Memorial om anslag till utredning angående riksdagens hus in. in.
1967-02-14 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1967:4, Memorial om anslag till utredning angående riksdagens hus in. in.
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr ''t år 1967
1
Nr 4
Memorial om anslag till utredning angående riksdagens hus in. in.
I skrivelse till bankoutskottet den 6 december 1966 har styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor upptagit frågan om en jämförande teknisk-ekonomisk
utredning av olika alternativ för lösning av riksdagens lokalproblem.
Skrivelsen är såsom bilaga 1 fogad till detta utlåtande.
b örvaltningskontorets initiativ har föranletts bl. a. av grundlagberedningens
pågående arbete med sikte på en partiell författningsreform, som
skulle kunna omfatta övergång till enkammarriksdag från och med år 1971.
I skrivelsen redovisas olika under senare år framlagda förslag till nytt riksdagshus,
i regel med förläggning till annan plats än Helgeandsholmen, och
till om- och tillbyggnad av det nuvarande riksdagshuset, eventuellt med ianspraktagande
av riksbankens fastighet. Förvaltningskontorets styrelse anser
att utgångspunkten för lokalfrågans fortsatta behandling bör vara att riksdagen
för framtiden skall kvarstanna på Helgeandsholmen. Ett slutligt ställningstagande
till frågan om nybyggnad respektive ombyggnad för riksdagens
räkning bör enligt styrelsens uppfattning föregås av en jämförande
teknisk-ekonomisk utredning av riksdagens lokalfrågor jämte viss programmering,
för vilken utredning erfordras en tid av ca ett år. Styrelsen önskar
nu att riksdagen skall bemyndiga den att föranstalta om en sådan utredning
och att riksdagen därvid skall besluta att utredningen skall bedrivas
med utgångspunkt i att riksdagens hus skall vara förlagt till Helgeandsholmen.
För utredningens genomförande räknar styrelsen med ett reservationsanslag
av 945 000 kronor på tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.
Den planerade utredningen skall enligt förslaget avse även riksbankens
nuvarande hus och tomt. Med anledning därav har utskottet från fullmäktige
i riksbanken inhämtat yttrande i ärendet, vilket yttrande återges som
bilaga 2. Av yttrandet framgår att fullmäktige icke har något att invända
mot det angivna programmet för utredningen men att detta ställningstagande
icke får uppfattas som ett önskemål hos riksbanken att avflytta från
Helgeandsholmen.
Utöver de uppgifter om olika om- och ny byggnadsprojekt som redovisas
i bilaga 1 må nämnas att ett antal ledamöter av riksdagen den 12 januari
1967 till förvaltningskontoret överlämnat en skrivelse med synpunkter på
riksdagens lokalproblem, vari presenteras ett förslag till riksdagskontor,
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 4
2
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
uppfört på det nuvarande riksbankshusets plats. Den föreslagna nybyggnaden
skulle enligt förslagsställarnas beräkning kunna inrymma 320—380
arbetsrum samt därjämte vissa service- och gemensamhetsanläggningar,
sammanträdeslokaler och ytterligare arbetsplatser.
Utskottet
Riksdagens lokalfrågor har under de senaste åren varit föremål för stor
uppmärksamhet, och riksdagen har fattat flera beslut syftande till att bereda
ökat utrymme såväl åt dess förvaltnings- och serviceorganisation som
åt partikanslierna och de enskilda riksdagsledamöterna. Nyligen har ett
sextiotal rum i kvarteret Rosenbad tagits i anspråk för utskotts- och partigruppsändamål
och såsom arbetsrum för ledamöter. Genom att vissa delar
av riksdagsbibliotekets samlingar flyttas från riksdagshuset frigörs lokaler
som avses bli utnyttjade till ledainotsrum. Ytterligare sådana kommer att
utvinnas genom iordningställande av vissa utrymmen under riksdagshusets
tak.
De åtgärder som här nämnts innebär dock endast partiella förbättringar.
Mera genomgripande förändringar måste vidtagas för alt på längre sikt
skapa tillfredsställande lokalförhållanden. Detta gäller redan vid nuvarande
organisation av riksdagen. Planerna på en författningsreform, omfattande
bl. a. övergång till enkammarsystem, gör det oundgängligt att verkställa
cn fullständig översyn av lokalproblemen.
I ett remissyttrande hösten 19GG (BoU:s uti. nr 47, bil. 6) meddelade
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor sin avsikt att ta initiativ till en
jämförande utredning av olika alternativ för ombyggnad av det nuvarande
riksdagshuset och för byggande av ett nytt riksdagshus. Syftet skulle vara
att underlätta för riksdagen att, sedan beslut fattats om en författningsreform,
snabbt ta ställning i byggnadsfrågan. I sin nu förevarande skrivelse
till bankoutskottet föreslår förvaltningskontorets styrelse att den skall få
bemyndigande att föranstalta om den tidigare aviserade utredningen. Denna
karakteriseras som cn jämförande teknisk-ekonomisk utredning av riksdagens
lokalfrågor, verkställd med hänsyn till eventuell övergång till enkammarsystem
och innefattande viss programmering. I sin skrivelse redovisar
styrelsen de tilltänkta närmare riktlinjerna för utredningen, vilken
beräknas kunna bli slutförd på ca ett år. Medelsbehovet för ändamålet anges
till 945 000 kronor, vilket belopp föreslås ställas till förfogande i form av
ett särskilt reservationsanslag.
Utskottet finner det i likhet med förvaltningskontorets styrelse angeläget,
att en utredning av här angivet slag kommer till stånd. Utan en i tid genomförd
inventering av lokalbehovet och planering för att täcka det kommer
ett beslut om övergång till enkammarsystem att medföra onödigt stora
praktiska svårigheter. Därtill kommer att hittills vidtagna och projekterade
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
3
åtgärder inte kan anses tillräckliga för att fylla behovet av ytterligare
arbetsrum för riksdagens ledamöter och personal samt partikanslierna.
Utskottet vill således föreslå att riksdagen ger förvaltningskontorets styrelse
det önskade bemyndigandet att föranstalta om en utredning av riksdagens
lokalfrågor samt anvisar erforderliga medel för ändamålet. Såsom
riktlinjer för denna utredning bör, med den modifikation som utskottet
anger i det följande, gälla vad styrelsen därvidlag föreslagit.
Bland de förslag till uppförande av ett nytt riksdagshus som under årens
lopp framlagts har åtskilliga avsett förläggning till annan plats än Helgeandsholmen.
Efter att ha redogjort för vissa sådana projekt konstaterar
förvaltningskontorets styrelse att en placering utanför Helgeandsholmen
skulle medföra stora nackdelar, eftersom den skulle i hög grad försämra
möjligheterna till fortsatt nära kontakt mellan å ena sidan riksdagen,
å andra sidan regeringen och statsdepartementen. Med hänsyn också till
traditionens bud och till grundlagberedningens tidsplan för författningsreformen
förordar styrelsen att utredningen skall verkställas med utgångspunkt
i att riksdagens hus alltjämt skall vara förlagt till Helgeandsholmen.
Liksom styrelsen finner utskottet det ofrånkomligt att riksdagens hus
befinner sig i nära anslutning till det område i Staden mellan broarna och
på Nedre Norrmalm där statsdepartementen har sina lokaler. Även ett
stort antal andra myndigheter är förlagda till denna del av huvudstaden,
och områdets karaktär av förvaltningscentrum torde bli ytterligare utpräglad
i samband med den pågående omdaningen av Nedre Norrmalm. En förläggning
av riksdagens hus till en mera avlägsen plats torde medföra
svåröverskådliga och onödigt kostnadskrävande konsekvenser.
Det nu sagda innebär dock inte, att inte vissa alternativ till en fortsatt
förläggning till Helgeandsholmen skulle kunna övervägas. I första hand
tänker utskottet på Nedre Norrmalm, vars slutliga planlösning ännu inte
är avgjord och som måhända skulle kunna erbjuda ett läge för riksdagens
hus som från praktisk synpunkt icke vore underlägset det nuvarande. Utskottet
finner det därför rimligt, att den planerade utredningen inte begränsas
i så hög grad som förvaltningskontorets styrelse föreslagit utan
även kommer att avse alternativ till lokalisering av riksdagens hus utanför
Helgeandsholmen.
Utskottet avser givetvis icke, att alla dylika alternativ som är teoretiskt
tänkbara skall beaktas. Åtskilliga av de förslag som förekommit i debatten
om ett nytt riksdagshus torde av stadsplanemässiga, antikvariska, tekniska
eller ekonomiska skäl vara föga realistiska, och härtill kommer den begränsade
geografiska rörelsefrihet som önskemålet om fortsatt nära anslutning
till statsdepartementen etc. medför. Med hänsyn härtill räknar
utskottet med att den utvidgning av utredningens omfattning som utskottet
förordar inte i någon mera väsentlig mån skall påverka tidsåtgången och
kostnaderna för utredningen. Utskottet begränsar sin hemställan om medel
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 4
4
Dankoutskottets memorial nr 4 år 1967
för ändamålet till att avse den av förvaltningskontorets styrelse angivna
summan. Därest medelsbehovet skulle öka, torde frågan om ytterligare anslag
få aktualiseras senare.
Den planerade utredningen bör enligt förslaget omfatta även utnyttjandet
av riksbankens nuvarande hus och tomt. Bankofullmäktige redogör i sitt
yttrande över förslaget för hur frågan om en flyttning av riksbanken från
dess nuvarande byggnad aktualiserats och framhåller att det från riksbankens
sida inte föreligger något önskemål att flytta från Helgeandsholmen.
Utskottet vill för sin del vitsorda att det är riksdagens behov av utökade
lokaler, som föranlett att åtgärder under de senaste åren vidtagits i syfte
att få till stånd ett nytt riksbankshus på Nedre Norrmalm. Därest riksdagen
även framgent skall vara förlagd till Helgeandsholmen får det enligt utskottets
mening bedömas som osannolikt att riksbanken kan kvarstanna i
sin nuvarande fastighet. Utskottet finner det därför ofrånkomligt att utredningen
får gälla utnyttjandet av Helgeandsholmen i dess helhet. Såsom
framgår av bankofullmäktiges yttrande har fullmäktige inte i och för sig
något att invända mot att utredningsuppdraget får denna omfattning. Med
hänsyn till att något slutgiltigt beslut ännu icke fattats om utformningen av
det område dit riksbankens nya byggnad avsetts bli förlagd, är det enligt
utskottets uppfattning särskilt angeläget att också den fortsatta utvecklingen
av riksbankens lokalfråga på detta sätt blir beaktad.
Med hänsyn till den grad av förutsättningslöshet som avses prägla utredningsarbetet
finner utskottet inga ytterligare uttalanden från riksdagens
sida vara erforderliga i detta sammanhang. När utredningens resultat föreligger
torde underlag finnas för den ingående debatt om utformningen av
riksdagens hus som otvivelaktigt är motiverad med hänsyn till såväl riksdagens
funktion som stadsplanemässiga och estetiska synpunkter.
Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
dels bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att föranstalta om en utredning av riksdagens lokalfrågor
jämte viss programmering i enlighet med de riktlinjer
som utskottet ovan angivit,
dels på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/
67 anvisa till Utredning angående riksdagens hus m. in. ett
reservationsanslag av 945 000 kronor.
Stockholm den 14 februari 1967
På bankoutskottets vägnar:
O
C. G. REGNÉLL
Bankoutskottets memorial nr h år 1967
5
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Hilding,
Lundin, Nils Theodor Larsson, Enarsson och Lundberg;
från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs, herrar
Berglund, Börjesson i Glömminge, Haglund, Fridolfsson i Rödeby oc1, -Ulsten.
6
Banlcoutskotiets memorial nr 4 år 1967
Bilaga 1
Till Riksdagens Bankoutskott
Inledning
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor avgav den 20 september 1966
utlåtande till bankoutskottet i anledning av dels skrivelse den 10 mars 1966
från riksgäldsfullmäktige angående eventuell utflyttning av riksdagsbiblioteket
till kvarteret Vinstocken, dels motioner om arbetsrum för riksdagens
ledamöter m. in. (BaU 1966: 47 bil. 6).
I utlåtandet framhöll styrelsen att ett slutligt ställningstagande till riksdagens
lokalproblem var beroende av beslut i författningsfrågan men att
vissa förberedande åtgärder kunde vidtas som underlättade ett sådant ställningstagande,
när en författningsreform beslutats. Till dylika åtgärder hörde
bl. a. ett klarläggande av a) tillskottet av rum och parkeringsutrymmen,
b) kostnaderna samt c) tidsåtgången vid en ombyggnad respektive
nybyggnad inom samma kub som f. n. vid en fortsatt förläggning av riksdagens
hus på Helgeandsholmen. Styrelsen, som till förberedande diskussion
tagit upp dessa spörsmål, förklarade sig ämna återkomma till frågan
i annat sammanhang.
I sitt utlåtande 1966:47 uttalade bankoutskottet, att utskottet förutsatte
att förvaltningskontoret även framgent ägnade riksdagens lokalfrågor stor
uppmärksamhet och därvid icke blott beaktade hittills framkomna förslag
utan även prövade möjligheter till nya lösningar, även sådana av genomgripande
natur. Den jämförande utredning av olika ombyggnads- och nybyggnadsalternativ
som förvaltningskontorets styrelse aviserat i sitt remissyttrande
syntes vittna om en sådan avsikt. Utskottet förklarade sig
med intresse emotse förvaltningskontorets vidare initiativ i detta hänseende.
I sitt ovannämnda remissutlåtande uttalade förvaltningskontorets styrelse
att styrelsen, mot bakgrunden av sin allmänna bedömning av riksdagens
lokalfrågor och med beaktande av ett av byggnadsstyrelsen i ärendet
avgivet yttrande, för det dåvarande inte var beredd biträda ett i de
likalydande motionerna 1:42 och 11:76 framfört förslag om en utredning
av möjligheterna att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar
eller på annat sätt få fram för riksdagsledamöternas behov erforderligt
antal arbetsrum samt parkeringsutrymmen för deras bilar. Styrelsens tanke
var nämligen att ett sådant förslag borde beaktas i samband med den jämförande
utredning som avses med förevarande framställning.
Vid behandlingen i riksdagen den 23 november 1966 av bankoutskottets
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
7
ovannämnda utlåtande nr 47 biföll första kammaren utskottets hemställan
att de nyssnämnda motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Andra kammaren biföll däremot ett av herr Turesson under överläggningen
i kammaren framfört yrkande att riksdagen med anledning av
motionerna måtte uppdraga åt styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att låta utreda den i motionerna avsedda frågan.
I skrivelse till riksdagens förvaltningskontor den 8 november 1966 har
grundlagberedningen meddelat, att beredningen f. n. arbetar med sikte på
en partiell författningsreform vid 1968 och 1969 års riksdagar. Den partiella
reformen skall omfatta bl. a. övergång till enkammarriksdag. Enligt
beredningens skrivelse, vari understrykes att några slutliga ställningstaganden
i fråga om förutsättningarna för en lösning av riksdagens lokalproblem
inte föreligger, bör man t. v. utgå från följande preliminära förutsättningar.
Den partiella författningsreformen bör antas enligt skrivelsen träda i
kraft den 1 januari 1971 efter riksdagsval på hösten 1970. Enkammarriksdagen
torde komma att bestå av 350 ledamöter, möjligen en eller ett par
ledamöter ytterligare. I fråga om utskottens antal torde man böra räkna
med att nuvarande antal ständiga utskott ökas med ett eller ett par. Antalet
utskottsledamöter torde böra beräknas till något mer än f. n. i varje
utskott. I varje fall kan man anta att det sammanlagda antalet utskottsledamöter
ökas i förhållande till nu.
Genom nyssnämnda skrivelse från grundlagberedningen har förvaltningskontoret
satts i tillfälle att mot bakgrunden av de av beredningen angivna
preliminära förutsättningarna ta erforderligt initiativ i syfte att förverkliga
den inledningsvis berörda jämförande teknisk-ekonomiska utredningen.
Både grundlagberedningens preliminära tidsplan och den debatt som förekommit
angående riksdagens lokalfrågor gör det angeläget att en sådan
utredning snarast kommer till stånd. Styrelsen kommer att genom nära
kontakt med grundlagberedningen fortlöpande hålla sig underrättad om
beredningens ställningstaganden på de skilda punkterna.
Riksdagens lokalisering
Tanken på riksbyggnader på Helgeandsholmen uppkom första gången
vid 1872 års riksdag. Av olika skäl dröjde det dock till år 1888, innan riksdagen
beslöt att till Helgeandsholmen förlägga riksdagens och riksbankens
hus. Den 12 januari 1905 överlämnades riksdagshuset till riksgäldsfullmäktige.
Samma år sammanträdde riksdagen för första gången i denna
byggna(i. Den 22 oktober året därpå kunde riksbanken börja sin verksamhet
i nuvarande riksbankshus.
Under riksdagens och riksbankens drygt 60-åriga förläggning till Helgeandsholmen
har trakten kring detta rikets politiska centrum även ut veck
-
8
Bankoutskottets memorial nr t år 1967
lats i riktning mot ett administrativt sådant. Denna utveckling kommer,
såvitt nu kan förutses, att fortsätta.
Inom byggnadsstyrelsen pågående planering för statliga ändamål baseras
sålunda på att inom den del av Norrmalm, som begränsas i väster av Tegelbacken,
i norr av Herkulesgatan, i öster av Malmtorgsgatan jämte kv. Vinstocken
(f. d. Skandinaviska Banken) och i söder av Strömmen, under de
närmaste 10—15 åren genom betydande statsförvärv av fastigheter och
nybyggnader förutsättningar skall skapas för förläggning av ett betydande
antal förvaltningsorgan. En liknande planering pågår inom byggnadsstyrelsen
i fråga om norra delen av Staden mellan broarna. Även när det gäller
domstolars och förvaltningsorgans lokalisering på Riddarholmen i samband
med viss bortflyttning av myndigheter pågår planeringsverksamhet inom
byggnadsstyrelsen.
Byggnadsplaneringen för Norrmalm och norra delen av Staden mellan
broarna är generell, d. v. s. den är avsedd att möjliggöra ett generellt utnyttjande
av byggnaderna oavsett för vilka myndigheter de disponeras.
Sammanlagt torde det förvaltningscentrum norr, söder och sydväsL om
Helgeandsholmen, som enligt det föregående delvis finns, delvis är i vardande,
få en kapacitet om ca 6 500 rumsenheter inklusive vissa gemensamma
lokaler (hörsalar, lunchrum etc.) och förbindelser samt beräknas motsvara
behovet för ca 8 000 anställda.
Redan nu är — utöver slottet — statsrådsberedningen ocli samtliga
statsdepartement samt åtskilliga centrala statsorgan, inklusive riksdagens
verk, förlagda i Helgeandsholmens omedelbara närhet. Av statsdepartementen
är utrikes-, försvars- och handelsdepartementen inrymda i lokaler
utmed Strömgatan och Gustav Adolfs torg. Detsamma gäller riksgäldskontoret
och riksdagens revisorers kansli. Statsrådsberedningen och övriga
statsdepartement har sina lokaler i Staden mellan broarna. Härtill kommer
domstolar och centrala ämbetsverk.
I den allmänna debatten har både före och efter riksbyggnadernas uppförande
på Helgeandsholmen framförts olika förslag om byggnadernas
förläggning till annan plats. Någon av de under 1800-talet främst diskuterade
platserna — Riddarholmen, Operatomten, norra delen av Kungsträdgården
och Skeppsholmen — bär ånyo föreslagits.
Svenska Dagbladet utlyste 1904 en tävling om riksdagshusets placering,
varvid vissa nya förslag framkom. Ett av arkitekt SAR Robert Lundholm
framlagt och i skrivelse den 27 januari 1965 till riksgäldsfullmäktige ytterligare
utvecklat principförslag avsåg ett till trakten söder om Slottsbacken
(nuv. finska kyrkan och hovförvaltningen) förlagt riksdagshuskomplex.
För riksdagshusändamål skulle nästan helt tagas i anspråk elva kvarter
och anläggningen skulle begränsas förutom av Slottsbacken och Telegrafgränd
i norr av Skeppsbron i öster, av Skottgränd—Köpmantorget—Köpmangatan
i söder samt av Stortorget—Källargränd i väster, dock att bebyggelsen
i kv. Aeolus (Televerket) och/eller del av kv. Europa som utgöres av
Tessinska palatset ej skulle införlivas med anläggningen.
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
9
På grundval av förslag från bankoutskottet (BaU 1961:4) beslöt 1961
års riksdag att bemyndiga riksbanksfullmäktige att vidta åtgärder för att
säkerställa dispositionsrätten till en lämplig tomt för en ny riksbanksbyggnad.
På hemställan av bankoutskottet (BaU 1963: 32) förklarade riksdagen
sig ej ha något att erinra mot att, därest kronan blev ägare till hela tomten
i kv. Fyrmörsaren i Klara församling, tomten tills vidare reserverades för
en ny riksbanksbyggnad.
I anslutning till diskussionen härom framförde förre stadsplanedirektören
i Stockholm Albert Lilienberg i maj 1965 i pressen förslag om att båda
riksbyggnaderna borde flyttas från Helgeandsholmen till nedersta Norrmalm,
nämligen vid Brunkebergstorg, en plats som jämte Helgeandsholmen
och Gustav Adolfs torg av Lilienberg ansågs vara den enda som kunde komma
i fråga »så starkt som kravet numera är på närhet till statens ämbetsverk»
.
Helt nyligen har ytterligare ett förslag publicerats i pressen, nämligen
ett av arkitekterna Anders Jansson och Dick Sjöberg offentliggjort förslag
att bygga ett nytt riksdagshus, delvis på pelare, över nuvarande Nybroviken,
som skulle bilda en förstorad Nybroplan. På nuvarande riksdagshusets plats
på Helgeandsholmen skulle uppföras ett »kulturhus».
Även andra flyttningsförslag har förekommit.
Enligt styrelsens mening måste behovet av nära kontakter mellan regering
och riksdag i en modern parlamentarism tillmätas avgörande betydelse
vid bedömningen av frågan om förläggningen av riksdagens hus. Varje
förslag att flytta riksdagshuset från Helgeandsholmen får ses mot bakgrunden
av dels nu existerande förhållanden, dels överblickbara planer för
framtiden.
Sedan det nuvarande riksdagshuset 1905 togs i bruk, har trakten söder
och norr om Helgeandsholmen i allt större utsträckning tagits i anspråk
av Kungl. Maj :ts kansli. Ett nät av dagliga kontakter bär utvecklats mellan
statsrådets ledamöter och riksdagen, mellan statsdepartementens tjänstemän
och riksdagens samt mellan statsrådets ledamöter och departementstjänstemän,
som under tider då departementschefer vistas i riksdagshuset
beger sig dit för föredragningar, närvaro vid uppvaktningar etc. Ett upplösande
av dessa praktiska förutsättningar för både regerings- och riksdagsarbetets
bedrivande framstår numera närmast som en omöjlighet.
Några planer föreligger ej på att flytta Kungl. Maj :ts kansli från trakten
kring Helgeandsholmen. Tvärtom framstår Helgeandsholmen med hänsyn
till pågående planering för ett inom Nedre Norrmalm utbyggt administrativt
centrum såsom den alltmera utpräglade centralplatsen, med vilken förbindelserna
ej blott såsom tidigare från Staden mellan broarna utan numera
och i framtiden även från Nedre Norrmalm bör underlättas.
I den av byggnadsstyrelsen år 1964 avlämnade tryckta utredningen
HUVUDSTAD uttalas (s. 31) följande: »Det är ej planens uppgift att ange enskilda
organs läge. Endast en viss gruppering efter verksamhetens art kan
och bör skisseras. Det centrala området Nedre Norrmalm—Gamla stan—Riddarbolmen
skall innehålla riksdagens och regeringens egna lokaler samt bör
10
Bankoutskottets memorial nr i år 1967
inrymma de mest regeringsnära verksamheterna. Ett närmande av centrala
ämbetsverk till Kungl. Maj :ts kansli är önskvärt. Gränserna mellan dessa
organ påverkar i mindre utsträckning det dagliga arbetet. Kontaktfrekvensen
är intensiv.»
En annan plats för riksdagens hus än Helgeandsholmen skulle sannolikt
medföra ett mycket stort lokalbehov för alla regerings- och andra organ,
som för sitt arbete är beroende av bekväma kommunikationer med riksdagen,
med åtföljande kraftiga byggnadsinvesteringar utöver kostnaderna
för ett nytt riksdagshus. Härtill kommer att flyttningen av riksdagens hus
från denna trakt skulle betyda brytandet av en långvarig tradition.
Under sådana förhållanden anser styrelsen att den utredning, till vilken
styrelsen i det följande äskar anslag och som med hänsyn till det tids- och
arbetsprogram efter vilket grundlagberedningen arbetar bör igångsättas
omgående, skall verkställas med utgångspunkt från att riksdagens hus
skall vara förlagt till Helgeandsholmen.
Ny- eller ombyggnad?
Godtages de i det föregående anförda främst praktiska och ekonomiska
skälen för att riksdagen skall vara kvar på Helgeandsholmen, anmäler sig
genast frågan om ett nytt riksdagshus bör uppföras eller en ombyggnad ske
av det nuvarande.
Redan ganska kort tid efter det nuvarande husets ibruktagande befanns
huset vara opraktiskt och för litet. På 1930-talet hade kraven på bättre
arbetsförhållanden för riksdagen och dess ledamöter vuxit sig så starka,
att fullmäktige i riksgäldskontoret jämlikt beslut av riksdagen år 1936
tillsatte en kommitté, Riksdagshuskommittén, som fick i uppdrag
att inkomma med förslag angående ombyggnad av riksdagshuset. Det
av kommittén avgivna förslaget till förändringar av riksdagshuset och dess
omgivningar överlämnades till 1937 års riksdag, som emellertid på hemställan
av bankoutskottet (BaU 1937:66) anmodade riksgäldsfullmäktige
att inkomma med ytterligare utredning i ämnet. Under riksdagsbehandlingen
av kommitténs förslag uttalades från olika håll att ingen verklig lösning
av den svenska riksdagens lokalfrågor stod att vinna med mindre än att ett
alldeles nytt ändamålsenligt riksdagshus uppfördes.
Vid 1938 års riksdag beslöts en ombyggnad och modernisering av riksdagshuset,
varigenom främst avsågs att vinna ökade utrymmen och förbättrade
kommunikationer inom riksdagshuset. Vid denna ombyggnad, som
ägde rum under åren 1938—1942, borttogs jämväl en del stenmonoliter och
andra tyngande ornamenter på riksdagshusets tak.
Flera ombyggnadsförslag, av vilka några förutsätter att riksdagen tar
jämväl riksbankens hus i anspråk, har därefter lagts fram. Styrelsen vill här
endast erinra om några.
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
11
I samband med att riksgäldsfullmäktige under år 1953 upptog frågan om
riksdagshusplanens ordnande till behandling, framlade arkitekten Nils G:son
Friberg i ett föredrag inför fullmäktige ett idéförslag till ändring och ombyggnad
av riksdags- och riksbankshusen. I anslutning härtill uppdrog
fullmäktige åt en särskild delegation — Helgeandsholmsdelegat
i o n e n — att vidare bereda ifrågavarande spörsmål. På hemställan av
delegationen erhöll Friberg i februari 1954 riksgäldsfullmäktiges uppdrag
att närmare utarbeta idéförslaget till en generalplan för Helgeandsholmens
omdanande. Efter Fribergs frånfälle i april 1955 har på föranstaltande av
delegationen de av Friberg utarbetade ritningarna in. in. efter vissa kompletteringar
sammanställts i en broschyr, som utgetts av riksgäldsfullmäktige
i december 1956. Fribergs förslag, som byggde på att riksbanken erhöll
lokaler på annat håll och att riksdagen sålunda ensam skulle disponera
byggnaderna på Helgeandsholmen, innebar bl. a. att den för riksdagshuset
upplagda stommen, som byggts upp från Riksgatans höj dläge, horisontellt
genombröts i Riksgatans plan och att den centrala hallen i riksdagshuset
nedfördes till detta plan. Inom riksdagshuset skulle i huvudsak endast mittpartiet
beröras. Biblioteket och restaurangen skulle flyttas till riksbankens
hus, där endast längan utmed Riksgatan skulle tas i anspråk och återstoden
rivas samt lämna plats för en park.
Med anledning av en skrivelse i oktober 1958 från författningsutredningen
till riksgäldsfullmäktige angående vissa lokalfrågor i riksdagshuset, som
ägde samband med spörsmålet om införandet av ett enkammarsystem, uppdrog
fullmäktige den 30 oktober 1958 åt arkitekten SAR, f. d. professorn vid
Konstakademien Sven Ivar Lind att i samråd med representant för byggnadsstyrelsen
m. fl. verkställa de utredningar av övervägande teknisk art
som erfordrades såsom underlag för fullmäktiges bedömande av vissa av
författningsutredningen uppställda spörsmål. Den 31 mars 1959 redovisade
utredningsmännen resultatet av sitt arbete genom överlämnande av ett antal
av professor Lind upprättade ritningar jämte tillhörande beskrivning innefattande
ett preliminärt förslag till lösning av de problem utredningen
avsett (SOU 1963: 19 bil. 10). Utredningen visade att det var möjligt att
inom riksdagshuset anordna en ny plenisal med bekväm plats för ca 300
ledamöter ävensom för statsråden samt departements- och utskottstjänstemän.
Enligt utredningsmännens förslag skulle den nya plenisalen anordnas
inom det område i riksdagshusets södra del, som nu inrymmer andra kammarens
plenisal jämte därtill anslutna sekundära utrymmen och ljusgårdar,
vilket nödvändiggjorde utrivning av den inre del av huset som ligger
inom södra gårdssystemet. I byggnadens norra del skulle första kammarens
plenisal bibehållas och förslagsvis användas såsom partilokal och kongresssal.
Några nämnvärda ingrepp i denna del av byggnaden skulle sålunda ej
erfordras. Utskottsvåningen skulle lämnas i huvudsak intakt.
Ett annat förslag till lösning av riksdagens lokalproblem vid fortsatt förläggning
på Helgeandsholmen återupptogs 1963 till studium av riksgäldsfullmäktige
i samband med fullmäktiges utredning av riksdagsledamöternas
bostadsfråga (BaU 1963: 29 s. 19). Vid denna utredning aktualiserades ett
av arkitekten Sigurd Lewerentz tidigare vid den stora tävlingen om Nedre
Norrmalm år 1931 framlagt förslag beträffande riksdagshusplanens (Riksplans
) ordnande. I sitt tävlingsförslag hade Lewerentz bl. a. eftersträvat att
genom två med Norrbro parallella flyglar i väster sluta det rum som bildas
av Lejonbacken, Norrbro med Riksplan och Gustav Adolfs torg. Flyglarna
tänktes fristående och placerade med fasaderna i linje med Arvfurstens
12
Bankoutskottels memorial nr 4 år 1967
palats eller Malmtorgsgatan västra sida. Genom riksgäldsfullmäktiges beslut
den 4 april 1963 ställdes medel till förfogande för att arkitekt Lewerentz
skulle utarbeta ett modellförslag, varvid flyglarna förutsattes utnyttjade
för riksdagens behov.
I samband med riksgäldsfullmäktiges nyssnämnda utredning av riksdagsledamöternas
bostadsfråga behandlades inom utredningen, med hänsyn till
sambandet mellan bostads- och arbetsrumsfrågorna, även olika ombyggnadsalternativ,
om en enkammarriksdag skulle genomföras. Med utgångspunkt
från det tidigare redovisade av professor Lind m. fl. i samband med författningsutredningen
utarbetade förslaget till ombyggnad av riksdagshuset
vid över gäng till enkammarsystem utarbetade byggnadsrådet Chr. Olrog
år 1963 ett andra alternativ. Enligt detta skulle andra kammarens plenisal
ombyggas i enlighet med Linds förslag men utan foyer och med trappsystemet
bibehållet. I stället för att tillskapa en ny kongress- och partisal skulle
man ersätta första kammarens plenisal och de fyra smala gårdarna omkring
denna med nybyggda arbetsrum i sex våningar kring en öppen gård. I en
sådan nybyggnad skulle enligt Olrogs förslag kunna erhållas ca 175 enmansrum
om vartdera 10 kvm.
En översikt över olika av riksgäldsfullmäktige i här avsett sammanhang
studerade möjligheter att anskaffa arbetsrum för riksdagens ledamöter
bär lämnats i bil. E till bankoutskottets utlåtande 1963: 29.
I april 1964 tillsatte de fyra största partierna en expertgrupp för undersökning
av arbetsformerna för en enkammarriksdag med 350 ledamöter. I
det betänkande som gruppen framlade i maj 1964 redovisas av byggnadsrådet
Olrog och professor Lind år 1964 upprättade skisser, som med utgångspunkt
från ovannämnda ombyggnadsförslag avser dels huvuddragen
av en lösning av riksdagens lokalproblem genom ianspråktagande av riksbanksbyggnaden
och omflyttningar i samband därmed (Olrog), dels en
reviderad utredningsskiss beträffande möjligheterna att öka platsantalet
i en sessionssal för enkammarriksdag (Lind).
Sammanfattningsvis anför expertgruppen med avseende på lokalfrågorna
att det är förenat med betydande olägenheter och svårigheter att i den nuvarande
riksdagshusbyggnaden anordna en plenisal med 350 ledamotsplatser
och erforderligt antal statsrådsplatser.
Ett förslag att riva riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och här uppföra
ett nytt ändamålsenligt riksdagshus framfördes i april 1965 i pressen av
professorn vid handelshögskolan i Stockholm W. William-Olsson. Utgående
från att det är en praktisk omöjlighet att förlägga riksdagen till annan plats
än Helgeandsholmen föreslog William-Olsson att man vid en nybyggnad
skulle ge riksbankens nuvarande konstgjorda tomt en mot Strömmen anpassad
form utan att därför minska vattenytorna. Eftersom det inte kunde
anses nödvändigt att komma in i byggnaden på någon annan sida än den
som vetter mot Riksgatan, kunde man enligt förslagsställaren låta en ny
byggnad täcka hela tomten. Från sjösidan skulle detta innebära att huset
steg upp direkt ur vattnet.
De nyttiga ytorna (— ytor som bär dagsljus och duger till arbetsplatser)
i en nybyggnad på den mot Strömmen anpassade riksbankstomten skulle
komma att uppgå till ca 10 000 kvm eller 71 procent. Häremot svarar enligt
förslagsställarens uppskattning f. n. i riksdagshuset ca 7 400 kvm eller 27
procent och i riksbankshuset 4 700 kvm eller 58 procent i respektive hus.
Härtill skulle komma en måttfull huvudbyggnad på riksdagshusets nuvarande
tomt.
Bankoutskottets memorial nr i år 1967
13
I den skisserade nybyggnaden på riksbankstomten skulle riksdagens
plenisal förläggas till bottenvåningen. Utanför plenisalen skulle finnas en
rymlig hall och en klubbvåning av mycket stora mått. I byggnaden skulle
vidare inrymmas restaurang, pressläktare med pressrum, allmänhetens
läktare samt ett riksdagshotell med 150 riksdagsledamotsbostäder eller
arbetsrum med övernattningsutrustning i direkt anknytning till plenisalen,
klubbrum, restaurang och, genom en passage under Riksgatan, till riksdagens
övriga lokaler.
Denna passage skulle mynna ut i en nedre hall i ett nytt hus på riksdagshustomten,
i samma plan som ett stort parkeringsgarage och med hissar
till arbetsrum för ledamöter, som ej kan ha dem i nybyggnaden på riksbankstomten.
Tanken på flygelbyggnader återkommer i ett av arkitekten Sten Ramel
den 21 juni 1965 till riksgäldskontoret ingivet förslag, som reviderats år
1966. Detta förutsätter att det nuvarande riksdagshuset bibehålies som säte
för riksdagen och berör inte den erforderliga ombyggnaden av själva riksdagshuset
utan vill i stället enligt förslagsställaren »visa en naturlig möjlighet
till tillbyggnad för de lokalutrymmen, vilka svårligen kan inrymmas
i nuvarande byggnad, d. v. s. riksdagsmännens arbetsrum samt garage».
Tillbyggnaden omfattar två låga flygelbyggnader framför riksdagshuset
omslutande riksdagshusplanen, som förhöjts ca en meter i förhållande till
omgivande mark. Under hela den förhöjda riksdagshusplanen föreslås parkeringsgarage
med direkt anknytning till riksdagshuset. Flygelbyggnadernas
höjd begränsas till D/2 våning utåt och 1 våning mot riksdagshusplan.
Flyglarnas övervåning avses ge ca 1 540 kvm nettoytor för arbetsrum,
motsvarande ca 95 dubbelrumsenheter eller 135 enkelrumsenheter. Flyglarnas
undervåning exklusive garage avses ge ca 570 kvm nettoytor för arbetsrum,
motsvarande ca 35 dubbelrumsenheter och ca 45 enkelrumsenheter,
samt ca 790 kvm nettoytor för andra utrymmen. Totala antalet arbetsrum
skulle då uppgå till ca 130 dubbelrumsenheter och ca 183 enkelrumsenheter.
Fn garageyta å 4 700 kvm skulle ge plats för ca 200 bilar. Det reviderade
förslaget presenterades i pressen den 9 november 1966.
En jämförande teknisk-ekonomisk utredning erfordras
Förvaltningskontorets styrelse anser det vara nödvändigt att ett slutligt
ställningstagande till frågan om nybyggnad respektive ombyggnad för
riksdagens räkning på Helgeandsholmen föregås av en utredning som med
utgångspunkt i grundlagberedningens premisser klarlägger och möjliggör
en jämförelse mellan den disponibla ytan, kostnaderna och tidsåtgången vid
genomförande av nybyggnads- respektive ombyggnadsalternativet.
I det föregående (s. [9]) har erinrats om 1963 års riksdags beslut enligt
vilket riksdagen förklarade sig icke ha något att erinra mot att tomten i
kv. Fyrmörsaren vid Brunkebergstorg tills vidare reserverades för en ny
riksbanksbyggnad. I bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande
1965: 36 uttalade utskottet att arbetet med den nya riksbanksbyggnaden i
kv. Fyrmörsaren borde intensifieras för att bereda riksdagen tillgång till
riksbankens nuvarande byggnad.
14
Bankoutskottets memorial nr i år 1967
I den debatt som förekom i riksdagens kamrar den 23 november 1966
med anledning av bankoutskottets förutnämnda utlåtande nr 47 angående
utflyttning av riksdagsbiblioteket till kv. Vinstocken in. in. anfördes flera
omständigheter som enligt styrelsens mening talar för att den jämförande
utredning, varom nu är fråga, skall avse även riksbankens nuvarande hus
och tomt. En sådan omständighet är de i och för sig befogade anspråken
från riksdagsledamöternas sida på rimliga arbetsvillkor, en annan riksdagens
beslut ovannämnda dag om riksdagens personalorganisation (IvBaU
1966:2), vilken i flera avseenden måste beaktas vid planeringen av riksdagens
lokalbehov. Alldeles bortsett härifrån skulle en utredning av här
avsett slag knappast kunna bedrivas tillräckligt förutsättningslöst, om frågan
om nyttjandet av riksbankens tomt skulle hållas utanför densamma.
Det förtjänar i detta sammanhang framhållas att prisnämnden, som bedömt
den innevarande år avgjorda idétävlingen om Sergels torg, i sitt utlåtande
uttalar att »det övervägande antalet tävlande har lagt riksbanken i det i
programmet angivna läget mot Brunkebergstorg, och det har visat sig fullt
möjligt att med denna disposition åstadkomma goda lösningar som tillgodoser
riksbankens funktionskrav och samtidigt markerar dess dignitet».
Vid utredningen bör därjämte prövas det i det föregående (s. [6]) omnämnda
förslaget att genom i riksdagshusplanen nedsänkta huskroppar eller
på annat sätt, t. ex. genom flygelbyggnader, få fram för riksdagsledamöternas
behov erforderligt antal arbetsrum samt parkeringsutrymmen för deras
bilar.
En sådan utredning bör ge en säker vägledning för ett omdöme i huvudfrågan
: Skall riksbyggnaderna behållas eller ej ? Som exempel på frågeställningar
som utredningen närmare bör klarlägga kan nämnas att en
mycket preliminär bedömning, som styrelsen redan låtit genomföra, ger
vid handen att man vid en ombyggnad av riksbyggnaderna, efter justering
av Fribergs i det föregående (s. [11]) nämnda förslag med hänsyn till de av
grundlagberedningen angivna premisserna, skulle få ett tillskott av ca
1 000 kvm i yta. En nybyggnad skulle enligt samma bedömning ge en ytökning
av ca 9 000 kvm eller i rumsenheter 1 400 rum (i storlek 3,5 x 4,5 in)
mot 720 vid en ombyggnad. Förklaringen till dessa anmärkningsvärda siffror
torde ligga i det nuvarande riksdagshusets mycket slösaktiga planutformning
med stora trapphallar, tjocka murar och höga rumshöjder.
Lägger man härtill i båda alternativen tvåvåningsflyglar torde ytterligare
150 mindre rum å 10 kvm kunna utvinnas om flyglarna sträcker sig utefter
riksdagshusplanens kortsidor.
Vid en nybyggnad torde garageplatser kunna ordnas för ca 600 bilar och
därjämte lokaler för bokmagasin o. d.
En ombyggnad torde ta eu tid av minst fem år. Av dessa lär riksdagen
ej kunna använda byggnaden under de två å tre år ombyggnaden pågår.
En nybyggnad torde ta en tid av minst sex å sju år inklusive utarbetande
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
15
av program för en tävling om riksdagshusets närmare planering och utseende.
Av denna tid torde fyra å fem år åtgå för rivning och byggande.
Styrelsen vill understryka att den föreslagna utredningen rörande nybyggnadsalternativet
givetvis inte skall avse någon detaljutformning beträffande
planlösningen eller den estetiska utformningen av ett nytt riksdagshus.
Utredningen skall endast, med beaktande av grundlagberedningens
premisser och riksdagens uttalanden i olika sammanhang om förbättring
av ledamöters, förvaltningsorgans och arbetstagares arbetsvillkor inom riksdagen
in. in., utarbeta översiktsplaner och tillhandahålla betryggande siffror,
så att en riktig jämförelse kan göras mellan ombyggnads- och nybyggnadsalternativet.
Till grund för utredningen beträffande ombyggnadsalternativet
kan läggas redan existerande förslag justerade med hänsyn till författningsreformen
m. m.
En sådan utredning kommer dessutom att vara ett led i utarbetandet av
ett program för en tävling om en slutgiltig lösning av hela problemkomplexet.
Oavsett om nybyggnads- eller ombyggnadsalternativet blir det definitiva,
måste övergångsvis lokaler anskaffas för riksdagen under den tid byggnadsarbetena
pågår. I det tidigare (s. [It]) omnämnda år 1959 av professor
Lind m. fl. avgivna preliminära ombyggnadsförslaget (SOU 1963: 19 s. 197)
diskuterades två huvudalternativ, nämligen dels att ombyggnaden skulle
utföras medan tvåkammarsystemet fanns kvar (alt. A), dels att ombyggnaden
skulle ske efter det att sista riksdagen med två kamrar åtskilts och
alltså ett enkammarsystem redan trätt i funktion (alt. B). Utredningsmännen
stannade för alt. B och fann härvid rikssalen på slottet vara den från
olika synpunkter lämpligaste lokalen för riksdagsplena under ombyggnadstiden
intill dess den nya plenisalen kunde tas i bruk. Enligt vad utredningsmännen
hade inhämtat syntes möjlighet föreligga att för riksdagens räkning
under övergångstiden få disponera rikssalen och vissa angränsande rum
och att få utföra vissa för riksdagsarbetet erforderliga provisoriska anordningar
i nyssnämnda lokaler.
Enligt styrelsens mening kan man utgå ifrån att störningarna för riksdagsarbetet
även vid en ombyggnad blir så stora att lokaler för riksdagens
räkning under byggnadstiden måste uppbringas på annat håll. Denna fråga
måste emellertid utredas närmare, inte minst med hänsyn till att 1959 års
nyss angivna utredning baserades på ett ledamotsantal av 300 mot grundlagberedningens
nu förutskickade ca 350. Även lokalbehovet för riksdagens
utskott och personal m. m. samt behovet av tekniska hjälpmedel under övergångstiden
måste penetreras i god tid.
Vad angår lokalfrågorna under övergångstiden bör ett nära samråd äga
rum mellan förvaltningskontoret och byggnadsstyrelsen med hänsyn bl. a.
till byggnadsstyrelsens ställning såsom ansvarig central myndighet för planeringen
och utformningen av det statliga förvaltningscentrum för vilket i
16
Bankontskottets memorial nr i år 1967
korthet redogjorts i det föregående. Förvaltningskontoret har redan försäkrat
sig om byggnadsstyrelsens medverkan vid lösningen av övergångsproblemen.
Med hänsyn till vad nu anförts anser förvaltningskontorets styrelse att den
för huvudfrågan nybyggnad—ombyggnad av riksdagens hus tilltänkta jämförande
utredningen jämväl bör avse riksdagens lokalproblem och därmed
sammanhängande frågor under den på grund av byggnadsarbetena ofrånkomliga
övergångstiden.
Det är självklart att redan den här avsedda grundläggande jämförande utredningen
medför behov av kontakter med olika statliga och kommunala
organ. Staten förfogar över eget sakkunnigt organ för fysisk planering —
byggnadsstyrelsen — som dock ej handlägger riksdagens och riksbankens
byggnadsfrågor. Med hänsyn till byggnadsstyrelsens centrala roll vid lokalplaneringen
för statliga ändamål i trakten kring Helgeandsholmen samt till
denna myndighets resurser har ett samarbete redan etablerats mellan förvaltningskontoret
såsom ansvarigt förvaltningsorgan i fråga om riksdagens
byggnadsfrågor och byggnadsstyrelsen inför utredningen av de betydelsefulla
frågor det här gäller. De närmare formerna för detta samarbete vid bifall
till förevarande framställning skall ytterligare övervägas. Självfallet bör
utredningsarbetet även bedrivas i kontakt med Stockholms stad.
Styrelsen vill i detta sammanhang understryka vikten av att utredningsarbetet
utan avkall på tillförlitlighetskravet bedrives skyndsamt.
Kostnadsfrågor
Fn teknisk-ekonomisk jämförande utredning som här avses torde även
om den bedrives målmedvetet och skyndsamt kräva en tid av inemot ett år.
Den bör därför påbörjas snarast.
Vid styrelsens kostnadsberäkningar, som skett med biträde av byggnadsteknisk
expertis, har styrelsen särskilt beaktat dels lönekostnaderna för
den erforderliga utredande personalen av olika kategorier (arkitekter, byggnadsingenjörer,
konstruktörer, arbetsbeslcrivare, kostnadsberäknare), dels
kostnaderna för kontorslokaler, värme, lyse, telefon, skrivhjälp in. in.
inklusive viss medelsreserv, dels det uppskattade medelsbehovet för viss
programmering (s. [15]) samt för delvis oförutsedda men i allt fall nödvändiga
sekundärutredningar som en huvudutredning av detta slag kan medföra
och som det är klokt att redan nu beakta. Som exempel på sådana sekundära
utredningar som kan aktualiseras må nämnas frågor avseende
anordningarna för riksdagen under övergångstiden och frågan om riksdagens
hus skall uppvärmas elektriskt eller med olja.
Styrelsen beräknar med hänsyn till det anförda följande utredningskostnader:
-
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
17
löner ................................................
kontorslokaler, värme, lyse, telefon, skrivhjälp och viss
300 000 kr.
reserv .............................
programmering samt oförutsedda utgifter
eller tillhopa .........................
330 000 kr.
315 000 kr.
945 000 kr.
Anslaget torde böra anvisas såsom reservationsanslag på tilläggsstat.
Hemställan
Under åberopande av det anförda får styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
hemställa att bankoutskottet måtte
dels utverka riksdagens bemyndigande för styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att med hänsyn till eventuell övergång till enkammarsystem
m. in. föranstalta om en teknisk-ekonomisk jämförande utredning av riksdagens
lokalfrågor jämte viss programmering i enlighet med de riktlinjer
som styrelsen i det föregående föreslagit,
dels föreslå riksdagen att besluta att utredningen skall bedrivas med utgångspunkt
från att riksdagens hus skall vara förlagt till Helgeandsholmen,
dels föreslå riksdagen att för utredningens genomförande på tilläggsstat
för innevarande budgetår ställa ett reservationsanslag å 945 000 kr., förslagsvis
benämnt Utredning angående riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, till
styrelsens förfogande.
I handläggningen av förevarande ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Wärnberg, Augustsson, Sterne, Kristensson
och östrand samt suppleanten Larsson.
Stockholm den 6 december 1966
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar
SIGURD LINDHOLM
/Sture Lannefjord
18
Bankoutskottets memorial nr 4 år 1967
Bilaga 2
Till Riksdagens Bankoutskott
I skrivelse den 21 december 1966 har bankoutskottet anhållit att fullmäktige
i riksbanken ville avgiva yttrande över framställning från styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor angående anslag till jämförande tekniskekonomisk
utredning beträffande ny- respektive ombyggnad av riksdagens
hus m. in., i vad skrivelsen gäller frågan huruvida den planerade utredningen
skall avse även riksbankens nuvarande hus och tomt.
Med anledning härav får fullmäktige anföra följande.
Såsom riksdagens förvaltningskontor i sin skrivelse omnämnt beslöt 1962
års riksdag (B:oU:s uti. 1962:4, punkt 3) att bemyndiga bankofullmäktige
att, med beaktande av vad utskottet i sagda utlåtande anfört, vidtaga
åtgärder för att säkerställa dispositionsrätten till en lämplig tomt för
en ny riksbanksbyggnad. Frågan hade aktualiserats av statsrevisorerna i
deras år 1961 avgivna berättelse. Med anledning av revisorernas uttalande
anförde fullmäktige i skrivelse till bankoutskottet den 10 januari 1962 att
fullmäktige, om riksdagen ansåge sig behöva för egen del ta i anspråk
riksbankshuset, givetvis vore beredda att söka lösa riksbankens lokalfråga
på annat sätt. Eftersom då pågående underhandlingar om markdispositionen
på Nedre Norrmalm enligt fullmäktiges mening gjorde det nödvändigt
att omedelbart bevaka möjligheterna att där erhålla en tomt, hade
fullmäktige vidtagit vissa åtgärder för deltagande i dessa underhandlingar.
— När sedan fullmäktige framlade förslag rörande dispositionen av riksbanksvinsten
för år 1961 (skrivelse till bankoutskottet den 1 mars 1962,
vilken bifogats utskottets uti. 1962: 13), föreslog fullmäktige att 50 milj.
kronor skulle avsättas till en riksbankens byggnadsfond med erinran om
revisorernas yttrande och under framhållande av att man borde »räkna
med möjligheten av alt riksbanken inom en relativt nära framtid blir
tvingad att anskaffa en ny fastighet för huvudkontoret».
I skrivelse till bankoutskottet den 7 november 1963, vilken vidfogats utskottets
utlåtande 1963:32, redogjorde fullmäktige för de verkställda undersökningarna,
vilka resulterat i förslag om att kv. Fyrmörsaren i Klara
församling skulle reserveras för en ny riksbanksbyggnad. Fullmäktige
uttalade i skrivelsen att fullmäktige, som fann att den ifrågavarande tomten
vore väl lämpad för ändamålet, ville för sin del tillstyrka förslaget.
Riksdagen förklarade också på fullmäktiges av utskottet tillstyrkta hemställan,
att riksdagen icke hade något att erinra mot att, därest Kronan
bleve ägare till hela sagda tomt, denna tillsvidare reserverades för ändamålet,
och bemyndigade fullmäktige att i avvaktan på definitivt beslut i
frågan om förläggning av riksbankens huvudkontor låta verkställa erforderliga
förberedande undersökningar för den ifrågasatta bebyggelsen
av tomten.
Sedan äganderätten till hela tomten övergått till Kronan har en öppen
arkitekttävling om förslag till utformning och bebyggelse å kv. Fyrmörsaren
och omgivande kvarter varit utlyst. Tävlingen har numera avgjorts
Bankoutskottets memorial nr -f år 1967
19
och första pris har tilldelats ett av professorn i arkitektur vid Tekniska
högskolan Peter Celsing m. fl. författat förslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har frågan om en eventuell
flyttning av riksbankens huvudkontor från Helgeandsholmen aktualiserats
av statsrevisorerna. Fullmäktige gjorde också i sitt yttrande över
vad statsrevisorerna anfört flyttningen beroende av om riksdagen ansåge
den nuvarande riksbanksbyggnaden nödvändig för att tillgodose riksdagens
eget lokalbehov. De åtgärder som riksbanken sedermera efter bemyndigande
av riksdagen vidtagit har dikterats av strävan att kunna tillmötesgå
riksdagen om denna beslöt ett övertagande av riksbankshuset.
Fullmäktige är självfallet fortfarande beredda att medverka, därest riksdagen
finner sig ha behov av riksbankshuset. Under sådant förhållande
har fullmäktige icke heller något att invända mot att den av riksdagens
förvaltningskontor föreslagna utredningen kommer att omfatta även riksbankshuset.
Detsamma gäller om utredningen under sitt arbete skulle
finna, att riksdagens lokalfråga icke lämpligen kan lösas annorledes än
genom att riksdagen för eget ändamål disponerar riksbankens byggnad.
Fullmäktige vill emellertid framhålla att det med hänsyn till den ovisshet
som råder beträffande planeringen av Nedre Norrmalm kan förutsättas,
att det kommer att dröja längre tid än vad som från början var beräknat,
innan en ny riksbanksbyggnad i kv. Fyrmörsaren skulle kunna
hinna bli färdigställd och tas i bruk. När en inflyttning skulle kunna ske
kan för dagen ej angivas, men man torde ha anledning räkna med att den
under alla förhållanden kornme att dröja till långt in på 1970-talet. Skulle
det förslag till ändringar i planeringen rörande Nedre Norrmalm, som
framlagts av arkitekterna Erskine, Geisendorf och Tengbom, anses böra
närmare utredas, kommer en sådan utredning att i hög grad beröra kv.
Fyrmörsaren och i så fall lär frågan om tomtens lämplighet för ett nytt
riksbankshus kräva förnyade undersökningar — om över huvud någon
tomt kommer att stå till förfogande. Under alla förhållanden måste man
utgå från att det skulle komma att dröja åtskilliga år, innan riksdagen
kan utnyttja den nuvarande riksbanksbyggnaden för att tillgodose riksdagens
egna lokalbehov. Vid bedömande av frågan måste man även räkna
med att det måste ta något år att verkställa de ombyggnadsarbeten som
oundgängligen blir erforderliga för att byggnaden lämpligen skall kunna
utnyttjas av riksdagen.
I dagens läge är alltså tidpunkten, då riksbanken skulle kunna avflytta
från nuvarande byggnad å Helgeandsholmen oviss, något som en utredning
beträffande riksdagens lokalfråga har att beakta. Frågan kan visserligen
åtminstone delvis komma att klarna under utredningens gång, sedan Stockholms
stad avgjort svävande frågor beträffande stadsplaneringen av området
mellan Sergels torg och Gustav Adolfs torg, men även sedan så skett,
återstår andra oavgjorda och svårlösta problem, t. ex. bl. a. rörande finansieringen
av den föreslagna speciella »kulturdelen» av bebyggelsen vid
torget, som kan befaras komma att ytterligare fördröja bebyggelsens genomförande.
Riksbanken har för egen del icke något intresse av att avflytta från den
nuvarande riksbanksbyggnaden. Fullmäktige utgår från att riksbankens
behov av ändamålsenliga lokaler för bl. a. sedelräkningen och tillfredsställande
säkerhetsanordningar för in- och urlastning av värden genom vissa
omändringsarbeten skall kunna tillgodoses och avser att närmare utreda
dessa möjligheter.
20
Bankontskottets memorial nr 4 år 1967
Önskemålet från fullmäktiges sida att huvudkontoret får kvarligga på
nuvarande plats är främst dikterat av att läget ur många synpunkter är
fördelaktigt. Riksbankens ledning måste uppehålla mycket nära kontakter
med riksdagen och med den centrala statsförvaltningen. Det fria läget
är också ur säkerhetssynpunkt lämpligt, även om såsom ovan berörts vissa
åtgärder behöver vidtagas för att förbättra de nu förefintliga säkerhetsanordningarna.
Det kan ifrågasättas om förutsättningarna i detta avseende
kan bli lika goda i kv. Fyrmörsarén.
Sammanställningsvis vill fullmäktige anföra, att fullmäktige i och för
sig icke har något att invända mot att frågan om ett eventuellt utnyttjande
av riksbankens tomt och byggnad för riksdagens ändamål kommer att
ingå i det begärda utredningsuppdraget, men att detta ej får uppfattas som
uttryck för ett önskemål för riksbanken att avflytta från Helgeandsholmen,
och vidare att fullmäktige i nuvarande läge med avseende på stadsplanefrågan
för Nedre Norrmalm ej kan ange om och när ett ny hygge för
riksbanken kan komma till utförande där. Enligt fullmäktiges mening bör
starka skäl kunna åberopas från utredningens och riksdagens sida som
grund för en lösning av riksdagens egen lokalfråga, helt eller delvis, genom
utnyttjande av riksbanksbyggnaden, om man skall kunna motivera den
tidsutdräkt och de höga kostnader, som en dylik lösning skulle medföra.
Stockholm den 26 januari 1967
Å Fullmäktiges vägnar:
lv Hl STER WICKMAN
/ Karin Winberg
ESSELTE AB. STHLM 67
714Ö57
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1967:83 Skrivelse till Konungen om anslag till utredning angående riksdagens hus m. to. a1 i texten
- Rskr. 1967:84 Skrivelse till Konungen om anslag till utredning angående riksdagens hus m. to. a1 i texten