Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående zonindelningen vid beräkningen av bilförsäkringspremier.

1967-10-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:44, Utlåtande i anledning av motioner angående zonindelningen vid beräkningen av bilförsäkringspremier.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 44 är 1967

3

Nr 44

Utlåtande i anledning av motioner angående zonindelningen vid

beräkningen av bilförsäkringspremier.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna I: 605 av fröken

Stenberg och It: 761 av herr Nordgren har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall hemställa »om att Kungl. Maj :t låter utreda frågan

om zonindelningen och därav betingade bilförsäkringspremier».

Motionärerna anför att de högre försäkringspremier för bilar och lastbilar

som försäkringsbolagen tillämpar i Norrland är grundade på en zonindelning

som missgynnar invånarna i denna landsdel, vilka har särskilt stort

behov av bilen som transportmedel.

Yttranden över motionerna har av utskottet inhämtats från försäkringsinspektionen,

Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam. Försäkringsinspektionen

har bifogat en skrivelse i ärendet som ingivits till

inspektionen av Samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen. Inspektionen

bär vidare hänvisat till sitt yttrande till allmänna beredningsutskottet

över motioner vid 1959 års riksdag, vari hemställdes om prövning bl. a. av

möjligheterna att uppnå enhetliga trafikförsäkringspremier i Norrland och

Svealand—Götalands landsortsområde (ABU 1959: 9). Sistnämnda yttrande

ligger till grund för den nedan lämnade redogörelsen beträffande premiesättningen

inom de aktuella försäkringsformerna.

Gällande ordning för premiesättningen i trafikförsäkring och annan

motorfordonsförsäkring

Enligt 282 § 2 mom. lagen om försäkringsrörelse åligger det styrelsen

och verkställande direktören för ett försäkringsbolag att med hjälp av fortlöpande

statistik eller annorledes övervaka att premiesättningen är skäligt

avvägd med hänsyn till den risk, som försäkringen är avsedd att täcka,

nödiga omkostnader för försäkringen samt omständigheterna i övrigt. Denna

bestämmelse gäller såväl den obligatoriska trafikförsäkringen som annan

motorfordonsförsäkring.

I fråga om premiesättningen i trafikförsäkring finns ytterligare bestämmelser

i lagen om trafikförsäkring å motorfordon och i de koncessionsvillkor

som uppställts för försäkringsanstalter med trafikförsäkringsrörelse.

Sålunda skall enligt trafikförsäkringslagen premiesatserna anmälas till för1*-—Bihang

till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 43—47

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1967

säkringsinspektionen. Indelning i riskklasser skall anordnas i anslutning till

formulär, som fastställes av inspektionen. Om det sätt varpå premierna

bestäms ger anledning till anmärkning, skall inspektionen göra anmälan

därom till Ivungl. Maj:t, som där så prövas erforderligt förelägger vederbörande

anstalt att inom viss tid vidtaga åtgärder för rättelses vinnande

eller återkallar tillståndet att driva trafikförsäkring. Enligt koncessionsvillkoren

får premie för trafikförsäkring icke bestämmas till högre belopp

än som på grund av tillgänglig erfarenhet kan med tillbörlig säkerhet anses

svara mot den risk försäkringen är avsedd att täcka och mot skaderegleringskostnader

med tillägg för andra nödiga omkostnader och skälig vinst. Omkostnadstillägget

får ej beräknas högre än efter de grunder försäkringsinspektionen

fastställer med ledning av vunnen erfarenhet om vad som vid

tillbörlig sparsamhet kan anses vara erforderligt för försäkringsrörelse av

ifrågavarande art. Av konkurrens betingade anskaffningskostnader får ej

belasta trafikförsäkringen. Vinsttillägget får ej sättas högre än till 5 procent

av bruttopremien. Sedan åtskilliga år tillämpas ett vinsttillägg av 3 procent.

De nu gällande trafikförsäkringspremierna är baserade på statistisk erfarenhet

och har fastställts i samråd med försäkringsinspektionen. Geografiskt

har gjorts en indelning i tre tariff områden, nämligen storstadsområdet

(S), omfattande Stockholm och Göteborg med närmast kringliggande städer

och övriga kommuner samt Malmö stad, Norrland (N) och landet i övrigt (Ö).

Premietarifferna i trafikförsäkring omprövas med vissa års mellanrum, varvid

också indelningen i tariffområden aktualiseras. Premierna för trafikförsäkring

är för personbilar högre i storstadsområdena än i Norrland. Premieskillnaden,

som växlar något mellan olika bolag, utgör omkring 30 kr.

Trafikförsäkringspremien för landet i övrigt är, såvitt avser personbilar,

omkring 50 kr. lägre än för Norrland.

En anpassning av trafikförsäkringspremierna efter de individuella riskerna

sker genom det tillämpade bonussjrstemet. En motorfordonsägare erhåller

efter två skadefria försäkringsår bonus med 30 procent, efter ytterligare

två skadefria år med 50 procent samt efter sammanlagt sex skadefria år

med 70 procent. Vid varje inträffad skada, som medför ersättningsskyldighet

för försäkringsgivaren, bortfaller den sist erhållna bonusförhöjningen.

Premieskillnaden å 50 kr. mellan Norrland och landet i övrigt (utom storstäderna)

reduceras sålunda vid 70 procents bonus till 15 kr.

Inom annan motorfordonsför säkring än obligatorisk trafikförsäkring ligger

premienivån för Norrland högre än för storstadsområdet, och premieskillnaden

mellan Norrland och övriga Sverige exklusive storstadsområdet är

större. I detta fall gäller icke, såsom förhållandet är med trafikförsäkringspremierna,

att premierna anmäles till försäkringsinspektionen innan de

bringas i tillämpning. De är dock underkastade den ovan redovisade skäliglietsprincipen.

Inspektionens kontroll kommer emellertid först i efterhand

och har väsentligt mindre omfattning. Det riskklasschema som inspektionen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteis utlåtande nr 44 år 1967

5

fastställt för trafikförsäkringen tillämpas av bolagen även i fråga om annan

motorfordonsför säkring.

Riksdagsbehandling av frågan år 1959

I sitt yttrande (1959 nr 9) över de inledningsvis nämnda motionerna vid

1959 års riksdag uttalade allmänna beredningsutskottet, att utskottet fann

det önskvärt med största möjliga enhetlighet och enkelhet vid bestämmandet

av premierna för trafikförsäkring. Å andra sidan torde det dock, anförde utskottet,

vara riktigt att premierna såsom skedde avvägdes med hänsyn till

den risk försäkringen var avsedd att täcka. Utskottet förutsatte att försäkringsinspektionen

liksom dittills fortlöpande följde utvecklingen och att de

möjligheter att införa mera enhetliga premier, som den kommande utvecklingen

kunde medföra, bleve tillvaratagna. Riksdagen beslöt att motionerna

skulle anses besvarade genom vad utskottet anfört.

Remissyttrandena

Samarbelsdelegationen för de fyra nordligaste länen meddelar i sin skrivelse

till försäkringsinspektionen, att delegationen under år 1966 behandlat

frågan om zonindelningen av bilförsäkringspremierna. Därvid medverkade

representanter för försäkringsbolagen, vilka »sökte övertyga delegationens

medlemmar om det berättigade i det rådande systemet, dock utan att helt

lyckas därmed».

Delegationen finner att systemet kännetecknas av godtycklighet och

därför är principiellt förkastligt. Lösningen på problemet bör enligt delegationen

ligga i bonussystemet. Den distinktion som ligger bakom uppfattningen

att bonus är individuell och en zonindelning nödvändig för den olika

graden av risktagande i skilda områden betecknas som helt teoretisk. Med

nuvarande omfattning av biltrafiken anses det föga realistiskt att upprätthålla

en princip som bygger på bilens »hemvist». Den skilda skadefrekvensen

i olika delar av landet torde, säger delegationen vidare, i viss utsträckning

kunna tillskrivas vägstandarden. Den befolkning som måste låta sig

åtnöjas med sämre vägar får sålunda en extra hämsko i högre premier. Varje

bidrag till utjämnande av skillnaden i levnadskostnader mellan Norrland

och landet i övrigt säges vara välkommet.

Svenska försäkringsbolags riksförbund överlämnar material som försäkringsbranschens

företrädare framställt i anslutning till den ovan nämnda

överläggningen med Samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen.

Där beräknas på grundval av statistik för åren 1959—1962 att trafikförsäkringspremien

för tariffområde N bör utgöra 116 procent av premien för

tariffområde Ö. Det verkliga relationstalet har emellertid legat mellan 103,6

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 44 år 1967

och 111,6 procent. Beträffande delkaskoförsäkring (brand-, stöld- och glasruteförsäkring)

konstateras att premien i Norrland enligt de tariffer som

tillämpats sedan 1961 ligger endast mellan 14 och 48 procent högre än i

område Ö, ehuru de med hänsyn till skadebeloppen bort ligga 63 å 75 procent

högre. För fullständig kaskoförsäkring (delkasko- och vagnskadeförsäkring)

har den uttagna premien varit mellan 15 och 48 procent högre i Norrland

än i område Ö, medan statistiken motiverat att den varit mellan 45 och 55

procent högre. Hänsyn har här tagits till skillnaden i genomsnittsbonus.

Beträffande bonussystemets inverkan på nettopremierna lämnas uppgiften

att bonusdifferentieringen under perioden 1959—1962 icke medfört

att nettopremien i Norrland blivit mer än ca 6 procent högre än i område

Ö, trots att skadekostnaden var 28 procent högre.

Folksam redovisar en liknande undersökning avseende Folksams bestånd

samt omfattande skadeårgångarna 1964 och 1965. Den kvot mellan skadebelopp

per fordon i område N och motsvarande belopp i område Ö som därvid

framkommit är under de båda åren för vagnskadeförsäkring (genomsnitt

för skilda former) 1,38 resp. 1,40 och för delkaskoförsäkring 1,64 resp. 1,60.

För riskåren 1964 och 1965 har vagnskaderiskpremien legat i genomsnitt

ca 40 procent högre i Norrland än i område Ö. Skillnaden har konstaterats

bero på att såväl skadefrekvensen som medelskadan är högre i Norrland.

För delkaskomomenten låg 1965 riskpremien 60 procent högre i Norrland än

i område Ö, främst beroende på skillnaden i riskpremie för glasruteförsäkring.

Svenska försäkringsbolags riksförbund finner det ådagalagt att den nuvarande

premieavvägningen på intet sätt innebär att norrlandsbilisterna

subventionerar andra bilister. Riksförbundet hänvisar till skälighetsprincipen

och framhåller därutöver att det av rent företagsekonomiska skäl är

omöjligt att tillhandahålla en försäkring till underpris som kompenseras

av ett överpris på annat håll. Följden skulle bli att företagen skulle undvika

att arbeta inom områden med underpremie och koncentrera sig på områden

med överpremie. Med hänsyn till försäkringsbolagens kontinuerliga uppmärksamhet

på frågan och den övervakning som förekommer från försäkringsinspektionens

sida saknas enligt riksförbundets mening skäl för en

särskild utredning av frågan om zonindelningen.

Folksam instämmer i vad Svenska försäkringsbolags riksförbund uttalat.

För säkring sinspektionen understryker att föreliggande siffermaterial visar

en klar riskskillnad mellan N- och Ö-områdena, vilken framträder mest

markant inom kaskoförsäkringen. Att i premiesättningen bortse från dokumenterade

riskskillnader vore, säger inspektionen, att avvika från såväl försäkringsmässiga

principer som rent företagsekonomiska värderingar. Inspektionen

framhåller emellertid, att frågan om förbättringar i zonindelningen

alltid är aktuell i ljuset av det nya statistikmaterial som efterhand

framkommer. Härvid aktualiseras även frågan huruvida inte en indelning

s. 7 Kontrollera mot PDF

B cm k o in .v I; ot tets utlåtande nr 7-i liv 11)07

7

i latort och glesbygd vore från rättvisesynpunkt lämplig. Även vid en sådan

indelning iuaste doek, påpekas det, gränsproblem uppstå, och elnirti vissa

kategorier norrlundsbilislcr sannolikt skulle få lägre premier torde, norrlandsbilislerna

som helnel betraktade knappast ia någon premie förbättring.

Inspektionen i oljor emeilerlid fortlöpande de undersökningar på området

som ut föres av försäkringsbolagen och tar därvid själv erforderliga initiativ.

Aven om de senast presterade undersökningsresultaten icke bär givit

tillräckliga skäl till ändring av zonindelningen eller av gällande premieskillnader,

pekar dock, säger inspektionen avslutningsvis, vissa tendenser inom

bil försäkringen i positiv riktning för bilisterna i Norrland. Sa lunda synes

riskskillnaden i Iraliklorsäkringen medan Norrland och övriga landet ha

minskat något under de senare åren, varför man bär -- under förutsättning

att trenden halter i sig - pa längre sikt torde kunna räkna med eu viss

premie-utjämning mellan N- och O-områdena.

Enligt inspektionens mening saknas skäl för alt verkställa den föreslagna

ulredningen.

iJtskottet

Inom den ohligalonska Iraliklörsäkringen liksom annan molorfordonsförsäkring

lillämpas skilda premienivåer i de tre taräffområden vari landet

indelas och. av vilka Norrland är eib Denna zonindelning betingas av vällande

lagregler och koncessionsvilikor, enligt vilka premiesättningen skall

avvägas med hänsyn iill den risk som försäkringen är avsedd att täcka.

D örelagsekonomiska bedömningar pekar i samma riktning.

bulligt molionarernas uppfaltning missgynnar zonindelningen invånarna

! Norrland, vilka liar särskilt behov av bilen som transportmedel. Motionärerna

önskar eu utredning av premiesättningen. I den skrivelse i ämnei som

Samarhetsdelegalionen för de lyra nordligaste länen ingivit till försäkriiujsinspeklionen

i ramfors uppialiningen alt den indiv iduella differentieringav

premierna som bonussystemet medtör skulle ge rättvisare resultat än

nuvarande system.

De t materia! som remissinstanserna tillhandahållit ger enligt utskottets

mening tydligt vid handen, att den premieskillnad som nu lillämpas mellan

Norrland och landet i övrigt (exklusive storstadsregionerna'') motiveras

av konstaterade riskskillnader. Givelvis innebär eu indelning av lande!

i endast tre lariflomraden eu viss idrenkling, som lör somliga, grupper av

lorsåknngslagare kan fram sia som orättvis; uppenbart är a andra sidan

åt! ed komplicerat system lör premiesättningen om möjligt hör undvikas.

Den lösning av problemet som Samarbetsdelegatiunen för de fyra nordligaste

länen anvisa! är såväl ulskollet kan bedöma knappast gångbar.

Av del material som ulskollet haft tillgång till framgår all, om grundpremierna

vore enhetliga, nuvarande kraftiga bonn sd i f feren t ier in g icke för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskotlets utlåtande nr H är 1967

Norrlands del skulle medföra nettopremier som fullt täckte de högre skadekostnaderna

i Norrland.

Premieavvägningen omprövas med jämna mellanrum och anpassas därvid

efter förändringar i riskfördelningen. Försäkringsinspektionen, som

när det gäller trafikförsäkringen spelar en aktivt kontrollerande roll vid

premiesättningen och som över huvud taget granskar försäkringsavtalens

skälighet, följer fortlöpande utvecklingen på området och kan förutsättas

ta initiativ till en omprövning av grunderna för premiesättningen om anledning

därtill uppkommer. Inspektionen framhåller att man på längre sikt torde

kunna räkna med en viss premieutjämning mellan Norrland och den del

av landet som nu har lägre premier inom de aktuella försäkringsformerna.

Utskottet, som med hänsyn till här anförda omständigheter icke finner

skäl föreligga för en särskild utredning enligt motionärernas förslag, hemställer,

att motionerna 1:605 och 11:761 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åkerlund (h)*, Hilding

(fp), Lundin (s), Enarsson (h), Larfors (s), Mattsson (ep) och fru Lundblad

(s);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Hagncll (s)*, Rerglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson

i Landskrona (s), Hyltander (fp)* och Gustavsson i Ängelholm (s).

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.