Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om samordning av den statliga företagsgruppen.

1967-11-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:53, Utlåtande i anledning av motioner om samordning av den statliga företagsgruppen.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1967

11

Nr 53

Utlåtande i anledning av motioner om samordning av den statliga

företagsgruppen.

I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna 1:342 av herr

Werner och 11: 427 av herr Hermansson in. fl. hemställes, »att riksdagen i

skrivelse till regeringen hegär förslag om samordning av den statliga företagsgruppen

genom ett eller flera förvaltningsbolag».

Härutöver har i motionerna ställts ytterligare två yrkanden, till vilka

riksdagen tagit ställning på grundval av bankoutskottets utlåtanden nr 32

och 49.

Motionerna

Motionärerna anger olika skäl som de anser tala för en utvidgning av den

statliga sektorn i det svenska produktionslivet. Det avgörande skälet för

nationalisering och för skapande av nya statliga, kommunala eller kooperativa

företag är enligt deras mening maktfrågan. Om inte den nuvarande

politiken ändras kommer, hävdar de, den statliga sektorn inom näringslivet

att under de närmaste åren ytterligare minska i betydelse. Speciella åtgärder

säges vara erforderliga för att förhindra en sådan utveckling.

Bland tänkbara metoder för att utveckla den statliga företagssektorn

nämns förslaget om en samordning av de statliga företagen genom ett eller

flera förvaltningsbolag, d. v. s. till en eller flera koncerner. Även om företagen

omspänner vitt skilda branscher och har olika uppgifter skulle,

anföres det i motionerna, en samordning kunna medföra att de samlade

resurserna bättre kunde utnyttjas och sättas in på områden där en snabbare

utveckling är mest angelägen från samhällelig synpunkt.

,».!•\ t i ] '' if i; /. * o : \ \ „•./ ) ?•«<£ •; • v; .■) f> ■■,

Uppgifter om de statliga företagen

I publikationen »Statliga företag», utgiven av finansdepartementet 1967,

ges information om den statliga företagsgruppens sammansättning. Till

denna redogörelse, som omfattar såväl affärsverk som aktiebolag, vill utskottet

hänvisa när det gäller närmare upplysningar om de statsägda företagen.

För varje företag lämnas där uppgifter om dess verksamhet, produktion

och försäljning etc. samt om dess ekonomiska resultat, ekonomiska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskotiels utlåtande nr 53 år 1967

ställning, investeringar och antal anställda. Av ett organisationsschema

framgår att ifrågavarande företag sorterar under sex olika departement,

flertalet dock under finansdepartementet, till vilket ärenden rörande statliga

företag överflyttades från handelsdepartementet vid den omorganisation

inom statsdepartementen som genomfördes den 1 mars 1967. Inom finansdepartement

svarar statsrådet Wickman för det största antalet företag,

huvudsakligen sådana som bedriver industriell produktion i konkurrens

med privatägda företag.

Utredningar rörande samordning av statliga företag

I sitt år 1960 avgivna slutbetänkande, »Statliga företagsformer V» (SOU

1960:32) behandlade 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna

bl. a. frågan om samordning av den statliga affärsverksamheten

(kap. XIII, s. 171 ff.).

I utredningens direktiv hade framhållits att den högsta samordnande

funktionen med avseende på de olika statliga företagens verksamhet givetvis

måste representeras av Ivungl. Maj :t och riksdagen. Samtidigt hade emellertid

erinrats om att i den allmänna debatten uttalats att vissa samordningsproblem

borde kunna lösas genom att ett eller flera holdingbolag skapades,

varunder flera statliga aktiebolag skulle sortera. Ytterligare hade i direktiven

nämnts att samordningsfrågan skulle kunna lösas genom samarbete

direkt mellan företagen.

Beträffande tanken på ett eller flera holdingbolag för den statliga affärsverksamhetens

samordning anförde utredningen i huvudsak följande.

Ett statligt holdingbolags uppgift skulle närmast vara att förvalta bolag,

i vilka holdingbolaget helt eller delvis förvärvat aktierna. Dylika statliga

förvaltningsbolag hade —- såsom närmare belysts i utredningens betänkande

»Statsägda företag i utlandet» (SOU 1956: 24) — utvecklats framför allt i

Förbundsrepubliken Tyskland, Italien och Österrike. Holdingbolagen tillerkändes

i dessa länder en tämligen vidsträckt rätt att köpa och sälja aktier,

vilket medförde viss möjlighet för dessa bolag att utvidga eller inskränka

den statliga verksamheten. I Italien hade förstatligandet på denna väg fått

en icke obetydlig omfattning.

Utredningen redogjorde för den inom det enskilda näringslivet i Sverige

förekommande typen av koncernbildning, avsedd att åstadkomma en effektivare

ekonomisk samverkan, en mer eller mindre gemensam ledning och

delning av vinst och förlust in. in., och för de regler om redovisning rörande

koncernförhållanden som uppställts i aktiebolagslagen. De skäl som inom

det privata näringslivet föranlett bildandet av särskilda holdingbolag hade,

anförde utredningen, i icke oväsentlig mån redan tillgodosetts inom den

statliga sektorn.

En holdingbolagsliknande organisation omfattande hela den statliga af
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1967

13

färsverksamheten sådan som den bedrevs i affärsverks- eller bolagsform

kunde enligt utredningens mening anses föreligga i ett flertal avseenden.

Utredningen pekade härvidlag på de allmänna riktlinjer för den statliga

företagsamhetens utformning som riksdagen och Kungl. Maj :t drar upp,

på den finansiella samordningen i samband med statsbudgetens uppgörande,

på det redovisningsmässiga sammanhållandet av statliga företag genom

fonden för statens aktier och affärsverkens kapitalfonder samt på arbetsgivarfunktionens

sammanförande genom de för olika företag gemensamt

bedrivna avtalsförhandlingarna.

Bortsett från att samordningsbehovet delvis redan tillgodosetts förelåg

enligt utredningen även andra skäl mot att tillskapa en instans i form av ett

förvaltningsbolag mellan de statliga företagen samt Kungl. Maj :t och riksdagen.

En av förvaltningsbolagets uppgifter skulle bli att följa upp bolagens

utveckling under det löpande verksamhetsåret och därunder anpassa de

ursprungligen fastställda utgiftsramarna till den tekniska och ekonomiska

utvecklingen inom företagsgruppen. I fråga om investeringsprogram av flerårskaraktär

måste däremot först ske ett ingående samarbete med de olika

fackdepartementen och finansdepartementet. På de punkter där Kungl.

Maj :t eller riksdagen redan fattat beslut måste förvaltningsbolagets investeringsplaner

uppläggas i överensstämmelse därmed. Enligt utredningens

mening borde det inte komma i fråga att Kungl. Maj :ts och riksdagens

bestämmanderätt över omfattningen av de olika företagens verksamhet

eller över vinstmedlen delegerades till ett statligt holdingbolag. Som följd

härav kunde holdingbolaget i det stora hela inte bli annat än förslagsställare.

Värdet av en mellaninstans med så begränsad uppgift kunde ifrågasättas.

Av samma skäl avvisades tanken på särskilda holdingbolag för

närbesläktade statliga företag. Däremot borde enligt utredningens mening

en bättre samordning av den statliga affärsverksamheten ske inom Kungl.

Maj :ts kansli.

I ett särskilt yttrande utvecklade utredningens expert, ledamoten av

riksdagens andra kammare Hans Hagnell närmare de skäl som enligt

hans mening talade för ett system med förvaltningsbolag för den statliga

gruppen. Till belysning av härmed sammanhängande förhållanden hade

han åt utredningen utarbetat en redogörelse för hur systemet med förvaltningsbolag

tillämpades inom företagsgrupper ägda av privata, kooperativa

och (i Italien) statliga intressen. På grundval av ett koncernsammandrag

för den statliga företagsgruppen i Sverige drogs slutsatsen att denna hade

en sådan ekonomisk ställning, att den hade förutsättningar att själv svara

för sin verksamhet, skild från statsbudgeten, om tillfälle gavs den att

arbeta och redovisa efter liknande principer som jämförbara större privata

och kooperativa företagsgrupper. Ett utförligt förslag rörande det tilltänkta

förvaltningsbolagets organisation framlades i det särskilda yttrandet.

På grundval av det här nämnda betänkandet blev vissa frågor rörande de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1967

statliga företagsformerna förelagda riksdagen genom statsverkspropositionen

1962 (bil. 2, s. 15 fl''.). Frågan om samordning av de statliga förettagen

togs i propositionen inte upp i vidare mån än att relationerna mellan

domänverket och statens skogsindustrier sades skola prövas.

Frågan om ledningen och organisationen av de statsägda bolag som arbetar

i konkurrens med det enskilda näringslivet utreddes år 1966 inom

handelsdepartementet. Resultatet redovisades i en diskussionspromemoria

(10 november 1966; referat i tidskriften Från departement och nämnder

1966, s. 541 ff. ). Vissa av de företag som kan anses falla under beteckningen

konkurrensföretag lämnades i sammanhanget av olika skäl utanför; främst

gällde detta samtliga affärsverk. Den i diskussionspromemorian närmare berörda

kretsen av företag var följande:

inom malm- och stålområdet Imossavaara—Kiirunavaara AB (LKAB),

Norrbottens Järnverk AB (NJA), AB Statsgruvor och Ruotivare Gruf AB,

inom skogsindustriområdet AB Statens Skogsindustrier (ASSI),

inom byggnadsmaterialområdet Svenska Skifferolje AB med dotterbolag

(samt Törefors AB, som numera är statt i avveckling),

inom övriga områden AB Ceaverken, Svenska Reproduktions AB, Sveriges

Centrala Restaurang AB, AB Ivurortsverksamhet, Svenska Lagerhus AB,

AB Svensk Torvförädling och Svenska Tobaks AB.

Utredningen tog sikte på möjligheterna att genom en ändrad organisation

av konkurrensföretagens ledning åstadkomma bättre förutsättningar

för dessa att uppfylla målsättningen för de statliga företagen. Önskemålet

om en effektivare och mera samordnad långsiktig planering, ökad snabbhet

i investeringsbeslut och i andra för ett affärsmässigt agerande vitala

frågor samt skärpt bevakning av konsumentintressena var några av de skäl

som ansågs tala för en fastare förbindelse mellan de statliga konkurrensföretagen

och en rationellare arbetsfördelning i förhållande till departementssektorn.

Utredningen hade i första hand lett till slutsatsen att berörda konkurrensföretag

måste föras samman till ett departement. Den personella och

ytterligare organisatoriska ändring som därutöver erfordrades ansågs i

princip kunna sättas in i skilda led, antingen genom eu utbyggnad i departementsledet

eller genom eu förstärkning och integrering av företagsstyrelserna

eller genom upprättande av ett nytt organ för den affärsmässiga ledningen

av gruppen som sådan. Detta organ skulle skjutas in mellan departementet

och befintliga bolagsstyrelser och få formen av en koncernledning.

Mot en utbyggnad av företagsledningen inom departementet invändes

dels att statsdepartementens organisation är utformad med sikte på arbetsuppgifter

av principiellt annan art än de som väsentligen förekommer

inom industriell och kommersiell företagsverksamhet, dels att man måste

sträva efter att noga skilja den administrativa och politiska bedömning,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1967

15

som faller inom departementets arbetsområde, från den rent teknisktekonomiskt

inriktade företagsledningen. Omläggningar av styrelserna skulle

bli en alltför omfattande operation och inte garantera att den eftersträvade

samordningen i det finansiella och affärsmässiga handlandet kom till stånd.

Utredningen hade stannat för den tredje lösningen, att upprätta en koncernledning.

En koncernledning kan, framhölls det, utövas antingen av ett förvaltningsbolag

eller av en bolagsberedning. Väljer man förvaltningsbolaget bör det

äga aktierna i samtliga statliga bolag. Väljer man bolagsberedningen bör

Kungl. Maj :t befullmäktiga den att utöva rösträtten vid bolagsstämman.

Från ansvar ssynpunkt betecknades det förra alternativet som det mest

tillfredsställande.

Organisationen av och uppgifterna för ett förvaltningsbolag och en bolagsberedning

behandlades därefter mera ingående. I fråga om förvaltningsbolaget

framhölls att dess uppgifter skulle ligga i att tillse att den statliga

företagsgruppen sköttes effektivt och affärsmässigt och att en tillfredsställande

resultatutveckling uppnåddes. Den långsiktiga planeringen, t. ex.

beträffande finansieringsfrågorna, utvecklingsarbetet samt de interna och

externa samarbetsfrågornå skulle koncentreras hos koncernledningen. Denna

skulle ha stor rörelsefrihet och om så krävdes kunna genomföra snabba

omstruktureringar med hjälp av hela gruppens resurser.

Informationen utåt borde, anfördes det, vara så öppen och allsidig som

möjligt. Vid genomgång av redovisnings-, skatte- och bolagstekniska frågor

hade ingenting kommit fram som skulle innebära något principiellt hinder

för bolagsbildningen.

Införandet av en bolagsberedning kunde betraktas som ett första steg

mot ett förvaltningsföretag. Bolagsberedningen skulle utgöra en ledning

med vilken företagen kunde diskutera alla mera betydelsefulla frågor.

Bolagens ansvar skulle emellertid inte reduceras. Beredningen skulle få

rätt att— efter konsultationer med departementet — besluta om omstrukturering

eller nedläggning av icke lönsamma företag eller företagsenheter.

Avslutningsvis framhölls att bildandet av ett förvaltningsbolag eller en

bolagsberedning inte i sig skulle lösa investeringsproblemen. Staten skulle

även fortsättningsvis behöva tillskjuta kapital till företagsgruppen, vilken

som helhet hade ett betydande investeringsbehov.

Diskussionspromemorian utsändes till ledningarna för de berörda företagen

men har i övrigt icke föranlett någon särskild åtgärd.

Vad gäller tidigare verkställd och nu pågående utredning om samordnad

ledning för domänverket och AB Statens Skogsindustrier hänvisas till utskottets

utlåtande nr 52.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Utskottet

Frågan om ett sammanförande av den statliga företagsgruppen eller delar

därav under ett eller flera förvaltningsbolag har, såsom belyses av den redogörelse

som lämnats ovan, länge varit aktuell i debatten om de statliga

företagen. Såsom redogörelsen också visar, kan förslag av denna innebörd

utifrån olika värderingar bedömas på helt skilda sätt.

Genom den omorganisation av vissa statsdepartement som genomfördes

tidigare i år har flertalet statliga företag samlats under ett departement och

ökade resurser skapats för samordning av dessa företag. Utskottet finner det

naturligt att riksdagen tills vidare avvaktar de initiativ beträffande de statliga

företagens förvaltning vilka framkommer som ett resultat av den

nämnda omorganisationen. Utskottet är således icke berett att förorda att

riksdagen avlåter en skrivelse till Kungl. Maj :t i enlighet med motionärernas

förslag.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 342 och II: 427, såvitt nu är i fråga, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 november 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Hilding (fp), Lundin (s), Lundberg (h) och Mattsson (ep);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s)*, Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Hyltander

(fp), Börjesson i Falköping (ep)* och Ullsten (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.