Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående glasoch träindustrien i Kalmar och Kronobergs län.

1967-10-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:46, Utlåtande i anledning av motioner angående glasoch träindustrien i Kalmar och Kronobergs län.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Nr 46

Utlåtande i anledning av motioner angående glas- och träindustrien

i Kalmar och Kronobergs län.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna I: 10b av herr

Bertil Pettersson m. fl. och II: 138 av herr Fagerlund och fru Torbrink har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en

utredning av glasindustriens och träindustriens framtida utveckling i Kalmar

och Kronobergs län.

över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från arbetsmarknadsstyrelsen,

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Sveriges industriförbund.

Motionerna

Koncentrationstendenserna inom näringslivet har, anför motionärerna,

många positiva drag. De negativa verkningar som samtidigt uppkommer

kan helt eller delvis elimineras genom en effektiv arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik,

vilken måste baseras på en god kunskap om utvecklingen

inom det befintliga näringslivet.

I Kalmar och Kronobergs län finns framför allt två industrigrenar inom

vilka en fortsatt strukturrationalisering kan komma att sätta stora spår,

nämligen trä- och glasindustrin. Om dessa branscher lämnar motionärerna

följande uppgifter, avseende år 1965.

Träindustrin i Kalmar län sysselsatte enligt tillgänglig statistik cirka 8 500

personer av totalt 35 400 industrianställda i länet. De 8 500 personerna var

fördelade på 306 företag, varav 276 hade högst 50 sysselsatta. I dessa senare

företag var totalt cirka 4 000 personer anställda. Inom glasindustrin var

antalet sysselsatta cirka 1 350 personer vid 10 företag.

I Kronobergs län hade träindustrin cirka 4 150 anställda vid 274 företag.

Av dessa företag hade 258 mindre än 50 anställda. Glasindustrin sysselsatte

cirka 3 050 personer vid 52 företag, varav 32 icke hade mer än 50 anställda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967 15

Det sammanlagda antalet företag och anställda för länen tillsammans

framgår av nedanstående tabell:

Företag med

Antal

mindre än

anställda

Antal företag

50 anställda

Träindustrin ........

........ 580

534

12 650

Glasindustrin ........

........ 62

32

4 400

642

566

17 050

Glasbruken, som i genomsnitt är större än företagen inom träindustrin,

ligger till väsentlig del inom angränsande kommunblock i sydöstra delen

av Kalmar län och östra delen av Kronobergs län.

En utredning av de små träindustriernas framtid och glasindustrins utveckling,

med syfte att belysa arbetskraftens sysselsättningsmöjligheter i

framtiden och lämpliga lokaliseringsorter ifall betydande arbetskraftsöverskott

kan förutses, skulle, anför motionärerna, från planeringssynpunkt vara

ytterst värdefull för de två länen, samtidigt som det allmängiltiga i utredningen

skulle kunna utnyttjas vid planläggningen inom andra områden i

riket. Vid en sådan utredning bör särskilt uppmärksammas glasindustrins

hantverksmässiga och konstnärliga innehåll liksom kapitalbehovet inom

den utvecklingsbara delen av småindustrin. Bland frågor som bör behandlas

nämns ytterligare yrkesutbildning i syfte att för framtiden garantera yrkesskickligheten

inom glasindustrin samt kommunikationsproblem, avseende

dels möjligheterna att pendla från de olika kommunblockens centralorter till

de mindre tätorterna, dels kommunikationerna från områdets huvudorter

till andra delar av landet.

Remissyttrandena

Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar beträffande landet i dess helhet följande

uppgifter om de berörda branscherna:

År 1965 fanns enligt industristatistiken 2 729 arbetsställen inom träindustrin.

Dessa arbetsställen sysselsatte 77 900 personer. Jämfört med 1960

innebär detta en sysselsättningsökning på 8 400 personer. Inom glasindustrin

sysselsattes år 1965 8 100 personer vid 80 arbetsställen. Mellan 1960

och 1965 ökade antalet sysselsatta inom glasindustrin med nära 1 000 personer.

Bägge branscherna spelar lokalt en inte obetydlig roll ur sysselsättningssynpunkt.

Under perioden 1960—1966 inkom till arbetsmarknadsstyrelsen varsel

om nedläggning från 82 arbetsställen inom träindustrin med 2 315 anställda

och från 5 inom glasindustrin med 239 anställda. Under de första 7 månaderna

av 1967 har ett arbetsställe inom glasindustrin med 22 anställda och

18 arbetsställen inom träindustrin med 686 anställda varslat om nedläggning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967

Den fortsatta strukturomvandlingen inom såväl träindustrin som glasindustrin

kan, säger arbetsmarknadsstyrelsen, i vissa fall komma att leda

till uppkomsten av regionala arbetskraftsöverskott. Ju förr uppkommande

sådana kan förutsägas, desto mera ökar möjligheterna att via arbetsmarknadspolitiska

insatser förhindra att de leder till obalans på arbetsmarknaden

i form av arbetslöshet och undersysselsättning. Arbetsmarknadsstyrelsen

följer därför med stor uppmärksamhet den fortlöpande utvecklingen

inom såväl träindustrin som glasindustrin.

Sveriges industriförbund förklarar att förbundet har en positiv inställning

till branschutredningar och också har verkat för att sådana skall komma till

stånd, ofta under medverkan av Industriens utredningsinstitut. Som ett av

syftena anges att belysa svensk industris internationella konkurrenskraft.

Hittills har eftersträvats att bedriva utredningarna åtminstone på nationell

nivå.

Förbundet säger sig vilja i detta sammanhang liksom i sitt yttrande över

LO:s arbetsmarknadspolitiska program 1967 uttala sin anslutning till en

intensifierad rörlighetsfrämjande politik och ånyo understryka vikten av

att man inte i sysselsättningsskapande syfte motverkar de rörlighetsstimulerande

åtgärderna.

Planering och genomförande av strukturundersökningar bör, fortsätter

Industriförbundet, ske i nära kontakt med näringslivets organisationer och

— när det gäller industrin — med Industriens utredningsinstitut, inrikta sig

på vissa avgränsade men väsentliga frågor, gärna sträcka sig över flera

branscher med likartade problem men som regel omfatta berörda företag

över hela riket. Det sist nämnda säges gälla inte minst träindustrin, som

även i andra delar av landet än de berörda länen har en betydande omfattning.

Förbundet uttalar, att det inte har något att erinra mot att de i motionerna

berörda branscherna görs till föremål för undersökning men att därvid bör

beaktas vad förbundet anfört om den allmänna uppläggningen och inriktningen

av sådana undersökningar, framför allt att dessa inte bör ges en så

begränsad geografisk omfattning som motionärerna föreslagit. Enär Industriens

utredningsinstitut har en omfattande erfarenhet av undersökningar

av detta slag, förefaller det förbundet lämpligt, att deras planering och

genomförande sker under medverkan av institutet.

LO understryker att goda kunskaper om förhållandena inom olika grenar

av näringslivet och inom olika delar av landet skapar förutsättningar för

statsmakterna att genom näringspolitiska åtgärder framgångsrikt leda den

ekonomiska utvecklingen. Utredningsmaterialet kan också, framhåller LO,

utgöra underlag för enskilda individers beslut vid val av sysselsättning och.

bostadsort.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 46 år 1967

17

LO ställer sig således positiv till att branschutredningar kommer till stånd

och att utredningarna belyser de regionala aspekterna, när så är erforderligt.

Med hänsyn till det utredningsarbete, som pågår inom statsförvaltningen,

och de nya organisationsformer, som tillkommit inom statsdepartementen

för näringspolitiken, bör emellertid enligt LO:s mening det utredningsarbete

som motionärerna åsyftar kunna ske inom departementen eller på

länsplanet. LO anser därför att motionerna inte bör föranleda någon åtgärd

från riksdagens sida.

Utskottet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utredning av glasindustrins

och träindustrins nuvarande villkor och framtida utveckling

inom Kalmar och Kronobergs län skulle vara ytterst värdefull från planeringssynpunkt.

Att verkställa en utredning med den regionala inriktning

som det här är fråga om torde, sedan länsstyrelsernas resurser för utrednings-

och planeringsverksamhet numera blivit väsentligt förstärkta, i

första hand få anses vara en uppgift för vederbörande länsstyrelser. Utskottet

räknar med att länsstyrelserna och de till dem knutna planeringsråden

i de båda länen beaktar önskvärdheten av att en utredning av de i motionerna

angivna spörsmålen kommer till stånd och att de inbördes och med

berörda organisationer etablerar erforderlig samverkan för detta ändamål.

Någon skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet finner utskottet således icke erforderlig.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 104 och II: 138 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s)*, Åkerlund (h)*, Hilding

(fp), Lundin (s), Enarsson (h), Larfors (s), Mattsson (ep) och fru Lundblad

(s);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Hagnell (s)*, Berglund (fp), Börjesson i Glömminge (ep), Bengtsson

i Landskrona (s), Hyltander (fp)* och Gustavsson i Ängelholm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.