Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående kapitalförsörjningen för lastbilstrafiken.

1967-11-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:50, Utlåtande i anledning av motioner angående kapitalförsörjningen för lastbilstrafiken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 50—55

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1967

1

Nr 50

Utlåtande i anledning av motioner angående kapitalförsörjningen

för lastbilstrafiken.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna I: 603 av herr

Johan Olsson och 11: 750 av herrar Dockered och Jonasson hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning

beträffande effekten i skilda avseenden för lastbilstrafikbranschen

av den liberaliserade trafikpolitiken och att därvid näringens struktur- och

kreditfrågor ägnas särskild uppmärksamhet i enlighet med vad i motionerna

anförts.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från bankofullmäktige

och Svenska lasttrafikbilägareförbundet.

Motionerna

De flesta företagen inom biltrafikbranschen är alltjämt, framhåller motionärerna,

små enheter med ett eller några få fordon. Liberaliseringen av

trafikpolitiken har skärpt konkurrensen inom näringen. Den tekniska utvecklingen

och kostnadsstegringarna har också medfört ökade krav på

näringens utövare.

Branschens sammanlagda kapitalbehov uppskattas för närvarande till

väsentligt mer än 200 milj. kr. per år. Självfinansieringsgraden är relativt

ringa. Kapitalförsörjningen är branschens centrala problem. Tiden anses

nu vara inne för samhället att under medverkan av vederbörande branschorganisation

sammanfatta erfarenheterna av den nya trafikpolitiken. Branschens

strukturproblem och kapitalförsörjning bör därvid särskilt beaktas.

Remissyttrandena

Svenska lasttrafikbilägareförbundet (SLF) understryker motionärernas

uttalande att åkerinäringen är en utpräglad småföretagarbransch. Bland

förbundets drygt 13 000 medlemsföretag är 68 procent enbilsåkerier och 27

procent två- till fembilsåkerier. Antalet företag med 16 eller flera bilar är

endast ca 150. Medeltalet bilar per medlemsföretag är två.

Antalet transportsäljande enheter är dock, påpekar SLF, avsevärt färre.

Utöver de större enskilda företagen finns ca 400 kooperativt arbetande last1

—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 50—55

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottels utlåtande nr 50 år 1967

bilscentraler, till vilka de mindre företagen är anslutna. Dessa centraler

skaffar och fördelar transporter åt medlemmarna. Härigenom utnyttjas det

samlade fordonsbeståndet effektivare än om varje åkeriägare själv skulle

anskaffa sina transportuppdrag. Genom rationalisering och teknisk utveckling

har behovet av specialfordon kraftigt ökat under senare år, och anslutningen

till lastbilscentraler har därvid förbättrat åkeriägarnas möjligheter

att erhålla nödig sysselsättning för dyrbara specialfordon.

Om utvecklingen inom branschen meddelar SLF vidare, att de större

enskilda transportföretagen liksom även lastbilscentralerna utöver den rena

transporter sälj ningen även har underordnat sig sådan verksamhet som

grusförsäljning från egna grustag, lagerhållning, grävnings- och schaktningsåtaganden

m. m., vilken har nära samband med transporter. För godshantering

och administration uppför de stora enskilt eller kooperativt ägda

företagen lämpliga byggnader och iordningställer lämpliga markområden

för uppställning, lastning etc. Lastbilstrafikens alltmer ökande andel av

det totala transportarbetet ställer, framhåller SLF, omfattande krav på ändamålsenliga

godsterminaler, vilka får anses utgöra en förutsättning för en

fortsatt gynnsam rationaliseringsprocess.

Åkeriutövarnas begränsade ekonomiska resurser tas i huvudsak i anspråk

för fordonsanskaffning, fortsätter SLF. Erforderlig kredit härför

tillhandahålls vanligen av fordonsleverantören mot säkerhet i fordonet

(äganderättsförbehåll). Därutöver har åkeriägarna att hålla rörelsekapital

enskilt eller i form av insatskapital i de lastbilscentraler de tillhör. Åkerinäringens

kapitalbehov har genom omsättningsökning, penningvärdeförsämring

m. m. vuxit snabbt. Dels föreligger behov av rörelsekapital för att

täcka medelstillgången under den tid som förflyter mellan fakturering för

utförda transporter fram till den tid då beställarna erlägger likvid härför,

dels erfordras kapital för fasta anläggningar, inköp av grustäkter etc. Såväl

kort- söm långfristig upplåning är därför nödvändig men har försvårats

i avsevärd mån under senare år på grund av knappheten på kapital. Behovet

av såväl rörelsekrediter som anläggningskapital har dessutom accentuerats

genom den pågående liberaliseringen av transportmarknaden genom ny

statlig trafikpolitik.

Tillgängliga kapitalresurser är för närvarande helt otillräckliga för att

möjliggöra en utbyggnad i önskvärd takt av en ändamålsenlig transportorganisation,

säger SLF. Den av motionärerna föreslagna utredningen bör

därför snarast komma till stånd. Avslutningsvis ifrågasättes om inte investeringar

i rationella godshanteringsanläggningar skulle kunna vara ett

av de områden inom näringslivet, där Sveriges investeringsbank AB skulle

kunna lämna bistånd vid finansieringen.

Bankofullmäktige begränsar sitt yttrande till frågan om lastbilstrafikens

kreditför sörj ning. Kreditmöjligheterna för näringsgrenen är, framhåller

fullmäktige, begränsade av två skäl. Det stora flertalet företag utgöres av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1967

3

små enheter med ett eller några få fordon. Många företag torde dessutom

ha svårighet att ställa bankmässiga säkerheter.

De institut som huvudsakligen ger lån till mindre företag är affärsbankerna,

sparbankerna, AB Industrikredit och AB Företagskredit. Industrikredit

kräver inteckningssäkerhet och ej alltför små lån. Betydande finansieringsstöd

ges dock av detta institut till branschen genom lån till lastbilscentraler

och större serviceanläggningar. Bankernas långivning sker mot

inteckning i fastigheter, mot säkerhet i obligationer eller aktier eller mot

borgen. Det påpekas även att det enligt banklagen är möjligt för bankerna

att bevilja småföretagare lån utan säkerhet. Bankerna bidrager också indirekt

till lastbilstrafikbranschens krediter sörj ning genom krediter till

bilförsäljare. Vidare existerar en rad speciella finansinstitut, som svarar

för en betydande del av bilhandelns finansiering.

Ett nytt bidrag till lösningen av säkerhetsfrågorna ges i lagen om företagsinteckning,

som trätt i kraft den 1 juli 1967. En nyhet i lagen är att

kretsen av verksamheter som kan utnyttja inteckningar avsevärt utvidgas.

Härav berörs bl. a. lastbilstransportföretagen.

Som stöd för småföretagens kreditförsörjning finns vidare företagarföreningarna,

vilkas verksamhet dock är begränsad till att omfatta småindustri

och hantverk. Fullmäktige anser det angeläget att kreditgivande

institutioner icke onödigtvis begränsas i sin handlingsfrihet av regler beträffande

ändamål och karaktären av låntagarnas verksamhet. Från denna

allmänna utgångspunkt har fullmäktige tidigare ifrågasatt om icke näringsgrensavgränsningen

för företagarföreningarnas verksamhet borde omprövas.

Avslutningsvis anför fullmäktige:

Lastbilstransportföretagens kap italförsöj ning erbjuder problem, som

dock torde delas av många andra låntagaregrupper. Institutionella hinder

för den mindre näringsverksamhetens kapitalförsörjning bör så långt möjligt

elimineras. En serie åtgärder i detta syfte har redan företagits och

andra är under prövning. Enligt fullmäktiges mening är härvid generella

åtgärder att föredraga framför tillskapandet av branschbundna finansieringsinstitut.

Tidigare motioner i ämnet

Motioner med hemställan om utredning rörande kapitalförsörjningen

inom lastbilstrafikbranschen har väckts vid 1963, 1964, 1965 och 1966 års

riksdagar. Motionerna har i samtliga fall lämnats utan åtgärd av riksdagen.

De båda förstnämnda åren begärdes uttryckligen att särskilt skulle prövas

möjligheten att tillhandahålla företag inom lastbilstrafikbranschen lån

genom företagareföreningarna ur hantverks- och industrilånefonden eller

med statlig kreditgaranti. Statsutskottet hänvisade 1963 (uti. nr 204) till

pågående utredningar som berörde frågan om småföretagens kapitalförsörj1*—Bihang

till riksdagens protokoll 1967. S samt. Nr 50—55

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoulskottets utlåtande nr 50 år 1967

ning, bl. a. 1959 års förlagsinteckningskommitté och 1962 års företagareföreningsutredning.

Ett ställningstagande till frågan om ändrade regler

för det statliga kreditstödet borde enligt utskottets mening anstå till dess

statsmakterna kunde överblicka de nämnda utredningarnas förslag. I sitt

utlåtande i ämnet 1964 (nr 187) åberopade statsutskottet ånyo bl. a. företagareföreningsutredningens

betänkande och sade sig sakna anledning att

ändra sitt föregående år gjorda ställningstagande.

I de motioner som väcktes år 1965 påyrkades mera allmänt en utredning

av frågan om lastbilstrafikbranschens kreditförsörjning. Motionärerna uttalade

att denna fråga sannolikt icke lcomme att tangeras av någon vid denna

tid arbetande utredning. Sistnämnda uttalande bemöttes inte av statsutskottet,

vilket emellertid vidhöll sin tidigare uppfattning (uti. nr 37). I motionerna

år 1966 gjordes motsvarande yrkande. Såvitt gäller motiveringen

överensstämde dessa motioner i huvudsak med de nu föreliggande; argumentationen

byggde sålunda till väsentlig del på riksdagens år 1963 träffade

beslut om en liberalisering av den statliga trafikpolitiken. Statsutskottet

vidhöll sin tidigare uppfattning (uti. nr 140).

Den nya statliga trafikpolitiken

Beslut fattades hösten 1963 om en etappvis genomförd nyorientering av

den statliga trafikpolitiken (prop. 1963:191; S3LU:1). För lastbilstrafikbranschens

del var beslutets innebörd följande. I en första etapp, som

genomfördes den 1 juli 1964, uppmjukades, huvudsakligen genom en mindre

restriktiv tillståndsgivning, det regleringssystem som gällt i fråga om godstrafiken

på landsväg. Normerande för tillståndsgivningen skulle vara en

årlig ökning med 15 procent av den samlade lastförmågan hos fordon i

beställningstrafik för godsbefordran. Dessutom undantogs vissa transporter

helt från tillämpning av yrkestrafikförordningens bestämmelser eller från

däri föreskriven behovsprövning. Den andra reformetappen, genomförd den

1 juli 1966, medförde en ytterligare mildring av restriktiviteten i tillståndsgivningen.

Transporter med lastbilar om högst fyra tons maximilast och

med specialbilar undantogs från tillämpning av annars föreskriven behovsprövning.

Den tredje reformetappen, avsedd att genomföras den 1 juli

1968, innebär att all behovsprövning för godstransporter på landsväg slopas.

Statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri

Statligt kreditstöd lämnas enligt bestämmelser i kungl. kungörelse den

3 juni 1960 (SFS nr 372; ändringar i SFS 1964:573, 1965: 102 och 1967:

251) för att främja hemslöjd, hantverk och småindustri. Kreditstödet utgår

i form av lån ur statens hantverks- och industrilånefond eller i form av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50 år 1967 5

kreditgaranti. Verksamheten administreras av kommerskollegium och företagareföreningarna.

Den nu gällande inriktningen av kreditstödet fastställdes år 1960 (prop.

1, bil. 12, s. 122 ff.; SU 10, s. 38 ff.). Utom till hemslöjd, hantverk och

småindustri får — om särskilda skäl föreligger — kreditstöd lämnas till

annan industriell verksamhet samt anläggningsverksamhet och verksamhet

hänförlig till jordbrukets binäringar. Av den årligen anvisade garantiramen

är en mindre del avsedd för turisthotellnäringen; utredande instans

beträffande hotellgarantilån är riksbanken. Lastbilstrafikbranschen omfattas

icke av kreditstödet.

Frågan om kreditstödets inriktning har ånyo prövats av 1962 års företagareföreningsutredning

(SOU 1967:40, s. 179 f.). Utredningen har inte

funnit anledning föreslå någon förändring i de gällande avgränsningsbestämmelserna

av innebörd att ytterligare branscher skulle komma i åtnjutande

av kreditstödet. I utredningens direktiv återfinnes icke heller någon

anvisning om att frågan om en sådan förändring borde behandlas. Remisstiden

för företagareföreningsutredningens betänkande har utgått den 16

november 1967.

Utskottet

Utskottet finner det klarlagt att lastbilstrafikbranschens kapitalförsörjning

erbjuder problem, som med hänsyn till den pågående omläggningen

av den statliga trafikpolitiken och därav föranledda krav på branschens

kapacitet är förtjänta av beaktande. Delvis kan dessa problem vara avhängiga

av branschens struktur med ett stort antal mycket små företagsenheter.

Någon särskild utredning av branschens strukturfråga finner utskottet

emellertid inte anledning att föreslå; det torde kunna förutsättas

att den ägnas ingående uppmärksamhet av branschens egen organisation.

Vad gäller kapitalförsörjningen vill utskottet uttala, att en lösning innebärande

tillskapandet av ett särskilt finansieringsinstitut för lastbilstrafikbranschen

inte bör ifrågakomma; som utskottet tidigare i olika sammanhang

framhållit, är en uppdelning av kreditmarknaden i ett flertal små sektorer

knappast önskvärd. Frågan om införande av ytterligare kreditmöjligheter

för lastbilstrafikbranschen torde därför böra prövas i samband med

att inriktningen av redan befintliga institutioners verksamhet överses.

Kungl. Maj :t torde inom kort komma att på grundval av 1962 års företagareföreningsutrednings

nyligen avlämnade betänkande överväga inriktningen

och utformningen av företagareföreningarnas verksamhet. Därvid

torde, som bankofullmäktige antytt i sitt yttrande över motionerna, näringsgrensavgränsningen

av det statliga kreditstödet till mindre företag kunna

omprövas. Utskottet finner det angeläget att Kungl. Maj :t i detta sammanhang

beaktar frågan huruvida lastbilstrafikbranschens kapitalförsörjning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bankoulskottets utlåtande nr 50 år 1967

skulle till en del kunna tillgodoses inom ramen för det kreditstöd som för

närvarande utgår till hemslöjd, hantverk och småindustri och föreslår att

riksdagen genom en skrivelse fäster Kungl. Maj :ts uppmärksamhet härpå.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 603 och II: 750

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att frågan om

lastbilstrafikbranschens kapitalförsörjning beaktas i enlighet

med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 21 november 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Lundin (s), Lundberg (h) och Mattsson (ep);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s)*, Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Hyltander

(fp), Börjesson i Falköping (ep)* och Ullsten (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1967:361 Skrivelse till Konungen en för lastbilstrafiken. angående kapitalförsörjning a1 i texten