten för detta budgetår.

Under beaktande av det anförda beräknas för det kommande budgetåret

under denna anslagspost åtgå för städning 6 000 kr., för skrivmateriel m. m.

15 000 kr., för telefon in. in. 17 000 kr., för inköp och underhåll av skrivmaskiner

in. in. 6 000 kr., för inventarier i övrigt 10 000 kr. samt för bokinköp

m. in. 6 000 kr. Under anslagsposten föreslås sålunda totalt 60 000 kr.

Vad beträffar den fjärde delposten, Övriga utgifter, anförs slutligen:

Denna anslagspost har tidigare främst avsett representation i samband

med utskottsmöten i Sverige. Från och med budgetåret 1965/66 uppföres

emellertid här även lokalkostnader. De faktiska utgifterna budgetåret 1965/66

uppgick till följande belopp:

a) Kostnader för tjänstedräkt............................ 1 484: 35

b) Diverse utgifter (representation) ...................... 20 928:69

c) Kostnader för delegationens lokaler i Västerlånggatan ... 4 319:25

d) Kostnader för delegationens lokaler i Jungfrugatan...... 21 676: 47

e) Flyttningskostnader .................................. 21 740:84

70 149: 60

Beloppet under d) avser riksgäldskontorets utgifter för hyra av den kontorslägenhet

med tillhörande utrymmen i fastigheten Jungfrugatan 15, som

riksgäldskontoret förhyrde från och med den 1 november 1965 i avsikt att

upplåta den till delegationen. Resultatet av riksdagens behandling av delegationens

lokalfråga blev emellertid att delegationens kansli den 1 mars

1966 flyttades till de nuvarande lokalerna å Västerlånggatan 27. Kontorslägenheten

å Jungfrugatan jämte en del av tillhörande arkivutrymmen stod

tom under åtskilliga månader, innan riksgäldskontoret lyckades uthyra dessa

utrymmen. Delegationen har belastats med hyreskostnaderna för lokalen

under denna tid.

Delegationen utgår från att kansliet under det kommande budgetåret kvarstannar

i de nuvarande lokalerna. Hyreskostnaderna kan då beräknas till ca

10 000 kr. per år.

Representationskostnaderna kan beräknas komma att uppgå till 20 000

kronor.

Under denna anslagspost föreslås totalt 30 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 22 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Omkostnader

ett förslagsanslag av 201 000 kr.

26:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 28 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska

rådet anvisa ett förslagsanslag av 114 000 kr.

I sin anslagsframställning redovisar delegationen en preliminär budget

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

25

för år 1967. Utskottet har under hand inhämtat uppgifter om den definitiva

budgeten. Denna upptar följande belopp (kronor):

Arvoden och löner avseende

a) redaktören för rådets förhandlingar......

b) » » statistisk årsbok m. m. ....

c) redaktör för Nytt från Nordiska rådet ...

d) utskottssekrclerare ....................

e) diverse utredningsuppdrag ..............

Resor för gemensam personal.................

Tryck a) rådsförhandlingarna ................

b) Nordisk udredningsserie ............

c) porträttmatrikel, stadga in. in.......

Annat upplysningsmaterial än Nordisk Kontakt

Nytt från Nordiska rådet), utställningsmaterial

Konferenser ................................

40

000

10

000

6

500

53

000

2

000

26

000

210

000

70

000

28

000

308

000

39

500

25

000

Summa 510 000

I följande sammanställning upptages Sveriges andel beräknad som 16/e»

(23 %) av hithörande budgetposter (kronor):

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1. Arvoden till gemensam personal ............................ 25 500

2. Reseersättningar in. m..................................... 6 000

3. Tryckningskostnader för rådets förhandlingar .............. 70 700

4. Informationsmaterial .................................... 9 100

5. Konferenser.............................................. 5 800

Summa 117 100

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i

gemensamma kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag

av 117 000 kr.

27:o) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna

för tidskriften Nordisk Kontakt, m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts under punkterna 29—39 framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 anvisa till

a) Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt ett förslagsanslag

av 55 000 kr.;

b) Pensioner: Pensioner åt f. d. riksdagsmän ett förslagsanslag

av 2 120 000 kr.;

c) Pensioner: Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän

ett förslagsanslag av 689 000 kr.;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

d) Pensioner: Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl.

ett förslagsanslag av 1 210 000 kr.;

e) Pensioner: Pensioner åt efterlevande till befattningshavare

m. fl. ett förslagsanslag av 190 000 kr.;

f) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 461 000 kr.;

g) Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande

ett förslagsanslag av 1 300 000 la-.;

h) Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande

ett förslagsanslag av 750 000 la.;

i) Kommittéer m. m. ett förslagsanslag av 20 000 kr.;

j) Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen

ett förslagsanslag av 241 000 kr.;

k) Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen

ett förslagsanslag av 1 249 000 kr.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer

vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit att i riksstaten för budgetåret

1967/68 utgöra 53 706 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till gällande

riksstat med 9 157 000 kr. samt i förhållande till det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet med 491 000 kr. Specifikation av de beräknade

utgifterna under huvudtiteln innefattande förslag till stater är såsom

bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 24 maj 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande

vid behandlingen av avsnittet Vissa gemensamma frågor samt punkten 7:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund

(h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep), Larfors (s) och

Lundberg (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s), Löfgren (fp), Fridolfsson i Rödeby (s), Börjesson

i Falköping (ep), Gustavsson i Ängelholm (s) och Gustafson i Göteborg

(fp);

vid behandlingen av punkterna 1, 3, 10—li och 18—27:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Åkerlund (h), Hilding

(fp), Lundin (s), Larfors (s), fru Lundblad (s)* och herr Brundin (h)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagriell (s)*, Franzén i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 27

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Löfgren (fp) och Gustavsson i

Ängelholm (s);

vid behandlingen av punkterna 2, 5, 6 och 8:

från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Nils Theodor Larsson (ep)* och Lundberg (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund

(fp)*, Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Larsson i Umeå (fp) och Gustavsson i Ängelholm (s);

vid behandlingen av punkten å:

från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Enarsson (h)*, Rönnberg (s)* och Mattsson

(ep)*;

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,

herrar Berglund (fp)*, Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson i Landskrona

(s), Larsson i Umeå (fp), Haglund (s) och Fridolfsson i Rödeby (s)*;

vid behandlingen av punkten 9, såvitt avser punkten A i hemställan:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s) Åkerlund

(h), Hilding (fp), Lundin (s), Nils Theodor Larsson (ep), Larfors (s) och

Lundberg (h);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Berglund (fp), Franzén i

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Falköping (ep), Gustavsson

i Ängelholm (s) och Gustafson i Göteborg (fp);

vid behandlingen av punkten 9, såvitt avser punkterna B—D i hemställan:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund

(h), Hilding (fp), Lundin (s), Larfors (s), Brundin (h)* och Wikberg

(ep)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund

(fp)*, Franzén i Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Falköping

(ep)*, Gustavsson i Ängelholm (s) och Gustafson i Göteborg (fp);

vid behandlingen av punkterna 15—17:

från första kammaren: herrar Åke Larsson (s), Palm (s), Åkerlund

(h), Hilding (fp), Lundin (s), Larfors (s) och Brundin (h)*;

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Hagnell (s)*, Franzén i

Motala (s), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp), Löfgren (fp),

Börjesson i Falköping (ep)* och Gustavsson i Ängelholm (s).

Ej närvarande vid justeringen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m.

för budgetåret 1967/68

Riksdagen

Kronor

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

Första kammaren, förslagsvis................... 8 190 000

Andra kammaren, förslagsvis................... 12 695 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag........

3. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag.

....................................... 125 100

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av ståndsprotokoll ............... —100

4. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag.

..................................................

5. Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare...............

6. Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier, förslagsanslag.

..................................................

7. Bidrag till studieresor, reservationsanslag.....................

8. Riksdagsutskottens studieresor, förslagsanslag.................

9. Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag

..............................................

10. Representation m. m., förslagsanslag.........................

Den inre riksdagsförvaltningen

11. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till ledamöter av förvaltningskontorets

styrelse och suppleanter för dessa, förslagsvis. . 37 000

Avlöningar till tjänstemän hos riksdagens kamrar

och utskott m. fl., förslagsvis................. 4 058 000

Avlöningar till tjänstemän vid riksdagens förvaltningskontor,

förslagsvis...................... 2 608 000

Arvoden i övrigt samt särskilda ersättningar...... 20 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning för utlånad personal............... —13 000

Bilaga 1

m.

Kronor

20 885 000

2 000 000

125 000

100 000

20 000

1 440 000

100 000

500 000

150 000

100 000

6 710 000-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

29

Kronor

12. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag

Utgifter

Tryckpapper, förslagsvis...................... 250 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis.............. 1 940 000

Bokbinderikostnader, förslagsvis............... 485 000

Kommittétryck, förslagsvis................... 35 000

2 710 000

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av riksdagstryck.................. — 260 000

13. Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

Uppslagsboken över riksdagens verksamhet..... 2 000

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av särskilda publikationer.......... -—• 1 000

14. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Utgifter

Sjukvård m. m., förslagsvis................... 35 000

Reseersättningar, förslagsvis.................. 35 000

Reparationer och underhåll av riksdagshuset

m. m., förslagsvis.......................... 400 000

Ny strandskoning på »Puckeln» i Norrström, förslagsvis.

................................. 150 000

Expenser, förslagsvis......................... 1 324 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis............. 50 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................... 65 000

Allmänt kyrkomöte

15. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag.............

Riksgäldskontoret

16. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för full
-

mäktige, förslagsvis.......................... 78 300

Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 2 830 700

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis.... 3 000

17. Kostnader vid emission av statslån m. m.,

förslagsanslag

Obligationspapper, förslagsvis................... 47 000

Kronor

2 450 000

1 000

2 059 000

1 000

2 912 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Kronor Kronor

Värdepapperstryck, förslagsvis.................. 285 000

Annonsering m. m., förslagsvis.................. 1 120 000

Vinstutlottning å premielånen, förslagsvis........ 45 000

1 497 000

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster i samband med datamaskindragningar

m- m.................................... — 17 000 1 480 000''

18. Övriga omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 17 000

Reseersättningar, förslagsvis.................... 13 000

Expenser, förslagsvis........................... 300 000

Publikationstryck, förslagsvis.............15 100

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av publikationer...........— 100 15 000

Kostnader för maskinell kontroll av inlösta

vinster, förslagsvis......................... 95 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................... 25 000 465 OOO

Riksdagsbiblioteket

19. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis.................................. 4 000

Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 756 000 760 000

20. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 1 000

Expenser, förslagsvis............. 40 000

Publikationstryck, förslagsvis................... 31 000

Övriga utgifter, förslagsvis...................... 3 000 75 000

21. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag................ 275 OOO

Justitieombudsmannen och hans expedition

22. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 1 050 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis____ 100 000 1 150 OOO

23. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 1 500

Reseersättningar, förslagsvis............... 10 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 31

Kronor Kronor

Expenser, förslagsvis........................... 58 000

Övriga utgifter, förslagsvis...................... 500 70 000

Militieombudsmannen och hans expedition

24. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 496 000

25. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 900

Reseersättningar, förslagsvis.................... 14 000

Expenser, förslagsvis........................... 23 000

Övriga utgifter, förslagsvis...................... 100 38 000

Riksdagens revisorer och deras kansli

26. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden till revisorerna, förslagsvis.............. 46 000

Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 310 000 356 000

27. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 400

Reseersättningar, förslagsvis.................... 30 000

Expenser, förslagsvis........................... 14 000

Övriga utgifter, förslagsvis...................... 600 45 000

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

28. Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningsstat

Arvoden för deltagande i sammanträden, förslagsvis 8 000

Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis............ 332 000 340 000

29. Omkostnader, förslagsanslag

Sjukvård m. m., förslagsvis..................... 1000

Reseersättningar, förslagsvis.................... 110 000

Expenser, förslagsvis........................... 60 000

Övriga utgifter, förslagsvis...................... 30 000 201 000

30. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Kronor

Utgifter:

Arvoden till gemensam personal, förslagsvis..... 25 500

Reseersättningar in. in., förslagsvis............ 6 000

Tryckningskostnader för rådets förhandlingar,

förslagsvis................................ 70 700

Informationsmaterial, förslagsvis.............. 9 100

Konferenser, förslagsvis...................... 5 800

117 100

Särskilda uppbördsmedel:

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna.... — 1001

31. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk

Kontakt, förslagsanslag

Utgifter:

Kostnader för utgivande av Nordisk Kontakt,

förslagsvis................................ 55 200

Särskilda uppbördsmedel:

Övriga nordiska länders andelar i utgifterna 1001

Försäljning av Nordisk Kontakt ......... 1001 — 200

Pensioner

32. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag.................

33. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag........

34. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag........

35. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare m. fl., förslagsanslag

Diverse

36. Ersättning till statens allmänna fastighets fond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag....................

37. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag.

..................................................

38. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag

39. Kommittéer m. m., förslagsanslag...........................

40. Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen, förslagsanslag

41. Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen, förslagsanslag.

..................................................

Summa

Kronor

117 000

55 000

2 120 000

689 000

1 210 000

190 000

461 000

1 300 000

750 000

20 000

241 000

1 249 000

53 706 000

1 Formellt belopp

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

33

Bilaga 2

Till Talmanskonferensen

Med skrivelse till talmanskonferensen den 21 oktober 1966 överlämnade

riksdagens organisationsutredning betänkande angående riksdagens personalorganisation.

I skrivelsen anmäldes att inom utredningen diskuterats

frågan om eventuellt inrättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen

men att utredningen i avvaktan på fortsatta överväganden inte var

beredd att då redovisa någon ståndpunkt härutinnan. Vidare anmälde utredningen

att en hos talmanskonferensen väckt fråga om utskottens resor

och kostnaderna härför, vilken enligt konferensens beslut skulle beredas

av organisationsutredningen, ännu icke kunnat behandlas och att resultatet

av utredningens överväganden i ämnet avsågs skola redovisas senare.

Övervägandena inom utredningen av nämnda båda spörsmål har numera

slutförts. Såsom resultat härav får utredningen härmed avlämna två promemorior,

den ena avseende inrättandet av ett internationellt sekretariat

inom riksdagen och den andra avseende utskottens studieresor till utlandet.

Utredningen hemställer att de i promemoriorna innefattade förslagen underställs

riksdagen för beslut.

Ytterligare har utredningen haft att behandla en av talmanskonferensen

till utredningen överlämnad framställning från ett antal riksdagsledamöter

angående läkarvårdsservice åt dessa. I detta ämne får utredningen anmäla

att utredningen tagit kontakt med riksdagens förvaltningskontor. Genom

dettas försorg har arbeten igångsatts för anordnande av sjukrum inom riksdagshuset.

Vidare har överläggningar inletts med en företrädare för serafimerlasarettet

angående anordnande av läkarservice för riksdagens ledamöter.

Slutligen har genom förvaltningskontoret igångsatts undersökningar

rörande anordnande av hälsokontroll för ledamöterna. Med hänsyn till vad

sålunda förekommit har organisationsutredningen ansett sig kunna utgå

från att syftet med den remitterade framställningen kommer i huvudsak att

tillgodoses genom riksdagens förvaltningskontors försorg. I enlighet härmed

finner utredningen berörda fråga inte föranleda någon vidare åtgärd från

utredningens sida.

Enligt sammansatt konstitutions- och bankoutskotts av riksdagen godkända

betänkande 1966: 2 har frågan om tjänstebenämningar för nya tjänster

inom riksdagens personalorganisation förutsatts skola ytterligare övervägas

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 sand. Nr 39

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

inom organisationsutredningen. Utredningen får i denna fråga anmäla att

utredningen vid sina överväganden kommit till det resultatet, att frågan

lämpligen bör upptas till prövning först i samband med den stundande författningsreformen.

I enlighet härmed framlägger utredningen inte något

förslag i ämnet.

Under åberopande av det anförda får organisationsutredningen härmed

anmäla att dess uppdrag är slutfört.

Stockholm den 21 april 1967

Fridolf Thapper

Erik Boheman

Ivar Johansson

Georg Pettersson

C. G. Regnéll

/N. af Malmborg

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967 35

RIKSDAGENS

ORGANISATIONSUTREDNING

PM

angående inrättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen

I. Inledning

Med skrivelse till talmanskonferensen den 21 oktober 1966 överlämnade

riksdagens organisationsutredning betänkande angående riksdagens personalorganisation.

I skrivelsen anmälde utredningen bl. a. att inom utredningen

diskuterats frågan om eventuellt upprättande av ett internationellt sekretariat

inom riksdagen men att utredningen inte för det dåvarande var beredd

att redovisa någon ståndpunkt i frågan. Då fortsatta överväganden

härutinnan kunde komma att beröra även utrikesutskottets sekretariat var

utredningens förslag i sistnämnda del att betrakta som preliminärt.

Under den tid som gått sedan berörda betänkande avgavs har inom organisationsutredningen

fortsatta överväganden skett beträffande frågan om

upprättande av ett internationellt sekretariat inom riksdagen. Dessa överväganden

har slutförts och gett till resultat att förslag i ämnet numera kan

framläggas. Förslaget har sammanfattats i förevarande promemoria. Av densamma

framgår att det även berör utrikesutskottet.

II. Nuvarande förhållanden

Riksdagens och dess ledamöters utrikeskontakter sker f. n. på i huvudsak

följande sätt.

Utrikesutskottet består av 16 ordinarie ledamöter och samma antal suppleanter;

samtliga väljs till halva antalet från vardera kammaren. Utskottets

kansli består av en sekreterare och en biträdande sekreterare, vilka fullgör

sin tjänstgöring hos utskottet som bisyssla vid sidan av tjänst i utrikesdepartementet.

Riksdagens interparlamentariska grupp har en styrelse bestående av,

förutom ordförande och vice ordförande, sju ledamöter jämte suppleanter.

Dessutom finns en »verkställande sekreterare».

Samarbete sker med utrikesdepartementet beträffande den interparlamentariska

gruppens verksamhet.

Nordiska rådets svenska delegation består i sin parlamentariska del av

ordförande, vice ordförande och 14 övriga av riksdagen valda medlemmar

jämte suppleanter. Delegationen har ett fast organiserat kansli, som ingår

bland riksdagens verk och väsentligen innefattar tjänstemän med heltidstjänstgöring.

Sedan rätt lång tid tillbaka har innehavaren av den tjänst vid

utrikesdepartementets politiska avdelning som innefattar handläggning av

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Nordiska rådets ärenden varit anställd på halvtid vid delegationens kansli.

Detta ordnas på det sättet att tjänstemannen åtnjuter halv tjänstledighet

från sin departcmentstjänst.

Beträffande FN-ärenden handhar en särskild byrå inom utrikesdepartementet

kontakterna med de svenska parlamentariska delegaterna vid FN:s

generalförsamlingar. Det må här erinras om att de riksdagsledamöter som

ingår i den svenska FN-delegationen är företrädare för regeringen och således

inte i första hand representerar riksdagen eller ett politiskt parti.

Europarådet. F. n. tillhör 18 länder Europarådet, bland dem Sverige. Rådets

organ är ministerkommittén, som är rådets beslutande och verkställande

organ och består av medlemsländernas utrikesministrar, samt rådgivande

församlingen, som är rådets parlamentariska organ och består av

representanter utsedda av resp. parlament (från Sverige 6 ombud jämte

suppleanter). Dessutom finns ett sekretariat under ledning av en generalsekreterare.

I Sverige handläggs Europarådsfrågor inom utrikesdepartementet av en

tjänsteman på politiska avdelningen. Denne tjänstgör som sekreterare åt

den svenska Europarådsdelegationen, ett arbete som i flertalet medlemsstater

utförs av en parlamentstjänsteman. I uppgifterna ingår inte bara att

biträda delegationerna under de tre veckolånga sessionerna i Strasbourg och

vid förekommande utskottssammanträden i Sverige (vilkas organiserande

helt faller på honom) utan också att fungera som delegaternas kontaktman

i utrikesdepartementet i allmänhet. Delegationens sekreterare är också medlem

av den rådgivande församlingens utskott för informationsfrågor och

frågor rörande kontakten med de nationella parlamenten. Utskottet sammanträder

fem å sex gånger om året i Strasbourg och Paris, vanligen i anslutning

till andra sammanträden, samt två gånger om året på någon annan

plats.

Utöver dessa arbetsuppgifter som sekreterare åt de parlamentariska ledamöterna

i Europarådet handlägger vederbörande tjänsteman även en rad

uppgifter. Han är sålunda bl. a. Sveriges biträdande permanenta ombud hos

rådet.

Övriga former för utrikeskontakt. Vid sidan av de nämnda, fast organiserade

utrikeskontakterna har riksdagen under senare år fått vidgade utlandsförbindelser.

Utöver det officiella parlamentarikerutbytet gör riksdagsutskott

i allt större utsträckning studieresor till utlandet. Samtidigt kan

konstateras att utländska parlamentarikergrupper i ständigt ökande omfattning

kommer till Sverige på liknande besök. Slutligen har enskilda riksdagsmän

sedan några år tillbaka möjlighet att få resestipendier för utrikesresor.

Vad först beträffar riksdagsutskottens studieresor till

utlandet torde i allmänhet programmen göras upp av parlament och

myndigheter i värdlandet i samarbete med utrikesdepartementets utlands
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

37

organisation. I regel — men inte alltid -—- förmedlas kontakten mellan riksdagen

och ambassaderna av nämnda departement. En rad olika avdelningar

och byråer på departementet har därvid fått fungera som förmedlande instans:

politiska avdelningen (särskilt när det gäller besök i öststaterna),

U-avdelningen, administrativa avdelningen och, när det gällt »besök i allmänhet»,

pressbyrån resp. informationsbyrån. Denna splittring har medfört

att det ofta varit svårt att säga vilken avdelning som handlägger ett visst

besök (om departementet över huvud varit inkopplat).

Genom beslut av talmanskonferensen har åt riksdagens organisationsutredning

uppdragits att bereda frågan om utskottens resor och kostnaderna

härför. Denna fråga, som endast berör utskottens utrikesresor, behandlar

utredningen i en särskild promemoria.

När det gäller utländska parlamentarikergruppers besök

i Sverige har den praxis utbildat sig att program görs upp av talmännen

med biträde av utrikesdepartementet (i regel informationsbyrån).

Det har ansetts vara av intresse för den svenska utlandsinformationen att

så betydelsefulla besöksgrupper som utländska parlamentariker tas om

hand av ett organ som har vana vid besöksärenden. Självklart är arrangemanget

emellertid ingalunda. Det vore kanske naturligare att dessa besök

sköttes av riksdagen. Oberoende av besöksgruppernas specialintressen (stadsplanering,

socialvård, arbetsmarknadsfrågor etc.) önskar de i regel träffa

svenska kolleger och höra något om den svenska riksdagen, dess arbetsformer

m. m. Riksdagen måste alltså under alla omständigheter kopplas in

på ärendet. Erfarenheten säger att utländska parlamentariker själva mycket

uppskattar att deras värd i Sverige är riksdagen.

En specialgrupp av utländska parlamentarikergrupper utgör de delegationer

vilkas resor bekostas av kollegiet för Sverigeinformation i utlandet

(tidigare upplysningsberedningen). Under det senaste året har tre sådana

resor ägt rum. I två av dessa fall var riksdagen värd för besökarna, vilket i

praktiken ordnades så att uppdraget att arrangera besöket anförtroddes en

tjänsteman i utrikesdepartementet.

Beträffande slutligen de enskilda riksdagsmännens stipendieresor

begärs stundom medverkan av utrikesdepartementet och

ambassaderna för arrangerande av program. Bidragen beviljas av talmanskonferensen,

som fastställt särskilda regler för fördelningen av det av riksdagen

för ändamålet anvisade anslaget. Den som erhållit resebidrag skall

till talmanskonferensen avge reseberättelse.

III. Utredningens överväganden

A. Inledning

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har riksdagen och dess ledamöter

mångskiftande och betydelsefulla utrikeskontakter. Det är emellertid

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

uppenbart att en viss splittring i handläggningen av hithörande ärenden är

för handen, något som försvårar lokaliseringen i det enskilda fallet och dessutom

är till men för enhetligheten. Även effektivitetssynpunkter talar till

förmån för en koncentration.

För organisationsutredningen — som tidigare framlagt numera genomförda

förslag rörande riksdagsarbetet samt riksdagens förvaltnings- och

personalorganisation — har det varit naturligt att ställa frågan huruvida

inte vissa av riksdagens utrikeskontakter av såväl formella som reella skäl

bör handhas av riksdagen själv genom ett dess eget organ och inte handläggas

utom riksdagen. Med utgångspunkt härifrån har utredningen undersökt

det ifrågavarande arbetsfältet för att få klarlagt i vad mån underlag

finns för att framställa förslag om att på riksdagens stat skulle inrättas ett

fast internationellt sekretariat.

B. Arbetsuppgifter för ett internationellt sekretariat

Mot bakgrunden av den tidigare lämnade redogörelsen för nuvarande förhållanden

vill utredningen framhålla att vissa av de angivna utrikeskontakterna

är av beskaffenhet att alltjämt böra administreras av organ utom

riksdagen och således inte direkt kommer i fråga när det gäller ett internationellt

sekretariats arbetsuppgifter. Hit hör i första hand FN-frågorna,

vilka synes böra även i fortsättningen handläggas på hittillsvarande sätt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är de svenska FN-delegaterna

i första hand representanter för regeringen och inte för riksdagen.

Vidare må framhållas att i Nordiska rådets svenska delegations kansli

ingår en tjänsteman från utrikesdepartementet med halvtidstjänstgöring

isåväl därstädes som på nämnda kansli. Utredningen anser sig inte böra

förorda någon ändring i hittillsvarande praxis i detta hänseende, vilken

bestått sedan länge och varit motiverad av praktiska skäl. Härvid bör emellertid

påpekas att, i den mån arbetsuppgifter inom den nämnda delegationens

kansli av det slag varom nu är fråga tillfälligt kräver insatser utöver

dem som kan tillhandahållas av den ifrågavarande fast anställde tjänstemannen,

detta behov bör kunna i huvudsak tillgodoses genom anlitande av

riksdagens internationella sekretariat, om ett sådant kommer till stånd.

Tillräckliga skäl synes inte f. n. föreligga att förorda någon ändring i nuvarande

anordning beträffande sekreterargöromålens fullgörande hos riksdagens

interparlamentariska grupp.

Med utgångspunkt från det anförda avgränsar sig arbetsfältet för ett

ifrågasatt internationellt sekretariat inom riksdagen i första hand till att

avse utrikesutskottet, Europarådet, riksdagsutskottens och särskilda riksdagsgruppers

utrikesresor, utländska parlamentarikers studiebesök i Sverige

samt svenska riksdagsledamöters stipendieresor till utlandet.

Sekreterargöromålen inom utrikesutskottet fullgörs såsom tidigare

nämnts av en sekreterare och en biträdande sekreterare. Båda är i

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

39

denna egenskap arvodesanställda och fullgör utskottstjänstgöringen såsom

bisyssla vid sidan av tjänstgöring i utrikesdepartementet. En av dessa båda

tjänster bör enligt utredningens mening inkopplas vid bedömningen av behovet

av en sekreterare för internationella ärenden inom riksdagen. En dylik

tjänsteman torde enligt sakens natur komma att hämtas ur utrikeskarriären

i utrikesdepartementet. Man bör för viss tid, förslagsvis tre år, ställas helt

till riksdagens förfogande för att därefter återgå till tjänstgöring inom utrikesförvaltningen.

Med utgångspunkt härifrån synes det bl. a. av praktiska

skäl mindre ändamålsenligt att räkna med en kombination av funktionerna

som utrikesutskottets sekreterare och sekreterare för internationella ärenden

inom riksdagen. Däremot synes uppdraget som utrikesutskottets biträdande

sekreterare väl ägnat att ingå bland arbetsuppgifterna för ett internationellt

sekretariat. Utredningen förordar därför att arbetsuppgifterna som biträdande

sekreterare hos utrikesutskottet skall bestridas av den ifrågasatta

sekreteraren för internationella ärenden, därest en sådan kommer till stånd.

Tyngdpunkten i en internationell sekreterares blivande arbetsuppgifter

torde vara att söka inom Europarådets verksamhetsområde. Han bör

sålunda organisera den svenska delegationens dokumentarkiv och genom

övervakning av inkommande dokumentation följa frågornas utveckling i

görlig mån även i den rådgivande församlingens utskott, så att delegationens

medlemmar inför varje session och utskottsmöte kan få en orientering om

de frågor som står på dagordningen. Det synes därvid angeläget att sekreteraren

genom löpande kontakt med svenska myndigheter håller sig underrättad

om svenskt utrednings- och lagstiftningsarbete i förekommande frågor.

Beträffande svenska regeringens inställning till internationella frågor

och svenska ställningstaganden i Europarådets ministerkommitté och andra

internationella organisationer bör han på motsvarande sätt hålla kontakt med

utrikesdepartementet.

Under rådets församlingssessioner i Strasbourg bör sekreteraren bistå

delegationsmedlemmarna med utarbetande av inlägg, kontakter i sekretariatet

samt praktiska och andra arrangemang. Han bör också se till att erforderlig

dokumentation kommer dem till handa. Såvitt möjligt bör han söka

hålla sig underrättad om frågornas utveckling, inställningen hos olika nationella

och politiska grupper etc.

Under utskottsbesök i Sverige bör den ifrågavarande sekreteraren förbereda

dessas uppläggning i samråd med delegationens ordförande och de

delegationsmedlemmar som ingår i utskottet samt medverka vid genomförandet.

När det gäller svenska riksdagsledamöters utlandsresor

skulle ett internationellt sekretariat inom riksdagen kunna bli till stor

nytta som kontakt- och informationscentral. Utskott och andra riksdagsorgan

som önskar göra studier utomlands skulle ha att vända sig till sekretariatet,

vilket sedan skulle svara för kontakterna med utrikesdepartementet

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

och resp. ambassader samt i övrigt vara ett sammanhållande organ. Den nuvarande

splittringen av handläggningen av de utländska reseärendena i riksdagen

skulle härigenom upphöra.

I fråga om utländska parlamentarikergruppers besök

i Sverige må framhållas att hithörande spörsmål innefattar en typ av

ärenden för vilka riksdagen i första hand bör ha ansvaret. Dessa utländska

grupper torde allmänt sett finna det naturligare och mera tilltalande att

deras egna kolleger är värdar när de besöker vårt land. Det är därför naturligt

att härmed sammanhängande ärenden handläggs av ett internationellt

sekretariat.

Vad slutligen beträffar enskilda riksdagsmäns stipendieresor

till utlandet synes det uppenbart att ett internationellt sekretariat

skulle kunna verksamt bidra till att sådana resor ger ett så gott utbyte som

möjligt.

C. Sammanfattning och förslag

Den i det föregående gjorda genomgången av arbetsfältet för ett eventuellt

internationellt sekretariat inom riksdagen ger enligt organisationsutredningens

mening vid handen att tillräckligt underlag måste anses föreligga

för att förverkliga denna tanke. Utredningen vill därför förorda att ett dylikt

sekretariat inrättas.

Förutom de i det föregående angivna arbetsuppgifterna vill utredningen

framhålla, att den tjänsteman som här avses förutsatts skola stå till talmännens

och talmanskonferensens förfogande för biträde när det gäller internationella

kontakter. Genom tillkomsten av ett internationellt sekretariat

skapas också den organisatoriska ramen för ett effektivt och smidigt samarbete

mellan riksdagen och dess organ samt företrädare för utrikesförvaltningen.

Det må i detta sammanhang erinras om att genom den senaste departementsreformen

tillskapats internationella sekretariat i flera departement.

Utredningen föreslår att för här avsett ändamål inrättas en heltidstjänst

som sekreterare för internationella ärenden, vilken tjänst bör uppföras på

riksdagens stat fr. o. in. den 1 juli 1967. Vid övervägande av frågan om vilket

riksdagsorgan stat som härvid bör komma i fråga har utredningen närmast

haft att välja mellan riksdagens förvaltningskontors samt kamrarnas och

utskottens stat. Denna fråga är huvudsakligen av formell natur. Även med

beaktande av att den ifrågavarande sekreterarens funktion som biträdande

sekreterare hos utrikesutskottet kommer att innefatta den minst omfattande

delen av hans arbetsuppgifter anser sig utredningen likväl av praktiska skäl

böra förorda att tjänsten uppförs på utrikesutskottets — och sålunda under

kamrarnas och utskottens stat. Tjänstebenämningen föreslås vara biträdande

sekreterare, tillika sekreterare för internationella ärenden.

I fråga om utrikesutskottets sekretariat innebär utredningens förslag sålunda

dels att den nuvarande sekreterarbefattningen bibehålls som arvodes
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

41

tjänst av bisysslekaraktär och dels att den nuvarande arvodestjänsten som

biträdande sekreterare omändras till en på utskottets stat upptagen heltidstjänst

med i det föregående angivna arbetsuppgifter och tjänstebenämning.

Tidigare har utredningen uttalat att en sekreterare för internationella

ärenden hos riksdagen torde böra hämtas ur utrikeskarriären inom utrikesförvaltningen

och efter viss tid återgå till densamma. I enlighet härmed förordar

utredningen att den ifrågavarande tjänsten organiseras som en ordinarie

tjänst tillsatt med förordnande tills vidare, dock högst 3 år. Lönegradsbeteckningen

föreslås vara År eller Br. I analogi med löneställningen för

departementssekreterare i statsdepartementen bör tjänsten placeras i högst

Br 5.

Erforderlig skrivhjälp och biträdeshjälp i övrigt torde, åtminstone tills

vidare i avvaktan på närmare erfarenheter, kunna tillhandahållas genom

kammarkansliernas och riksdagens förvaltningskontors försorg. I den mån

så befinns nödvändigt torde utökning av nuvarande kvalificerade biträdespersonal

inom riksdagen få ske. I detta sammanhang bör understrykas behovet

av goda språkkunskaper och i viss utsträckning speciell sakkunskap

för översättningsarbete.

Lönekostnaden för en tjänst i den högsta här avsedda lönegraden (Br 5)

enligt 1966 års löneläge utgör 59 604 kr. för år. Därjämte kan kostnad för

tillägg motsvarande s. k. hemmatillägg bli aktuell. Vidare kan uppkomma

kostnad för kvalificerad biträdeshjälp. Vid ett genomförande av förslaget

inbesparas å andra sidan arvode till biträdande sekreterare i utrikesutskottet.

Därjämte avlastas utrikesdepartementet vissa arbetsuppgifter som hittills

åvilat departementet men som rätteligen bör fullgöras i riksdagens regi.

Ytterligare må framhållas att vissa rese- och traktamentskostnader, som

hittills bestritts från anslag under tredje huvudtiteln, hädanefter bör belasta

anslag under fjortonde huvudtiteln. Detta gäller i första hand kostnader i

anledning av riksdagsledamöters deltagande i sammanträden i Europarådet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

RIKSDAGENS

ORGANISATIONSUTREDNING

PM

angående riksdagsutskottens studieresor till utlandet

I. Inleduing

I skrivelse till talmanskonferensen den 24 maj 1966 fäste andre vice talmannen

i andra kammaren L. Cassel konferensens uppmärksamhet på de

problem av ekonomisk art som riksdagsutskottens rätt att själva besluta om

sina resor, särskilt i utlandet, förde med sig. Till skrivelsen hade fogats en

av dåvarande riksdagens ekonomibyrå uppgjord sammanställning över kostnader

för utskottens utlandsresor åren 1961—1966. I skrivelsen framhölls

att under det budgetår som började den 1 juli 1966 ett flertal utskott syntes

planera tämligen omfattande resor med ett relativt stort antal deltagare.

Kostnaden för samtliga dessa resor syntes ej kunna rymmas inom det anslag

som upptagits i statsverkspropositionen för budgetåret 1966/67. Skrivelsen

utmynnade i krav på åtgärder för uppnående av bättre balans mellan resekostnader

och anslag.

Vid sitt sammanträde den 25 maj 1966 beslöt talmanskonferensen att den

väckta frågan skulle beredas av riksdagens organisationsutredning och återupptas

av konferensen vid dess första sammanträde under höstsessionen.

Sistnämnda tanke kunde emellertid inte förverkligas på grund av att frågan

vid nämnda tillfälle ännu ej hunnit behandlas av utredningen. Sedan utredningen

numera slutfört sina överväganden i ämnet upptas frågan till behandling

i förevarande promemoria.

Det resultat av utredningens undersökningar som i det följande redovisas

avser uteslutande studieresor till utlandet. Utredningen har nämligen för sin

del funnit att något behov inte föreligger av en undersökning med därav

eventuellt föranledda förslag rörande utskottens studieresor inom landet.

II. Nuvarande förhållanden

Enligt f. n. tillämpad ordning beslutar utskotten självständigt om de utlandsresor

som utskotten anser erforderliga för fullgörandet av sin uppgift.

Dylika resor företas i varierande utsträckning av praktiskt taget alla

utskotten.

Före budgetåret 1964/65 var antalet studieresor till utlandet ringa. Under

nämnda budgetår företogs 5 resor, under budgetåret 1965/66 8 resor och

under förra hälften av budgetåret 1966/67 6 resor. Då resorna numera som

regel är förlagda till förra hälften av ett budgetår talar sannolikheten för

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

43

att totala antalet studieresor till utlandet under budgetåret 1966/67 inte kommer

att överstiga antalet under närmast föregående budgetår.

Utomeuropeiska studieresor förekom första gången under budgetåret 1965/

66 (3 resor). Under förra hälften av budgetåret 1966/67 har 2 sådana resor

företagits.

Tidslängden för utskottens utlandsresor har varierat mellan 2 och 12

dagar vid europeiska samt mellan 10 och 23 dagar vid utomeuropeiska resor.

Beträffande antalet deltagare i utskottens studieresor må framhållas följande.

UU har företagit eu utomeuropeisk studieresa år 1966 med 13 deltagare.

Inom KU synes tendensen vara att antalsmässigt begränsa studiegrupperna

men i stället skicka ut flera grupper. År 1962 reste en grupp på 12

till Finland. Under år 1966 har tre grupper företagit resor, en grupp på 7

till Israel, en grupp på 7 till Holland och Belgien samt en grupp på 8 till

Finland.

Inom SU har avdelningarna ansetts vara naturliga enheter vid bestämmandet

av en studiegrupps storlek. Deltagarantalet i resorna har varierat

mellan högst 25 (4:e avd. till Italien år 1962) och lägst 11 (5:e avd. till

Geneve och Paris år 1966). Som en genomsnittssiffra kan anges 17, vilken

siffra mycket nära svarar mot avdelningarnas storlek.

BeU har under åren 1961—1966 företagit endast en resa (till Danmark

år 1966). Antalet deltagare var 5.

Det enda utskott som inte företagit någon studieresa till utlandet under

perioden är BaU.

Av lagutskotten har LiU företagit två resor, en till Västtyskland och Storbritannien

år 1961 samt en till Danmark år 1964. L2U har företagit en resa

till Schweiz och Frankrike år 1965. En resa har också L3U företagit, nämligen

till Storbritannien år 1966. Deltagarantalet i resorna har varit förhållandevis

stort, för LiU 25, för L2U 35 och för L3U 26.

Det sistnämnda gäller även ABU med dess två studieresor, en till Sovjetunionen

år 1965 samt en till Västtyskland, Belgien och Holland år 1966. Vid

bägge tillfällena var antalet deltagare 26.

Största deltagarantalet uppvisar JU, som företagit två resor, en till Västtyskland

år 1964 och en till Amerika år 1966. Deltagarantalet i dessa resor

var 50 resp. 37.

De fr. o. m. budgetåret 1964/65 bokförda kostnaderna för studieresor till

utlandet har självfallet stigit i takt med det ökade antalet resor. Under

nämnda budgetår uppgick de till i runt tal 214 000 kr., under budgetåret

1965/66 till avrundat 486 000 kr. och under förra hälften av budgetåret

1966/67 till ca 406 000 kr.

Under åren 1961—1966 har de europeiska resorna kostat tillhopa 582 500

kr. Större delen av detta belopp faller på SU, nämligen 221 000 kr. (8 resor).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Närmast följer ABU med 95 200 kr. (2 resor), JU med 75 700 kr. (1 resa)

och L2U med 74 000 kr. (1 resa).

De utomeuropeiska resorna har kostat tillhopa 640 300 kr. Även beträffande

dessa resor ligger SU högst med 299 000 kr. (2 resor), närmast följt

av JU med 258 000 kr. (1 resa) och UU med 66 600 kr. (1 resa).

Sammanlagt har utskottens studieresor till utlandet under åren 1961—1966

kostat 1 222 800 kr.

III. Redogörelse för förhållandena i

I samband med fullgörandet av sitt uppdrag har organisationsutredningen

ansett det vara av värde att få kännedom om vissa förhållanden inom några

främmande länders parlament rörande resor av motsvarande slag som

avses i organisationsutredningens uppdrag. Härvid har utredningen avsett

våra grannländer Danmark, Finland och Norge och vidare Nederländerna,

Schweiz, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Utredningen

har fördenskull genom utrikesdepartementets försorg införskaffat

vissa uppgifter från nämnda länder. I det följande lämnas en kort sammanfattning

av det material som sålunda föreligger.

Inledningsvis kan konstateras att allmänna föreskrifter eller riktlinjer

för utskottsresor inte utfärdats i något av de undersökta länderna. Den normering

som i viss utsträckning iakttas har uppkommit som resultat av

praxis.

Beslut om en utskottsresas företagande fattas antingen av vederbörande

utskott självt eller av parlamentets presidium. I ett par fall av det förstnämnda

slaget har uppgetts att beslut av visst överordnat parlamentsorgan

erfordras därest utgifterna skall bestridas av parlamentet.

I fråga om resefrekvensen har från flertalet länder uppgetts att resor av

här avsett slag är relativt sällsynta. Ett undantag utgör Förbundsrepubliken

Tyskland, varifrån anmälts att ca Vs av förbundsdagens ledamöter årligen

deltar i studieresor i samband med utskottsarbete.

Med avseende på resornas ändamål må framhållas att resorna i regel avsett

studium av särskilda objekt i anslutning till visst under behandling

varande ärende inom ramen för vederbörande utskotts arbetsområde. Inom

Förbundsrepubliken Tyskland förekommer emellertid även s. k. allmänna

goodwillresor. I sistnämnda land avgörs totalantalet resor av »Ältestenrat»

(25 led.).

Deltagarantalet vid utskottsresor har i flertalet undersökta fall varit begränsat

till 3—7 personer, i andra fall innefattat utskottet i dess helhet.

Beträffande redovisade kostnader för utskottsresor kan anmärkas att de

genomgående är lägre än hos oss. Kommensurabla siffror beträffande de

med undersökningen närmast avsedda kostnaderna har emellertid ej kunnat

åstadkommas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

45

Slutligen kan noteras att bidrag från parlamentet till enskild ledamots

studieresa utomlands ej utgår i de undersökta länderna utom i Förbundsrepubliken

Tyskland, där bidrag kan utgå för föredragsresa.

IV. Utredningens överväganden

Diskussionen om behovet av studieresor till utlandet har pågått ungefär

lika länge som sådana resor företagits. Skäl har anförts både för och emot

resorna.

Det har framhållits att pappersinformation alltid måste kompletteras med

verklighetskontakt i en modern demokrati. Eftersom förhållandena utomlands

utgör ett viktigt led i denna kontakt menar man att folkets valda förtroendemän

bör få tillfälle att bilda sig en egen uppfattning om dessa förhållanden.

Riksdagsledamöterna har minst samma behov av utländska studieresor

som exempelvis affärs- och industrimän. Det anses därför rimligt

att riksdagen disponerar medel för seriösa studieresor.

Kritiska röster har emellertid gjort sig hörda och därvid främst vänt sig

mot de stigande kostnaderna för utskottens studieresor till utlandet. Man

har talat om slöseri med allmänna medel, kamouflerade nöjesresor in. in.

Det kan antecknas att förslag framkommit om bättre planering av studieresorna,

noggrannare individuella förberedelser och en mera kritisk kostnadsgenomgång.

För utredningen står det klart att utskottens studieresor till utlandet fyller

ett viktigt behov. De ger lärdomar, de skapar kontakter och de ger den enskilde

deltagaren ett bättre underlag för bedömningen av många frågor än

som kan erhållas på annat sätt. Att konstatera detta innebär emellertid inte

att utredningen anser att allt är gott och väl med de studieresor till utlandet

som företas av utskotten i vår riksdag.

Att kostnaderna för utskottens studieresor till utlandet inte får stiga hur

mycket som helst behöver inte närmare utvecklas. Viktigare är vad som kan

anses vara rimlig kostnad för dylika resor. Ytterst är detta en omdömesfråga.

En avrundning uppåt av kostnaderna för studieresor till utlandet under

löpande och närmast föregående budgetår ger 500 000 kr. I och för sig kan

detta belopp inte betecknas som uppseendeväckande högt.

Huruvida kostnaderna för utskottens studieresor till utlandet framöver

kommer att stanna vid 500 000 kr. för budgetår är en öppen fråga. Men även

om stigande kostnader kan tolereras är det angeläget att medelsanvisningen

sker med belopp som någorlunda svarar mot medelsbehovet.

En möjlighet att åstadkomma balans mellan medelsanvisning och medelsförbrukning

är att införa ett system med budgetering av kostnaderna för

studieresor till utlandet. Förfaringssättet skulle i så fall bli följande.

Under november varje år har utskotten att i samband med beräkningen

av sina anslagsbehov för nästkommande budgetår kostnadsberäkna de stu
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

dieresor till utlandet som planeras för budgetåret. Detta borde inte bereda

några större svårigheter. Om man nämligen utgår från att utländska studieresor

inte bör företas under pågående session, blir det naturligt att förlägga

resorna till augusti eller september. Planeringen skulle alltså komma att ske

åtta eller nio månader i förväg, en anordning som mycket väl bör kunna

tillämpas. Skulle det i enstaka fall visa sig nödvändigt att företa en studieresa

under juni bör detta vara möjligt även om resan inte ingått i anslagsberäkningen.

Vederbörande anslag förutsätts nämligen vara förslagsanslag.

Efter det att varje utskott kostnadsberäknat sin eller sina studieresor inger

utskottet sina »petita» till förvaltningskontorets styrelse. Denna har därefter

att behandla ärendet på samma sätt som övriga budgetärenden.

Att det här skisserade systemet innebär vissa fördelar är ostridigt. Men

det är också förenat med nackdelar. Lämpligheten av att föra in studieresorna

till utlandet i det årliga budgetarbetet kan ifrågasättas. Medvetet eller

omedvetet kan utvecklingen leda till att studieresorna kommer att betraktas

som ett årligen återkommande normalt inslag i utskottsarbetet. Risk föreligger

för att man försöker leta upp studieobjekt för att i förväg försäkra

sig om del i de medel som kan komma att anvisas.

Utredningen anser av angivna skäl att nackdelarna med systemet är så

pass stora att utredningen inte anser sig böra förorda detsamma.

En annan möjlighet att åstadkomma jämvikt mellan medelsanvisning och

utgifter är att med ledning av de faktiska utgifterna försöka komma fram

till vad som skulle kunna rubriceras som normalförbrukning. Systemet

förutsätter en samlad överblick över studieresorna.

Ett sätt att åstadkomma denna överblick är att ålägga utskotten att anmäla

planerad studieresa och de beräknade kostnaderna för resan till något

riksdagens organ. Vid valet av sådant organ kommer såväl talmanskonferensen

som styrelsen för riksdagens förvaltningskontor i betraktande. När utredningen

stannat för att förorda talmanskonferensen har detta skett därför

att samtliga utskott är genom sina ordförande representerade i konferensen.

En fördel med ett sådant anmälningsförfarande är att årsförbrukningen

av anslagsmedlen kan fortlöpande följas inom en krets där samtliga medelsförbrukare

är representerade. Förutsättningar skapas därigenom för att på

ett smidigt sätt hålla medelsförbrukningen inom anvisad ram, bl. a. genom

överenskommelser om tidpunkt för och samordning av olika resor.

Härtill kommer att det för utskotten säkerligen skulle vara av värde om

en sådan praxis kunde utvecklas att talmanskonferensen yttrade sig över

planerade studieresor i analogi med vad som nu sker beträffande uppskovsärenden.

Något beslut av talmanskonferensen beträffande utskottens studieresor

ifrågasätts däremot inte. Liksom hittills bör beslutanderätten ligga hos

utskotten.

Av den ståndpunkt utredningen sålunda intagit följer att ett särskilt

anslag till studieresor bör upptas i riksstaten. Det nuvarande anslaget till

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

47

Övriga omkostnader — från vilket bestrids kostnader för både studieresor

och representation, gratifikationer m. m. — skulle alltså utgå. I stället skulle

uppföras ett anslag rubricerat Studieresor och ett annat rubricerat Representation

m. m. Bägge anslagen bör ha karaktären av förslagsanslag.

Utredningen föreslår att förstnämnda anslag för budgetåret 1967/68 uppförs

med 500 000 kr., vilket belopp i stort sett svarar mot den faktiska medelsförbrukningen

under budgetåret 1965/66 och den beräknade för innevarande

budgetår. Beträffande anslaget till Representation m. m. föreslår

utredningen för nästa budgetår ett belopp av 100 000 kr.

Det syns utredningen lämpligt att från reseanslaget också bestrids kostnaderna

för utskottens studieresor inom landet och kostnaderna för de »talmansresor»

som beslutas av talmanskonferensen.

Enligt utredningens mening bör det framdeles åligga styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor att beräkna medelsbehovet i fråga om berörda

bägge anslag och framlägga därav föranledda förslag.

Av betydelse i skilda hänseenden är frågan om antalet deltagare i utskottens

studieresor. Av de tidigare lämnade uppgifterna framgår att praxis i

detta hänseende är mycket varierande utskotten emellan.

En diskussion om det lämpligaste antalet deltagare i en studieresa till

utlandet kan givetvis föras enbart i avsikt att begränsa kostnaderna. Viktigare

synes emellertid vara att diskussionen förs med tyngdpunkten lagd

på möjligheterna att få ut bästa möjliga resultat av studieresorna. Om så

sker kommer ändamålet att spela en viss roll. Som exempel härpå kan nämnas

att en »teknisk» fråga om exempelvis formerna för riksdagens kontrollfunktion

kan med fördel studeras av en relativt liten grupp, medan ett studium

av u-hjälpens praktiska utformning inom ett land ger bättre utbyte

om studiegruppen är större.

Även politiska synpunkter kan spela in. Det är sålunda viktigare att de

olika partierna har flera representanter vid studiet av förhållanden av betydelse

för en politiskt kontroversiell fråga än då avsikten med en studieresa

är information om förhållanden av mera neutralt slag.

Att närmare penetrera frågan om hur litet antalet deltagare i en studieresa

får vara förefaller onödigt. Däremot kan finnas skäl att undersöka om

en begränsning uppåt bör ske. Att därvid fastslå ett antal som inte får överskridas

synes mindre lämpligt. Beträffande exempelvis SU med dess särskilda

avdelningsorganisation kan vara naturligt att betrakta avdelningen

(ledamöter och suppleanter) som ett mått på en studiegrupps storlek. Självfallet

får detta inte betyda att man schablonmässigt går in för detta antal.

Från fall till fall bör prövas hur stor gruppen skall vara för att bästa möjliga

resultat av studieresan skall erhållas.

För andra utskott är det svårare att bestämma studiegruppens storlek.

Vill man hålla antalet deltagare i en sådan grupp inom inte alltför vida gränser

— självfallet dock utan att värdet av studieresan riskeras — kan antalet

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1967

ordinarie ledamöter i utskottet uppställas som det tal som inte bör överskridas.

För utredningen förefaller det naturligt att utskotten framgent liksom

hittills bestämmer studiegruppernas storlek. Som allmän riktpunkt bör därvid

gälla att utskotten bör sträva efter att antalet deltagare i en studieresa

i möjligaste mån begränsas.

ESSELTE AB. STHLM 67

714810

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:315 Skrivelse till Styrelsen för riksdagsbiblioteket angående återkallande av beslut om iordningställande av vissa arbetsrum för riksdagens ledamöter. a1 i texten
  2. Rskr. 1967:316 Skrivelse till Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk i a1 i texten
  3. Rskr. 1967:317 Skrivelse till Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående regleringen för budgetåret 1967/68 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk i a1 i texten