Utlåtande i anledning av motioner angående glasoch träindustrien i Kalmar och Kronobergs län.
1967-10-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1967:46, Utlåtande i anledning av motioner angående glasoch träindustrien i Kalmar och Kronobergs län.
Dokumentets text
14
Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967
Nr 46
Utlåtande i anledning av motioner angående glas- och träindustrien
i Kalmar och Kronobergs län.
I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna I: 10b av herr
Bertil Pettersson m. fl. och II: 138 av herr Fagerlund och fru Torbrink har
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en
utredning av glasindustriens och träindustriens framtida utveckling i Kalmar
och Kronobergs län.
över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen,
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges industriförbund.
Motionerna
Koncentrationstendenserna inom näringslivet har, anför motionärerna,
många positiva drag. De negativa verkningar som samtidigt uppkommer
kan helt eller delvis elimineras genom en effektiv arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik,
vilken måste baseras på en god kunskap om utvecklingen
inom det befintliga näringslivet.
I Kalmar och Kronobergs län finns framför allt två industrigrenar inom
vilka en fortsatt strukturrationalisering kan komma att sätta stora spår,
nämligen trä- och glasindustrin. Om dessa branscher lämnar motionärerna
följande uppgifter, avseende år 1965.
Träindustrin i Kalmar län sysselsatte enligt tillgänglig statistik cirka 8 500
personer av totalt 35 400 industrianställda i länet. De 8 500 personerna var
fördelade på 306 företag, varav 276 hade högst 50 sysselsatta. I dessa senare
företag var totalt cirka 4 000 personer anställda. Inom glasindustrin var
antalet sysselsatta cirka 1 350 personer vid 10 företag.
I Kronobergs län hade träindustrin cirka 4 150 anställda vid 274 företag.
Av dessa företag hade 258 mindre än 50 anställda. Glasindustrin sysselsatte
cirka 3 050 personer vid 52 företag, varav 32 icke hade mer än 50 anställda.
Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967 15
Det sammanlagda antalet företag och anställda för länen tillsammans
framgår av nedanstående tabell:
Företag med
Antal
mindre än
anställda
Antal företag
50 anställda
Träindustrin ........
........ 580
534
12 650
Glasindustrin ........
........ 62
32
4 400
642
566
17 050
Glasbruken, som i genomsnitt är större än företagen inom träindustrin,
ligger till väsentlig del inom angränsande kommunblock i sydöstra delen
av Kalmar län och östra delen av Kronobergs län.
En utredning av de små träindustriernas framtid och glasindustrins utveckling,
med syfte att belysa arbetskraftens sysselsättningsmöjligheter i
framtiden och lämpliga lokaliseringsorter ifall betydande arbetskraftsöverskott
kan förutses, skulle, anför motionärerna, från planeringssynpunkt vara
ytterst värdefull för de två länen, samtidigt som det allmängiltiga i utredningen
skulle kunna utnyttjas vid planläggningen inom andra områden i
riket. Vid en sådan utredning bör särskilt uppmärksammas glasindustrins
hantverksmässiga och konstnärliga innehåll liksom kapitalbehovet inom
den utvecklingsbara delen av småindustrin. Bland frågor som bör behandlas
nämns ytterligare yrkesutbildning i syfte att för framtiden garantera yrkesskickligheten
inom glasindustrin samt kommunikationsproblem, avseende
dels möjligheterna att pendla från de olika kommunblockens centralorter till
de mindre tätorterna, dels kommunikationerna från områdets huvudorter
till andra delar av landet.
Remissyttrandena
Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar beträffande landet i dess helhet följande
uppgifter om de berörda branscherna:
År 1965 fanns enligt industristatistiken 2 729 arbetsställen inom träindustrin.
Dessa arbetsställen sysselsatte 77 900 personer. Jämfört med 1960
innebär detta en sysselsättningsökning på 8 400 personer. Inom glasindustrin
sysselsattes år 1965 8 100 personer vid 80 arbetsställen. Mellan 1960
och 1965 ökade antalet sysselsatta inom glasindustrin med nära 1 000 personer.
Bägge branscherna spelar lokalt en inte obetydlig roll ur sysselsättningssynpunkt.
Under perioden 1960—1966 inkom till arbetsmarknadsstyrelsen varsel
om nedläggning från 82 arbetsställen inom träindustrin med 2 315 anställda
och från 5 inom glasindustrin med 239 anställda. Under de första 7 månaderna
av 1967 har ett arbetsställe inom glasindustrin med 22 anställda och
18 arbetsställen inom träindustrin med 686 anställda varslat om nedläggning.
16
Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967
Den fortsatta strukturomvandlingen inom såväl träindustrin som glasindustrin
kan, säger arbetsmarknadsstyrelsen, i vissa fall komma att leda
till uppkomsten av regionala arbetskraftsöverskott. Ju förr uppkommande
sådana kan förutsägas, desto mera ökar möjligheterna att via arbetsmarknadspolitiska
insatser förhindra att de leder till obalans på arbetsmarknaden
i form av arbetslöshet och undersysselsättning. Arbetsmarknadsstyrelsen
följer därför med stor uppmärksamhet den fortlöpande utvecklingen
inom såväl träindustrin som glasindustrin.
Sveriges industriförbund förklarar att förbundet har en positiv inställning
till branschutredningar och också har verkat för att sådana skall komma till
stånd, ofta under medverkan av Industriens utredningsinstitut. Som ett av
syftena anges att belysa svensk industris internationella konkurrenskraft.
Hittills har eftersträvats att bedriva utredningarna åtminstone på nationell
nivå.
Förbundet säger sig vilja i detta sammanhang liksom i sitt yttrande över
LO:s arbetsmarknadspolitiska program 1967 uttala sin anslutning till en
intensifierad rörlighetsfrämjande politik och ånyo understryka vikten av
att man inte i sysselsättningsskapande syfte motverkar de rörlighetsstimulerande
åtgärderna.
Planering och genomförande av strukturundersökningar bör, fortsätter
Industriförbundet, ske i nära kontakt med näringslivets organisationer och
— när det gäller industrin — med Industriens utredningsinstitut, inrikta sig
på vissa avgränsade men väsentliga frågor, gärna sträcka sig över flera
branscher med likartade problem men som regel omfatta berörda företag
över hela riket. Det sist nämnda säges gälla inte minst träindustrin, som
även i andra delar av landet än de berörda länen har en betydande omfattning.
Förbundet uttalar, att det inte har något att erinra mot att de i motionerna
berörda branscherna görs till föremål för undersökning men att därvid bör
beaktas vad förbundet anfört om den allmänna uppläggningen och inriktningen
av sådana undersökningar, framför allt att dessa inte bör ges en så
begränsad geografisk omfattning som motionärerna föreslagit. Enär Industriens
utredningsinstitut har en omfattande erfarenhet av undersökningar
av detta slag, förefaller det förbundet lämpligt, att deras planering och
genomförande sker under medverkan av institutet.
LO understryker att goda kunskaper om förhållandena inom olika grenar
av näringslivet och inom olika delar av landet skapar förutsättningar för
statsmakterna att genom näringspolitiska åtgärder framgångsrikt leda den
ekonomiska utvecklingen. Utredningsmaterialet kan också, framhåller LO,
utgöra underlag för enskilda individers beslut vid val av sysselsättning och.
bostadsort.
Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967
17
LO ställer sig således positiv till att branschutredningar kommer till stånd
och att utredningarna belyser de regionala aspekterna, när så är erforderligt.
Med hänsyn till det utredningsarbete, som pågår inom statsförvaltningen,
och de nya organisationsformer, som tillkommit inom statsdepartementen
för näringspolitiken, bör emellertid enligt LO:s mening det utredningsarbete
som motionärerna åsyftar kunna ske inom departementen eller på
länsplanet. LO anser därför att motionerna inte bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.
Utskottet
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utredning av glasindustrins
och träindustrins nuvarande villkor och framtida utveckling
inom Kalmar och Kronobergs län skulle vara ytterst värdefull från planeringssynpunkt.
Att verkställa en utredning med den regionala inriktning
som det här är fråga om torde, sedan länsstyrelsernas resurser för utrednings-
och planeringsverksamhet numera blivit väsentligt förstärkta, i
första hand få anses vara en uppgift för vederbörande länsstyrelser. Utskottet
räknar med att länsstyrelserna och de till dem knutna planeringsråden
i de båda länen beaktar önskvärdheten av att en utredning av de i motionerna
angivna spörsmålen kommer till stånd och att de inbördes och med
berörda organisationer etablerar erforderlig samverkan för detta ändamål.
Någon skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet finner utskottet således icke erforderlig.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att motionerna I: 104 och II: 138 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 oktober 1967
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åkerlund (h)*, Hilding
(fp), Lundin (s), Enarsson (h), Larfors (s), Mattsson (ep) och fru Lundblad
(s);
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),
herrar Hagnell (s)*, Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson
i Landskrona (s), Hyltander (fp)* och Gustavsson i Ängelholm (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.