Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående lönsparande.

1967-11-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:48, Utlåtande i anledning av motioner angående lönsparande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1967

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av motioner angående lönsparande.

I de till bankout skott et hänvisade likalydande motionerna I: 430 av herr

Augustsson och 11:544 av herr Franzén i Motala föreslås, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en utredning

angående möjligheterna till ett väsentligt ökat lönsparande bland berörda

ungdomsgrupper, varvid också frågan om ett obligatoriskt lönsparande blir

föremål för beaktande av utredningen.

över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från fullmäktige i

riksgäldskontoret samt från Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i

Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO).

Motionerna

Av tillgänglig statistik framgår, anför motionärerna, att 350 000 ungdomar

upp till 24 års ålder deklarerar en inkomst på över 10 000 kr., därav

100 000 som har en årsinkomst på 15 000—20 000 kr. och 40 000 som tjänar

mellan 20 000 och 30 000 kr. Dessa ungdomskullar beräknas omsätta i

runt tal 12 miljarder kr. Ungdomens lönsparande har från samhällsekonomisk

synpunkt viss betydelse. Därutöver bör också framhållas den stora

betydelse sparandet har när det gäller att möjliggöra bosättning och familjebildning.

Ungdomens lönsparande har fått relativt stor omfattning, men

en alltför stor grupp står dock utanför. Även denna grupp bör ges hjälp till

självhjälp. Propaganda och upplysning är här ej till fyllest. Även frågan

om ett obligatoriskt lönsparande bör därför, anser motionärerna, beaktas

vid den av dem föreslagna utredningen.

Ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet

Ett med statsmedel understött ungdomens lönsparande har förekommit

sedan år 1950. Deltagandet bygger på ett avtal mellan löntagaren, hans arbetsgivare

och en bank. Med bank avses härvid postbanken, sparbank, affärsbank,

centralkassa för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa

samt Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund

u. p. a. (HSB). Enligt avtalet medger löntagaren rätt för sin arbetsgivare

att vid varje avlöningstillfälle under en avtalad sparperiod dra av ett visst

belopp, lägst 10 procent av löntagarens bruttolön, vilket belopp av arbetsBihang

till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1967

givaren insattes på ett för löntagaren i banken upplagt räntebärande lönsparkonto.

Sparperioden skall omfatta tiden t. o. m. utgången av det år då

spararen fyller 25 år, dock minst tre kalenderår. Högsta ålder för inträde

i ungdomens lönsparande är 25 år. Sparperioden kan förlängas t. o. in. utgången

av det år då lönspararen fyller 30 år. På lönsparkontot insatta medel

är bundna under sparperioden. Förtidsuttag kan dock medges i vissa

angivna fall (giftermål, kostnadskrävande utbildning, m. in.).

Bland dem som deltager i ungdomens lönsparande utlottas en gång om

året vinster efter en plan, som för varje utlottning fastställes av riksgäldskontoret.

Varje lönsparare, som under sju månader av närmast föregående

kalenderår (kvalifikationsåret) gjort föreskrivna insättningar på sitt lönsparkonto,

äger rätt att deltaga i vinstutlottningen. Lönspararen behöver

inte själv göra någon anmälan om deltagande; vinstutlottningen sker på

grundval av uppgifter som sparinstitutionerna för ändamålet ingivit till

riksgäldskontoret. Den årliga vinstutlottningssumman, till vilken anslag

anvisas på fjortonde huvudtiteln, skall enligt riksdagens beslut utgöra ett

belopp motsvarande 1 procent av det totala nysparandet (insättningarna)

på lönsparkontona under kvalifikationsåret.

Som påbyggnad på ungdomens lönsparande tillkom 1962 allmänna lönsparandet.

Till detta kan anslutning ske tidigast under det kalenderår varunder

vederbörande fyller 26 år. Deltagandet i allmänna lönsparandet sker

efter överenskommelse antingen mellan löntagaren, hans arbetsgivare och

bank eller direkt mellan löntagaren och bank. Lönsparandet äger rum genom

regelbundna insättningar (direkt av deltagaren eller genom löneav
-

Ungdomens lönsparande:

omslutning 1950—1966

År

Antal

sparare den

31 december

st.

Innestående

belopp den

31 december

milj. kr.1

Insättningar

under året

milj. kr.

Uttag

under året

milj. kr.

Ökning

under året1

milj. kr.

1950...............

27 670

4,8

5,1

0,4

4,8

1951...............

42 025

15,3

12,6

2,3

10,5

1952...............

46 032

27,3

16,4

5,0

12,0

1953...............

52 025

37 4

18,3

9,1

10,1

1954...............

57 281

44,9

20,7

14,2

7,5

1955...............

66 336

54,3

25,2

16,7

9,4

1956...............

75 628

65,9

30,0

20,3

11,6

1957...............

92 357

79,3

35,6

24,9

13,4

1958...............

116 556

105,6

52,2

29,3

26,3

1959...............

126 141

128,9

60,5

41,3

23,5

1960...............

139 301

153,3

68,1

49,2

24,6

1961...............

151 121

172.2

78,3

66,4

18,4

1962...............

166 210

194,8

87,4

71,5

22,8

1963...............

166 460

213,6

97,7

85,6

18,8

1964...............

172 383

224,0

100,1

97,9

10,4

1965...............

169 088

236,2

107,3

107,2

12,1

1966...............

164 453

253,1

111,8

108,9

16,5

1) Inkl. krediterade räntor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr b8 år 1967

3

drag). En och samma deltagare får inneha endast ett lönsparkonto. Vissa

regler om minsta sparbelopp gäller. De insatta medlen är inte bundna.

Även inom allmänna lönsparandet anordnas årliga vinstutlottningar i

enlighet med vinstplaner, som fastställs av riksgäldskontoret. Villkor för

deltagande däri är att lönspararen under kvalifikationsåret gjort minst ett

visst antal insättningar och ökat behållningen på sitt konto med minst 500

kr. utöver ränta. Vinstsumman skall utgöra ett belopp motsvarande V2 procent

av nettoökningen på samtliga allmänna lönsparkonton (insättningarna

minskade med uttagen) under kvalifikationsåret.

Resultatet av ungdomens lönsparande under tiden från dess start t. o. in.

år 1966 framgår av tabellen nedtill på föregående sida.

Den vid slutet av år 1966 innestående behållningen, 253,1 milj. kr., motsvarar

i medeltal 1 539 kr. per konto. Vinstsumman vid utlottningen 1966

var 1 073 000 kr.

Tabellen nedtill på denna sida visar antalet nytillkomna och avgångna

lönsparare under åren 1950—1966.

Antalet nytillkomna ungdomslönsparare under senare år kan jämföras

med storleken av årsklasserna 17 och 18 år, vilka för närvarande vardera

omfattar ca 130 000 personer. En stor del av dessa kan ej deltaga i lönsparandet

därför att de fortfarande studerar och ej har förvärvsinkomst.

Det relativt stora antalet avgångna lönsparare sammanhänger huvudsakligen

med att ett större antal ungdomslönsparare uppnår 25-årsåldern och

då har rätt att övergå till allmänna lönsparandet eller uttaga sina sparbelopp.

Antalet till allmänna lönsparandet anslutna var vid utgången av år 1966

Ungdomens lönsparande:

antal lönsparande 1950—1966

År

Antal lönsparare

Nytillkomna

under året st.

Avgångna

under året st.

Antal vid slutet

av resp. år st.

Förändring

under året st.

1950................

30 000

2 300

27 700

+ 27 700

1951................

13 000

3 700

42 000

+ 14 300

1952................

12 000

8 000

46 000

+ 4 000

1953................

15 000

9 000

■ 52 000

+ 6 000

1954................

19 000

13 700

57 300

+ 5 300

1955................

25 000

16 000

66 300

+ 9 000

1956................

24 300

15 000

75 600

+ 9 000

1957................

31 000

14 200

92 400

+ 16 800

1958................

40 200

16 000

116 600

+ 24 000

1959................

29 462

19 838

126 100

+ 10 000

1960................

34 116

20 956

139 300

+ 13 000

1961................

36 821

25 228

151 100

+ 11 500

1962................

37 554

22 782

165 900

+ 15 000

1963................

26 589

25 991

166 500

+ 600

1964................

54 723

48 836

172 400

+ 5 900

1965................

55 031

58 345

169 100

— 3 300

1966................

43 520

48 160

164 450

- 4 600

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1967

drygt 567 000 med en innestående behållning av 1 295 milj. kr., d. v. s. i

medeltal per lönsparare inemot 2 300 kronor.

För att introducera det allmänna lönsparandet och samordna reklam,

PR-verksamhet, utredningsarbete in. in. rörande detta och ungdomens lönsparande

tillsattes hösten 1961 en kommitté, lönsparkommittén, under ordförandeskap

av riksdagsman Nils Kellgren och med representanter för

arbetsmarknadsorganisationer, berörda sparinstitut in. fl. Kommittén har

bl. a. föranstaltat om årliga lönsparkampanj er, till vilka riksdagen anvisat

anslag.

Sedan introduktionen av det allmänna lönsparandet avslutats ansågs det

lämpligt att överföra planläggning, genomförande och administration av

lönsparkampanjerna till något statligt organ. På kommitténs förslag överflyttades

fr. o. m. den 1 juli 1966 ansvaret för framtida kampanjer på riksgäldsfullmäktige

(prop. 1965: 155). Lönsparkommittén har härefter fortsatt

sitt arbete med riksgäldsfullmäktige som huvudman.

Propagandan för de båda sparformerna har utformats på följande sätt.

Information har lämnats till pressen, till vars förfogande också gratis ställts

artiklar om sparande m. m. Broschyrer om lönsparandet och dess regler har

utarbetats och distribuerats. Annons- och affischkampanjer har genomförts

under medverkan av en annonsbyrå. Under de senaste åren har huvudvikten

lagts på propaganda för att främja ungdomens lönsparande.

De anslag som för budgetåren 1961/62—1966/67 anvisats för lönsparkampanjer

uppgår till sammanlagt 3 500 000 kr. Våren 1965 lät lönsparkommittén

genom statistiska centralbyråns försorg verkställa en undersökning avsedd

att belysa behovet av fortsatta propagandaåtgärder, finansierade av

det allmänna. Undersökningen syntes ge vid handen, att de dittills bedrivna

propagandakampanjerna givit sådana för sparandet gynnsamma resultat

att en fortsatt av staten understödd propagandverksamhet var väl motiverad.

För sådan verksamhet under år 1968 har kommittén gjort framställning

om att på tilläggsstat för budgetåret 1967/68 skall anslås 800 000 kr.

Kampanjen avses liksom tidigare inriktas särskilt på den förvärvsarbetande

ungdomen.

Lönsparkominitténs förslag till lön- och bostadssparande

I en promemoria i november 1966 lade lönsparkommittén fram ett förslag

till premiering av ett långsiktigt bostadssparande i nära anslutning till

ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet. Förslaget innebar att

staten skulle premiera ett bundet långsiktigt målsparande inriktat huvudsakligen

på bostadsanskaffningen. Bostadslönsparare skulle av statsmedel

erhålla ett räntetillägg på 1 procent på de under de olika åren innestående

sparbeloppen, därest uttag gjordes för anskaffande av permanent bostad i

form av villa, radhus, kedjehus eller bostadsrättslägenhet, eller över huvud

taget efter en sparperiod av fem år, allt under förutsättning att vissa uppställda

sparvillkor hade uppfyllts. Lönspararna skulle därutöver få deltaga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1967

5

i de ordinarie vinstutlottningarna enligt förut gällande regler. Den totala

avkastningen på sparkapitalet skulle sålunda komma att ungefär motsvara

räntan vid placering i industriobligationer eller Spar-66-obligationer.

Förslaget utsändes av kommittén på remiss till de sparinstitut och intresseorganisationer

som var anslutna till kommittén. Flera av remissinstanserna

ställde sig positiva, men förslaget rönte också på åtskilliga punkter kritik,

framför allt från banktekniska synpunkter. Sammanfattningsvis ansåg kommittén

de framförda meningarna ge vid banden, att förslaget till premiering

av bostadssparande inom ramen för lönsparsystemet inte vunnit sådan anslutning,

att det utan ytterligare bearbetning och komplettering kunde läggas

till grund för åtgärder i frågan. Kommittén anmälde i skrivelse till riksgäldsfullmäktige

att den fann även andra former av stöd för bostadssparandet

än de som skisserats i förslaget vara tänkbara, t. ex. stöd via de

statliga låne- och bidragsformerna för bostadsbyggandet i förhållande till

sparprestationen. Frågan hade enligt kommitténs uppfattning sådant intresse

att en särskild utredning syntes väl motiverad. I anslutning därtill

borde också lönsparsystemets regler överses i syfte att ytterligare effektivisera

sparformen.

Riksgäldsfullmäktige ansåg den av kommittén förordade ytterligare

utredningen nödvändig, innan definitiv ställning kunde tas till förslaget

om ett av staten premierat bostadssparande. En sådan utredning borde enligt

fullmäktiges mening ske mot bakgrunden av en mer allmän bedömning

av de lämpliga formerna för att främja sparandet. Fullmäktige överlämnade

därför i februari 1967 lönsparkommitténs skrivelse med tillhörande

handlingar till chefen för finansdepartementet för den åtgärd som saken

kunde anses påkalla. Beslut i det sålunda anhängiggjorda ärendet har ännu

icke träffats.

Tidigare förslag till obligatoriskt sparande

Ett förslag till obligatoriskt sparande utarbetades i mars 1955 inom finansdepartementet

och framlades i en »P.M. om sparande i syfte att begränsa

konsumtionsökningen». Förslagets bakgrund var att det rådande

ekonomiska läget kännetecknades av tendenser till en kraftigt stegrad efterfrågan

från konsumenternas sida till följd av de löneökningar vari årets

avtalsrörelse utmynnade. Motiveringen var sålunda rent stabiliseringspolitisk.

Det obligatoriska sparandet var avsett att ersätta en allmän omsättningsskatt,

som skulle kunna tjäna motsvarande syfte. I promemorian diskuterades

bl. a. i vilken mån det kunde beräknas minska det frivilliga sparandet.

Det i promemorian behandlade systemet för obligatoriskt sparande var

anknutet till den allmänna skatteuppbörden och avsåg i första hand uttagande

av sparbelopp genom en tioprocentig höjning av det preliminära skatteuttaget.

Slutgiltigt skulle sparbeloppen bestämmas i samband med slutskattedebiteringen.

Det obligatoriska sparandet skulle pågå under ett och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 48 år 1967

ett halvt år och omfatta såväl löntagare som andra skattskyldiga, även

juridiska personer. På sparbeloppen skulle utfärdas räntebärande sparbevis.

Inlösningen efter sparperiodens slut skulle ske med statsobligationer.

Vid remissbehandlingen kom starkt delade meningar om förslaget till

uttryck. Kungl. Maj :t beslöt sedermera att promemorian skulle läggas till

handlingarna. Någon proposition i ämnet blev alltså icke förelagd riksdagen.

Allmän omsättningsskatt (varuskatt) infördes fr. o. m. år 1960.

Remissyttranden över motionerna

Remissinstanserna understryker allmänt det önskvärda i att få till stånd

ett ökat sparande bland ungdomen. LO påpekar dock att det inte är med

hänsyn till sin betydelse för kapitalmarknadens försörjning som ungdomens

lönsparande förtjänar att stimuleras, utan med hänsyn till den roll det spelar

för den enskildes ekonomi.

Riksgäldsfullmäktige, LO och Svenska bankföreningen hänvisar till riksgäldsfullmäktiges

ovan redovisade framställning till chefen för finansdepartementet

i anledning av lönsparkommitténs förslag till utredning av frågan

om premiering av ett långsiktigt bostadssparande. Med hänsyn till att saken

sålunda aktualiserats hos Kungl. Maj :t anses något initiativ från riksdagens

sida inte vara erforderligt.

SAF och Svenska sparbanksföreningen anser det vara lönsparkommitténs

sak att framlägga förslag rörande lönsparandet och avstyrker därför likaledes

att motionerna föranleder någon åtgärd.

LO, SACO, SAF och Svenska bankföreningen tar uttryckligen avstånd

från tanken på ett obligatoriskt lönsparande för ungdom. LO uttalar att

denna tanke lider av stora svagheter. En av dessa är att ett obligatorium

måste utformas med undantagsregler för individuella fall. Den avgörande

invändningen är emellertid, säger LO, att statsmakterna inte bör ålägga

någon viss befolkningsgrupp — bestämd av åldersgränser eller på annat

sätt — inskränkningar i användningen av sina inkomster. Svenska bankföreningen

anför att enligt bankernas bedömande införandet av ett tvångssparande

snarare skulle vara ägnat att minska än att öka sparbenägenheten

på längre sikt.

Endast TCO instämmer reservationslöst i motionärernas önskemål.

Utskottet

Motionärernas förslag tar sikte på att främja sparandet bland ungdomen,

särskilt med tanke på dess betydelse för bosättning och familjebildning.

Värdet av åtgärder i sådant syfte torde vara allmänt erkänt. Ett uttryck

för statsmakternas engagemang i strävan efter ett vidgat ungdomssparande

är det stöd som sedan år 1950 givits åt ungdomens lönsparande, vilket efter

hand vunnit avsevärd anslutning. Under 1960-talet har staten anslagit icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 48 är 1967

1

obetydliga summor till propaganda för denna sparform och för det år 1962

införda allmänna lönsparandet.

Uppgiften att ta initiativ till utveckling av de båda slagen av lönsparande

åvilar närmast lönsparkommittén, som numera sorterar under riksgäldsfullmäktige

och som har en bred förankring hos arbetsmarknadens organisationer

och institutionerna på kreditmarknaden. Ett förslag till en ny form av

bostadssparande, som kommittén förra året utarbetade, har i år av riksgäldsfullmäktige

överlämnats till chefen för finansdepartementet för att

kunna prövas i samband med en mera allmän bedömning av lämpliga sparfrämjande

åtgärder.

De fakta som här redovisats ger vid handen att frågan om möjligheterna

att få till stånd ett väsentligt ökat lönsparande bland ungdomen redan beaktats

på ett sätt som i det väsentliga bör tillgodose motionärernas önskemål.

På en punkt torde dock detta inte vara fallet, nämligen i vad gäller tanken

på ett obligatoriskt lönsparande. De sympatier för denna tanke som

motionärerna förefaller att hysa delas inte av utskottet. Ett sådant obligatorium

kan knappast väntas skapa en positiv inställning till sparandet.

Inte heller synes det tilltalande att staten av omsorg om medborgarnas privata

ekonomi skulle pålägga dem vittgående inskränkningar i rätten att använda

förvärvade nettoinkomster. För den kategori ungdomar som kombinerar

studier och förvärvsarbete skulle särskilda komplikationer kunna

uppstå.

Utskottet avstyrker sålunda förslaget om utredning rörande obligatoriskt

lönsparande. Åberopande även vad ovan i övrigt anförts hemställer utskottet,

att motionerna 1: 430 och II: 544 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 november 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hilding (fp), Lundin (s), Enarsson (h),

Larfors (s), Manne Olsson (s), Lundberg (h), Mattsson (ep) och fru Lundblad

(s);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),

herrar Rerglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep),

Bengtsson i Landskrona (s), Gustavsson i Ängelholm (s) och Ullsten (fp).

Reservation

av herr Franzén i Motala (s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.