Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

1967-11-21 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1967:57, Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

1

Nr 57

Utlåtande i anledning av motioner om en allsidig utredning rörande

förutsättningarna för den mindre företagsamheten

m. m.

Bankoutskottet har i ett sammanhang behandlat följande till utskottet

hänvisade motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 604 av herr Ottosson m. fl. och II: 763

av herr Nordgren m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa om en allsidig utredning rörande förutsättningarna

för den mindre företagsamheten, innefattande bl. a.

a) åtgärder för att underlätta kreditförsörjningen för dessa företag enligt

i motionerna angivna riktlinjer,

b) åtgärder för att förbättra de mindre företagens självfinansiering,

c) olika åtgärder för att underlätta nyetablering av företag,

d) ökat stöd till företagsledarutbildning,

e) åtgärder för att förmedla den tekniska forskningens rön till mindre

företag,

f) tillskapande av en förenklad aktiebolagsform,

g) undersökning av olika former av konkurrensbegränsning till följd av

statliga och kommunala företags verksamhet;

dels de likalydande motionerna 1:599 av herr Per Jacobsson m. fl. och

II: 768 av herr Sjönell m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag i syfte att underlätta

kapitalanskaffningen för expansiva mindre och medelstora företag och att

därvid särskilt uppmärksammas de speciella problemen för familjeföretag

bl. a. i samband med övergång till nya ägare genom arv, så att investmentbolagens

uppköpsaktivitet dämpas i de fall då den inte är motiverad av

strukturrationaliseringsskäl.

Motionerna

Motionerna I: 604 och II: 763 innehåller en omfattande översikt över frågor

rörande de mindre företagen. Mindre företag definieras — med vissa

reservationer — såsom företag med en personalstyrka av mindre än 50 personer.

Vad gäller de anställdas ställning i sådana företag berörs bl. a. frågan

om delägarskap. Olika företagsekonomiska och samhällsekonomiska aspekter

behandlas, däribland relationer mellan företagsstorlek och lönsamhet

samt verkningarna för de mindre företagen av en svensk anslutning till en

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. S samt. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

stormarknad. En mera aktiv lokaliseringspolitik betecknas som erforderlig;

medelstora tätorter bör därvid gynnas framför storstäderna. Efter ett konstaterande

av vilka bördor samhället genom socialförsäkring, arbetstidsreglering

etc. lägger på företagen rekommenderas en väsentligt utvidgad samhällelig

insats på företagarutbildningens område. Förutsättningarna för effektiv

förmedling av nya forskningsrön till de mindre företagen anges vara

i behov av utredning. Ett utförligt avsnitt ägnas åt finansieringsfrågor; här

berörs bl. a. avvägningen mellan självfinansiering och extern finansiering,

åtgärder för att trygga familjeföretagens fortbestånd, möjligheterna till kapitaltillförsel

mot aktier och participating debentures, tillgången på rörelsekredit

och principerna för kreditbedömning. En ny bolagsform vid sidan av

aktiebolagsformen efterlyses. Slutligen säges att statliga och kommunala

företags verksamhet inom olika områden snedvrider konkurrensen och

diskriminerar det enskilda näringslivet.

I motionerna 1:599 och 11:768 behandlas till en början självfinansieringsgradens

variationer mellan olika branscher. En allmän försämring av

likviditeten inom handel och industri patalas. I samband därmed konstateras

att de mindre och medelstora företagen drabbats hårdare av den restriktiva

kreditpolitiken än de större företagen. De mindre industriföretagen har

enligt motionärerna en god produktivitetsutveckling och ger god avkastning

på nya investeringar. Mot denna bakgrund begärs överväganden av hur en

mera riskbetonad utlåning till sådana företag skall kunna åstadkommas. Vidare

diskuteras familjeföretagens finansieringsproblem. Kritik riktas därvid

mot tendensen att investmentbolag köper upp fåmans- och familjeföretag.

En icke önskvärd koncentration av inflytande och beslutanderätt inom näringslivet

säges bli följden härav.

Behandling av motsvarande motioner 1966

Motioner väsentligen likartade med de nu föreliggande båda motionsparen

väcktes vid 1966 års riksdag av till stor de! samma motionärer och behandlades

av bankoutskottet i dess utlåtande nr 32. Över de motioner som avsåg

en allsidig utredning rörande de mindre företagen hade utskottet efter remiss

erhållit yttranden från ett stort antal myndigheter och sammanslutningar

— bankofullmäktige, statistiska centralbyrån, bankinspektionen,

skolöverstyrelsen, kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd och

statens institut för hantverk och industri (SHI) samt organisationer representerande

kreditinstitut, de mindre industriföretagen och handeln, däribland

också flertalet handelslcamrar. Ett mindre antal remissyttranden —

från bankofullmäktige, bankinspektionen och vissa organisationer — förelåg

också över de motioner som främst gällde familjeföretagens kapitalanskaffningsproblem.

Det inkomna materialet, som bl. a. innehöll åtskilligt av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

3

faktisk information om utbildningsverksamhet, kreditmarknadsförhållanden

etc., redovisades utförligt i nämnda utlåtande, till vilket utskottet här först

får hänvisa.

Om de ställningstaganden i stort som anmäldes i yttrandena må blott antecknas,

att förslaget om en allsidig utredning rörande de mindre företagen

tillstyrktes av en minoritet bland remissinstanserna, däribland bankinspektionen,

Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges grossistförbund

och Sveriges köpmannaförbund. Flera remissinstanser yttrade

sig över motionerna endast i de delar som dessa berörde deras speciella intresseområden.

Bland dem som avstyrkte förslaget om utredning fanns kommerskollegium

och de flesta av de handel skamrar som yttrat sig. Även remissinstanser

som ställde sig avvisande till motionärernas förslag fann dock

anledning att betona, att deras värdering av de mindre företagens betydelse

inte avvek från motionärernas. Bankinspektionen och de mindre företagens

egna organisationer ställde sig också positiva till en utredning rörande familjeföretagens

förhållanden, eventuellt inom ramen för den i sammanhanget

diskuterade större utredningen. I fråga om investmentbolagens inköp

av aktier i familjeföretag uttalades olika uppfattningar, alltifrån Grossistförbundets

positiva till bankinspektionens övervägande negativa.

Utskottet deklarerade inledningsvis att det i väsentliga delar kunde instämma

i den grundläggande värdering av de mindre företagens betydelse

som kommit till uttryck i de först berörda motionerna. Vidare erinrades om

en råd åtgärder av betydelse för de mindre och medelstora företagens finansiering

som vidtagits under senare år, såsom inrättandet av AB Företagskredit

och de särskilda kreditinstituten för lantbruksnäringarna, utvidgningen

av AB Industrikredits utlåningskapacitet, ökningen av det genom

företagareföreningarna förmedlade kreditstödet till hantverk och småindustri

samt införandet av nya bestämmelser om bundna lån i bankerna.

Behovet av en intensifierad utbildningsverksamhet i bl. a. ekonomiska

och administrativa ämnen för ledare av mindre företag underströks av utskottet,

som också pekade på de ansträngningar som både statliga organ och

småföretagens egna organisationer gjorde på detta område. Även en rad statliga

utredningar som berört frågor om vuxenutbildning och studiefinansiering

för vuxenstuderande nämndes. Med hänsyn till sålunda konstaterade

aktiviteter ansåg utskottet det inte motiverat att föreslå att ytterligare en

uredning skulle gripa sig an med frågan om utbildningsmöjligheter för företagare.

Vad gällde de mindre och medelstora företagens kreditförsörjning gjorde

utskottet sin bedömning i första hand mot bakgrund av det rådande kreditmarknadsläget.

Nya former eller ändrade regler för kreditgivningen skulle

inte, sade utskottet, i och för sig öka utrymmet på kreditmarknaden. Om de

ifrågavarande företagen mött svårigheter i sin kreditförsörjning var detta

enligt utskottets mening främst ett uttryck för den restriktiva kreditpoli
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

tiken och inte för att dessa företagskategorier skulle i jämförelse med andra

vara missgynnade i kredihänseende. Utskottet erkände emellertid samtidigt

att de små och medelstora företagens kreditförsörjning var förknippad med

vissa speciella problem. Dessa hade dock ägnats och ägnades intresse i sådan

utsträckning att det inte vore påkallat att tillsätta en ny utredning i ämnet.

Den tredje särskilda uppgift som angivits för den begärda allsidiga utredningen

gällde frågan om vilka former av konkurrensbegränsning som

förelåg till följd av statliga företags uppträdande och på grund av statsmakternas

allmänna ekonomiska politik. Utskottet konstaterade att statsmakternas

ekonomiska politik var inriktad på att främja en fri konkurrens inom

näringslivet. De konkurrensbegränsningar som likväl upprätthölls finge delvis

betraktas som ett uttryck för att hänsynstaganden till särskilda befolkningsgrupper

eller till ekonomiska rationalitetsförhållanden etc. ansetts

böra väga tyngre än önskemålet om helt fri konkurrens. Utskottet ansåg

inte att en utredning av den karaktär som motionärerna föreslagit skulle

vara ägnad att lösa de påtalade problemen.

Såvitt gällde förslaget om en utredning i syfte att underlätta familjeföretagens

kapitalanskaffning hänvisade utskottet till vad det anfört i fråga

om utredning om kapitalförsörjningen för små och medelstora företag. I

anslutning till vad som anförts om investmentbolagens förvärv av familjeföretag

fäste utskottet uppmärksamheten på koncentrationsutredningens pågående

arbete.

Oavsett vilka skäl som kunde tala för utredning av de olika frågor som

berörts i motionerna skulle det, förklarade utskottet avslutningsvis, knappast

kunna vara genomförbart att inom en utrednings ram på ett fruktbart

sätt syssla med hela det angivna frågekomplexet.

En minoritet inom utskottet uttalade sin anslutning till motionärernas

synpunkter och reserverade sig till förmån för förslaget att riksdagen skulle

hos Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning

rörande förutsättningarna för utvecklingen i vårt land av små och medelstora

företag. En sådan samlad utredning förmenades på ett mera fullständigt

sätt än tidigare genomförda utredningar kunna ge underlag för ett

konstruktivt reformprogram till fromma för de mindre företagen.

I enlighet med utskottsmajoritetens förslag avslog riksdagen motionerna.

1962 års företagareföreningsutrednings betänkande

Sedan riksdagen senast behandlade motioner om de mindre företagens

problem har 1962 års företagareföreningsutredning framlagt sitt betänkande,

»Företagareföreningarnas framtida organisation och verksamhet» (SOU

1967: 40).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

5

Betänkandet innehåller tämligen aktuella uppgifter om industri- och

hantverksföretagens storleksstruktur, branschindelning och regionala fördelning

samt om strukturutvecklingen inom industri och hantverk. En översikt

ges över kursverksamhet och rådgivningsverksamhet i regi av statens

institut för hantverk och industri, företagareföreningarna och näringslivets

organisationer. Kreditinstitutens finansiering av småindustri och hantverk

behandlas, och en ingående redogörelse lämnas för företagareföreningarnas

långivande och låneförmedlande verksamhet. Även vissa uppgifter om de

statliga och statsunderstödda åtgärder till stöd för de mindre företagen som

förekommer i en del andra länder meddelas i betänkandet. Sammanfattningsvis

bidrar sålunda betänkandet till en vidgad kännedom om de mindre

företagens förhållanden.

Till grund för utredningens överväganden om företagareföreningarnas

verksamhet har lagts följande allmänna bedömning. Såväl den snabba tekniska

och ekonomiska utvecklingen och de omfattande strukturförändringarna

inom näringslivet som bristen på arbetskraft gör det nödvändigt för

företagen att rationalisera och följa med utvecklingen i fråga om nya produkter

och produktionsmetoder, nya inköps- och försäljningsmarknader

etc. Planerings- och organisationsfrågor har fått allt större betydelse. Dessa

förhållanden medför starkt ökade krav på företagarnas kunskaper och förmåga

att anpassa sig till förändrade förutsättningar för verksamheten. Även

bland mindre företag har insikten om dessa frågors vikt blivit alltmer utbredd.

Denna utveckling samt förändrade konkurrensförhållanden har även för

mindre företag nödvändiggjort investeringar av en helt annan storlek än

tidigare, vilket medfört ett kraftigt ökat kapitalbehov som dessa företag endast

i begränsad utsträckning kunnat klara med egna vinstmedel. Småföretagens

självfinansieringsgrad synes ha försämrats successivt. Härigenom

har kreditbehovet ökat. Finansieringsfrågorna är speciellt svårlösta för

snabbt expanderande företag, samtidigt som det från samhällsekonomisk

synpunkt får anses vara angeläget att underlätta dessa företags utveckling.

Utredningen framhåller att åsikterna om hur utvecklingen för mindre

industri och hantverk kommer att gestalta sig visserligen kan variera men

att under den tidsperiod som utredningen har anledning att överblicka en

väsentlig del av produktionen med all säkerhet kommer att ske inom mindre

företag. Det måste då, säger utredningen, vara ett allmänt intresse att

uppnå bästa möjliga produktionsresultat även inom dessa företagsgrupper.

Vissa åtgärder har redan, påpekar utredningen, vidtagits för att begränsa

de svårigheter som ansetts vara förenade med verksamhet inom mindre industri-

och hantverksföretag. Stödet till rådgivnings- och upplysningsverksamhet

m. in. för mindre företag har efter hand utvidgats genom ökade statliga

anslag till främst SHI, företagareföreningarna och Småindustriens exportbyrå.

Också statens bidrag till branschforskningsinstitut o. d. bör del
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

vis innefattas i detta sammanhang. I fråga om kreditförsörjningen har det

särskilda kreditstödet till mindre företag genom företagareföreningarna

gradvis utbyggts samtidigt som staten medverkat till att lösa bl. a. långfristiga

kreditbehov genom AB Industrikredit och AB Företagskredit. Tillkomsten

av den statliga investeringsbanken säges också böra, liksom en fortsatt

kontinuerlig anpassning av kreditmarknaden i övrigt till förändrade behov

inom olika samhällssektorer, medföra att kreditförsörjningen för lönsamma

mindre företag ytterligare underlättas.

Enligt utredningens uppfattning kvarstår emellertid behovet av statliga

åtgärder i fråga om såväl rådgivnings- och upplysningsverksamhet, forskning

m. m. som kreditförsörjning. Företagareföreningarna bör, i samarbete

med andra institutioner som arbetar inom ifrågavarande områden, alltjämt

ha betydelsefulla uppgifter för att främja småindustri och hantverk. De statliga

finansiella insatserna bör emellertid få en ändrad inriktning genom ökat

stöd till ekonomisk och teknisk vidareutbildning av företagare samt central

provnings- och forskningsverksamhet m. m., medan däremot den individuella

rådgivningen och kreditstödet i princip bör självfinansieras genom avgiftsdebitering

och marknadsmässig räntesättning.

Mot den allmänna bakgrund som sålunda tecknats tar utredningen upp

frågan om kursverksamhet och rådgivning, om låneverksamhetens inriktning

och uppläggning i övrigt, om föreningarnas framtida organisation och

arbetsformer, etc. Vidare framläggs förslag till statligt bidragssystem och

förslag om föreningarnas behandling i skattehänseende. Om utredningens

förslag må följande nämnas.

Utredningen har funnit att för närvarande endast en begränsad del av de

mindre företagen utnyttjar utomstående experthjälp. Åtgärder för att bl. a.

stimulera företagarna att i ökad utsträckning utnyttja tillgänglig service i

fråga om både kursverksamhet och rådgivning anses välmotiverade. I samband

med överväganden om fortsatta statliga insatser på detta område framhåller

utredningen att rådgivningsverksamheten på fältet behöver ett effektivt

stöd av centralt bedriven försöksverksamhet, forskning och utredningsverksamhet

samt utbildning av personal inom rådgivningsverksamheten. I

detta sammanhang uppmärksammas också det ökade behovet av specialiserad

rådgivning och kursverksamhet inom olika branscher och ämnesområden.

Utredningen anser att staten även fortsättningsvis bör bidra till central

verksamhet av det slag som för närvarande främst SHI hedriver, dvs. provnings-

och försöksverksamhet, teknisk information och vidareutbildning.

SHI bör i samverkan med företagareföreningarna sörja för tillgång på

bransch- och ämnesspecialiserade konsulenter inom de områden där detta

påfordras och vidare för en fortsatt utbyggnad av företagsledarutbildningen

i fråga om bl. a. ekonomi och administration. Ett nära samarbete med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

7

branschforskningsinstitut, andra forskningsorgan, branschorganisationer

osv. bör eftersträvas.

Vid sidan av centrala institutioner erfordras, säger utredningen, regionala

organ med uppgift bl. a. att på fältet nyttiggöra centralorganens rön

och erfarenheter samt att väcka småföretagaren till insikt om behovet av

rationalisering och ge vägledning om vilka möjligheter till hjälp som står

till buds. Denna regionala del av verksamheten anses även fortsättningsvis

böra anförtros åt företagareföreningarna.

Principiella överväganden leder utredningen fram till önskemål om en avgiftsbeläggning

av föreningarnas rådgivningstjänster. Motsvarande gäller

däremot inte utbildningsverksamheten. På samma sätt som staten stöder

teknisk kursverksamhet genom anslag till SHI bör den ekonomiska företagsledarutbildningen

befrämjas. Utredningen förordar också eu viss forskning

och utredningsverksamhet för att öka de faktiska kunskaperna om den

mindre företagsamheten. Den framhåller att sådan forskning bedrivits med

statligt stöd i andra länder och att erfarenheterna från utlandet bor kunna

utnyttjas även i Sverige.

Mot bakgrund av en genomgång av de mindre företagens kapitalbehov

och deras ställning på kreditmarknaden gör utredningen en bedömning av

behovet och ändamålsenligheten av de nuvarande kreditstödsfoi merna. De

kredit svårigheter för mindre företag, vilka kan konstateras även under perioder

som ej kännetecknas av stark allmän kreditåtstramning, gäller enligt

vad utredningen funnit främst bristande tillgång på belåningsbara säkerheter.

Statens åtgärder anses därför i första hand böra inriktas på att avhjälpa

denna brist. Utredningen anser att kreditgarantigivningen i princip

utgör den lämpligaste stödformen, men finner att en kombination mellan

denna och direkt långivning från en statlig lånefond bör bibehållas tills

vidare. För att en smidigare handläggning av industrigarantilånen skall

kunna åstadkommas föreslår utredningen en delegering av garantigivningen

till företagareföreningarna.

I fråga om lånebeloppen förordar utredningen en höjning av lånetaket

för hantverks- och industrilån till 100 000 kr. För den delegerade garantigivningen

föreslås en maximigräns av 200 000 kr. per lån. Garantier överstigande

detta belopp bör i likhet med vad som nu gäller beviljas av tillsynsmyndigheten

eller Kungl. Maj :t. Bestämmelsen om en nedre gräns för garantigivningen

slopas.

Vad beträffar kreditstödets omfattning anser utredningen, att bedömningen

av vad som är en rimlig kreditandel till småindustrin och hantverket och

av i vilken mån tilldelningen av lånemedel skall tillgodoses genom ett speciellt

statligt kreditstöd måste göras mot bakgrunden av en samhällsekonomisk

och statsfinansiell totalbedömning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

Utskottet

Av de två motionspar som behandlas i detta utlåtande gäller det ena —

motionerna I: 599 och II: 768 — ett avgränsat spörsmål, nämligen kapitalanskaffningen

till expansiva mindre och medelstora företag, särskilt familjeföretag.

Det andra — motionerna I: 604 och II: 763 — har vidare syftning.

Här ges en omfattande översikt över problem och reformförslag avseende de

mindre företagen. De önskemål om utredning som framläggs gäller i det

förra fallet huvudsakligen den nyss angivna kapitalanskaffningsfrågan, medan

i det senare fallet begärs en allsidig utredning, innefattande förutom

kreditförsörjningen sådana ämnen som företagsledarutbildning, nyttiggörande

av forskningsrön samt konkurrensbegränsningsproblem.

Motionerna I: 604 och II: 763 inleds med en deklaration om de mindre

företagens roll i vårt näringsliv. Utskottet instämmer till fullo i vad där uttalas.

Den fortsatta strukturomvandling som kan förutses kommer enligt

utskottets övertygelse inte att medföra någon förändring av det förhållandet

att en både kvalitativt och kvantitativt betydande del av vår industriella

produktion, vår varudistribution och vår serviceverksamhet i övrigt handhas

av mindre företag. Det bör därför vara ett naturligt mål för statsmakterna

att söka undanröja de svårigheter som de mindre företagen har alt brottas

med och åstadkomma sådana villkor att dessa företags utveckling i

framtiden underlättas.

I detta sammanhang vill utskottet understryka de synpunkter som 1962

års företagareföreningsutredning anfört på behovet av forskning och utredningsverksamhet

för att öka de faktiska kunskaperna om de mindre företagen.

Den brist på grundläggande aktuella sakuppgifter som utredningen

stött på och i någon mån sökt avhjälpa är ett tydligt vittnesbörd om att här

finns utrymme för väsentliga och fruktbärande insatser.

En vidgad kännedom om de mindre företagen och deras förutsättningar

kommer bl. a. att ge underlag för en förbättrad företagsledarutbildning. Utskottet

delar motionärernas bedömning av behovet av en intensiv utbildningsverksamhet

i bl. a. ekonomiska och administrativa ämnen för den

kategori av företagare som det här är fråga om. Betydande ansträngningar

på detta område görs redan såväl av statliga organ som av de mindre företagens

egna organisationer. En fortsatt utbyggnad av denna verksamhet

planeras också; bl. a. har förslag därom framlagts av företagareföreningsutredningen,

varjämte hithörande frågor aktualiserats av några utredningar

med inriktning på frågor om vuxenutbildningens organisation. Utskottet

finner det emellertid önskvärt att eu sammanfattande översyn av pågående

och planerade utbildningsåtgärder på detta område kommer till stånd inom

ramen för en utredning som allsidigt behandlar de mindre företagens problem

och som alltså kan lägga tonvikten på de från dessa företags synpunkt

mest angelägna utbildningsfrågorna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

9

I nära samband med utbildningsfrågorna står problemet hur den tekniska

forskningens rön tillräckligt effektivt skall kunna förmedlas till de mindre

företagen. Denna fråga har också uppmärksammats av företagareföreningsutredningen.

Vad denna härvidlag anförl ger enligt utskottets uppfattning

vid handen att tidpunkten nu bör vara inne att ta upp problemet i ett mera

generellt sammanhang. Som motionärerna framhållit måste härvid både den

finansieringstekniska och den kommunikationstekniska aspekten beaktas.

Det utredningskrav som framförs i motionerna I: 604 och II: 763 omfattar

vidare reformer avsedda att underlätta finansieringen av mindre företag,

särskilt sådana som befinner sig i tillväxt. En fråga av grundläggande betydelse

är givetvis i vad mån kapitalbehovet skall kunna tillgodoses genom

självfinansiering. Motionärerna framhåller betydelsen av att självfinansiering

och extern finansiering framstår som ungefär likvärdiga finansieringsmetoder.

Utskottet konstaterar att detta synsätt i dagens läge följdriktigt

leder till krav på åtgärder i syfte att skapa ökade självfinansieringsmöjligheter

för de mindre företagen.

Vad gäller kreditförsörjningen till de mindre företagen framför motionärerna

beaktansvärda synpunkter. Att dessa inte är nya utan mångfaldiga

gånger kommit till uttryck inom riksdagen är ett indicium på att viktiga

problem på företagsfinansieringens område kvarstår olösta. Även om statsmakterna

under senare år genom en råd åtgärder har sökt förbättra möjligheterna

för de mindre företagen att anskaffa krediter, måste det konstateras

att de förhållanden som härvidlag råder för denna sektor av näringslivet

är ägnade att vålla allvarliga bekymmer för framtiden. Inte minst måste

beaktas, att utvecklingen även för de mindre företagens del går mot alltmer

kapitalkrävande investeringar. Starka skäl talar sålunda för att de speciella

kredit- och kapitalförsörjningsproblem som gör sig gällande för de

mindre företagen blir grundligt undersökta. Motionärerna har lämnat en

värdefull översikt över dessa problem och dessutom angivit en rad reformförslag

som bör prövas närmare vid den av utskottet förordade utredningen.

I detta sammanhang finns anledning att också ta fasta på vad som anföres

i motionerna 1:599 och 11:768. Där behandlas kapitalanskaffningen till

expansiva mindre och medelstora företag med särskild tonvikt på familjeföretagens

problem. Motionärerna framhäver behovet av att öka den mera

riskbetonade utlåningen till mindre företag med goda framtidsutsikter. De

påtalar de svårigheter som i samband med generationsväxling och arvsbeskattning

drabbar familjeföretagen. Även frågan om investmentbolagens

förvärv av sådana företag berörs. Motionärerna framhåller att de investmentbolag

som främst inriktar sig på uppköp av livskraftiga familjeföretag

i finansieringssvårigheter som regel har nära anknytning till någon av de

stora affärsbankerna. En icke önskvärd koncentration av inflytande och beslutanderätt

inom näringslivet blir enligt motionärernas uppfattning den

huvudsakliga följden av den utveckling som pågår.

Meningarna om hur investmentbolagens insatser på de mindre företagens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

område skall värderas torde, såsom framgick vid remissbehandlingen av

föregående års motioner i ämnet, vara delade inom näringslivet. Otvivelaktigt

är emellertid att bär föreligger ett spörsmål som i hög grad är förtjänt

av att utredas. Över huvud taget finner utskottet det utredningsönskemål

som framförts i motionerna I: 599 och II: 768 vara väl motiverat. Utskottet

tillstyrker därför att den begärda utredningen kommer till stånd. Lämpligen

bör så ske inom ramen för den allsidiga utredning rörande de mindre

företagen som utskottet redan förordat.

Vad i motionerna I: 604 och II: 763 anförts om önskvärdheten av att tillskapa

en förenklad aktiebolagsform, avsedd för mindre företag, faller delvis

inom finansieringsfrågornas område. Utskottet kan nöja sig med att här

uttala sitt intresse för motionärernas uppslag och framhålla att detta med

det snaraste bör prövas i det vidare sammanhang där det hör hemma.

Som en ytterligare utredningsuppgift nämns i de senast åberopade motionerna

slutligen frågan om vilka former av konkurrensbegränsning som

förekommer till följd av statliga och kommunala företags verksamhet. Att

den fria konkurrensen skall främjas utgör otvivelaktigt ett allmänt mål för

statsmakternas näringspolitik. Utskottet finner det emellertid uppenbart att

olika former av konkurrensbegränsning alltjämt förekommer inte minst

till följd av åtgärder från stats- och kommunalägda företags sida. En undersökning

av detta problemkomplex på grundval av de synpunkter som motionärerna

bidragit med synes därför böra genomföras.

De utredningsönskemål som utskottet i det föregående angivit bör, såsom

torde ha framgått av det redan sagda, enligt dess mening tillgodoses genom

en samlad utredning, som på ett mera fullständigt sätt än hittills genomförda

speciella utredningar kan ge underlag för ett konstruktivt reformprogram

till fromma för de mindre företagen. Utskottet vill sammanfattningsvis

uttala att ett sådant samlat grepp på utredningsområdet skulle

vara värdefullt inte endast för denna företagskategori utan för samhällsekonomin

i stort.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 604 och II: 763

samt I: 599 och II: 768 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om en allsidig utredning rörande förutsättningarna

för den mindre företagsamheten i enlighet med vad

utskottet ovan anfört.

Stockholm den 21 november 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),

Åkerlund (h), Lundin (s), Lundberg (h), Stefanson (fp)* och Mattsson

(ep);

från andra kammaren: herrar Regnéll (h), Franzén i Motala (s),

Bengtsson i Landskrona (s)*, Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Hyltander

(fp), Börjesson i Falköping (ep)* och Ullsten (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Ståhle, Åke Larsson, Palm, Lundin, Franzén i Motala, Bengtsson

i Landskrona, Rask och Fridolfsson i Rödeby (samtliga s), vilka ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Av de två---(= utskottet, första stycket) —--forskningsrön

samt konkurrensbegränsningsproblem.

Motionerna I: 604 och II: 763 inleds med en deklaration om den mindre

företagsamhetens betydelse. Utskottet kan icke helt instämma i de värderingar

som uttalas i anslutning därtill men vill understryka, att inga delade

meningar kan råda om att de mindre företagen är och med säkerhet kommer

att förbli ett viktigt inslag i vårt näringsliv. I den näringspolitiska debatten

påstås stundom att statsmakterna visar bristande förståelse för de

mindre företagens problem. Enligt utskottets uppfattning saknas all grund

för uttalanden i denna riktning.

Statsmakterna har under senare år fattat en rad beslut av positiv betydelse

för de mindre företagen. En översikt över sådana åtgärder lämnade

utskottet förra året i sitt utlåtande (nr 32) över motioner av samma innebörd

som de nu förevarande. Påfallande är särskilt i hur hög grad de mindre

företagens kreditbehov uppmärksammats. Sedan motsvarande ärende behandlades

förra året har ytterligare insatser gjorts. I synnerhet bör härvidlag

nämnas att 1962 års företagareföreningsutredning nu har slutfört sitt

arbete. I utredningens betänkande, för vilket en redogörelse lämnats tidigare

i detta utlåtande, belyses ingående vilka resurser som för närvarande ställs

till de mindre företagens förfogande. Där väcks också förslag om ytterligare

insatser, avseende utom kreditförsörjningen även rådgivnings- och utbildningsverksamhet

m. m. Enligt utskottets mening hade det varit naturligt

om motionärerna avvaktat statsmakternas förestående ställningstagande till

företagareföreningsutredningens förslag innan de aktualiserat tanken på en

ny, ännu mera vittsyftande utredning rörande de mindre företagens villkor.

I detta sammanhang vill utskottet också uttala, att det knappast skulle vara

möjligt att inom ramen för en enda utredning på ett fruktbart sätt syssla

med hela det omfattande frågekomplex som angivits i motionerna 1: 604 och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

II: 763. Under framhållande av att utredningsprojektet i den form som det

skisserats i dessa motioner synes klart orealistiskt, övergår utskottet nu till

att beröra några av de särskilda ämnen som den föreslagna utredningen avsetts

omfatta. Att närmare diskutera hela den mängd av synpunkter och

önskemål som framförs i dessa motioner finner utskottet inte erforderligt.

Vad gäller finansieringsfrågorna vill utskottet på nytt erinra om företagareföreningsutredningens

föreliggande förslag, som bl. a. går ut på en utvidgning

av det kreditstöd till mindre företag som lämnas under medverkan av

företagareföreningarna. En annan utredning av intresse i detta sammanhang

är kreditinstitututredningen, vars arbetsresultat torde föreligga inom

kort. Ytterligare må påminnas om att en översyn av företagsbeskattningen

pågår inom företagsskatteutredningen. Utskottet anser att komplexet av

frågor rörande de mindre företagens finansiering ägnats och ägnas intresse

i sådan utsträckning att det inte är påkallat att nu tillsätta en ny utredning

i ämnet.

Vad utskottet senast uttalat har avseende också på motionerna I: 599 och

II: 768. I dessa motioner tas särskilt upp frågan om investmentbolagens förvärv

av familjeföretag. En icke önskvärd koncentration av inflytande och

beslutanderätt inom näringslivet blir enligt motionärernas uppfattning den

huvudsakliga följden av den utveckling som pågår. De påtalade koncentrationstendenserna

är enligt utskottets mening ett intressant faktum, som är

värt uppmärksamhet från samhällets sida. Ämnet är också sedan några år

föremål för koncentrationsutredningens intresse. Enligt sina direktiv skall

denna utredning bl. a. undersöka frågan om bankernas inflytande över näringslivet.

Med hänsyn härtill erfordras inget initiativ av riksdagen för att

motionärernas önskemål i denna del skall bli tillgodosett.

I motionerna 1: 604 och II: 763 understryks behovet av en intensiv utbildningsverksamhet

i bl. a. ekonomiska och administrativa ämnen för ledare av

mindre företag. Utskottet ansluter sig på denna punkt i stort till motionärernas

bedömning. Betydande ansträngningar på detta område görs såväl av

statliga organ som av de mindre företagens egna organisationer. En fortsatt

utbyggnad av denna verksamhet planeras också; bl. a. har törslag därom

framlagts av företagareföreningsutredningen, varjämte hithörande frågor

aktualiserats av några utredningar med inriktning på frågor om vuxenutbildningens

organisation. Med hänsyn till den omfattande utbildningsverksamhet

av här avsett slag som redan bedrivs och till nyss avslutat eller

ännu pågående utredningsarbete på området anser utskottet det inte motiverat

att nu föreslå att ytterligare en utredning skall gripa sig an med frågan

om utbildningsmöjligheter för företagare.

I nära samband med utbildningsfrågorna står problemet hur den tekniska

forskningens rön tillräckligt effektivt skall kunna förmedlas till de mindre

företagen. Denna fråga har också uppmärksammats av bl. a. företagareföreningsutredningen.

Att riksdagen innan denna utrednings förslag ännu

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 57 år 1967

13

hunnit prövas skulle begära en ny utredning på detta område kan enligt

utskottets mening inte ifrågakomma.

Som en speciell utredningsuppgift anges i motionerna I: 604 och II: 763

slutligen frågan om vilka former av konkurrensbegränsning som förekommer

till följd av statliga och kommunala företags verksamhet. Utskottet vill

i detta sammanhang understryka att statsmakternas ekonomiska politik är

inriktad på att främja en fri konkurrens inom näringslivet. I fråga om den

statliga upphandlingen är det en klart uttalad princip att upphandling skall

ske uteslutande på grundval av en företagsekonomisk bedömning och utan

avseende på leverantörens karaktär av privat eller offentligt, stort eller litet

företag. I en del fall, där en konkurrensbegränsning förut upprätthållits, har

en liberalisering numera påbörjats; som exempel kan nämnas transportmarknaden.

Att konkurrensbegränsningar i vissa andra fall bibehålls torde

vara ett uttryck för att hänsynstaganden till särskilda befolkningsgrupper

eller till ekonomiska rationalitetsförhållanden etc. ansetts böra väga tyngre

än önskemålet om en helt fri konkurrens. Utskottet anser inte att en

utredning av den karaktär motionärerna föreslagit skulle vara ägnad att

lösa de problem som aktualiserats i det här berörda avsnittet av motionerna.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att följande motioner, nämligen

1) I: 604 och II: 763,

2) I: 599 och II: 768,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670029

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.