Sök i Ratio Lex

Memorial om anslag till utredning angående riksdagens hus in. in.

1967-02-14 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:4, Memorial om anslag till utredning angående riksdagens hus in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr ''t år 1967

1

Nr 4

Memorial om anslag till utredning angående riksdagens hus in. in.

I skrivelse till bankoutskottet den 6 december 1966 har styrelsen för riksdagens

förvaltningskontor upptagit frågan om en jämförande teknisk-ekonomisk

utredning av olika alternativ för lösning av riksdagens lokalproblem.

Skrivelsen är såsom bilaga 1 fogad till detta utlåtande.

b örvaltningskontorets initiativ har föranletts bl. a. av grundlagberedningens

pågående arbete med sikte på en partiell författningsreform, som

skulle kunna omfatta övergång till enkammarriksdag från och med år 1971.

I skrivelsen redovisas olika under senare år framlagda förslag till nytt riksdagshus,

i regel med förläggning till annan plats än Helgeandsholmen, och

till om- och tillbyggnad av det nuvarande riksdagshuset, eventuellt med ianspraktagande

av riksbankens fastighet. Förvaltningskontorets styrelse anser

att utgångspunkten för lokalfrågans fortsatta behandling bör vara att riksdagen

för framtiden skall kvarstanna på Helgeandsholmen. Ett slutligt ställningstagande

till frågan om nybyggnad respektive ombyggnad för riksdagens

räkning bör enligt styrelsens uppfattning föregås av en jämförande

teknisk-ekonomisk utredning av riksdagens lokalfrågor jämte viss programmering,

för vilken utredning erfordras en tid av ca ett år. Styrelsen önskar

nu att riksdagen skall bemyndiga den att föranstalta om en sådan utredning

och att riksdagen därvid skall besluta att utredningen skall bedrivas

med utgångspunkt i att riksdagens hus skall vara förlagt till Helgeandsholmen.

För utredningens genomförande räknar styrelsen med ett reservationsanslag

av 945 000 kronor på tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Den planerade utredningen skall enligt förslaget avse även riksbankens

nuvarande hus och tomt. Med anledning därav har utskottet från fullmäktige

i riksbanken inhämtat yttrande i ärendet, vilket yttrande återges som

bilaga 2. Av yttrandet framgår att fullmäktige icke har något att invända

mot det angivna programmet för utredningen men att detta ställningstagande

icke får uppfattas som ett önskemål hos riksbanken att avflytta från

Helgeandsholmen.

Utöver de uppgifter om olika om- och ny byggnadsprojekt som redovisas

i bilaga 1 må nämnas att ett antal ledamöter av riksdagen den 12 januari

1967 till förvaltningskontoret överlämnat en skrivelse med synpunkter på

riksdagens lokalproblem, vari presenteras ett förslag till riksdagskontor,

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

uppfört på det nuvarande riksbankshusets plats. Den föreslagna nybyggnaden

skulle enligt förslagsställarnas beräkning kunna inrymma 320—380

arbetsrum samt därjämte vissa service- och gemensamhetsanläggningar,

sammanträdeslokaler och ytterligare arbetsplatser.

Utskottet

Riksdagens lokalfrågor har under de senaste åren varit föremål för stor

uppmärksamhet, och riksdagen har fattat flera beslut syftande till att bereda

ökat utrymme såväl åt dess förvaltnings- och serviceorganisation som

åt partikanslierna och de enskilda riksdagsledamöterna. Nyligen har ett

sextiotal rum i kvarteret Rosenbad tagits i anspråk för utskotts- och partigruppsändamål

och såsom arbetsrum för ledamöter. Genom att vissa delar

av riksdagsbibliotekets samlingar flyttas från riksdagshuset frigörs lokaler

som avses bli utnyttjade till ledainotsrum. Ytterligare sådana kommer att

utvinnas genom iordningställande av vissa utrymmen under riksdagshusets

tak.

De åtgärder som här nämnts innebär dock endast partiella förbättringar.

Mera genomgripande förändringar måste vidtagas för alt på längre sikt

skapa tillfredsställande lokalförhållanden. Detta gäller redan vid nuvarande

organisation av riksdagen. Planerna på en författningsreform, omfattande

bl. a. övergång till enkammarsystem, gör det oundgängligt att verkställa

cn fullständig översyn av lokalproblemen.

I ett remissyttrande hösten 19GG (BoU:s uti. nr 47, bil. 6) meddelade

styrelsen för riksdagens förvaltningskontor sin avsikt att ta initiativ till en

jämförande utredning av olika alternativ för ombyggnad av det nuvarande

riksdagshuset och för byggande av ett nytt riksdagshus. Syftet skulle vara

att underlätta för riksdagen att, sedan beslut fattats om en författningsreform,

snabbt ta ställning i byggnadsfrågan. I sin nu förevarande skrivelse

till bankoutskottet föreslår förvaltningskontorets styrelse att den skall få

bemyndigande att föranstalta om den tidigare aviserade utredningen. Denna

karakteriseras som cn jämförande teknisk-ekonomisk utredning av riksdagens

lokalfrågor, verkställd med hänsyn till eventuell övergång till enkammarsystem

och innefattande viss programmering. I sin skrivelse redovisar

styrelsen de tilltänkta närmare riktlinjerna för utredningen, vilken

beräknas kunna bli slutförd på ca ett år. Medelsbehovet för ändamålet anges

till 945 000 kronor, vilket belopp föreslås ställas till förfogande i form av

ett särskilt reservationsanslag.

Utskottet finner det i likhet med förvaltningskontorets styrelse angeläget,

att en utredning av här angivet slag kommer till stånd. Utan en i tid genomförd

inventering av lokalbehovet och planering för att täcka det kommer

ett beslut om övergång till enkammarsystem att medföra onödigt stora

praktiska svårigheter. Därtill kommer att hittills vidtagna och projekterade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

3

åtgärder inte kan anses tillräckliga för att fylla behovet av ytterligare

arbetsrum för riksdagens ledamöter och personal samt partikanslierna.

Utskottet vill således föreslå att riksdagen ger förvaltningskontorets styrelse

det önskade bemyndigandet att föranstalta om en utredning av riksdagens

lokalfrågor samt anvisar erforderliga medel för ändamålet. Såsom

riktlinjer för denna utredning bör, med den modifikation som utskottet

anger i det följande, gälla vad styrelsen därvidlag föreslagit.

Bland de förslag till uppförande av ett nytt riksdagshus som under årens

lopp framlagts har åtskilliga avsett förläggning till annan plats än Helgeandsholmen.

Efter att ha redogjort för vissa sådana projekt konstaterar

förvaltningskontorets styrelse att en placering utanför Helgeandsholmen

skulle medföra stora nackdelar, eftersom den skulle i hög grad försämra

möjligheterna till fortsatt nära kontakt mellan å ena sidan riksdagen,

å andra sidan regeringen och statsdepartementen. Med hänsyn också till

traditionens bud och till grundlagberedningens tidsplan för författningsreformen

förordar styrelsen att utredningen skall verkställas med utgångspunkt

i att riksdagens hus alltjämt skall vara förlagt till Helgeandsholmen.

Liksom styrelsen finner utskottet det ofrånkomligt att riksdagens hus

befinner sig i nära anslutning till det område i Staden mellan broarna och

på Nedre Norrmalm där statsdepartementen har sina lokaler. Även ett

stort antal andra myndigheter är förlagda till denna del av huvudstaden,

och områdets karaktär av förvaltningscentrum torde bli ytterligare utpräglad

i samband med den pågående omdaningen av Nedre Norrmalm. En förläggning

av riksdagens hus till en mera avlägsen plats torde medföra

svåröverskådliga och onödigt kostnadskrävande konsekvenser.

Det nu sagda innebär dock inte, att inte vissa alternativ till en fortsatt

förläggning till Helgeandsholmen skulle kunna övervägas. I första hand

tänker utskottet på Nedre Norrmalm, vars slutliga planlösning ännu inte

är avgjord och som måhända skulle kunna erbjuda ett läge för riksdagens

hus som från praktisk synpunkt icke vore underlägset det nuvarande. Utskottet

finner det därför rimligt, att den planerade utredningen inte begränsas

i så hög grad som förvaltningskontorets styrelse föreslagit utan

även kommer att avse alternativ till lokalisering av riksdagens hus utanför

Helgeandsholmen.

Utskottet avser givetvis icke, att alla dylika alternativ som är teoretiskt

tänkbara skall beaktas. Åtskilliga av de förslag som förekommit i debatten

om ett nytt riksdagshus torde av stadsplanemässiga, antikvariska, tekniska

eller ekonomiska skäl vara föga realistiska, och härtill kommer den begränsade

geografiska rörelsefrihet som önskemålet om fortsatt nära anslutning

till statsdepartementen etc. medför. Med hänsyn härtill räknar

utskottet med att den utvidgning av utredningens omfattning som utskottet

förordar inte i någon mera väsentlig mån skall påverka tidsåtgången och

kostnaderna för utredningen. Utskottet begränsar sin hemställan om medel

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Dankoutskottets memorial nr 4 år 1967

för ändamålet till att avse den av förvaltningskontorets styrelse angivna

summan. Därest medelsbehovet skulle öka, torde frågan om ytterligare anslag

få aktualiseras senare.

Den planerade utredningen bör enligt förslaget omfatta även utnyttjandet

av riksbankens nuvarande hus och tomt. Bankofullmäktige redogör i sitt

yttrande över förslaget för hur frågan om en flyttning av riksbanken från

dess nuvarande byggnad aktualiserats och framhåller att det från riksbankens

sida inte föreligger något önskemål att flytta från Helgeandsholmen.

Utskottet vill för sin del vitsorda att det är riksdagens behov av utökade

lokaler, som föranlett att åtgärder under de senaste åren vidtagits i syfte

att få till stånd ett nytt riksbankshus på Nedre Norrmalm. Därest riksdagen

även framgent skall vara förlagd till Helgeandsholmen får det enligt utskottets

mening bedömas som osannolikt att riksbanken kan kvarstanna i

sin nuvarande fastighet. Utskottet finner det därför ofrånkomligt att utredningen

får gälla utnyttjandet av Helgeandsholmen i dess helhet. Såsom

framgår av bankofullmäktiges yttrande har fullmäktige inte i och för sig

något att invända mot att utredningsuppdraget får denna omfattning. Med

hänsyn till att något slutgiltigt beslut ännu icke fattats om utformningen av

det område dit riksbankens nya byggnad avsetts bli förlagd, är det enligt

utskottets uppfattning särskilt angeläget att också den fortsatta utvecklingen

av riksbankens lokalfråga på detta sätt blir beaktad.

Med hänsyn till den grad av förutsättningslöshet som avses prägla utredningsarbetet

finner utskottet inga ytterligare uttalanden från riksdagens

sida vara erforderliga i detta sammanhang. När utredningens resultat föreligger

torde underlag finnas för den ingående debatt om utformningen av

riksdagens hus som otvivelaktigt är motiverad med hänsyn till såväl riksdagens

funktion som stadsplanemässiga och estetiska synpunkter.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

dels bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att föranstalta om en utredning av riksdagens lokalfrågor

jämte viss programmering i enlighet med de riktlinjer

som utskottet ovan angivit,

dels på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/

67 anvisa till Utredning angående riksdagens hus m. in. ett

reservationsanslag av 945 000 kronor.

Stockholm den 14 februari 1967

På bankoutskottets vägnar:

O

C. G. REGNÉLL

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr h år 1967

5

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Hilding,

Lundin, Nils Theodor Larsson, Enarsson och Lundberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar

Berglund, Börjesson i Glömminge, Haglund, Fridolfsson i Rödeby oc1, -Ulsten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banlcoutskotiets memorial nr 4 år 1967

Bilaga 1

Till Riksdagens Bankoutskott

Inledning

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor avgav den 20 september 1966

utlåtande till bankoutskottet i anledning av dels skrivelse den 10 mars 1966

från riksgäldsfullmäktige angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket

till kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för riksdagens

ledamöter m. in. (BaU 1966: 47 bil. 6).

I utlåtandet framhöll styrelsen att ett slutligt ställningstagande till riksdagens

lokalproblem var beroende av beslut i författningsfrågan men att

vissa förberedande åtgärder kunde vidtas som underlättade ett sådant ställningstagande,

när en författningsreform beslutats. Till dylika åtgärder hörde

bl. a. ett klarläggande av a) tillskottet av rum och parkeringsutrymmen,

b) kostnaderna samt c) tidsåtgången vid en ombyggnad respektive

nybyggnad inom samma kub som f. n. vid en fortsatt förläggning av riksdagens

hus på Helgeandsholmen. Styrelsen, som till förberedande diskussion

tagit upp dessa spörsmål, förklarade sig ämna återkomma till frågan

i annat sammanhang.

I sitt utlåtande 1966:47 uttalade bankoutskottet, att utskottet förutsatte

att förvaltningskontoret även framgent ägnade riksdagens lokalfrågor stor

uppmärksamhet och därvid icke blott beaktade hittills framkomna förslag

utan även prövade möjligheter till nya lösningar, även sådana av genomgripande

natur. Den jämförande utredning av olika ombyggnads- och nybyggnadsalternativ

som förvaltningskontorets styrelse aviserat i sitt remissyttrande

syntes vittna om en sådan avsikt. Utskottet förklarade sig

med intresse emotse förvaltningskontorets vidare initiativ i detta hänseende.

I sitt ovannämnda remissutlåtande uttalade förvaltningskontorets styrelse

att styrelsen, mot bakgrunden av sin allmänna bedömning av riksdagens

lokalfrågor och med beaktande av ett av byggnadsstyrelsen i ärendet

avgivet yttrande, för det dåvarande inte var beredd biträda ett i de

likalydande motionerna 1:42 och 11:76 framfört förslag om en utredning

av möjligheterna att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar

eller på annat sätt få fram för riksdagsledamöternas behov erforderligt

antal arbetsrum samt parkeringsutrymmen för deras bilar. Styrelsens tanke

var nämligen att ett sådant förslag borde beaktas i samband med den jämförande

utredning som avses med förevarande framställning.

Vid behandlingen i riksdagen den 23 november 1966 av bankoutskottets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

7

ovannämnda utlåtande nr 47 biföll första kammaren utskottets hemställan

att de nyssnämnda motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Andra kammaren biföll däremot ett av herr Turesson under överläggningen

i kammaren framfört yrkande att riksdagen med anledning av

motionerna måtte uppdraga åt styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att låta utreda den i motionerna avsedda frågan.

I skrivelse till riksdagens förvaltningskontor den 8 november 1966 har

grundlagberedningen meddelat, att beredningen f. n. arbetar med sikte på

en partiell författningsreform vid 1968 och 1969 års riksdagar. Den partiella

reformen skall omfatta bl. a. övergång till enkammarriksdag. Enligt

beredningens skrivelse, vari understrykes att några slutliga ställningstaganden

i fråga om förutsättningarna för en lösning av riksdagens lokalproblem

inte föreligger, bör man t. v. utgå från följande preliminära förutsättningar.

Den partiella författningsreformen bör antas enligt skrivelsen träda i

kraft den 1 januari 1971 efter riksdagsval på hösten 1970. Enkammarriksdagen

torde komma att bestå av 350 ledamöter, möjligen en eller ett par

ledamöter ytterligare. I fråga om utskottens antal torde man böra räkna

med att nuvarande antal ständiga utskott ökas med ett eller ett par. Antalet

utskottsledamöter torde böra beräknas till något mer än f. n. i varje

utskott. I varje fall kan man anta att det sammanlagda antalet utskottsledamöter

ökas i förhållande till nu.

Genom nyssnämnda skrivelse från grundlagberedningen har förvaltningskontoret

satts i tillfälle att mot bakgrunden av de av beredningen angivna

preliminära förutsättningarna ta erforderligt initiativ i syfte att förverkliga

den inledningsvis berörda jämförande teknisk-ekonomiska utredningen.

Både grundlagberedningens preliminära tidsplan och den debatt som förekommit

angående riksdagens lokalfrågor gör det angeläget att en sådan

utredning snarast kommer till stånd. Styrelsen kommer att genom nära

kontakt med grundlagberedningen fortlöpande hålla sig underrättad om

beredningens ställningstaganden på de skilda punkterna.

Riksdagens lokalisering

Tanken på riksbyggnader på Helgeandsholmen uppkom första gången

vid 1872 års riksdag. Av olika skäl dröjde det dock till år 1888, innan riksdagen

beslöt att till Helgeandsholmen förlägga riksdagens och riksbankens

hus. Den 12 januari 1905 överlämnades riksdagshuset till riksgäldsfullmäktige.

Samma år sammanträdde riksdagen för första gången i denna

byggna(i. Den 22 oktober året därpå kunde riksbanken börja sin verksamhet

i nuvarande riksbankshus.

Under riksdagens och riksbankens drygt 60-åriga förläggning till Helgeandsholmen

har trakten kring detta rikets politiska centrum även ut veck
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr t år 1967

lats i riktning mot ett administrativt sådant. Denna utveckling kommer,

såvitt nu kan förutses, att fortsätta.

Inom byggnadsstyrelsen pågående planering för statliga ändamål baseras

sålunda på att inom den del av Norrmalm, som begränsas i väster av Tegelbacken,

i norr av Herkulesgatan, i öster av Malmtorgsgatan jämte kv. Vinstocken

(f. d. Skandinaviska Banken) och i söder av Strömmen, under de

närmaste 10—15 åren genom betydande statsförvärv av fastigheter och

nybyggnader förutsättningar skall skapas för förläggning av ett betydande

antal förvaltningsorgan. En liknande planering pågår inom byggnadsstyrelsen

i fråga om norra delen av Staden mellan broarna. Även när det gäller

domstolars och förvaltningsorgans lokalisering på Riddarholmen i samband

med viss bortflyttning av myndigheter pågår planeringsverksamhet inom

byggnadsstyrelsen.

Byggnadsplaneringen för Norrmalm och norra delen av Staden mellan

broarna är generell, d. v. s. den är avsedd att möjliggöra ett generellt utnyttjande

av byggnaderna oavsett för vilka myndigheter de disponeras.

Sammanlagt torde det förvaltningscentrum norr, söder och sydväsL om

Helgeandsholmen, som enligt det föregående delvis finns, delvis är i vardande,

få en kapacitet om ca 6 500 rumsenheter inklusive vissa gemensamma

lokaler (hörsalar, lunchrum etc.) och förbindelser samt beräknas motsvara

behovet för ca 8 000 anställda.

Redan nu är — utöver slottet — statsrådsberedningen ocli samtliga

statsdepartement samt åtskilliga centrala statsorgan, inklusive riksdagens

verk, förlagda i Helgeandsholmens omedelbara närhet. Av statsdepartementen

är utrikes-, försvars- och handelsdepartementen inrymda i lokaler

utmed Strömgatan och Gustav Adolfs torg. Detsamma gäller riksgäldskontoret

och riksdagens revisorers kansli. Statsrådsberedningen och övriga

statsdepartement har sina lokaler i Staden mellan broarna. Härtill kommer

domstolar och centrala ämbetsverk.

I den allmänna debatten har både före och efter riksbyggnadernas uppförande

på Helgeandsholmen framförts olika förslag om byggnadernas

förläggning till annan plats. Någon av de under 1800-talet främst diskuterade

platserna — Riddarholmen, Operatomten, norra delen av Kungsträdgården

och Skeppsholmen — bär ånyo föreslagits.

Svenska Dagbladet utlyste 1904 en tävling om riksdagshusets placering,

varvid vissa nya förslag framkom. Ett av arkitekt SAR Robert Lundholm

framlagt och i skrivelse den 27 januari 1965 till riksgäldsfullmäktige ytterligare

utvecklat principförslag avsåg ett till trakten söder om Slottsbacken

(nuv. finska kyrkan och hovförvaltningen) förlagt riksdagshuskomplex.

För riksdagshusändamål skulle nästan helt tagas i anspråk elva kvarter

och anläggningen skulle begränsas förutom av Slottsbacken och Telegrafgränd

i norr av Skeppsbron i öster, av Skottgränd—Köpmantorget—Köpmangatan

i söder samt av Stortorget—Källargränd i väster, dock att bebyggelsen

i kv. Aeolus (Televerket) och/eller del av kv. Europa som utgöres av

Tessinska palatset ej skulle införlivas med anläggningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

9

På grundval av förslag från bankoutskottet (BaU 1961:4) beslöt 1961

års riksdag att bemyndiga riksbanksfullmäktige att vidta åtgärder för att

säkerställa dispositionsrätten till en lämplig tomt för en ny riksbanksbyggnad.

På hemställan av bankoutskottet (BaU 1963: 32) förklarade riksdagen

sig ej ha något att erinra mot att, därest kronan blev ägare till hela tomten

i kv. Fyrmörsaren i Klara församling, tomten tills vidare reserverades för

en ny riksbanksbyggnad.

I anslutning till diskussionen härom framförde förre stadsplanedirektören

i Stockholm Albert Lilienberg i maj 1965 i pressen förslag om att båda

riksbyggnaderna borde flyttas från Helgeandsholmen till nedersta Norrmalm,

nämligen vid Brunkebergstorg, en plats som jämte Helgeandsholmen

och Gustav Adolfs torg av Lilienberg ansågs vara den enda som kunde komma

i fråga »så starkt som kravet numera är på närhet till statens ämbetsverk»

.

Helt nyligen har ytterligare ett förslag publicerats i pressen, nämligen

ett av arkitekterna Anders Jansson och Dick Sjöberg offentliggjort förslag

att bygga ett nytt riksdagshus, delvis på pelare, över nuvarande Nybroviken,

som skulle bilda en förstorad Nybroplan. På nuvarande riksdagshusets plats

på Helgeandsholmen skulle uppföras ett »kulturhus».

Även andra flyttningsförslag har förekommit.

Enligt styrelsens mening måste behovet av nära kontakter mellan regering

och riksdag i en modern parlamentarism tillmätas avgörande betydelse

vid bedömningen av frågan om förläggningen av riksdagens hus. Varje

förslag att flytta riksdagshuset från Helgeandsholmen får ses mot bakgrunden

av dels nu existerande förhållanden, dels överblickbara planer för

framtiden.

Sedan det nuvarande riksdagshuset 1905 togs i bruk, har trakten söder

och norr om Helgeandsholmen i allt större utsträckning tagits i anspråk

av Kungl. Maj :ts kansli. Ett nät av dagliga kontakter bär utvecklats mellan

statsrådets ledamöter och riksdagen, mellan statsdepartementens tjänstemän

och riksdagens samt mellan statsrådets ledamöter och departementstjänstemän,

som under tider då departementschefer vistas i riksdagshuset

beger sig dit för föredragningar, närvaro vid uppvaktningar etc. Ett upplösande

av dessa praktiska förutsättningar för både regerings- och riksdagsarbetets

bedrivande framstår numera närmast som en omöjlighet.

Några planer föreligger ej på att flytta Kungl. Maj :ts kansli från trakten

kring Helgeandsholmen. Tvärtom framstår Helgeandsholmen med hänsyn

till pågående planering för ett inom Nedre Norrmalm utbyggt administrativt

centrum såsom den alltmera utpräglade centralplatsen, med vilken förbindelserna

ej blott såsom tidigare från Staden mellan broarna utan numera

och i framtiden även från Nedre Norrmalm bör underlättas.

I den av byggnadsstyrelsen år 1964 avlämnade tryckta utredningen

HUVUDSTAD uttalas (s. 31) följande: »Det är ej planens uppgift att ange enskilda

organs läge. Endast en viss gruppering efter verksamhetens art kan

och bör skisseras. Det centrala området Nedre Norrmalm—Gamla stan—Riddarbolmen

skall innehålla riksdagens och regeringens egna lokaler samt bör

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr i år 1967

inrymma de mest regeringsnära verksamheterna. Ett närmande av centrala

ämbetsverk till Kungl. Maj :ts kansli är önskvärt. Gränserna mellan dessa

organ påverkar i mindre utsträckning det dagliga arbetet. Kontaktfrekvensen

är intensiv.»

En annan plats för riksdagens hus än Helgeandsholmen skulle sannolikt

medföra ett mycket stort lokalbehov för alla regerings- och andra organ,

som för sitt arbete är beroende av bekväma kommunikationer med riksdagen,

med åtföljande kraftiga byggnadsinvesteringar utöver kostnaderna

för ett nytt riksdagshus. Härtill kommer att flyttningen av riksdagens hus

från denna trakt skulle betyda brytandet av en långvarig tradition.

Under sådana förhållanden anser styrelsen att den utredning, till vilken

styrelsen i det följande äskar anslag och som med hänsyn till det tids- och

arbetsprogram efter vilket grundlagberedningen arbetar bör igångsättas

omgående, skall verkställas med utgångspunkt från att riksdagens hus

skall vara förlagt till Helgeandsholmen.

Ny- eller ombyggnad?

Godtages de i det föregående anförda främst praktiska och ekonomiska

skälen för att riksdagen skall vara kvar på Helgeandsholmen, anmäler sig

genast frågan om ett nytt riksdagshus bör uppföras eller en ombyggnad ske

av det nuvarande.

Redan ganska kort tid efter det nuvarande husets ibruktagande befanns

huset vara opraktiskt och för litet. På 1930-talet hade kraven på bättre

arbetsförhållanden för riksdagen och dess ledamöter vuxit sig så starka,

att fullmäktige i riksgäldskontoret jämlikt beslut av riksdagen år 1936

tillsatte en kommitté, Riksdagshuskommittén, som fick i uppdrag

att inkomma med förslag angående ombyggnad av riksdagshuset. Det

av kommittén avgivna förslaget till förändringar av riksdagshuset och dess

omgivningar överlämnades till 1937 års riksdag, som emellertid på hemställan

av bankoutskottet (BaU 1937:66) anmodade riksgäldsfullmäktige

att inkomma med ytterligare utredning i ämnet. Under riksdagsbehandlingen

av kommitténs förslag uttalades från olika håll att ingen verklig lösning

av den svenska riksdagens lokalfrågor stod att vinna med mindre än att ett

alldeles nytt ändamålsenligt riksdagshus uppfördes.

Vid 1938 års riksdag beslöts en ombyggnad och modernisering av riksdagshuset,

varigenom främst avsågs att vinna ökade utrymmen och förbättrade

kommunikationer inom riksdagshuset. Vid denna ombyggnad, som

ägde rum under åren 1938—1942, borttogs jämväl en del stenmonoliter och

andra tyngande ornamenter på riksdagshusets tak.

Flera ombyggnadsförslag, av vilka några förutsätter att riksdagen tar

jämväl riksbankens hus i anspråk, har därefter lagts fram. Styrelsen vill här

endast erinra om några.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

11

I samband med att riksgäldsfullmäktige under år 1953 upptog frågan om

riksdagshusplanens ordnande till behandling, framlade arkitekten Nils G:son

Friberg i ett föredrag inför fullmäktige ett idéförslag till ändring och ombyggnad

av riksdags- och riksbankshusen. I anslutning härtill uppdrog

fullmäktige åt en särskild delegation — Helgeandsholmsdelegat

i o n e n — att vidare bereda ifrågavarande spörsmål. På hemställan av

delegationen erhöll Friberg i februari 1954 riksgäldsfullmäktiges uppdrag

att närmare utarbeta idéförslaget till en generalplan för Helgeandsholmens

omdanande. Efter Fribergs frånfälle i april 1955 har på föranstaltande av

delegationen de av Friberg utarbetade ritningarna in. in. efter vissa kompletteringar

sammanställts i en broschyr, som utgetts av riksgäldsfullmäktige

i december 1956. Fribergs förslag, som byggde på att riksbanken erhöll

lokaler på annat håll och att riksdagen sålunda ensam skulle disponera

byggnaderna på Helgeandsholmen, innebar bl. a. att den för riksdagshuset

upplagda stommen, som byggts upp från Riksgatans höj dläge, horisontellt

genombröts i Riksgatans plan och att den centrala hallen i riksdagshuset

nedfördes till detta plan. Inom riksdagshuset skulle i huvudsak endast mittpartiet

beröras. Biblioteket och restaurangen skulle flyttas till riksbankens

hus, där endast längan utmed Riksgatan skulle tas i anspråk och återstoden

rivas samt lämna plats för en park.

Med anledning av en skrivelse i oktober 1958 från författningsutredningen

till riksgäldsfullmäktige angående vissa lokalfrågor i riksdagshuset, som

ägde samband med spörsmålet om införandet av ett enkammarsystem, uppdrog

fullmäktige den 30 oktober 1958 åt arkitekten SAR, f. d. professorn vid

Konstakademien Sven Ivar Lind att i samråd med representant för byggnadsstyrelsen

m. fl. verkställa de utredningar av övervägande teknisk art

som erfordrades såsom underlag för fullmäktiges bedömande av vissa av

författningsutredningen uppställda spörsmål. Den 31 mars 1959 redovisade

utredningsmännen resultatet av sitt arbete genom överlämnande av ett antal

av professor Lind upprättade ritningar jämte tillhörande beskrivning innefattande

ett preliminärt förslag till lösning av de problem utredningen

avsett (SOU 1963: 19 bil. 10). Utredningen visade att det var möjligt att

inom riksdagshuset anordna en ny plenisal med bekväm plats för ca 300

ledamöter ävensom för statsråden samt departements- och utskottstjänstemän.

Enligt utredningsmännens förslag skulle den nya plenisalen anordnas

inom det område i riksdagshusets södra del, som nu inrymmer andra kammarens

plenisal jämte därtill anslutna sekundära utrymmen och ljusgårdar,

vilket nödvändiggjorde utrivning av den inre del av huset som ligger

inom södra gårdssystemet. I byggnadens norra del skulle första kammarens

plenisal bibehållas och förslagsvis användas såsom partilokal och kongresssal.

Några nämnvärda ingrepp i denna del av byggnaden skulle sålunda ej

erfordras. Utskottsvåningen skulle lämnas i huvudsak intakt.

Ett annat förslag till lösning av riksdagens lokalproblem vid fortsatt förläggning

på Helgeandsholmen återupptogs 1963 till studium av riksgäldsfullmäktige

i samband med fullmäktiges utredning av riksdagsledamöternas

bostadsfråga (BaU 1963: 29 s. 19). Vid denna utredning aktualiserades ett

av arkitekten Sigurd Lewerentz tidigare vid den stora tävlingen om Nedre

Norrmalm år 1931 framlagt förslag beträffande riksdagshusplanens (Riksplans

) ordnande. I sitt tävlingsförslag hade Lewerentz bl. a. eftersträvat att

genom två med Norrbro parallella flyglar i väster sluta det rum som bildas

av Lejonbacken, Norrbro med Riksplan och Gustav Adolfs torg. Flyglarna

tänktes fristående och placerade med fasaderna i linje med Arvfurstens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottels memorial nr 4 år 1967

palats eller Malmtorgsgatan västra sida. Genom riksgäldsfullmäktiges beslut

den 4 april 1963 ställdes medel till förfogande för att arkitekt Lewerentz

skulle utarbeta ett modellförslag, varvid flyglarna förutsattes utnyttjade

för riksdagens behov.

I samband med riksgäldsfullmäktiges nyssnämnda utredning av riksdagsledamöternas

bostadsfråga behandlades inom utredningen, med hänsyn till

sambandet mellan bostads- och arbetsrumsfrågorna, även olika ombyggnadsalternativ,

om en enkammarriksdag skulle genomföras. Med utgångspunkt

från det tidigare redovisade av professor Lind m. fl. i samband med författningsutredningen

utarbetade förslaget till ombyggnad av riksdagshuset

vid över gäng till enkammarsystem utarbetade byggnadsrådet Chr. Olrog

år 1963 ett andra alternativ. Enligt detta skulle andra kammarens plenisal

ombyggas i enlighet med Linds förslag men utan foyer och med trappsystemet

bibehållet. I stället för att tillskapa en ny kongress- och partisal skulle

man ersätta första kammarens plenisal och de fyra smala gårdarna omkring

denna med nybyggda arbetsrum i sex våningar kring en öppen gård. I en

sådan nybyggnad skulle enligt Olrogs förslag kunna erhållas ca 175 enmansrum

om vartdera 10 kvm.

En översikt över olika av riksgäldsfullmäktige i här avsett sammanhang

studerade möjligheter att anskaffa arbetsrum för riksdagens ledamöter

bär lämnats i bil. E till bankoutskottets utlåtande 1963: 29.

I april 1964 tillsatte de fyra största partierna en expertgrupp för undersökning

av arbetsformerna för en enkammarriksdag med 350 ledamöter. I

det betänkande som gruppen framlade i maj 1964 redovisas av byggnadsrådet

Olrog och professor Lind år 1964 upprättade skisser, som med utgångspunkt

från ovannämnda ombyggnadsförslag avser dels huvuddragen

av en lösning av riksdagens lokalproblem genom ianspråktagande av riksbanksbyggnaden

och omflyttningar i samband därmed (Olrog), dels en

reviderad utredningsskiss beträffande möjligheterna att öka platsantalet

i en sessionssal för enkammarriksdag (Lind).

Sammanfattningsvis anför expertgruppen med avseende på lokalfrågorna

att det är förenat med betydande olägenheter och svårigheter att i den nuvarande

riksdagshusbyggnaden anordna en plenisal med 350 ledamotsplatser

och erforderligt antal statsrådsplatser.

Ett förslag att riva riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och här uppföra

ett nytt ändamålsenligt riksdagshus framfördes i april 1965 i pressen av

professorn vid handelshögskolan i Stockholm W. William-Olsson. Utgående

från att det är en praktisk omöjlighet att förlägga riksdagen till annan plats

än Helgeandsholmen föreslog William-Olsson att man vid en nybyggnad

skulle ge riksbankens nuvarande konstgjorda tomt en mot Strömmen anpassad

form utan att därför minska vattenytorna. Eftersom det inte kunde

anses nödvändigt att komma in i byggnaden på någon annan sida än den

som vetter mot Riksgatan, kunde man enligt förslagsställaren låta en ny

byggnad täcka hela tomten. Från sjösidan skulle detta innebära att huset

steg upp direkt ur vattnet.

De nyttiga ytorna (— ytor som bär dagsljus och duger till arbetsplatser)

i en nybyggnad på den mot Strömmen anpassade riksbankstomten skulle

komma att uppgå till ca 10 000 kvm eller 71 procent. Häremot svarar enligt

förslagsställarens uppskattning f. n. i riksdagshuset ca 7 400 kvm eller 27

procent och i riksbankshuset 4 700 kvm eller 58 procent i respektive hus.

Härtill skulle komma en måttfull huvudbyggnad på riksdagshusets nuvarande

tomt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr i år 1967

13

I den skisserade nybyggnaden på riksbankstomten skulle riksdagens

plenisal förläggas till bottenvåningen. Utanför plenisalen skulle finnas en

rymlig hall och en klubbvåning av mycket stora mått. I byggnaden skulle

vidare inrymmas restaurang, pressläktare med pressrum, allmänhetens

läktare samt ett riksdagshotell med 150 riksdagsledamotsbostäder eller

arbetsrum med övernattningsutrustning i direkt anknytning till plenisalen,

klubbrum, restaurang och, genom en passage under Riksgatan, till riksdagens

övriga lokaler.

Denna passage skulle mynna ut i en nedre hall i ett nytt hus på riksdagshustomten,

i samma plan som ett stort parkeringsgarage och med hissar

till arbetsrum för ledamöter, som ej kan ha dem i nybyggnaden på riksbankstomten.

Tanken på flygelbyggnader återkommer i ett av arkitekten Sten Ramel

den 21 juni 1965 till riksgäldskontoret ingivet förslag, som reviderats år

1966. Detta förutsätter att det nuvarande riksdagshuset bibehålies som säte

för riksdagen och berör inte den erforderliga ombyggnaden av själva riksdagshuset

utan vill i stället enligt förslagsställaren »visa en naturlig möjlighet

till tillbyggnad för de lokalutrymmen, vilka svårligen kan inrymmas

i nuvarande byggnad, d. v. s. riksdagsmännens arbetsrum samt garage».

Tillbyggnaden omfattar två låga flygelbyggnader framför riksdagshuset

omslutande riksdagshusplanen, som förhöjts ca en meter i förhållande till

omgivande mark. Under hela den förhöjda riksdagshusplanen föreslås parkeringsgarage

med direkt anknytning till riksdagshuset. Flygelbyggnadernas

höjd begränsas till D/2 våning utåt och 1 våning mot riksdagshusplan.

Flyglarnas övervåning avses ge ca 1 540 kvm nettoytor för arbetsrum,

motsvarande ca 95 dubbelrumsenheter eller 135 enkelrumsenheter. Flyglarnas

undervåning exklusive garage avses ge ca 570 kvm nettoytor för arbetsrum,

motsvarande ca 35 dubbelrumsenheter och ca 45 enkelrumsenheter,

samt ca 790 kvm nettoytor för andra utrymmen. Totala antalet arbetsrum

skulle då uppgå till ca 130 dubbelrumsenheter och ca 183 enkelrumsenheter.

Fn garageyta å 4 700 kvm skulle ge plats för ca 200 bilar. Det reviderade

förslaget presenterades i pressen den 9 november 1966.

En jämförande teknisk-ekonomisk utredning erfordras

Förvaltningskontorets styrelse anser det vara nödvändigt att ett slutligt

ställningstagande till frågan om nybyggnad respektive ombyggnad för

riksdagens räkning på Helgeandsholmen föregås av en utredning som med

utgångspunkt i grundlagberedningens premisser klarlägger och möjliggör

en jämförelse mellan den disponibla ytan, kostnaderna och tidsåtgången vid

genomförande av nybyggnads- respektive ombyggnadsalternativet.

I det föregående (s. [9]) har erinrats om 1963 års riksdags beslut enligt

vilket riksdagen förklarade sig icke ha något att erinra mot att tomten i

kv. Fyrmörsaren vid Brunkebergstorg tills vidare reserverades för en ny

riksbanksbyggnad. I bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande

1965: 36 uttalade utskottet att arbetet med den nya riksbanksbyggnaden i

kv. Fyrmörsaren borde intensifieras för att bereda riksdagen tillgång till

riksbankens nuvarande byggnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr i år 1967

I den debatt som förekom i riksdagens kamrar den 23 november 1966

med anledning av bankoutskottets förutnämnda utlåtande nr 47 angående

utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken in. in. anfördes flera

omständigheter som enligt styrelsens mening talar för att den jämförande

utredning, varom nu är fråga, skall avse även riksbankens nuvarande hus

och tomt. En sådan omständighet är de i och för sig befogade anspråken

från riksdagsledamöternas sida på rimliga arbetsvillkor, en annan riksdagens

beslut ovannämnda dag om riksdagens personalorganisation (IvBaU

1966:2), vilken i flera avseenden måste beaktas vid planeringen av riksdagens

lokalbehov. Alldeles bortsett härifrån skulle en utredning av här

avsett slag knappast kunna bedrivas tillräckligt förutsättningslöst, om frågan

om nyttjandet av riksbankens tomt skulle hållas utanför densamma.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas att prisnämnden, som bedömt

den innevarande år avgjorda idétävlingen om Sergels torg, i sitt utlåtande

uttalar att »det övervägande antalet tävlande har lagt riksbanken i det i

programmet angivna läget mot Brunkebergstorg, och det har visat sig fullt

möjligt att med denna disposition åstadkomma goda lösningar som tillgodoser

riksbankens funktionskrav och samtidigt markerar dess dignitet».

Vid utredningen bör därjämte prövas det i det föregående (s. [6]) omnämnda

förslaget att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar eller

på annat sätt, t. ex. genom flygelbyggnader, få fram för riksdagsledamöternas

behov erforderligt antal arbetsrum samt parkeringsutrymmen för deras

bilar.

En sådan utredning bör ge en säker vägledning för ett omdöme i huvudfrågan

: Skall riksbyggnaderna behållas eller ej ? Som exempel på frågeställningar

som utredningen närmare bör klarlägga kan nämnas att en

mycket preliminär bedömning, som styrelsen redan låtit genomföra, ger

vid handen att man vid en ombyggnad av riksbyggnaderna, efter justering

av Fribergs i det föregående (s. [11]) nämnda förslag med hänsyn till de av

grundlagberedningen angivna premisserna, skulle få ett tillskott av ca

1 000 kvm i yta. En nybyggnad skulle enligt samma bedömning ge en ytökning

av ca 9 000 kvm eller i rumsenheter 1 400 rum (i storlek 3,5 x 4,5 in)

mot 720 vid en ombyggnad. Förklaringen till dessa anmärkningsvärda siffror

torde ligga i det nuvarande riksdagshusets mycket slösaktiga planutformning

med stora trapphallar, tjocka murar och höga rumshöjder.

Lägger man härtill i båda alternativen tvåvåningsflyglar torde ytterligare

150 mindre rum å 10 kvm kunna utvinnas om flyglarna sträcker sig utefter

riksdagshusplanens kortsidor.

Vid en nybyggnad torde garageplatser kunna ordnas för ca 600 bilar och

därjämte lokaler för bokmagasin o. d.

En ombyggnad torde ta eu tid av minst fem år. Av dessa lär riksdagen

ej kunna använda byggnaden under de två å tre år ombyggnaden pågår.

En nybyggnad torde ta en tid av minst sex å sju år inklusive utarbetande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

15

av program för en tävling om riksdagshusets närmare planering och utseende.

Av denna tid torde fyra å fem år åtgå för rivning och byggande.

Styrelsen vill understryka att den föreslagna utredningen rörande nybyggnadsalternativet

givetvis inte skall avse någon detaljutformning beträffande

planlösningen eller den estetiska utformningen av ett nytt riksdagshus.

Utredningen skall endast, med beaktande av grundlagberedningens

premisser och riksdagens uttalanden i olika sammanhang om förbättring

av ledamöters, förvaltningsorgans och arbetstagares arbetsvillkor inom riksdagen

in. in., utarbeta översiktsplaner och tillhandahålla betryggande siffror,

så att en riktig jämförelse kan göras mellan ombyggnads- och nybyggnadsalternativet.

Till grund för utredningen beträffande ombyggnadsalternativet

kan läggas redan existerande förslag justerade med hänsyn till författningsreformen

m. m.

En sådan utredning kommer dessutom att vara ett led i utarbetandet av

ett program för en tävling om en slutgiltig lösning av hela problemkomplexet.

Oavsett om nybyggnads- eller ombyggnadsalternativet blir det definitiva,

måste övergångsvis lokaler anskaffas för riksdagen under den tid byggnadsarbetena

pågår. I det tidigare (s. [It]) omnämnda år 1959 av professor

Lind m. fl. avgivna preliminära ombyggnadsförslaget (SOU 1963: 19 s. 197)

diskuterades två huvudalternativ, nämligen dels att ombyggnaden skulle

utföras medan tvåkammarsystemet fanns kvar (alt. A), dels att ombyggnaden

skulle ske efter det att sista riksdagen med två kamrar åtskilts och

alltså ett enkammarsystem redan trätt i funktion (alt. B). Utredningsmännen

stannade för alt. B och fann härvid rikssalen på slottet vara den från

olika synpunkter lämpligaste lokalen för riksdagsplena under ombyggnadstiden

intill dess den nya plenisalen kunde tas i bruk. Enligt vad utredningsmännen

hade inhämtat syntes möjlighet föreligga att för riksdagens räkning

under övergångstiden få disponera rikssalen och vissa angränsande rum

och att få utföra vissa för riksdagsarbetet erforderliga provisoriska anordningar

i nyssnämnda lokaler.

Enligt styrelsens mening kan man utgå ifrån att störningarna för riksdagsarbetet

även vid en ombyggnad blir så stora att lokaler för riksdagens

räkning under byggnadstiden måste uppbringas på annat håll. Denna fråga

måste emellertid utredas närmare, inte minst med hänsyn till att 1959 års

nyss angivna utredning baserades på ett ledamotsantal av 300 mot grundlagberedningens

nu förutskickade ca 350. Även lokalbehovet för riksdagens

utskott och personal m. m. samt behovet av tekniska hjälpmedel under övergångstiden

måste penetreras i god tid.

Vad angår lokalfrågorna under övergångstiden bör ett nära samråd äga

rum mellan förvaltningskontoret och byggnadsstyrelsen med hänsyn bl. a.

till byggnadsstyrelsens ställning såsom ansvarig central myndighet för planeringen

och utformningen av det statliga förvaltningscentrum för vilket i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankontskottets memorial nr i år 1967

korthet redogjorts i det föregående. Förvaltningskontoret har redan försäkrat

sig om byggnadsstyrelsens medverkan vid lösningen av övergångsproblemen.

Med hänsyn till vad nu anförts anser förvaltningskontorets styrelse att den

för huvudfrågan nybyggnad—ombyggnad av riksdagens hus tilltänkta jämförande

utredningen jämväl bör avse riksdagens lokalproblem och därmed

sammanhängande frågor under den på grund av byggnadsarbetena ofrånkomliga

övergångstiden.

Det är självklart att redan den här avsedda grundläggande jämförande utredningen

medför behov av kontakter med olika statliga och kommunala

organ. Staten förfogar över eget sakkunnigt organ för fysisk planering —

byggnadsstyrelsen — som dock ej handlägger riksdagens och riksbankens

byggnadsfrågor. Med hänsyn till byggnadsstyrelsens centrala roll vid lokalplaneringen

för statliga ändamål i trakten kring Helgeandsholmen samt till

denna myndighets resurser har ett samarbete redan etablerats mellan förvaltningskontoret

såsom ansvarigt förvaltningsorgan i fråga om riksdagens

byggnadsfrågor och byggnadsstyrelsen inför utredningen av de betydelsefulla

frågor det här gäller. De närmare formerna för detta samarbete vid bifall

till förevarande framställning skall ytterligare övervägas. Självfallet bör

utredningsarbetet även bedrivas i kontakt med Stockholms stad.

Styrelsen vill i detta sammanhang understryka vikten av att utredningsarbetet

utan avkall på tillförlitlighetskravet bedrives skyndsamt.

Kostnadsfrågor

Fn teknisk-ekonomisk jämförande utredning som här avses torde även

om den bedrives målmedvetet och skyndsamt kräva en tid av inemot ett år.

Den bör därför påbörjas snarast.

Vid styrelsens kostnadsberäkningar, som skett med biträde av byggnadsteknisk

expertis, har styrelsen särskilt beaktat dels lönekostnaderna för

den erforderliga utredande personalen av olika kategorier (arkitekter, byggnadsingenjörer,

konstruktörer, arbetsbeslcrivare, kostnadsberäknare), dels

kostnaderna för kontorslokaler, värme, lyse, telefon, skrivhjälp in. in.

inklusive viss medelsreserv, dels det uppskattade medelsbehovet för viss

programmering (s. [15]) samt för delvis oförutsedda men i allt fall nödvändiga

sekundärutredningar som en huvudutredning av detta slag kan medföra

och som det är klokt att redan nu beakta. Som exempel på sådana sekundära

utredningar som kan aktualiseras må nämnas frågor avseende

anordningarna för riksdagen under övergångstiden och frågan om riksdagens

hus skall uppvärmas elektriskt eller med olja.

Styrelsen beräknar med hänsyn till det anförda följande utredningskostnader:
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

17

löner ................................................

kontorslokaler, värme, lyse, telefon, skrivhjälp och viss

300 000 kr.

reserv .............................

programmering samt oförutsedda utgifter

eller tillhopa .........................

330 000 kr.

315 000 kr.

945 000 kr.

Anslaget torde böra anvisas såsom reservationsanslag på tilläggsstat.

Hemställan

Under åberopande av det anförda får styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

hemställa att bankoutskottet måtte

dels utverka riksdagens bemyndigande för styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

att med hänsyn till eventuell övergång till enkammarsystem

m. in. föranstalta om en teknisk-ekonomisk jämförande utredning av riksdagens

lokalfrågor jämte viss programmering i enlighet med de riktlinjer

som styrelsen i det föregående föreslagit,

dels föreslå riksdagen att besluta att utredningen skall bedrivas med utgångspunkt

från att riksdagens hus skall vara förlagt till Helgeandsholmen,

dels föreslå riksdagen att för utredningens genomförande på tilläggsstat

för innevarande budgetår ställa ett reservationsanslag å 945 000 kr., förslagsvis

benämnt Utredning angående riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, till

styrelsens förfogande.

I handläggningen av förevarande ärende har deltagit, förutom undertecknad

ordförande, ledamöterna Wärnberg, Augustsson, Sterne, Kristensson

och östrand samt suppleanten Larsson.

Stockholm den 6 december 1966

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På styrelsens vägnar

SIGURD LINDHOLM

/Sture Lannefjord

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967

Bilaga 2

Till Riksdagens Bankoutskott

I skrivelse den 21 december 1966 har bankoutskottet anhållit att fullmäktige

i riksbanken ville avgiva yttrande över framställning från styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor angående anslag till jämförande tekniskekonomisk

utredning beträffande ny- respektive ombyggnad av riksdagens

hus m. in., i vad skrivelsen gäller frågan huruvida den planerade utredningen

skall avse även riksbankens nuvarande hus och tomt.

Med anledning härav får fullmäktige anföra följande.

Såsom riksdagens förvaltningskontor i sin skrivelse omnämnt beslöt 1962

års riksdag (B:oU:s uti. 1962:4, punkt 3) att bemyndiga bankofullmäktige

att, med beaktande av vad utskottet i sagda utlåtande anfört, vidtaga

åtgärder för att säkerställa dispositionsrätten till en lämplig tomt för

en ny riksbanksbyggnad. Frågan hade aktualiserats av statsrevisorerna i

deras år 1961 avgivna berättelse. Med anledning av revisorernas uttalande

anförde fullmäktige i skrivelse till bankoutskottet den 10 januari 1962 att

fullmäktige, om riksdagen ansåge sig behöva för egen del ta i anspråk

riksbankshuset, givetvis vore beredda att söka lösa riksbankens lokalfråga

på annat sätt. Eftersom då pågående underhandlingar om markdispositionen

på Nedre Norrmalm enligt fullmäktiges mening gjorde det nödvändigt

att omedelbart bevaka möjligheterna att där erhålla en tomt, hade

fullmäktige vidtagit vissa åtgärder för deltagande i dessa underhandlingar.

— När sedan fullmäktige framlade förslag rörande dispositionen av riksbanksvinsten

för år 1961 (skrivelse till bankoutskottet den 1 mars 1962,

vilken bifogats utskottets uti. 1962: 13), föreslog fullmäktige att 50 milj.

kronor skulle avsättas till en riksbankens byggnadsfond med erinran om

revisorernas yttrande och under framhållande av att man borde »räkna

med möjligheten av alt riksbanken inom en relativt nära framtid blir

tvingad att anskaffa en ny fastighet för huvudkontoret».

I skrivelse till bankoutskottet den 7 november 1963, vilken vidfogats utskottets

utlåtande 1963:32, redogjorde fullmäktige för de verkställda undersökningarna,

vilka resulterat i förslag om att kv. Fyrmörsaren i Klara

församling skulle reserveras för en ny riksbanksbyggnad. Fullmäktige

uttalade i skrivelsen att fullmäktige, som fann att den ifrågavarande tomten

vore väl lämpad för ändamålet, ville för sin del tillstyrka förslaget.

Riksdagen förklarade också på fullmäktiges av utskottet tillstyrkta hemställan,

att riksdagen icke hade något att erinra mot att, därest Kronan

bleve ägare till hela sagda tomt, denna tillsvidare reserverades för ändamålet,

och bemyndigade fullmäktige att i avvaktan på definitivt beslut i

frågan om förläggning av riksbankens huvudkontor låta verkställa erforderliga

förberedande undersökningar för den ifrågasatta bebyggelsen

av tomten.

Sedan äganderätten till hela tomten övergått till Kronan har en öppen

arkitekttävling om förslag till utformning och bebyggelse å kv. Fyrmörsaren

och omgivande kvarter varit utlyst. Tävlingen har numera avgjorts

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr -f år 1967

19

och första pris har tilldelats ett av professorn i arkitektur vid Tekniska

högskolan Peter Celsing m. fl. författat förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har frågan om en eventuell

flyttning av riksbankens huvudkontor från Helgeandsholmen aktualiserats

av statsrevisorerna. Fullmäktige gjorde också i sitt yttrande över

vad statsrevisorerna anfört flyttningen beroende av om riksdagen ansåge

den nuvarande riksbanksbyggnaden nödvändig för att tillgodose riksdagens

eget lokalbehov. De åtgärder som riksbanken sedermera efter bemyndigande

av riksdagen vidtagit har dikterats av strävan att kunna tillmötesgå

riksdagen om denna beslöt ett övertagande av riksbankshuset.

Fullmäktige är självfallet fortfarande beredda att medverka, därest riksdagen

finner sig ha behov av riksbankshuset. Under sådant förhållande

har fullmäktige icke heller något att invända mot att den av riksdagens

förvaltningskontor föreslagna utredningen kommer att omfatta även riksbankshuset.

Detsamma gäller om utredningen under sitt arbete skulle

finna, att riksdagens lokalfråga icke lämpligen kan lösas annorledes än

genom att riksdagen för eget ändamål disponerar riksbankens byggnad.

Fullmäktige vill emellertid framhålla att det med hänsyn till den ovisshet

som råder beträffande planeringen av Nedre Norrmalm kan förutsättas,

att det kommer att dröja längre tid än vad som från början var beräknat,

innan en ny riksbanksbyggnad i kv. Fyrmörsaren skulle kunna

hinna bli färdigställd och tas i bruk. När en inflyttning skulle kunna ske

kan för dagen ej angivas, men man torde ha anledning räkna med att den

under alla förhållanden kornme att dröja till långt in på 1970-talet. Skulle

det förslag till ändringar i planeringen rörande Nedre Norrmalm, som

framlagts av arkitekterna Erskine, Geisendorf och Tengbom, anses böra

närmare utredas, kommer en sådan utredning att i hög grad beröra kv.

Fyrmörsaren och i så fall lär frågan om tomtens lämplighet för ett nytt

riksbankshus kräva förnyade undersökningar — om över huvud någon

tomt kommer att stå till förfogande. Under alla förhållanden måste man

utgå från att det skulle komma att dröja åtskilliga år, innan riksdagen

kan utnyttja den nuvarande riksbanksbyggnaden för att tillgodose riksdagens

egna lokalbehov. Vid bedömande av frågan måste man även räkna

med att det måste ta något år att verkställa de ombyggnadsarbeten som

oundgängligen blir erforderliga för att byggnaden lämpligen skall kunna

utnyttjas av riksdagen.

I dagens läge är alltså tidpunkten, då riksbanken skulle kunna avflytta

från nuvarande byggnad å Helgeandsholmen oviss, något som en utredning

beträffande riksdagens lokalfråga har att beakta. Frågan kan visserligen

åtminstone delvis komma att klarna under utredningens gång, sedan Stockholms

stad avgjort svävande frågor beträffande stadsplaneringen av området

mellan Sergels torg och Gustav Adolfs torg, men även sedan så skett,

återstår andra oavgjorda och svårlösta problem, t. ex. bl. a. rörande finansieringen

av den föreslagna speciella »kulturdelen» av bebyggelsen vid

torget, som kan befaras komma att ytterligare fördröja bebyggelsens genomförande.

Riksbanken har för egen del icke något intresse av att avflytta från den

nuvarande riksbanksbyggnaden. Fullmäktige utgår från att riksbankens

behov av ändamålsenliga lokaler för bl. a. sedelräkningen och tillfredsställande

säkerhetsanordningar för in- och urlastning av värden genom vissa

omändringsarbeten skall kunna tillgodoses och avser att närmare utreda

dessa möjligheter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankontskottets memorial nr 4 år 1967

Önskemålet från fullmäktiges sida att huvudkontoret får kvarligga på

nuvarande plats är främst dikterat av att läget ur många synpunkter är

fördelaktigt. Riksbankens ledning måste uppehålla mycket nära kontakter

med riksdagen och med den centrala statsförvaltningen. Det fria läget

är också ur säkerhetssynpunkt lämpligt, även om såsom ovan berörts vissa

åtgärder behöver vidtagas för att förbättra de nu förefintliga säkerhetsanordningarna.

Det kan ifrågasättas om förutsättningarna i detta avseende

kan bli lika goda i kv. Fyrmörsarén.

Sammanställningsvis vill fullmäktige anföra, att fullmäktige i och för

sig icke har något att invända mot att frågan om ett eventuellt utnyttjande

av riksbankens tomt och byggnad för riksdagens ändamål kommer att

ingå i det begärda utredningsuppdraget, men att detta ej får uppfattas som

uttryck för ett önskemål för riksbanken att avflytta från Helgeandsholmen,

och vidare att fullmäktige i nuvarande läge med avseende på stadsplanefrågan

för Nedre Norrmalm ej kan ange om och när ett ny hygge för

riksbanken kan komma till utförande där. Enligt fullmäktiges mening bör

starka skäl kunna åberopas från utredningens och riksdagens sida som

grund för en lösning av riksdagens egen lokalfråga, helt eller delvis, genom

utnyttjande av riksbanksbyggnaden, om man skall kunna motivera den

tidsutdräkt och de höga kostnader, som en dylik lösning skulle medföra.

Stockholm den 26 januari 1967

Å Fullmäktiges vägnar:

lv Hl STER WICKMAN

/ Karin Winberg

ESSELTE AB. STHLM 67

714Ö57

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1967:83 Skrivelse till Konungen om anslag till utredning angående riksdagens hus m. to. a1 i texten
  2. Rskr. 1967:84 Skrivelse till Konungen om anslag till utredning angående riksdagens hus m. to. a1 i texten